Fru talman! Serkan Köse har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att direkt ta itu med och mildra den pågående situationen inom byggbranschen. Serkan Köse har vidare frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att byggbranschens framtida kompetensbehov tillgodoses för att förhindra ett kompetenstapp liknande det som har skett tidigare.

Jag är väl införstådd med situationens allvar vad gäller nedgången på bostadsmarknaden och dess konsekvenser. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Bostadsbyggandet har minskat till följd av den höga inflationen och de högre räntorna. Dessa har påverkat hushållens efterfrågan på bostäder samtidigt som de har bidragit till att produktions- och finansieringskostnader har ökat snabbt för byggföretagen.

Vi ser nu att inflationen tydligt faller och att inflationsbekämpningen biter. Det är bra, men det är fortfarande viktigt att vara vaksam. Riksbanken har nyligen bedömt att risken för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer har minskat och att styrräntan därför troligen kan sänkas tidigare än vad som hittills indikerats. På sikt väntas lägre räntor bidra till en återhämtning i byggbranschen.

Regeringen genomför olika åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn. Regeringen har föreslagit att taket för rotavdraget tillfälligt höjs under 2024 för att främja sysselsättningen i bygg- och anläggningssektorn. Det är en åtgärd som kan göra skillnad när efterfrågan viker. För att förenkla reglerna för att bygga har regeringen dessutom gett ett uppdrag till Boverket om lättnader i byggkrav för studentbostäder. På uppdrag av regeringen har Finansinspektionen undersökt hur det undantag från amorteringskraven som kan ges för nyproducerade bostäder används i praktiken.

Därtill har regeringen infört två stimulanser till kommuner som antar detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse respektive omvandlingar från lokaler till bostäder. Planeringsstimulanserna är sökbara från och med den 2 april i år för planer antagna från och med den 1 januari i år och framåt.

Boverket har också, på regeringens uppdrag, tagit fram underlag för ökat småhusbyggande. I detta ingår en redovisning av var det finns byggbar mark för småhus och en bedömning av hur lönsamt småhusbyggandet är. Vidare har en samordnare utsetts med uppdraget att verka för att genom avyttring av statlig mark få till stånd bostadsbyggande på statens fastigheter.

Vad gäller frågan om kompetensförsörjning vill regeringen främja sysselsättningen inom bygg- och anläggningsbranschen så att det finns kompetent arbetskraft kvar inom byggsektorn när konjunkturen vänder. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har det också avsatts medel för fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Syftet med båda satsningarna är att möta de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige, möjliggöra omställningen och främja matchningen på arbetsmarknaden. Totalt har regeringen tillfört 1 747 miljoner kronor inklusive studiemedel.

Inom statsbidraget till yrkesinriktad vuxenutbildning kan bidrag lämnas för lärlingsutbildning om förutsättningarna i förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning är uppfyllda. Lärlingsutbildning inom regionalt yrkesvux ska syfta till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning på en arbetsplats få kunskaper inom ett yrkesområde. Förslag om att stärka lärlingsutbildningen tas också upp i betänkandet Växla yrke som vuxen (SOU 2024:16), som är på remiss till den 10 juni 2024.

Det finns i dag ett öppet system för stöd vid korttidsarbete. Enligt detta system kan stöd lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete, om arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll och som inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas.

Regeringen följer noga utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas.

Fru talman! Det här är ett viktigt ämne som Serkan Köse har tagit upp i sin interpellation. Det är viktigt att det byggs mer i Sverige. Vi har debatterat detta många gånger i kammaren. Jag har ställt frågan tidigare till Socialdemokraterna, och jag gör det gärna igen till Serkan Köse. Kan Serkan Köse säga vad de tidigare åtta socialdemokratiska och miljöpartistiska bostadsministrarna hette? Ni bytte ju bostadsminister mer än en gång per år under era åtta år.

Det olyckliga är att Sverige tappade bort en högkonjunktur. I högkonjunkturen hade man kunnat göra strukturreformer. I högkonjunkturen hade man kunnat göra saker som hade lindrat den situation som skapades när vi gick in i en inflationsekonomi. Det är få i Sverige i yrkesverksam ålder som har upplevt en sådan inflationsekonomi.

Fru talman! I går samlades ungefär 40 riksdagsledamöter till ett seminarium som jag hade arrangerat tillsammans med Beijer Byggmaterial. Jag vet inte om Serkan Köse var där. Det är möjligt, men jag såg inte honom. Men vi var många andra där. Då redovisade bland annat Beijer Byggmaterial Hantverkarbarometern. De genomför en undersökning ungefär en gång i kvartalet där de frågar tusentals företagare vilka de viktigaste åtgärderna är som kan göras här och nu för att behålla de anställda.

Barometern ställer följande fråga: Hur stor betydelse anser du att rotavdraget har för din bransch? 80 procent, åtta av tio, av deltagarna anser att rotavdraget har stor eller mycket stor betydelse för hantverkarbranschen. Jag hoppas att Socialdemokraterna tar till sig den informationen. Som alla vet vill ni försämra rotavdraget kraftigt.

I samma undersökning ställer man följande fråga: Vad är det viktigaste som beslutsfattare bör göra för byggbranschen? 65 procent av deltagarna anser att vi borde höja rotavdraget. Vi har höjt summan, men småföretagarna runt om i Sverige tycker att man borde höja rotavdraget till 50 procent, ungefär hälften, sänka amorteringskravet ungefär 20 procent och sedan sänka skatter och avgifter. Det finns saker regeringen kan göra och gör, och jag skulle inte ha något emot om man som en konjunkturåtgärd höjer rotavdraget.

Fru talman! För ett par veckor sedan träffade vi kommunala bostadsbolag som besökte riksdagen. Vi frågade bolagen i tillväxtkommunerna vilken den enskilt viktigaste åtgärden är som riksdagen borde göra nu. Vad är det som gör att de kan börja bygga kraftigt? Då kom svaret med en gång: Fri hyressättning i nyproduktion. De får annars inte ihop kalkylen.

Nu pratar vi alltså om kommunala bostadsbolag i de två kommuner som växer mest i norra Sverige. De säger: Fri hyressättning i nyproduktion. Det är den enskilt viktigaste åtgärden som det kommunala bostadsbolaget i Norrbotten anser gör att kalkylen går ihop.

Då vill jag fråga Socialdemokraterna om ni är beredda att införa fri hyressättning i nyproduktion. Det gör att bostäder kan byggas i Skellefteå, i Boden eller i andra tillväxtkommuner. Även Mariestad och andra kommuner ska bygga kraftigt. Är Socialdemokraterna beredda att lyssna på professionen, de som ska bygga? Det är den enskilt viktigaste frågan för att det ska byggas lägenheter här och nu. Är Socialdemokraterna beredda att ompröva sina ideologiska ställningstaganden?

Fru talman! Det vi ser i kammaren nu är en av de saker jag uppskattar med riksdagsledamöters engagemang.

En riksdagsledamot från Moderaterna engagerar sig och arrangerar ett seminarium, som samlar många ledamöter från olika partier. En annan ledamot, i det här fallet från Socialdemokraterna, är där och tar med sig information och knyter kontakter. Kontakter kanske fanns redan tidigare, vad vet jag, men man har ett uppföljande möte.

Det är så jag tycker att man ska ta sig an de mycket tuffa problem som vi har kring bostadsbyggandet. Min statssekreterare Johan Davidson deltog också i samtalet, och jag fick rapporter om att det var ett väldigt konstruktivt och bra seminarium. Det stannar inte där, utan syftet är att vi ska ha en gemensam bild och prata om åtgärder som kan dämpa effekterna.

För att komma tillbaka till vad det är som krävs för att faktiskt få effekt handlar det om frågan som Leif Nysmed avslutade med - hur fler ska kunna efterfråga en bostad.

Att man inte har kunnat det i samma utsträckning som under de senaste åren, när det varit högkonjunktur och det varit nästan gratis eller väldigt billigt att låna, är ju för att inflationen varit så hög samtidigt som vi gått in i en lågkonjunktur. Det är på det sättet inget överraskande i sig att situationen är tuff. Den är mycket dramatisk, och vi tar den på stort allvar.

Det är i bostadsbyggandet som detta sker. När man talar om byggbranschen, som i interpellationen och även i debatten, tycker jag att man behöver vara mer fokuserad på bostadsbyggandet.

När det gäller bygg- och anläggningssektorn ser vi tvärtom att det går väldigt bra just nu. Regeringen har gjort stora investeringar i försvarets och kriminalvårdens utbyggnad och i infrastruktur. Förväntningar och situation skiljer sig åt för husbyggare och hantverkare jämfört med anläggningsbyggare. Husbyggare uppger i större utsträckning än anläggningsbyggare att byggandet har minskat. Anläggningsbyggare förväntar sig ett ökat byggande de kommande tre månaderna, till skillnad från husbyggarna, och även om investeringarna i bostadsbyggande minskade med 22 procent förra året steg investeringarna i byggande av övriga byggnader och anläggningar med 9 procent.

Det jag tycker att vi ska diskutera, och det uppfattar jag är ledamöternas intention, är den dramatiska nedgången i bostadsbyggandet.

Man kommer inte ifrån att vi hade varit i ett bättre läge om man hade utnyttjat den goda tiden till att faktiskt ta tag i strukturella problem och fått en bättre fungerande bostadsmarknad med enklare och bättre regelverk, kortare ledtider och mer tillgängliggjord byggbar mark.

Jag vill påminna interpellanten Serkan Köse om detta: Inte under ett enda av de åtta år hans parti styrde Sverige svarade antalet färdigställda bostäder mot behoven fastställda av Boverket.

Nu befinner vi oss i ett tufft ekonomiskt läge med inflation, kraftigt höjda byggpriser och höjda räntor som pressat både hushållen och byggföretagen. Det är förstås lika rätt nu att ta tag i strukturella åtgärder. Det är det vi arbetar mycket med. Men det är klart att vi hade varit i bättre läge om flera av de åtgärderna redan hade varit på plats.

Vi gråter inte över spilld mjölk nu, men det är många som gråter för att läget är så tufft. Vi gör allt vi kan för att ta tag i strukturreformer och dämpa effekten.

Rotavdragstakhöjningen och att den är tillfällig är för att de som har möjlighet ska passa på och göra renoveringar nu. Det är åtgärder som kan rädda en del jobb, inte minst i hantverkssektorn. Det är en konjunkturellt riktig åtgärd, och jag utesluter inte att regeringen behöver göra ännu mer.

Fru talman! Serkan Köse visste alltså inte vad de åtta olika bostadsministrarna hette under de åtta år vi hade socialdemokratiska regeringar. Det är inte så konstigt, för ni bytte ju varje år.

Det är inte att raljera att konstatera att Sverige tappade åtta år. Det var åtta förlorade år, åtta år då vi hade kunnat göra bostadsreformer, åtta år då vi hade kunnat förbereda oss för en lågkonjunktur som alla visste skulle komma.

Beijer Byggmaterial redovisade som sagt sin hantverkarenkät i går. Där säger 80 procent av företagen att rotavdraget har stor eller mycket stor betydelse för hantverkarbranschen. Man vill dessutom att rotavdraget ska utvecklas och höjas till 50 procent.

Vi fick ett klart och tydligt besked från Socialdemokraterna. Ni vill försämra rotavdraget på vissa områden för att styra över resurserna, och jag tror att det är Miljöpartiet som ställer krav även på hur rotavdraget ska användas.

Jag tror tvärtom att fastighetsägarna ska få förtroendet att själva avgöra vad som behöver göras på den egna fastigheten, och jag skulle inte ha något emot att man som en konjunkturåtgärd höjde rotavdraget till 50 eller 60 procent för att lindra krisen. Detta gäller privatbostäder.

När det gäller flerbostadshus ska Leif Nysmed givetvis ställa frågan till bostadsbolagen. Jag redogjorde för vad det kommunala bostadsbolag som med sin ledningsgrupp besökte oss i riksdagen sa var den enskilt viktigaste frågan.

Man blir väldigt förvånad när man i en tillväxtkommun får veta att ett företag ska anställa 4 500 personer och det inte står en byggkran i varje hörn. När man då frågar byggbolaget varför får man svaret att de inte får ihop sin kalkyl för att det inte blir full kostnadstäckning med dagens system.

Moderaterna i civilutskottet ska åka till Norrbotten i morgon och träffa fler bostadsbolag, och detsamma kan ju Socialdemokraterna göra.

Fru talman! Jag vill först tacka för anslaget och viljan att ha en riktig och seriös debatt; det upplever jag är alla debattörers avsikt. Men om man vill ha det är det samtidigt viktigt att inte ge sken av att en regering under tuffa omständigheter med hög inflation och i lågkonjunktur på 18 månader kan få fler bostäder byggda och nå upp till Boverkets fastställda behov när man inte själv lyckades med det under något av sina åtta år i regering då det var högkonjunktur och pengar nästan var gratis. Om vi ska ha en riktig och seriös debatt, vilket jag tycker är väldigt bra, behöver vi också debattera hur vi hamnade här för att sedan kunna ta oss härifrån.

Man kan inte trycka på ja- eller nej-knappen i riksdagsbänkarna för att åtgärda problemet i ett klubbslag, utan det krävs många olika saker i ett metodiskt arbete som handlar om det jag sa i ett tidigare inlägg, strukturreformer. Tyvärr tappade vi som land dessa möjligheter eftersom bostadspolitiken inte prioriterades på det sätt den förtjänade.

Jag tycker att ledamoten Beckmans poäng ändå är ett viktigt inslag i en seriös debatt. Vi ska förstås vårda tonen och ha ett konstruktivt debattklimat, men vi behöver fundera på hur man kan lyfta upp bostadsbyggande som en viktig del i regeringens politik. Det är därför vår regering har beslutat att lägga det tillsammans med infrastrukturfrågorna på samma departement, för att se hur man får ihop samhällsbyggarfrågor och inte byter departement från tid till annan med de tidstapp det innebär i reformarbetet. Det verkar i alla fall vara så eftersom det saknades ganska många reformer under de två senaste mandatperioderna. Det är inte att ducka för ansvar att försöka förstå hur vi hamnade där vi är, utan det är en del av en seriös debatt. Det är därför som vi steg för steg har börjat ta tag i de många problem som finns när det gäller strukturreformer som behöver komma på plats.

Den rådande akuta situationen med en dramatisk nedgång i bostadsbyggandet tar vi på största allvar. Det är fortsatt viktigt att ha fokus på de reformer som ger ett bättre fungerande byggande på lång sikt men också på de åtgärder som kan dämpa effekterna på kort sikt. Att rädda jobb och hålla kvar kompetent arbetskraft i sektorn så att vi står bättre rustade när konjunkturen väl vänder än efter 90-talskrisen och finanskrisen är en fråga som regeringen förstås tar på stort allvar, och det är en av anledningarna till att vi höjt rotavdraget. Det är också en av anledningarna till att jag i interpellationssvaret lyfter fram systemet med stöd vid korttidsarbete.

Jag utesluter inte att det kan behövas ytterligare åtgärder, och jag vet att arbetsmarknadsminister Johan Pehrson är väl införstådd med situationens allvar eftersom vi är en samarbetsregering som arbetar tillsammans. Som jag har sagt i tidigare inlägg har regeringen vidtagit en hel del åtgärder. Men vi har mycket kvar och kommer att återkomma till riksdagen, vilket jag ser fram emot.

Vi måste dock hålla i inflationsbekämpningen. Vi ser att det börjar ljusna och att räntorna är på väg nedåt. Men den höga inflationen är ju en huvudorsak till att vi är där vi är, så det gäller att vara uthållig i detta arbete.

Fru talman! Jag tackar interpellanten för frågan och debatten och för anslaget - ledamoten efterlyste en riktigt seriös debatt.

Men det blir ändå inte riktigt seriöst om man jämför åtta år i högkonjunktur när pengar var i princip gratis - det var väldigt billigt att låna med nollränta och minusränta under perioder. Trots det såg den förra regeringen sig tvungen att subventionera bostadsbyggande med ett investeringsstöd som kostade mycket pengar. Och trots det nådde man inte under ett enda år upp till Boverkets fastställda behov. Att jämföra den situationen med den situation som vi har haft nu under de 18 månader som den här regeringen har lett landet - en mycket tuff situation med en hög inflation och en lågkonjunktur - lägger inte grunden för en riktigt seriös debatt.

Det vore lite klädsamt, fru talman, med någon form av självinsikt om varför vi är i denna situation. Problemen förvärras av att man inte tog tag i strukturreformer i goda tider som hade förberett oss för sämre tider. Utifrån den insikten hade vi kunnat ha en ännu mer seriös debatt.

Jag tar den här situationen på allvar. Jag har gett svar om flera av de åtgärder vi redan har vidtagit. Planen framöver handlar om att dämpa effekter här och nu, att fortsätta hålla i inflationsbekämpningen och att ta tag i strukturreformer - korta ledtider, förbättra regelverk, tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen och få en bättre fungerande bostadsmarknad. Allt det behöver ske, och det sker steg för steg. Det hade förstås varit bättre om flera av de stegen hade tagits tidigare, men nu står vi där vi står.

Vi är beredda att ta ansvar.

Jag uppskattar den dialog som ledamöterna i den här debatten ger uttryck för att man vill ha för att vi ska komma framåt tillsammans.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.