Fru talman! Alireza Akhondi har frågat mig om dels när jag och regeringen avser att återkomma med förslag om regellättnader för byggande, inklusive avreglering av bygglovet, vid inglasning av balkong, dels om jag kommer att verka för att regeringen vidtar åtgärder för att utvidga rotavdraget till att även inkludera inglasning av balkong, med målet att ge lägenhetsinnehavare samma ekonomiska förutsättningar som villaägare och skapa fler arbetstillfällen i byggbranschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att skapa fler arbetstillfällen inom byggbranschen och främja sysselsättningen inom byggsektorn så att det finns kompetent arbetskraft kvar inom byggsektorn när konjunkturen vänder har regeringen nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget.

Frågor om utvidgning av rotavdraget utöver de förbättringar som regeringen redan har föreslagit i propositionen till riksdagen bör i första hand finansministern svara på. Jag vill dock betona att regeringen arbetar med att främja verksamhet och sysselsättning inom byggsektorn nu när många företag i branschen upplever att de har det tufft ekonomiskt.

Regeringen har vidtagit fler åtgärder för att ge incitament till ökat byggande. Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska se över reglerna om ändring av presumtionshyror i syfte att säkerställa ett väl fungerande presumtionshyressystem som ger goda förutsättningar för nyproduktion av hyresbostäder. Stimulansåtgärder till kommunerna för att öka utbudet av planerad mark för småhus och omvandling från lokaler till bostäder har beslutats, och nyligen har en bokstavsutredare fått i uppdrag att verka för att få till stånd bostadsbyggande på statens fastigheter genom avyttring av statlig mark till landets kommuner.

Bygglovsutredningen har i betänkandet Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) lämnat förslag som syftar till att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov med mera, som samtidigt säkerställer angelägna allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bland annat bostäder.

Som Alireza Akhondi konstaterar lämnar inte utredningen några särskilda förslag eller gör några särskilda överväganden om just inglasning av balkonger, men förslagen i betänkandet kan ändå omfatta inglasning av balkonger. De ändringar som föreslås skulle sammantaget innebära att färre åtgärder kräver bygglov och ge en ökad frihet för fastighetsägaren att välja på vilket sätt till exempel en tillbyggnad ska ske.

Betänkandet har remitterats, och regeringen överväger nu förslagen utifrån de synpunkter som remissinstanserna har lämnat. Regeringens avsikt är att en proposition ska lämnas till riksdagen under 2025.

Fru talman! Jag tackar för engagemanget i denna fråga. Rubriken är: Inglasning av balkonger. Men detta rymmer ett bredare perspektiv än så, även om jag håller med ledamoten om att man inte ska förringa människors vilja att ha balkong. Krångliga regelverk hämmar bostadsmarknaden. Regeringen vill därför genomföra omfattande regelförenklingar. Kraven på bygglov borde kunna minska, och i ett bredare perspektiv behöver tillståndsprocesser kortas och bli effektivare och mer förutsägbara.

När det gäller betänkandet har det remitterats. Det bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Jag hör, förstår och har stor respekt för att ledamoten vill ha en mer specifik tidsplan för när propositionen väntas lämnas till riksdagen. Jag har i dag inte något mer specifikt besked att ge annat än att vi avser att lämna den under 2025.

Det är ett omfattande betänkande. Det kräver många avvägningar. Efter att utredningen överlämnade sitt betänkande har riksdagen tillkännagett för regeringen att regeringen inte bör gå vidare med vissa av utredningens förslag, bland annat de som gäller bygglovsplikten för bygglovsbefriade komplementbostäder.

En promemoria med kompletterande beredningsunderlag, där det föreslås att kravet på anmälan för bland annat komplementbostad ska tas bort, har tagits fram och remitterats. Det har varit en process. Det är förstås angeläget att detta går så snabbt som möjligt men också att det blir ett bra underlag som riksdagen så småningom kan fatta ett beslut utifrån. Regeringen avser att lämna propositionen till riksdagen 2025.

Bygglovsutredningen lämnar inga förslag och gör heller inga särskilda överväganden som rör den preciserade åtgärden: inglasning av balkonger. Men som jag sa finns det förslag som kan omfatta en sådan åtgärd i fråga om krav på bygglov och i fråga om möjlighet till avvikelse från en detaljplansbestämmelse. Bland annat föreslås att kravet på bygglov för fasadändring ska begränsas. Det föreslås också att större tillbyggnader ska få genomföras utan krav på bygglov. Sådana tillbyggnader föreslås, till skillnad från i dag, också i vissa fall få uppföras på flerbostadshus.

Förslagen innebär sammantaget att ett lägre antal åtgärder kommer att omfattas av krav på bygglov. De ger också en ökad frihet för fastighetsägarna att välja på vilket sätt till exempel en tillbyggnad ska ske.

När det gäller innebörden av förslagen för specifika åtgärder - inglasning av balkong, inglasning av veranda, tillbyggnad i form av uterum och så vidare - kan vägledning behöva ges av Boverket för att underlätta för enskilda fastighetsägare att förstå.

Fru talman! Jag ser fram emot att återkomma till detta. Jag kan också kommentera det ledamoten frågar kring finansieringsproblemen. Detta är den stora delen i fråga om den dramatiska nedgången i bostadsbyggandet. Det handlar om den osäkerhet som finns och om att det är ökade produktions- och finansieringskostnader till följd av inflationen. Därför är det fortfarande hörnstenen i att få en bättre fungerande bostadsmarknad att få ned inflationen och hålla den på en låg nivå. Det kommer att innebära att räntor kan sänkas. Vi ser ljusningar nu. Förhoppningsvis håller det i sig, men vi kan inte ropa: Faran är över. Men då går arbetet över till mer konjunkturåtgärder så att man kan få en bättre funktion i byggandet.

Makrotillsynsåtgärderna, som ledamoten nämner, med amorteringskrav och även bolånetak är sådana saker som regeringen redan har tillsatt utredning kring. Regeringen ser fram emot att senare få ta emot detta och att därmed kunna agera.

Fru talman! Jag pratade redan tidigare om krångliga regelverk som ställer till det. Det finns, som i det fall som ledamoten lyfte fram, exempel på att det skiljer sig åt i fråga om tillämpning. Det är på ett sätt inte något nytt. Trots att det enligt lag är förbud mot särkrav finns det vad man skulle kunna kalla för olika särkrav i olika kommuner.

Man ska ha respekt för det kommunala planmonopolet, men jag tror också att det är viktigt att det är transparent, att det är likabehandling och att man i olika kommuner kan ha ungefär samma tillämpning. Det var därför som jag sa det jag sa när det gäller innebörden av förslagen för specifika åtgärder - vi pratar här om balkonger men även om verandor och tillbyggnad. Jag ser att en vägledning kan behöva tas fram av Boverket för att underlätta för enskilda fastighetsägare att förstå detta. Den ska givetvis också vara ett stöd till kommunerna i fråga om detta.

Jag tackar för det tydliga exempel som ledamoten tog upp här i debatten. Jag ser ingen anledning att i detalj kommentera det, men jag tackar för det.

Kostnadsaspekten är förstås alltid en viktig aspekt att ha med. Det är viktigt att underlätta, att regelförenkla och att se hur man får ett bättre och enklare förfarande för den enskilde. Det innebär förstås också att man tar med kostnadsdelen.

Jag välkomnar alltid en ödmjuk vädjan. En sådan kan ingen vara emot; jag tackar för detta.

Jag talar ganska ofta med finansministern. Exakt vad vi pratar om kanske vi inte ska gå in på här i alla delar, men vi har ett gott och nära samarbete. Vi är en samarbetsregering. Vi har också, som jag har berättat i riksdagen tidigare, en statssekreterargrupp med olika statssekreterare till olika ministrar, och jag träffar förstås också mina ministerkollegor. Bostadspolitiken finns ju inte bara inom bostadsministerns ansvarsområde utan även inom andra ministrars beredningsområden, vilket ger desto större anledning att ha en god samverkan och ett gott samarbetsklimat så att man har en gemensam lägesbild, inte minst i den tuffa situation som nu råder på bostadsmarknaden.

Jag tar emot budskapet. Jag ger inga löften gällande vad jag lyfter med olika ministrar; så brukar jag inte jobba här i kammaren. Men jag uppskattar anslaget och tonen.