Andreas Carlson

Herr talman! När det gäller förturer skulle jag vilja säga att det stora problemet i dag är att det råder ovisshet för kommunerna om i vilken utsträckning det är möjligt att reservera bostäder för sökande - det kan vara äldre, yngre, barnfamiljer eller personer inom bristyrken - samt använda sig av så kallade förturer för exempelvis våldsutsatta kvinnor utan att gå miste om möjligheten att ta ut en köavgift.

I dag fattade regeringen beslut om en proposition om åtgärder för en bättre bostadsförsörjning. Jag är glad över att Sverigedemokraterna stöder den.

Förslagen i propositionen tydliggör att köavgift får tas ut även om lägenheter reserveras för sökande i kön eller fördelas enligt ett förturssystem. Förslagen förtydligar vad som gäller för avgiftsuttag vid förekomst av reservation av förtur, och det påverkar inte kommuners möjligheter enligt lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Herr talman! Jag vill tacka Martin Melin för att han just sätter frågan på agendan - när den är föremål för en fråga vid riksdagens frågestund är den väl definitivt på agendan.

Det jag kan konstatera är att trafikförordningen redan i dag anger att föraren av ett utryckningsfordon får bryta mot trafikföreskrifterna och påkalla fri väg i fall som denne bedömer som trängande. Rätten för förare av utryckningsfordon att i trängande fall avvika från trafikföreskrifter är allmänt utformad för att täcka flera olika situationer.

Sammantaget gör detta, bedömer jag, att trafikförordningen i sig är flexibel för polisen, samtidigt som kravet på att en situation ska bedömas som trängande säkerställer att respekten för blåljusinstitutet upprätthålls hos övriga trafikanter. Sedan kan detta vara en tolkningsfråga som kan förtjäna ytterligare uppmärksamhet, men trafikförordningen i sig medger att polisen och andra som har utryckningsfordon har den flexibilitet som trafikförordningen medger.

Herr talman! Ledamoten känner väl till hur processerna ser ut när det gäller prioritering av infrastruktur och planering av den långsiktiga transportinfrastrukturen.

Nu har regeringen just presenterat infrastrukturpropositionen och lagt den på riksdagens bord. Riksdagen har ännu inte ens beslutat om den ram som regeringen föreslog och som är historiskt stor, hela 1 171 miljarder kronor, med fokus på underhåll. Men det finns också ungefär 100 miljarder till nyinvesteringar. Detta är en ramökning med hela 27 procent jämfört med den ram som finns i nuvarande plan.

När riksdagen har fattat beslut om detta kommer regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder, och sedan kommer regeringen att fatta beslut om nationell plan. Det är i det läget som enskilda objekt kommer att finnas med. De finns inte heller i vanliga fall naturligt med i infrastrukturpropositionen, utan det är i den regeringen lägger fram sitt förslag till ramar, som vi hoppas ska gå igenom här i riksdagen om några veckor.

Herr talman! Det är precis som ledamoten säger: Det är möjligt att lägga till så mycket hållbart flygbränsle som man kan i dag. Då kan det offentliga vara med och bidra till omställningen av flyget samtidigt som man bidrar till att inrikesflygets konkurrenskraft stärks. Vi ser en väldigt tuff situation just nu för inrikesflyget, som ju är viktigt för att hela Sverige ska fungera.

Regeringen har sett över vår resepolicy så att vi inkluderar alla trafikslag i en färdmedelsneutral policy, och jag tycker att fler kan ta efter det exemplet.

Herr talman! Helena Gellerman sätter fokus på en angelägen fråga som jag möter många gånger när jag gör besök runt om i landet. Många värnar den lokala och regionala flygplatsen.

De säger: Den är jätteviktig för vårt näringsliv, jätteviktig för vår beredskap, jätteviktig för ambulansflyget och väldigt viktig av många olika skäl och för att vanligt folk ska kunna få ihop livet i vårt glest befolkade land med många gånger stora avstånd.

Sedan ställer man en fråga. Hur ser det ut i er egen resepolicy i kommunen eller regionen? Premierar ni alla trafikslag på samma sätt, eller avråder ni från att använda flyget? När jag har ställt den frågan är det flera som går hem och kollar och ser att de själva motverkar den egna flygplatsens konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns också goda exempel. Östersund har nyligen sett över sin resepolicy, och Skellefteå har sedan tidigare en färdmedelsneutral resepolicy. Det ser jag väldigt positivt på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! De är långt många fler än vad jag hinner redogöra för på 27 sekunder i kammaren.

Låt mig slå fast att de förslag som finns i utredningen kommer att snabbt gå ut på remiss. Vi kan inhämta synpunkter vad gäller häkten och anstalter. Tempot är fortsatt högt för att ta tag i de strukturella hinder som påverkar bostadsbyggandet.

Vi har aviserat att vi kommer att komma med en proposition till riksdagen under 2025 vad gäller Bygglovsutredningens förslag som syftar till att underlätta och förenkla för byggande av bostäder.

Herr talman! Jag vill tacka Noria Manouchi för frågan. Det är förstås angeläget att korta ledtider och att förenkla regelverk. Den specifika utredning som ledamoten hänvisar till handlar om att öka takten i utbyggnaden av häkten och anstalter i Sverige.

Detta har varit en så kallad snabbspårsutredning. Den har kommit fram med ett antal olika förslag bland annat gällande tillfälliga bygglov och även förenklingar och möjlighet för undantag för kommuner vad gäller permanenta bygglov. Det gäller också att staten under extraordinära akuta situationer ska kunna gå in och fatta beslut om att bygga anstalter och häkten.

Utredaren själv pekar på att det skulle kunna korta ledtiderna med flera år jämfört med de fem till sju år eller upp till elva år som det tar i dag. Men någon mer exakt tidsangivelse än så är inte given i utredarens förslag, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det här är förstås en viktig fråga som regeringen följer mycket noga. Men jag vill återigen upprepa att det är Trafikverket som i sin instruktion har uppdraget att ingå avtal, och det har inte fattats några beslut om Stångådalsbanan, Tåg i Bergslagen, busstrafiken i norra Sverige och Norrtåg, som ledamoten pekar på.

Det är förstås viktigt att få så god tid på sig som möjligt, men jag vill återigen påminna om att det finns mer pengar i budgetpropositionen för 2025 än i årets budget till dessa avtal.

Herr talman! Jag vill tacka Jacob Risberg för frågan.

Som ledamoten väl känner till är grundprincipen att det i första hand ska bedrivas trafik på kommersiella villkor, men det finns upphandlad trafik och samverkansavtal för att det inte ska uppstå brister i tillgängligheten i infrastrukturen. Det gäller även den instruktion som Trafikverket har att ingå och ansvara för när det gäller statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik inklusive flygtrafik som inte upprätthålls i annan regi och där det saknas förutsättningar för kommersiell drift.

Jag vill påminna ledamoten och riksdagen om att det för en upphandling i trafiken på anslaget kommer att finnas 50 miljoner kronor mer i nästa års budget, och Trafikverket har ännu inte fattat beslut om samverkansavtalen för några av de sträckor som ledamoten tar upp.

Fru talman! Jag får tacka för debatten.

När det kommer till hur mycket pengar man kan lägga på järnvägsunderhåll har Trafikverket gjort bedömningen att det som regeringen nu föreslår ska avsättas för järnvägsunderhåll det kommande året maximalt är vad systemet klarar av att hantera. Även om man hade hittat mer pengar någon annanstans hade risken, om man uttrycker sig så, varit att Trafikverket helt enkelt fick betala tillbaka de pengarna, och det tycker jag inte är en tillfredsställande ordning.

Vi behöver se hur man kan få ännu mer underhåll för pengarna. Hur får vi ut mer underhåll, och, höll jag på att säga, hur kan vi göra av med mer pengar? Även om det inte handlar om det är frågan hur vi kan investera i underhåll i ännu högre takt än vad som är möjligt i dag med tanke på hur situationen ser ut.

Det är det som är bakgrunden till det uppdrag som Trafikverket slutredovisade i början av den här veckan. De kan peka på åtgärder som har vidtagits redan i år med utbyte av strategiska växlar och åtgärder som har gjorts till följd av det mycket tydliga regeringsuppdraget för att resenärer så snabbt som möjligt redan i år och nästa år ska märka att det sker en förändring i rätt riktning.

Som den här debatten har åskådliggjort, fru talman, är detta någonting som har byggts upp under mycket lång tid. Det kommer att ta tid att vända det, men jag är glad över ansatsen att vi nu gemensamt ska försöka ta oss an detta med så hög framdrift som möjligt. Det finns en proposition på riksdagens bord, där vi föreslår att maximera underhållet på järnväg. Jag hoppas förstås att vi kan få en så bred samsyn för de förslag som vi har i den propositionen, och jag välkomnar givetvis fortsatt dialog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är viktiga frågor för att hela Sverige ska fungera. Jag förstår engagemanget för den landsända som Magnus Manhammar representerar. Det engagemanget är något som jag tror att han delar med varje riksdagsledamot i den här kammaren. Därför är det väldigt angeläget för mig att vi nu arbetar på och bryter den destruktiva trenden att inte satsa tillräckligt på underhåll utan både ser till att vi får mer pengar till underhåll och att vi får mer underhåll för pengarna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag kan börja med just de olika åtgärderna kring mötesspår och så vidare. Detta framkommer inte i infrastrukturpropositionen. Denna typ av åtgärder kommer att läggas fram i den nationella planen, som regeringen beslutar om efter att Trafikverket har tagit fram förslag och, ytterligare ett steg bakåt, efter att riksdagen har fattat beslut i kammaren.

Det som regeringen föreslår är dock att man ska höja gränsen för så kallade trimningsåtgärder, alltså mindre åtgärder som Trafikverket självt kan besluta om, från 100 till 150 miljoner kronor i fråga om projektets omfattning. När något tickar över 100 miljoner i dag blir det ett namngivet projekt och ganska mycket administration kopplat till det. Denna ganska kraftiga höjning - det är mycket mer än om man hade räknat upp detta utifrån inflationen - gör att man förhoppningsvis kan få ännu mer trimningsåtgärder. Det är alltså lite mindre åtgärder, men de kan ha ganska stor effekt, inte minst i Blekinge men också i andra delar av landet.

Det handlar om den typen av åtgärder - mötesspår och förlängningar. Det kan vara projekt som inte kostar särskilt mycket i förhållande till helt nya banor men som kan öka kapaciteten och tillförlitligheten i den järnväg som vi har. Det ser jag väldigt positivt på, men vi kommer förstås att återkomma till exakt utformning av detta i det fortsatta arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är den första att välkomna en så bred samsyn som möjligt kring järnvägsunderhållet. Det finns dock en faktor som har gjort att en del underhållsentreprenörer är försiktiga med att göra investeringar i Sverige. Det är just den politiska risken att det inte längre skulle vara en marknad i konkurrens, som den vi har med underhållsentreprenörer. De kan då välja att satsa i andra länder i Europa. Det tror jag är en del i förklaringen till att man inte gör investeringar i mer avancerade maskiner och en mer anpassad maskinpark.

Detta gör nu Trafikverket stora framsteg i. Jag förväntar mig ännu mer och högre framdrift i detta. Det handlar om att använda en maskinpark som gör att man kan underhålla med mindre avbrott i trafiken.

Frågan om att återta hela järnvägsunderhållet i statlig regi tittade Gunnar Alexandersson på i en utredning. Det var väl alliansregeringen som gav honom det uppdraget, men han jobbade ganska många år med det. Sammanfattningen är att det i praktiken är omöjligt eller ogenomförbart att återta underhållet.

Samtidigt vet vi att många av de underhållsentreprenörer som i dag finns på marknaden och som också arbetar i andra länder har nya sätt att byta växlar, till exempel. Man kan göra det på ett par timmar under några nätter i stället för att blockera för banarbete i tre dygn. Vi behöver vara överens om att vi behöver använda den kompetensen.

Jag skulle se väldigt positivt på om vi kunde uppnå någon form av samsyn kring detta så att det inte uppfattas som att det finns en politisk risk för företag som vill investera i och att ta plats på den svenska marknaden och som vill bidra till att skynda på upprustningen av den svenska järnvägen.

Mycket handlar också om kontraktens utformning och om hur man upphandlar underhållet. Det handlar om det uppdrag som jag hänvisade till tidigare, fru talman. Regeringen har varit väldigt tydlig i uppdraget till Trafikverket med att man ska stärka sin beställarförmåga, öka den operativa kompetensen och ha upphandlingar som går i linje med de ambitioner som regeringen har, nämligen att vi ska få mer underhåll för pengarna och kunna rusta upp järnvägen.

Det är ett arbete som pågår. Det skulle vara väldigt positivt om vi kunde få en politisk borgfred kring järnvägsunderhållet. Detta innebär förstås att Trafikverket ökar kontrollen, men det innebär inte att vi stänger järnvägsunderhållsmarknaden för alla de entreprenörer som har kompetens att vara med och bidra.

Fru talman! Jag tackar Magnus Manhammar för frågan, för den utsträckta handen och för att vi kan ha ett bra utbyte om hur problemen ser ut.

Det hade varit positivt om detta bara gällde Blekinge, för då hade vi kanske kunnat hantera det snabbare. Men tyvärr är det som Magnus Manhammar beskriver här ingenting som stannar i Blekinge, utan stora delar infrastrukturen i Sverige lider av en bristande funktionalitet till följd av bristande underhåll. Man kan fundera på varför det har blivit så här. Varför har det uppstått?

Precis som ledamoten säger är problemen här och nu. Så stora problem som det är nu har ledamoten aldrig någonsin tidigare sett. Det är många som känner igen sig i den beskrivningen, och jag delar den. Det är en mycket ansträngd situation på den svenska järnvägen och även i det svenska vägnätet. Det kan vara så att de som upplever sig tvingade att ta bilen också måste färdas på vägar som har ett dåligt underhåll och därmed drabbas av både trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem.

Låt mig göra en liten historisk tillbakablick med järnvägen som utgångspunkt. Två tredjedelar av den svenska järnvägen är 100 år eller äldre. Trafikeringen på den svenska järnvägen har ökat mycket kraftigt de senaste åren. Det är en efterfrågestyrd marknad som har lett till att man ökar trafiken. Det är många regioner som har haft möjlighet att öka kollektivtrafiken. Det har funnits en efterfrågan på att resa mer med tåg, vilket i grunden är positivt.

Det blir alltså en ökad trafik på en väldigt gammal bana, och en ytterligare omständighet är att det i decennier har varit eftersatt underhåll. Detta är ett problem som har byggts upp, ett berg som har byggts under mycket lång tid. I kronor räknat uppgår berget i dag till 92 miljarder kronor i eftersatt järnvägsunderhåll. Det är alltså egentligen ingen slump att järnvägen inte fungerar om man konsekvent struntar i att underhålla den och trafikerar den hårdare. Om man tar i beaktande att den i stor utsträckning byggdes för 100 år sedan är det kanske inte konstigt att det ser ut som det gör.

Det konstiga är att man har tillåtit detta att ske trots att det redan för tio år sedan fanns konkreta förslag på hur man skulle kunna vässa järnvägsunderhållet och att man skulle kunna öka underhållet på tider då det inte stör trafiken. Dessa förslag har legat men - kanske av politiska skäl; jag vet inte - inte tagits vidare.

Detta såg jag när jag tillträdde som infrastruktur- och bostadsminister. Jag har också samlat stora delar av sektorn: Trafikverket, de stora tågföretagen som till exempel SJ och också underhållsentreprenörerna, som står för en stor del av underhållet, liksom även godsköpare. Jag tror att det var Volvo som vid ett av mötena sa att om man behöver höja takten i underhållet någon vecka skulle de kunna anpassa sin produktion lite.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det behövs ett samspel för att se till att vi kan underhålla järnvägen samtidigt som vi ju är beroende av att trafiken fortsatt kan gå. Man kan inte stänga all järnväg för att underhålla den ett antal decennier och komma till rätta med problemet, utan vi måste också motsvara den förväntan som finns. Detta uppdrag gav vi till Trafikverket för ungefär ett år sedan. Man har nu vidtagit åtgärder för att inte bara fylla på säcken med pengar till underhåll utan också få mer underhåll för pengarna.

Det vidtas åtgärder. Det är växlar som byts och banor som behöver hanteras. Men det kommer att ta tid att vända utvecklingen till följd av att det varit så eftersatt under många decennier.

Fru talman! Magnus Manhammar har ställt ett antal frågor till mig om tågtrafiken och tågförbindelser till och från Blekinge och sydöstra Sverige.

Inledningsvis vill jag tacka Magnus Manhammar för engagemanget för kommunikationerna i Blekinge och sydöstra Sverige. Regeringens utgångspunkt för infrastrukturpolitiken är att hela Sverige ska fungera. Villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas. En välfungerande transportinfrastruktur stärker såväl Sveriges samlade konkurrenskraft som regional utveckling.

Regeringen arbetar för en transportinfrastruktur som fungerar, där vägarna är hela och tågen går i tid. Underhållet av infrastrukturen har under lång tid tillförts för lite resurser, samtidigt som kostnadskontrollen har varit bristfällig. Men nu blir det ändring på det.

Den 3 oktober överlämnade regeringen en infrastrukturproposition till riksdagen med historiskt stora satsningar på transportinfrastrukturen. Den ekonomiska ramen för perioden 2026-2037 föreslås öka med 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden, till 1 171 miljarder kronor. Behoven inom infrastrukturen är stora, och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det innebär att vi måste vårda det befintliga transportsystemet och prioritera underhåll men också investera i ny infrastruktur där det behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Efter att riksdagen har behandlat propositionen kommer regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för perioden 2026-2037. Det är först i denna del av processen som konkreta projekt och åtgärder utreds och analyseras.

Fru talman! Jag vill också tacka för debatten och för konstaterandet att det nog finns en del att titta på i kommunala och regionala resepolicyer som riskerar att aktivt motverka det som man i en annan del av kommunen eller regionen vill åstadkomma: att säkra flygplatsinfrastruktur, som ju är en väldigt viktig del när det gäller sjukvårdstransporter, brandflyg och beredskapsåtgärder och även för försvarets behov och, som ledamoten har varit inne på flera gånger och jag verkligen vill understryka, näringslivets behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar om arbetsresor men också om frakt av kritiska verktyg eller material som behövs för industrin; utan dem kan industrin stå helt still. Grundläggande transporter av de stora massorna sker ofta på järnväg, men kritiska specialtransporter som behöver gå mycket snabbt sker i dag ofta i luften. Flygfrakten står för bara 1 procent av den totala fraktvolymen i Sverige men för ungefär 30 procent av fraktvärdet. Detta är också en viktig aspekt som jag vill lägga till.

Jag välkomnar dialogen. Jag vill också understryka att detta inte är något som regeringen vill dra i långbänk, utan vi tar tvärtom många viktiga steg. Vi har också i arbetet med den nationella planen och infrastrukturpropositionen pekat på att de olika trafikslagen behöver giftas ihop på ett tydligare sätt - att man behöver stärka konkurrenskraften för vart och ett av dem men framför allt se hur man kan få ihop dem på ett annat sätt. Den nationella plan som vi efter att riksdagen har fattat beslut om infrastrukturpropositionen kommer att lägga fram åtgärder för kommer, utan att föregripa processen, inte att utesluta ännu mer förstärkningar när det gäller att bygga ihop det transportsystem som inte minst näringslivet och de boende i Västernorrland men även i hela Sverige behöver.

Detta kommer vi att ha anledning att återkomma till. Jag tackar för debatten i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det jag lyfter fram är en rörelse mot att inte se flyget som en viktig del i transportsystemet utan aktivt välja bort det, även där man kan beställa biljetter med mer biobränsle och där det leder till social hållbarhet och kanske också finns en ekonomisk hållbarhetsaspekt som i vissa fall skulle kunna göra att man kan välja det trafikslaget. Att trafikslag aktivt ställs mot varandra är dock en av anledningarna till att inrikesflyget har en svagare position och att återhämtningen efter pandemin går långsammare i Sverige än i många andra länder.

Detta behöver vi, tycker jag, också ha med i en sådan här debatt. Varför ser det ut som det gör? Hur kommer man till roten av problemet, och hur kan vi ha en saklig diskussion om hur vi på allvar kan stärka flygets konkurrenskraft? Då är det väl inte ointressant, fru talman, att ta upp ett agerande från det parti som ledamoten företräder, som faktiskt går i motsatt riktning i förhållande till de önskemål och synpunkter som ledamoten för fram.

När det gäller de specifika frågorna är det precis som jag sa i mitt svar Trafikverket som är ansvarig myndighet för den upphandlade trafiken och allmän trafikplikt. Vi bereder fortsatt ett förslag som ligger i utredningen.

Det frågas också om dialogen. Jag uppskattar verkligen dialogen. Jag har besökt ungefär hälften, tror jag, av Sveriges flygplatser under halva mandatperioden. Jag återbesöker dem gärna och har gärna fortsatt dialog med både regioner och kommuner.

En av de frågor jag brukar ställa till regioner och kommuner som är med vid mötena är hur den egna lokala resepolicyn ser ut. I vissa fall skorrar det faktiskt lite falskt. Värnandet om den lokala eller regionala flygplatsen följs inte upp i de egna resepolicyerna. Jag vet inte hur det ser ut i de här fallen, men detta är också något att titta på. Man kan vara konstruktiv och gemensamt försöka hitta vägar framåt.

Detta är väldigt angeläget för att hela Sverige ska fungera. Det är också angeläget i det säkerhetsläge vi befinner oss i, där flygplatserna förstås spelar en stor roll för vår egen beredskap och även för möjligheten att ge värdlandsstöd; det finns ett stort intresse från Nato.

Båda dessa utredningar tillsattes ju i ett delvis annat säkerhetspolitiskt klimat, så den fråga Peter Hedberg ställer om vilka bedömningar regeringen gör nu är relevant. Ett viktigt besked jag vill ge är att det säkerhetspolitiska läget och flygets betydelse för både vår och de allierades förmåga förstås väger tungt. Det var därför vi tidigt mer än dubblade driftsstödet till de regionala flygplatserna - för att lätta på bördan i det avseendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min ambition är att vi ska arbeta vidare med dessa förslag i ett så snabbt tempo som medges. Men parallellt med detta råder en tuff situation för flyget, så det handlar också om att ge stöd. Det är därför vi har gett driftsstödet - för att inte med hänvisning till utredningen vänta och inte göra någonting. Vi har tvärtom tagit många viktiga steg, som vi har belyst, fru talman.

När det gäller den konkreta frågan om den aktuella inbjudan vill jag helst avstå från att hantera min kalender här i kammaren, fru talman. Detta ska vi förstås titta på, och jag välkomnar och ser positivt på den dialog jag har med många flygplatser och även med organisationen Sveriges regionala flygplatser, som förstås har en viktig roll att spela för att stärka flygets konkurrenskraft i Sverige.

Fru talman! Det gör jag förstås gärna. Jag kan börja där Peter Hedberg slutade.

Den infrastrukturproposition som regeringen presenterade innehåller ju en historiskt stor satsning. Det är en ökning av ramen, om man jämför på samma sätt som den nuvarande planen är konstruerad, med 27 procent i fasta priser. Det motsvarar 1 171 miljarder kronor, som är den ram som regeringen föreslår att riksdagen ska besluta om.

Mycket tyngdpunkt ligger på underhåll och vidmakthållande. Vägarna och järnvägarna i stora delar av landet, för att inte säga hela landet, lider av eftersatt underhåll. Det drabbar förstås även Västernorrland. Det finns betydande problem med kvaliteten på vägarna, vilket jag tror att Peter Hedberg väl känner till. Det är samma sak med järnvägstrafiken. Det har varit en destruktiv trend att inte satsa tillräckligt på underhåll i de tidigare planerna under lång tid.

Vi bryter nu den destruktiva trenden. Att ta hand om det vi har, att investera i underhåll för att man som företagare eller privatperson ska kunna lita på att infrastruktur bär en när man ska färdas, oavsett om det är på väg eller järnväg, är förstås viktigt för hela landet - även, tror jag att ledamoten understryker, för Västernorrland.

När det gäller nya investeringar finns det pengar också till det. Vi lyfter fram att även alternativ finansiering ska prövas, och vi trycker väldigt hårt på att kostnadskontrollen ska stärkas så att man får mer pengar till infrastruktur och mer infrastruktur för pengarna.

Vad gäller flyget och flygplatserna delar jag Peter Hedbergs bild av att många flygplatser har det väldigt tufft just nu, till stor del till följd av minskat resande i inrikestrafiken. Detta har flera orsaker. Jag tror att det är viktigt att titta på dem och lägga in åtgärder där för att stärka flygets konkurrenskraft. Det är där regeringen arbetar mycket aktivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är glad att kunna ge besked i dag igen att flygskatten kommer att tas bort. Det kommer att stärka inrikesflyget. Den åtgärd som vi har vidtagit för bagage- och säkerhetsskulden som byggdes upp under pandemin hade drabbat flygbolag och flygplatser och ytterst resenärer om regeringen inte hade gjort det miljardtillskott som regeringen beslutade om. Det mer än dubblade driftsstödet har varit en överlevnadsfråga för många regionala flygplatser. Regeringen har alltså vidtagit åtgärder.

Man måste också komma till frågans kärna. Varför har det minskat? Här kan man inte bortse från den flygskamsdebatt som har pågått och de chanser att stärka flyget som missats under lång tid. Det har legat en våt filt över flyget under hela förra mandatperioden och den innan eftersom det varit politiskt icke gångbart att satsa på flygets infrastruktur i den utsträckning som behövs. Det ser vi i viss mån konsekvenserna av nu.

Jag noterar att kommuner och offentliga aktörer har resepolicyer som uttryckligen förbjuder anställda att flyga. Exempelvis här i Stockholm är Peter Hedbergs partikamrater med och driver den utvecklingen. Det finns ju andra alternativ. Att premiera hållbart flyg och köpa till biobränsle i tanken skulle påskynda omställningen och samtidigt stärka inrikesflyget.

Allt det behöver vi också ta upp i en sådan här debatt. Jag skulle vilja fråga Peter Hedberg vad han gör i sitt eget parti för att göra upp med flygskammen och faktiskt ge flyget rätt konkurrensförutsättningar.

Fru talman! Peter Hedberg har frågat mig dels när Sundsvall Timrå och Örnsköldsviks flygplatser kan förvänta sig ett besked från regeringen gällande framtiden, dels om jag avser att föra någon dialog med ägarna till dessa flygplatser samt näringslivet inför regeringens ställningstagande.

Först vill jag tacka Peter Hedberg för hans engagemang för de regionala flygplatserna. Ett väl fungerande, långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem, där alla trafikslag utvecklas och bidrar till de transportpolitiska målen, är en förutsättning för att hela Sverige ska fungera. Villkoren för att kunna leva, bo och verka i hela landet behöver förbättras.

De senaste åren har både Arlandautredningen och Flygplatsutredningen redovisat sina slutsatser. Båda redovisningarna innehåller en mängd viktiga och intressanta förslag för att stärka förutsättningarna för de svenska flygplatserna. Jag har varit tydlig med att löpande kommunicera de förslag från Flygplatsutredningen som regeringen inte avser att gå vidare med. Här har jag till exempel informerat om att regeringen inte avser att gå vidare med förslaget om att regeringen ska besluta om att den allmänna trafikplikten och den upphandlade flygtrafiken ska läggas ned på ett antal flyglinjer. Det gäller bland annat, precis som Peter Hedberg nämner, linjen Höga Kusten Airport-Stockholm Arlanda. Jag har även haft möten med representanter för flera flygplatser, exempelvis Örnsköldsviks flygplats, och jag sätter stort värde på den dialogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utgångspunkten för regeringen är att den regelbundna linjetrafiken ska bedrivas på kommersiella villkor. I vissa fall är det dock inte möjligt att bedriva kommersiellt bärkraftig och regelbunden flygtrafik. Det kan i dessa situationer finnas behov av att inrätta flyglinjer med allmän trafikplikt för att säkerställa olika regioners tillgänglighet till Sveriges huvudstad. För detta arbete är Trafikverket ansvarig myndighet. Trafikverket använder sig bland annat av en tillgänglighetsmodell till stöd för att göra bedömningar vad gäller vilka sträckor som bör beläggas med allmän trafikplikt.

Sedan regeringen tillträdde har vi vidtagit flera åtgärder för att stärka flygets konkurrenskraft och värna om god tillgänglighet med flyg. Det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage, GAS, har fått ett tillskott på 1 035 000 000 kronor för att motverka avgiftshöjningar. Det statliga bidraget för driftstöd till icke-statliga flygplatser har dessutom fördubblats, och vi har nyligen även aviserat att flygskatten avskaffas från och med den 1 juli 2025 för att bland annat förbättra tillgängligheten i hela landet. Vidare fick Trafikverket i april i år ett uppdrag att utreda, förbereda och vidta nödvändiga åtgärder för att ge kommunala och regionala myndigheter möjlighet att komplettera det statliga utbudet av flyglinjer med allmän trafikplikt.

Med det sagt får mitt besked i dag bli att förslagen i utredningen alltjämt bereds vidare.

Fru talman! Det är populärt att i opposition säga att det är för lite och för sent. Hade man tagit intryck av det uttalandet redan i regeringsställning hade vi säkert varit i en bättre position när vi gick in i ett läge i lågkonjunktur med mycket hög inflation, det vill säga om man då hade tagit de strukturella problemen på allvar när man hade chansen. Om man möjligtvis är lite positivt lagd kan ledamoten själv fundera över vad som var för lite och för sent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En viktig del som påverkar bostadsbyggandet dramatiskt är att vi har varit i ett läge med hög inflation. Den mycket aktiva inflationsbekämpning som har präglat finanspolitiken och regeringens återhållsamma budgetar i början av mandatperioden har lagt grunden för att vi nu har en inflation på mer normala nivåer, att Riksbanken har aviserat räntesänkningar och redan har vidtagit flera sådana steg. Det i sig är en viktig faktor för att få en bättre fungerande bostadsmarknad så att fler bostäder byggs. Det är viktigt att ha med i uppräkningen av åtgärder som regeringen har vidtagit och som ledamoten missade.

Sedan var det frågan om andra åtgärder. Vi kommer att ta emot utredningen som ser över amorteringskravet och bolånetaket. Det är en utredning som regeringen har tillsatt och som kommer att rapportera i närtid. Dessutom är det åtgärderna för norra Sverige, och vi återkommer till den exakta utformningen. Det här är flera viktiga steg som kommer att få bostadsmarknaden att fungera bättre, i ett läge när dimman nu lättar och ljusningen kommer. Det kommer att ta tid att vända detta, och det är därför viktigt att fortsätta med reformtempot i fråga om åtgärder som kan ta tag i de strukturella problem som finns på bostadsmarknaden. Det kommer regeringen att fortsätta att göra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Bara för att en ledamot i Sveriges riksdag inte är nöjd med ett svar innebär inte det per definition att svaret är fel. Vi har gett ett svar på vilka åtgärder regeringen vidtar, och jag menar att de är ett viktigt steg. Om jag tolkar ledamotens intention rätt vill vi nå samma mål: att kunna underlätta för bostadsbyggande. Där har regeringen sett att den låga nyttjandegraden av befintligt system med kreditgarantier behöver effektiviseras. Vi sänker nu, enligt det förslag som ligger i budgetpropositionen, avgiften för detta nyttjande för att få det att fungera bättre än det gör i dag.

Det är ett svar på en fråga som ledamoten har ställt. Jag har full respekt för att en ledamot av Sveriges riksdag kan vilja ha mer och ännu mer utförliga svar. Det ligger per definition i rollen, fru talman. Jag svarar förstås med att informera om de åtgärder som regeringen vidtar, och jag uppskattar det utbyte som vi har. Jag sätter också stort värde på det som ledamoten säger om att vi är eniga.

En sak som vi dock inte är eniga om är att regeringen enbart premierar dem som redan äger. Mycket av regeringens arbete för att stärka det egna ägandet och möjligheten för fler att äga sin bostad handlar om att sänka trösklarna in. Vi har en utredning igång som tittar på hur man gör i Norge, nämligen hyrköpsmodeller. Man köper halva lägenheten och betalar av den andra halvan genom att leasa. Detta gör att man kan få in foten till ett halvägt boende och så småningom successivt betala av på den andra halvan. Det är ett mycket konkret exempel på vad regeringen gör för att stärka den ägda bostadsmarknaden och inte enbart sitta på händerna och tro att de som redan äger gynnas. Framför allt sänks trösklarna in för alla dem som vill äga sin egen lägenhet och bostad men som i dag inte kan.

Det är samma sak i fråga om att sju av tio vill bo i småhus. Här har reformer saknats som skulle ha möjliggjort för fler att äga sin bostad. Så om det är någon som ska sätta sig ned och säga att de hade fel och att de skulle ha lyssnat på den andra sidan är det Socialdemokraterna. De hade tid på sig att agera och ta tag i strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden under sin tid vid makten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mycket av det vi i dag ser frukten av har inte uppstått under de senaste två åren utan är en konsekvens av att det har saknats reformer i tillräcklig utsträckning under mycket lång tid. Det är vad vi nu tar tag i. Det handlar om att stärka möjligheten för fler att äga och att bygga fler hyresbostäder som passar i livets olika omständigheter. Här har två domstolsavgöranden gjort att systemet med presumtionshyror inte har kunnat användas.

Regeringen har haft en utredning igång med förslag som har remitterats om att göra det möjligt för bostadsbyggare att få ihop kalkylen och bygga fler hyresbostäder i den utsträckning som behövs i Sverige. Här pågår också arbete.

Att säga att regeringen enbart fokuserar på ägande för dem som redan äger är fel i sak. Vi fokuserar mycket på att fler ska kunna äga genom att sänka trösklarna, och vi arbetar också med att stärka möjligheterna för dem som är i behov av en hyresbostad.

Fru talman! Jag har svarat vad gäller kreditgarantierna. Det är ett system som finns på plats i dag och där den avisering som vi har gjort i budgeten syftar till att få högre nyttjandegrad av befintliga kreditgarantier. Jag antar att detta syftar till samma mål som ledamoten har med de förslag som han och hans parti har presenterat, nämligen att ge ett stöd för att kunna få igång byggandet och använda ett system som redan finns. Det här är från regeringens synpunkt ett sätt att få detta på plats snabbare.

Jag vill ändå säga att det faktum att EU-kommissionen en gång har godkänt det nu avvecklade investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande inte har någon betydelse för andra frågor eller bostadspolitiska instrument som tas fram. Varje kommissionsbeslut om godkännande av en stödordning utgår från förutsättningar i det enskilda ärendet. Att EU-kommissionen en gång godkände nämnda investeringsstöd innebär inte någon garanti för att en statlig garanti med subventionsinslag skulle godkännas. Varje åtgärd analyseras och godkänns eller förkastas av EU-kommissionen på sina egna meriter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De kreditgarantier för lån för bostadsbyggande som finns i dag innehåller inga subventionsinslag och är därmed förenliga med EU:s statsstödsregler. Att sänka delar av avgifter och subventionera avgiften, som är regeringens förslag i budgeten, innebär statsstöd. Förslaget kommer därför att förhandsanmälas till EU-kommissionen innan det kan godkännas.

Fru talman! Jag vill också påminna ledamoten och åhörarna av debatten om vad vi talar om, nämligen EU:s statsstödsregler. De säkerställer rättvis konkurrens på den inre marknaden. Statsstöd som snedvrider konkurrensen är i princip oförenligt med EU:s regler, men undantag kan göras om stödet bidrar till gemensamma mål, exempelvis ekonomisk utveckling, social sammanhållning eller miljöskydd.

Det som jag tidigare har angett i svaret på frågan, fru talman, handlar om att det måste göras en analys i det enskilda fallet utifrån de förutsättningar som gäller på den svenska marknaden för bostadsbyggande.

Ledamoten har ställt två frågor. På den första frågan är regeringens svar att använda de befintliga kreditgarantierna på ett mer effektivt sätt och få ett bättre utnyttjande genom en sänkt avgift.

Den andra frågan, om att beakta beslut, gav jag svar på: De åtgärder som regeringen har presenterat i budgeten kommer att genomföras i förenlighet med EU:s lagstiftning. Däri ligger förstås ett beaktande av tidigare beslut från EU-kommissionen.

Men att utgå från tidigare beslut och använda det som en mall för vad som kan komma att bli godkänt framöver låter sig inte göras - av samma anledning som jag uppgav i inledningen av mitt inlägg. Varje kommissionsbeslut om godkännande av en stödordning utgår från förutsättningarna i det enskilda ärendet. Därför behöver man göra en analys i varje enskilt ärende. I denna analys kan man givetvis - och det är vad regeringen kommer att göra - beakta tidigare beslut från EU-kommissionen. Det har jag redan gett svar på, fru talman.