STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Katarina Luhr har frågat mig om jag tänker ta några initiativ i linje med de 14 uppmaningarna i färdplanen för bygg- och anläggningssektorns omställning till fossilfrihet, om det finns några specifika åtgärder i handlingsplanen som jag ser som extra angelägna och hur jag i så fall tänker hantera dessa.

Den gröna omställningen går hand i hand med konkurrenskraft och tillväxt. Bygg- och anläggningssektorns färdplan för fossilfri konkurrenskraft är därför ett viktigt initiativ för att samla branschen i omställningen mot en fossilfri ekonomi. Den uppdaterade planen visar att branschen gör framsteg och att ytterligare åtaganden tas av aktörer i hela värdekedjan. Regeringen genomför och bereder flera åtgärder i linje med de uppmaningar som branschen presenterar i färdplanen.

Till exempel ser regeringen över regelverket kring hantering av jord- och bergmassor med utgångspunkt i förslag som lämnats av Naturvårdsverket. Syftet är att främja en effektiv användning av schaktmassor genom att öka resursutnyttjandet och minska transportbehovet.

Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har marknadsintroduktionsstödet för miljöarbetsmaskiner, inklusive elektriska arbetsmaskiner, förstärkts för att påskynda omställningen till fossilfrihet. Regeringen fortsätter också att satsa på utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela landet. Naturvårdsverket har dessutom fått i uppdrag av regeringen att analysera behovet av åtgärder för att främja ladd- och tankinfrastruktur för arbetsmaskiner. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2025.

I regeringens klimatpolitiska handlingsplan bedömer regeringen att kravet på klimatdeklaration för byggnader bör utvidgas för att uppfylla de krav som kan komma att följa av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Fler byggnadsdelar och processer bör omfattas samtidigt som den administrativa bördan begränsas. Vidare remitteras för närvarande Boverkets förslag på gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.

Jag delar branschens bedömning att det finns betydande resurs- och klimatfördelar med att optimera och omvandla det befintliga byggnadsbeståndet. Det kan också vara mer ekonomiskt genomförbart i en lågkonjunktur eftersom det inte kräver en lika stor investering som nyproduktion från grunden gör. Regeringen inför därför en planeringstimulans för omvandlingar från lokaler till bostäder i syfte att öka kommunernas ekonomiska incitament att planlägga för att möjliggöra fler omvandlingar.

Till sist vill jag poängtera att regeringen delar branschens bedömning att en säkrad tillgång till fossilfri el och effektiva tillståndsprocesser är avgörande för den gröna omställningen. Regeringen lämnade nyligen över en energipolitisk inriktningsproposition till riksdagen där energipolitiken läggs om för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt samt för att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv klimatomställning.

Regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag, vilket är grundläggande för en tillförlitlig elproduktion. Regeringen bedömer särskilt att ny kärnkraft behövs för att tillgodose framtidens elbehov och för att öka leveranssäkerheten i elsystemet. För att göra miljötillståndsprocesserna enklare och mer effektiva avser regeringen att genomföra delar av de förslag som lämnats av Miljöprövningsutredningen. Därtill har regeringen tillsatt en ny utredning om förenklade och förkortade tillståndsprocesser enligt miljöbalken. Regeringen har också nyligen överlämnat en proposition med lagförslag som syftar till att bidra till en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät.

Fru talman! Jag vidrörde flera av de punkter och uppmaningar som finns i färdplanen från bygg- och anläggningssektorn. Jag var med vid presentationen och tog emot den. Jag är väldigt tacksam över det engagemang som finns i sektorn bland alla dem som har varit med och tagit fram den.

Ledamoten tror att det har gått åt blod, svett och tårar för att få till detta, men jag hoppas att det inte har varit så mycket blod. Jag har mött ett stort engagemang och en stor glädje i sektorn, inte minst eftersom det visas med stor tydlighet att det går att kombinera en stärkt konkurrenskraft med att påskynda omställningen. Det hänger väldigt ofta ihop.

Inte minst kan man se på Sverige i en global kontext och på EU-nivå. Vi leder många gånger utvecklingen här. Det svenska näringslivet ligger långt fram i att utveckla metoder som jag ser framför mig att man kommer att kunna exportera till andra länder i takt med att kraven skärps på hela EU-nivån.

Detta är något som regeringen har varit angelägen om att få till. Under det svenska ordförandeskapet förhandlade vi flera viktiga akter i mål. Två av hörnstenarna i regeringens arbetsprogram var just omställning och konkurrenskraft. Detta går att gifta ihop, och det visar branschens färdplan.

Det finns flera saker. Jag ska inte gå in på alla delar. Ledamoten frågade, fru talman, om jag tänker ta några initiativ och om det finns några specifika åtgärder i handlingsplanen som är extra angelägna.

En del i detta handlar om det som jag var inne på. Punkt 11 av uppmaningarna handlar om att material inte ska avfallsklassas i onödan. Regeringen avser att se över regelverket i syfte att öka resursutnyttjandet och minska transportbehovet med utgångspunkt i de förslag som finns från Naturvårdsverket och de remissynpunkter som har lämnats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utsläppsfria arbetsmaskiner finns med i punkt 13: Främjande insatser behövs för att ställa om från fossila till utsläppsfria arbetsmaskiner och fordon. Regeringen har bland annat förstärkt Klimatklivet för att kunna stödja företag och andra verksamheter i hela landet som vill ställa om och minska sina utsläpp, liksom stödet till utbyggnad av laddinfrastruktur. De nya satsningarna ska också gå till klimatpremier för elektriska arbetsmaskiner och tunga och lätta ellastbilar.

En annan del gäller det som också finns i en av de sektorsspecifika färdplanerna för exempelvis betong, där vi ser att Trafikverkets klimatkrav i upphandling har uppmärksammats. Det kan vara ett sätt att arbeta med de initiativ som finns att man genom upphandling ställer krav som främjar utvecklingen. Som jag sa inledningsvis, fru talman, är det något som jag tror kan innebära att vi får exportprodukter från vårt eget land som stärker jobb och tillväxt samtidigt som vi lyckas med de högt uppställda målen att sänka utsläppen.

Som jag sa i mitt svar handlar en viktig del om en ökad elektrifiering. Det är en avgörande faktor för att minska utsläppen till i princip noll i flera sektorer. Det går också som en röd tråd genom flera av de åtgärder som lyfts fram att vi måste öka produktionen av fossilfri el, och för att tillgodose framtidens elbehov och öka leveranssäkerheten i elsystemet behövs särskilt ny kärnkraft.

I det sammanhanget skulle jag vilja ställa frågan tillbaka till Katarina Luhr, som representerar Miljöpartiet, varför man fortfarande håller kvar vid motståndet mot den fossilfria och leveranssäkra energikälla som kärnkraften är.

Fru talman! Ledamoten ställer flera frågor, vilket är förståeligt eftersom det är 14 uppmaningar till riksdag och regering som ligger till grund för interpellationen. Jag tror att man skulle kunna ha en interpellationsdebatt per uppmaning, fru talman, så jag kommer att gå igenom några av frågorna som ställs, och jag ber om respekt för att tidsutrymmet inte medger att jag går in i varje fråga i den detalj som den kanske hade förtjänat.

När det gäller punkt 9, som handlar om att främja cirkulära byggmaterialflöden genom att låta Naturvårdsverket tillsammans med industrin ta fram materialspecifika kriterier för relevanta materialströmmar som definierar när avfall åter blivit en produkt och som är en av de punkter som ledamoten utvecklar kring, är det så att Boverket genomför ett treårigt uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Myndigheten ska bland annat analysera hur återanvändning och återvinning av befintligt byggmaterial och befintliga byggnadsverk fungerar i dag. Boverket ska föreslå åtgärder för att främja cirkulärt byggande och cirkulär förvaltning och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Det uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024, och det ligger nu på Boverket att arbeta med detta. Jag ser också framför mig att man kan ta in en del av de saker som branschen pekar på träffar samma sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Revideringen av byggproduktförordningen kan bidra till en utveckling av marknaden för återvunnet och återanvänt material och en samtidigt kraftigt minskad klimatpåverkan från byggprodukter. Den här förordningen förväntas bland annat möjliggöra harmoniserade testmetoder för återbrukade byggprodukter och att det blir obligatoriskt för producenter att redovisa byggprodukters klimatpåverkan. Den reviderade byggproduktförordningen förväntas bland annat innebära krav på byggmaterialproducenter att deklarera produkters klimat- och miljöegenskaper, vilket också är något som kan göra att vi får ett bättre resursutnyttjande och en bättre cirkularitet.

På det temat, fru talman, ligger också att nyttja befintligt bestånd mer effektivt. Det finns säkert fler åtgärder som man skulle kunna vidta, men den planeringsstimulans som vi har i budgeten ser jag som ett viktigt och välkommet initiativ för att underlätta och möjliggöra för ändringar i detaljplaner som i dag kanske hindrar att man nyttjar kontor och lokaler som bostäder.

Regeringen anser vidare att statens roll gällande politiken för energieffektivisering i huvudsak bör bygga på energimarknader där styrmedel syftar till att korrigera marknadsmisslyckanden, främst externa effekter och brist på information, men även beteenderelaterade hinder.

Energimyndigheten har vid tre tidigare tillfällen fått i uppdrag att utreda behovet och konsekvenser av olika sätt att utforma ett kvotpliktssystem för energibesparing. Myndigheten har kommit fram till att ett sådant system inte bör införas i Sverige, bland annat på grund av att styrmedlet inte bedöms samhällsekonomiskt effektivt då det inte anses korrigera för något marknadsmisslyckande som inte andra styrmedel redan syftar till att korrigera.

Det är en del i detta. Detta ligger inom ett annat statsråds beredningsområde, men det är förstås angeläget att se hur man också kan höja standarden i områden genom nödvändiga renoveringsinsatser samtidigt som man energieffektiviserar. Det är någonting som vi kan fortsätta att diskutera.

Jag ser att min talartid håller på att ticka ut. Jag vill därför återgå till själva el- och energibehovet. Det kommer att vara viktigt med mer el, både nu och sedan, och därför är det viktigt att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten för engagemanget. Detta synliggör att det finns synergier att ha bostadsministerportföljen och infrastrukturministerportföljen på samma departement och i samma portfölj. Det handlar om viktiga samhällsbyggnadsfrågor, som inte minst handlar om att bygga hållbart och cirkulärt samt att kombinera fossilfrihet med den utveckling som behöver ske för att stärka jobb och tillväxt i hela landet.

Jag har beskrivit flera åtgärder där det redan pågår utredningar. Jag vill inte föregripa dem, utan där är processerna redan igång när det gäller det specifika förslag som lyftes fram i slutet om byggnaders klimatpåverkan. Boverkets förslag på gränsvärden är ute på remiss, och det inhämtas synpunkter just nu. Sista dag för att svara på remissen är den 31 maj 2024. Jag ser fram emot att få återkomma i den frågan och i flera andra angelägna frågor som har lyfts upp i den här debatten vid ett senare tillfälle. Jag tackar för dagens debatt och för Katarina Luhrs engagemang.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.