Andreas Carlson

Fru talman! Jag till tacka Adrian Magnusson för engagemanget och för den känsla av allvar som ledamoten ger uttryck för. Det gäller också den självkritik som jag tror att alla partier bör ha i frågan om redundans till Öresundsbron.

Det är just därför som vi såg en stor anledning att ta frågan vidare. Nu bereds den i Regeringskansliet. I Totalförsvarspropositionen pekas också förbindelse till kontinenten ut som av strategisk vikt.

Precis som Adrian Magnusson pekar på är det viktigt att inte enbart förlita sig på Öresundsbron, även om transporterna över bron förstås är positiva och effektiva. Men man behöver också tänka långsiktigt och ha omledningsvägar i den händelse att man inte kan använda Öresundsbron. Då blir tågfärjeförbindelser av central vikt ur ett redundansperspektiv. Det är därför en prioriterad fråga för regeringen.

Jag vill vara tydlig med att det finns infrastrukturmässiga förutsättningar i Ystad hamn att bedriva järnvägstrafik, och då mellan Ystad och Swinoujscie i Polen. Det finns alltså ingenting som hindrar att driva trafik med järnvägsfärjor på sträckan.

Dessvärre kan jag bara konstatera att det sedan 2018 inte bedrivs någon regelbunden godstrafik på linjen, något som jag tror att vi båda två har lyft fram i debatten. Jag har blivit informerad om, precis som ledamoten skriver i interpellationen och tar upp här i debatten, att några järnvägstransporter har ägt rum under året, vilket förstås är glädjande.

I övrigt vill jag inte kommentera formuleringar från Trafikverket i rapporten. Jag vill att ledamoten noterar att jag är fullt ut informerad om att järnvägstransporter har skett på linjen.

Fru talman! Det är positivt att vi delar synen på att vi behöver stärka redundansen i Öresundsområdet och gärna på fler ställen. Jag har inte anledning att kommentera enskilda formuleringar i Trafikverkets rapport, utan jag kan konstatera att Ystads hamn glädjande nog har kvar tåginfrastruktur i hamnen. Dessvärre finns i dagsläget ingen regelbunden tågfärjetrafik till Swinoujscie i Polen. Det är förstås beklagligt. Men både Trelleborg och Ystad är viktiga hamnar och noder för det svenska och det internationella transportsystemet.

Låt mig göra en liten tillbakablick på bakgrunden till det uppdrag som ledamoten hänvisar till. Det var min företrädare Tomas Eneroth och den regering han företrädde som gav det första uppdraget till Trafikverket. Det innehöll enbart att trafiken mellan Trelleborg och Rostock skulle belysas. Den rapporten blev liggande i 18 månader utan att några åtgärder vidtogs. Jag tyckte att det var viktigt att ta ett initiativ för att belysa frågan igen, föra den framåt och mer konkret analysera vad som kan göras för att säkerställa järnvägstrafiken. Det var ett bredare uppdrag från regeringens sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som jag sagt bereds Trafikverkets rapport nu i Regeringskansliet. Vi har precis presenterat infrastrukturpropositionen, som diskuteras i kammaren nästa vecka, med rekordstora satsningar på infrastruktur. Därutöver är det förstås viktigt att ta in totalförsvarets behov och vår förmåga att ge och ta emot värdlandsstöd, som jag sa i mitt svar. Då blir den här typen av frågor förstås väldigt angelägna.

Men jag har inte några nya besked att ge i kammaren i dag. Det tror jag att ledamoten förstår.

Fru talman! Adrian Magnusson har frågat mig varför jag och regeringen inte är beredda att vidta några åtgärder för att stärka framtida godstransporter och öka redundansmöjligheterna genom att säkra järnvägsförbindelsen i Ystads hamn.

Att kunna säkerställa redundanta förbindelser mellan Sverige och övriga delar av Europa är av stor vikt för både den svenska försörjningsberedskapen och förmågan att ge och ta emot militärt stöd, inklusive förmågan att snabbt kunna förflytta militära förband, både allierade och egna, samt stora volymer militär materiel. Betydelsen av denna redundans för olika slags godstransporter är jag övertygad om att vi har en samsyn kring.

Precis som Adrian Magnusson skriver i sin interpellation besvarade jag i juni i år en riksdagsfråga kring samma frågeställning som vi ska diskutera här och nu. I det svaret betonade jag att regeringen i juni 2023 gav Trafikverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att säkerställa upprätthållandet av tågfärjeförbindelsen mellan Trelleborg och Tyskland. Förslag till åtgärder skulle avse färjeoperatören och hamnen i Trelleborg. Trafikverket skulle även analysera vilka övriga långsiktiga redundansalternativ, med eller utan tågfärjor, som kan skapas för godstransporter på järnväg mellan Sverige och kontinenten.

Trafikverket redovisade uppdraget i slutet av februari i år, och beredning sker för närvarande inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror att Hanna Westerén och jag är överens om många av de frågor om livsnödvändig infrastruktur som vi också har diskuterat i kammaren tidigare. Det var det som en av frågorna i dag handlade om, vilket gjorde att det var rimligt att ta upp statusen för Visby flygplats som beredskapsflygplats.

Jag hänvisar till tidigare svar på frågor då ledamoten också har noterat det regionala ansvaret. Tillstånd för att frakta prover och blodprodukter är en fråga för berörda aktörer, som ska säkerställa att det finns nödvändiga tillstånd för att utföra de transporter som har avtalats.

Jag noterar att några av de förslag som ledamoten lyfter, till exempel att se över ett system med vilande trafikplikt, också är något som ligger längre fram. När en situation som denna uppstår visar det kanske på komplexiteten när det enligt EU-regelverket inte går att använda det trafikpliktsinstrument vi har. Då faller det hela tillbaka på regionen.

Jag vet att Bra och SAS har varit på Gotland och har haft möten och en dialog med företrädare för Gotland. Jag hoppas och tror att dessa möten har varit viktiga för att situationen ska bli så bra som möjligt. I slutändan blir detta dock en fråga om vem som har ansvaret, och det är regionernas ansvar.

Vi följer förstås detta noga, fru talman, men brister i avtal är inte nödvändigtvis en fråga för regeringen. Även jag hoppas att det hela kommer att förlöpa väl genom stora insatser för att det ska göra det och att situationen blir bättre framöver. Då kan vi förstås diskutera sådana frågor som ledamoten har lyft upp, men de löser inte den akut uppkomna situationen.

Fru talman! Jag tackar för ledamotens engagemang och för det erkännande hon ger både åtgärder och angelägenhetsgrad när det gäller infrastrukturen till och från Gotland.

Interpellationens första fråga handlar om just livsnödvändig infrastruktur. Ledamoten tog inte upp något specifikt trafikslag, och därför ville jag i mitt svar redogöra för de åtgärder vi har vidtagit för färjetrafiken, bland annat att Trafikverket har tecknat ett nytt avtal och att en reservhamn i Kappelshamn utreds. Det är också livsnödvändig infrastruktur, så det var anledningen till den delen av svaret.

Vi följer förstås den uppkomna situationen väldigt noga och förstår att det med tanke på läget är en mycket stor ansträngning för personal inom vården. De gör heroiska insatser, som vi sätter stort värde på. Samtidigt kommer vi inte ifrån att det är regionens ansvar att säkerställa att de tillstånd som behövs finns. Att det finns brister i avtal är inte med nödvändighet en fråga för regeringen.

Vad gäller ett införande av trafikplikt är det ett verktyg som staten har, och det är reglerat i EU:s lufttrafikförordning nr 1008/2008. Bedömningen är att en process för att få fram ett nytt trafikavtal tar minst fem månader. Det finns ett så kallat nödförfarande i förordningen, men det är endast tillämpligt då problem uppstår på redan beslutade linjer med trafikplikt. Med den mekanism och det regelverk som finns hade vi kanske fått detta på plats frampå vårkanten. Den situation som ledamoten tar upp är ju här och nu.

Jag var på möte i transportministerrådet i går, och då framgick att det nu finns öppningar för att modernisera och se över förordningen på EU-nivå. Men det är ju också sådant som tar tid, och därför finns inget omedelbart verktyg som regeringen kan använda utan att bryta mot EU-regelverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därmed kommer vi tillbaka till regionens ansvar och de avtal som finns. Där arbetar man förstås hårt och intensivt för att kunna hantera den uppkomna situationen med några veckor kvar. Jag delar verkligen ledamotens förhoppning om att allt förlöper väl, men med extraordinära insatser av vårdpersonalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig vilket ansvar staten har för att säkra livsnödvändig infrastruktur till och från Gotland och vilka initiativ jag är beredd att ta. Hanna Westerén har vidare frågat mig vilka åtgärder jag kan tänka mig att vidta för att den gotländska sjukvårdens behov av dagliga leveranser av prover och blodprodukter ska kunna lösas när i stort sett ingen trafik sker till någon för ändamålet certifierad flygplats.

När det gäller den hemställan från Region Gotland som Hanna Westerén nämner i interpellationen så har Regeringskansliet besvarat den i ett brev den 1 november 2024. När det gäller frågor om tillstånd för att frakta prover och blodprodukter är det, precis som Hanna Westerén har noterat, upp till berörda aktörer att säkerställa att nödvändiga tillstånd finns för att utföra de transporter som har avtalats mellan Region Gotland och fraktbolaget.

Regeringens utgångspunkt är att hela Sverige ska fungera. Möjligheten att skapa sig ett gott liv, kunna driva ett företag och i trygghet kunna bilda familj bör finnas oavsett var i landet man bor. Villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas. En välfungerande transportinfrastruktur stärker såväl Sveriges samlade konkurrenskraft som regional utveckling.

Gotland har på grund av att det är en ö av naturliga skäl särskilda utmaningar. Jag vill påminna om att staten tar ett stort ansvar, bland annat genom trafikavtalet för den upphandlade färjetrafiken. I somras tecknade Trafikverket ett nytt avtal för perioden 2027-2035. Avtalet innebär att det även fortsättningsvis kommer att finnas ett takpris för gotlänningar och gods. Trafikverket har på regeringens initiativ nyligen redovisat underlag och bedömningar av åtgärder vad gäller tillskapande av en reservhamn vid Kappelshamn. Gotland är beroende av såväl flygtrafik som färjetrafik, och av det skälet är också Visby flygplats utpekad beredskapsflygplats.

Fru talman! Jag har nu flera gånger hört ledamoten använda ordet långbänk, men det jag har sagt - också flera gånger - är att arbetet pågår. Tidsplanen för Transportstyrelsens föreskriftsarbete innebär att det ska ha beslutats om nya regler redan till sommaren 2025.

Några av de delar man arbetar med är regeländringar som förbättrar miljökontrollen, exempelvis skärpta krav på felindikatorer för fler fordonsslag jämfört med i dag. Ett annat exempel är ökade möjligheter att förelägga om registreringsbesiktning vid flygande inspektion. I dag kan polisen ge ordningsbot vid flygande inspektion om fordonet inte uppfyller beskaffenhetskraven, men det kan vara mycket komplicerat för polisen att utreda vid vägkanten om det exempelvis finns misstanke om manipulation av avgasreningen. Om polisen i stället skulle kunna förelägga om registreringsbesiktning när de ser någon ändring av avgassystemen blir kontrollen mer effektiv.

En annan del som Transportstyrelsen arbetar med är att skärpa kraven på utrustning för avgasrening för A-traktor. Det finns även andra delar som Transportstyrelsen arbetar med när det gäller att ta fram nya föreskrifter. Det ska som sagt fattas beslut om dem till sommaren 2025 med tillämpning från 2026.

Myndigheten har löpande kontakt med berörda intressenter, till exempel fordonsbesiktningsbranschen - som ledamoten nämnde - och Mobility Sweden, gällande de här ändringarna. När de är framtagna och innan det fattas beslut kommer de att remitteras till berörda aktörer för att få bra underlag och för att åstadkomma det som både ledamoten och jag vill, nämligen god miljökontroll vid besiktning av fordon.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi är överens om att en god luftkvalitet är viktig för människors hälsa. Sverige har i ett europeiskt perspektiv relativt låga halter av luftföroreningar, och luftkvaliteten har på många håll förbättrats under de senaste 50 åren. Utsläppen från transportsektorn har minskat under denna period, men transporter är ändå en stor källa till luftföroreningar. Trots förbättringar finns det fortfarande mycket kvar att göra för att vi ska nå en luftkvalitet med minimerade hälso- och miljöeffekter. Det är i detta ljus jag vill påminna om Transportstyrelsens pågående arbete med att justera sin föreskrift så att miljökontrollen vid besiktning görs mer ändamålsenlig.

I veckan kommunicerades också ett nytt forskningsprojekt med VTI och Volvo Cars på temat elbilar och däck. Denna fråga är värd att både studera och utveckla eftersom elbilar ofta är tyngre på grund av batteriet och elmotorns direkta och inte sällan höga vridmoment som kan öka slitaget på både däck och vägbana. Detta kan man också lyfta fram för att bredda frågan eftersom utvecklingen går fort på många områden. Arbetet med att ställa om fordonsflottan pågår för fullt och drivs inte minst på av den svenska fordonsindustrin. Här ser vi ett större slitage när det gäller både personbilar och lastbilar, och vi behöver följa upp hur detta kan hanteras på ett så klokt sätt som möjligt så att inte fossilfria fordon ger andra utsläpp. Jag ser därför fram emot att följa detta forskningsprojekt.

Jag följer förstås också noga Transportstyrelsens arbete.

Vad gäller ledartröjan är det viktigaste att det händer något och att det kommer fram bättre och mer ändamålsenliga föreskrifter för miljökontroll. Som en följd av det tillkännagivande riksdagen riktade till regeringen under förra mandatperioden gav den förra regeringen ett uppdrag till Transportstyrelsen, och Transportstyrelsen har nu tagit fram en rapport och arbetar med slutsatserna från den i sitt föreskriftsarbete. Arbete pågår alltså, fru talman.

Fru talman! Jag tackar Jytte Guteland för engagemanget. Som jag sa håller jag med om behovet av förändringar, och det är därför jag ser mycket positivt på Transportstyrelsens arbete med föreskrifter för att ta fram nya regler som ska vara beslutade till sommaren 2025 och tillämpas från 2026.

Det stämmer att det var den dåvarande regeringen som gav Transportstyrelsen detta uppdrag, och det gjorde man baserat på ett tillkännagivande från riksdagen som Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet stod bakom. Samma dag gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att analysera vilka förutsättningar som skulle behöva ändras för att genom skärpt miljökontroll vid besiktning kunna förbättra luftkvaliteten. Detta är en fråga där det alltså finns en bred samsyn, och därför är det positivt att Transportstyrelsen nu är i färd med att justera sin föreskrift så att miljökontrollen vid besiktning görs mer ändamålsenlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att det som spelar allra störst roll för att minska fordons hälsofarliga utsläpp är vilka fordon som finns på marknaden till att börja med. De kravskärpningar som har skett för nya fordon de senaste åren har varit betydande, vilket ger stor effekt. Därtill spelar det givetvis roll att vi har en ändamålsenlig miljökontroll vid besiktningen.

Så till mätningen av partikelantal. EU-kommissionen har uppmanat medlemsstaterna att införa sådan mätning. Det är en intressant ny metod för att bättre kunna mäta ett fordons utsläpp av partiklar. Transportstyrelsen beskriver metoden i sin redovisning av regeringsuppdraget och följer utvecklingen på området. Den rekommendation som EU-kommissionen publicerade förra året innehåller enligt Transportstyrelsen en del oklarheter, vilket i sin tur lett till att de fyra länder som har infört denna metod nu gör på olika sätt. Det finns även exempel på införandeproblem hos vissa av de länder som använder metoden. Det är givetvis viktigt att lära av de länder som har pekat på införandeproblem och även gör på olika sätt. Detta arbetar Transportstyrelsen med.

Det pågår som sagt ett aktivt arbete, och förslag kommer att tas fram enligt det uppdrag Transportstyrelsen har att besluta om föreskrifter. Jag har uppfattat att det finns en stor samsyn vad gäller detta behov. Arbetet görs nu skyndsamt, och redan till sommaren ska nya regler vara beslutade.

Fru talman! Jytte Guteland har frågat mig om jag avser att följa Transportstyrelsens åtgärdsförslag för att skärpa miljökontrollen hos bilprovningen, vilka åtgärder jag avser att vidta för att skärpa gränsvärdena för avgasutsläpp från personbilar och när jag avser att vidta dessa åtgärder.

Låt mig inledningsvis konstatera att jag delar Jytte Gutelands uppfattning att det är viktigt med en god miljökontroll vid kontrollbesiktning av fordon.

Den 15 februari 2023 redovisade Transportstyrelsen sitt regeringsuppdrag att analysera förutsättningarna för skärpt miljökontroll vid fordonsbesiktning. I redovisningen redogörs för ett par områden där ändrade regler skulle kunna ge en mer ändamålsenlig miljökontroll. Utifrån dessa slutsatser arbetar Transportstyrelsen just nu med att se över sin föreskrift om kontrollbesiktning.

Tidsplanen är att nya regler ska kunna vara beslutade till sommaren 2025, med tillämpning från 2026.

Fru talman! Jag ska svara väldigt rakt på Åsa Karlssons avslutande fråga. Ja - jag menar de orden.

Titta på de beslut som har fattats! Titta på den infrastrukturproposition som nyligen har lagts på riksdagens bord! Den innehåller 1 171 miljarder kronor och har fokus på att återta eftersatt underhåll av väg- och järnvägsnätet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet att den dåligt underhållna infrastrukturen i Sverige är ett tillväxthinder för företag. Detta åtgärdar vi nu - eller vi lägger i alla fall grunden för att återta hela underhållsskulden på vägsidan och så mycket som möjligt på järnvägssidan. Det är ett beslut som är fattat.

Nu hoppas jag att riksdagen ger stöd till denna infrastrukturproposition, så att fler spadar kan gå i backen och så att mer underhållsarbete kan göra att vi stärker jobben, tillväxten, arbetspendlingen och godstrafiken i hela landet.

Det vi har diskuterat i dag, fru talman, är den oro som ledamöter känner vad gäller beslut. Jag tar starkt intryck av denna oro och kan förstå den, men detta är utifrån beslut som ännu inte är fattade. De beslut som faktiskt är fattade leder verkligen i bevis att regeringen inte bortprioriterar någon del av Sverige eller landsbygden. Tvärtom har det varit en destruktiv trend att man har lagt för lite på underhåll och infrastruktur också i de delar som ledamöterna företräder.

Förstärkningarna i Ludvika och Hitachis utbyggnad är någonting som är väl känt. Jag har en god dialog med det företaget. Vi har också engagerat oss i arbetet med att få ännu mer trafikmöjligheter med transformatorerna och med tåglägen. Detta är en viktig och angelägen fråga. Vi skulle säkert kunna fortsätta att diskutera den, men nu är tiden ute. Jag vill tacka för debatten och för engagemanget.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig börja med att lugna Linus Sköld: Både hjärtlandet och vården är fortfarande viktiga frågor för Kristdemokraterna. Jag har också i kammaren i dag läst upp ur mitt skriftliga interpellationssvar att hela Sverige ska fungera och att förutsättningarna för att bo och verka i hela landet behöver stärkas. Därför är det här en angelägen fråga, och det är därför jag tackar för engagemanget.

Jag tycker dock inte att det är med sanningen överensstämmande att säga att vi skyfflar över ett ansvar, för beslut och avtal är ännu inte fattade och ingångna. Trafikverket har uppdraget att hantera frågan, och det faller inte på mig att i sak gå in och diskutera enskilda sträckor. Det jag kan säga är att det är en angelägen fråga, att jag vet att Trafikverket arbetar med den och att regeringen följer det arbetet noga.

Låt oss dock inte gå händelserna i förväg här i kammaren i dag, fru talman, utan låt oss konstatera det jag har sagt: Det finns drygt 1 miljard kronor som är avsatta för att finansiera statens trafikavtal. Trafikverket arbetar med frågan. Det är en angelägen fråga för mig, för mitt parti och för ledamöterna. Låt oss fortsatt ha den här goda dialogen, som jag uppskattar, i kammaren - men låt oss inte gå händelserna i förväg!

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka för engagemanget i frågan. Det går inte att ta miste på i kammaren, och det uppskattar jag.

Jag vill ändå upprepa att det är Trafikverket som har i uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik. Jag vill än en gång påminna om att det nästa år finns drygt 1 miljard kronor, ca 50 miljoner kronor mer, till den upphandlade trafiken i de anslagsnivåer som finns i budgeten.

Det är lite olika grad av hur ledamöterna uttrycker sig, fru talman, om det är risk för eller att anslaget kommer att dras in. Inga beslut är fattade om de sträckor som ledamöterna tar upp. Ledamöterna går i den meningen händelserna i förväg. Jag har stor respekt för oron och att det kan finnas frågor, men Trafikverket har inte fattat några beslut.

Arbetet är så upplagt att det är Trafikverket som har ansvaret. Därför kommer jag inte att ge svar på frågor om enskilda sträckor. Men mycket riktigt som Björn Petersson säger har jag fått information om läget på Stångådalsbanan av mina partikamrater i Kristdemokraterna som har varit på besök och satt sig in i frågan. Även Trafikverket har fått gå ut och understryka att det inte har fattats några beslut. Det behöver tas med som grund för den diskussion och debatt som vi har i kammaren.

Åsa Karlsson ställde en specifik fråga om min dialog med statsrådet Erik Slottner, och arbetet är så fördelat i Regeringskansliet att det är jag som svarar på frågorna som rör detta område. Erik Slottner har upplyst mig om att frågan var uppe vid frågestunden i förra veckan, och jag fick även frågor på området vid frågestunden i går. Då gav jag det svar som jag har upprepat i dag.

Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig vilken konsekvensanalys jag och regeringen har gjort av att tågsträckan Gävle-Mjölby nu inte kommer att trafikeras av persontrafik samt om jag och regeringen kommer att ta initiativ till att snarast ge Trafikverket de ekonomiska förstärkningar som behövs för att behålla tågtrafiken Gävle-Mjölby. Åsa Karlsson har frågat mig om jag och regeringen avser att arbeta för att trafikeringen på de sträckor som berörs av Trafikverkets samverkansavtal ska bibehållas så att det även i fortsättningen ska vara möjligt att bo, leva och verka i hela landet. Jag väljer att svara på de båda interpellationerna i ett sammanhang.

Som Lars Isacsson och Åsa Karlsson säkert känner till svarade jag på en liknande fråga från Åsa Karlsson den 30 oktober, och mitt svar här i kammaren kommer i stort sett att vara detsamma.

Regeringens utgångspunkt för infrastrukturpolitiken är att hela Sverige ska fungera. Villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas. Transporter och resor är nödvändigt för att hela samhället ska fungera och utvecklas. Det är därför angeläget med en god tillgänglighet mellan landets olika delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trafikverket har i uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal om dels transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik, inklusive flygtrafik, som inte upprätthålls i annan regi och där det saknas förutsättningar för kommersiell drift, dels linjesjöfart till Gotland.

Som underlag för de upphandlingar Trafikverket gör kartlägger myndigheten tillgängligheten mellan olika delar av landet. Baserat på dessa utredningar, det uppdrag som myndigheten har samt de medel som finns avsatta i statens budget genomför Trafikverket upphandlingar och ingår samverkansavtal.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att drygt 1 miljard kronor ska avsättas för att finansiera statens trafikavtal 2025, vilket är cirka 50 miljoner kronor mer än anslagsnivåerna för 2024.

Trafikverket har ingått ett antal samverkansavtal som innebär att viss interregional kollektivtrafik delfinansieras av staten. I vilken mån trafiken fortsatt kommer att kunna delfinansieras är en fråga för Trafikverket att ta ställning till. I vilken omfattning trafiken kommer att kunna bedrivas i det fall statens delfinansiering minskar eller uteblir är en fråga för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att ta ställning till.

Herr talman! Jag förstår frågan och engagemanget. Jag har mött det på många håll längs sträckan och i de berörda kommunerna, som jag uppskattar en god dialog med. Jag kan inte recensera om just den här processen har varit ovanligt långsam, men det är förstås en mycket viktig och angelägen fråga som vi bereder i Regeringskansliet.

Detta är ingenting som vi drar i långbänk, utan det är kombinerat med en del komplicerade avvägningar som behöver göras. I det första skedet handlar det om det förvaltningsärende som ledamoten pekar på i den första delen av sin fråga, för att förbereda för byggstartsbeslut.

Men vi arbetar med frågan, och jag hoppas kunna återkomma så snart som möjligt med ett besked. Men jag har inget besked i frågestunden i dag om när ett beslut kommer att kunna fattas.

Frågestunden var härmed avslutad.

Frågestund

Herr talman! Tack, Björn Tidland, för frågan! Älvsborgsbron är ju en viktig del av transportinfrastrukturen i Göteborg och i Västra Götaland, och det är givetvis av stor vikt att underhålla den så att framkomligheten kan upprätthållas. Ledamoten pekar på att bron är snart 60 år gammal, vilket medför att stora renoveringar och underhållsarbeten behöver göras. Detta har skett sedan ett flertal år tillbaka och kommer också att fortsätta under kommande år.

Jag har förståelse för att trafikanter kan tycka att det är störande med vägarbete och att framkomligheten under alla tider inte kan upprätthållas fullt ut. Men vad gäller de tekniska detaljerna kring själva genomförandet av de arbeten som pågår måste jag hänvisa till Trafikverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill dock på mina återstående tio sekunder påminna alla, inte bara ledamoten och inte bara när det gäller det här specifika objektet, om att hålla de hastighetsbegränsningar som finns vid underhållsarbeten, för det är en arbetsplats för alla som arbetar där. Det vill jag också ha sagt i den här frågan.

Herr talman! För det första lägger vi i budgeten 1,53 miljarder kronor på bostadspolitisk utveckling i norr. Vi avsätter medel för att sänka kreditgarantiavgifterna. För att sänka priset arbetar vi med att förkorta ledtiderna, för tid är pengar. Vi förenklar och förbättrar regelverk. Vi arbetar mycket aktivt med att tillgängliggöra attraktiv mark i olika delar av landet.

En viktig del när det gäller prissättning är att pristransparensen behöver öka i byggmaterialkedjan. Vi har gett ett mycket tydligt uppdrag till Konkurrensverket att se över detta och komma med förslag på åtgärder när det gäller det system med dolda och ibland retroaktiva rabatter som är väldigt svåröversiktligt för den enskilde och många gånger drabbar slutkonsumenten, oavsett om man ska bygga villa eller är hyrestagare i en hyresrätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen arbetar alltså mycket aktivt och möter också mycket uppskattning för den inriktning vi driver.

Herr talman! Tack så mycket, Katarina Luhr, för en väldigt viktig och angelägen fråga! Detta gör, tror jag, många riksdagsledamöter här i kammaren engagerade - så även mig.

Jag kan informera om att Kronofogden har ett särskilt uppdrag att förbättra arbetet och minska antalet avhysningar där barn är inblandade. Socialtjänsten har också stora befogenheter att om man agerar i tid bidra till att undvika att barnfamiljer vräks; det är mycket angeläget.

När det gäller den specifika frågan om hyresgarantier är detta ett förslag som regeringen fortsätter att bereda och som jag ser som väldigt angeläget att bereda i ett högt tempo. Vi har inte gett något besked om att detta inte kommer att införas, utan det kommer fortsatt att beredas utifrån förslagen i Karolina Skogs utredning.

Herr talman! Jag vill tacka Gudrun Brunegård för engagemanget i den här frågan. Jag kan vittna för kammaren att det märks av. Engagemanget för just Stångådalsbanan och för infrastrukturen i Kalmar län är någonting som man förknippar med Gudrun Brunegård, och det tackar jag för. Jag uppskattar det engagemanget. Hon har satt ljus på frågan.

När det gäller den specifika frågan om trafikavtal har jag svarat på en liknande fråga tidigare under frågestunden, herr talman. Jag vill dock påminna om att medlen alltså ökar under nästa år med cirka 50 miljoner kronor till just trafikavtalen och att det är Trafikverket som fattar beslut. Man har ännu inte ingått avtal eller fattat beslut om att inte göra det.

Regeringen följer myndighetens arbete med trafikavtalen och användningen av tillgängliga medel noga. Det här är ju, som ledamoten för Kristdemokraterna vet, en angelägen fråga för att hela Sverige ska fungera, så den följer vi noga.