Andreas Carlson

Fru talman! Norrlandsfonden har fått ett tillskott för att stärka den långsiktiga utlåningskapaciteten. Det handlar om att lösa ett problem och få upp kalkylerna för byggande av bostäder, men många lyfter fram att det är svårt att få till finansieringen, vilket gör att det byggs för lite. Genom att öka tillgången till kapital kan fler bostadsprojekt påbörjas, vilket innebär att efterfrågan på arbetskraft inom bygg, byggmaterial- och installationssektorerna ökar och näringslivets förutsättningar stärks.

Vi ser detta som en viktig väg framåt. Det löser inte alla problem på bostadsmarknaden men kan få igång byggprojekt som annars inte skulle bli av. Det är också en grundförutsättning för att det ska finnas arbeten att gå till och därigenom möjlighet att ta emot lärlingar. En stor del av bakgrunden till det Leif Nysmed beskriver är ju den mycket dramatiska nedgång i byggandet som kommit av den höga inflationen och den utdragna lågkonjunkturen.

När det gäller frågan om krav på platser för lärlingar och arbetsplatsförlagt lärande för den som vill ta del av medel från Norrlandsfonden är mitt svar det jag redan har gett. Eftersom fonden är en stiftelse är min bedömning att regeringen inte kan styra de villkor eller krav som ställs på den som söker lån. Men jag ska givetvis titta närmare på den rapport från Riksrevisionen som Leif Nysmed hänvisar till och se om en förändring är möjlig. Men det svar jag har givit är det svar jag i dag har att ge: Norrlandsfonden utformar själv utifrån gällande regelverk de villkor som bedöms vara lämpliga.

Jag har träffat några av de aktörer som har varit intresserade av att ta del av topplånefunktionen för att få ihop kalkyler och börja bygga. Det är såklart inget som hindrar att man redan i dag använder den möjlighet som står till buds att erbjuda platser för APL eller lärlingar. Om det finns ytterligare saker att göra där ska vi givetvis titta närmare på det.

Fru talman! Leif Nysmed har frågat mig om jag är beredd att ställa krav på platser till lärlingar och arbetsplatsförlagt lärande för den som vill ta del av medel från Norrlandsfonden.

Jag inleder med att konstatera att det är viktigt att säkerställa att det finns tillgång till kompetent arbetskraft inom byggsektorn så att vi står redo när takten på bostadsbyggandet och tillhörande investeringar ökar efter den rådande lågkonjunkturen.

Regeringen är väl medveten om de utmaningar Leif Nysmed beskriver och strävar efter att långsiktigt säkerställa kompetensförsörjningen inom bygg- och anläggningssektorn. Medel har därför bland annat avsatts för fler platser inom såväl yrkeshögskolan som den yrkesinriktade vuxenutbildningen i syfte att möta fortsatt stora kompetensbehov i hela landet, möjliggöra omställning och främja matchningen på arbetsmarknaden.

Regeringen har därtill gett Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att genomföra en pilotverksamhet med yrkesutbildning för vuxna enligt yrkeshögskolans modell, där bygg och anläggning är ett av de aktuella områdena. Uppdraget har förlängts till 2028.

Regeringen har också gjort det lättare att ge elever i gymnasieskolan arbetsplatsförlagt lärande. Statsbidrag får lämnas för ersättning för kostnader till ett företag som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av en gymnasial lärlingsutbildning eller en liknande utbildning även om företaget inte är registrerat som arbetsgivare.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) föreslår regeringen tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga mellan 19 och 23 år. Förslaget innebär att arbetsgivaravgifterna för en ung person minskar med en tredjedel.

Vad gäller frågan om att knyta villkor om lärlings- och APL-platser till statliga stöd kan jag konstatera att regeringen inte kan styra de villkor eller krav som ställs på den som söker lån från Norrlandsfonden eftersom fonden är en stiftelse. Norrlandsfonden utformar själv utifrån gällande regelverk de villkor som bedöms vara lämpliga.

Fru talman! Jag tackar Malin Östh för att hon har ställt denna interpellation så att vi fick möjlighet att debattera den i dag.

Det svar jag har givit pekar givetvis mycket på det arbete Trafikverket bedriver, och som ansvarigt för det avtal man har med Destination Gotland och Gotlandstrafiken gör man nu en fördjupad analys av både prisutveckling och prissättning. Jag kommer att följa detta arbete nära och noga och när jag besöker Gotland om några veckor givetvis ta intryck av de berättelser som redan har nått mig och som också Malin Östh ger uttryck för här i dag.

Jag har stor respekt och förståelse för att den kraftfulla prisökningen påverkar livet för många. Mot bakgrund av detta är det välkommet att Trafikverket gör en fördjupad analys av prisutvecklingen och prissättningen i Gotlandstrafiken.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är bland annat detta Trafikverket tittar på i den fördjupade analys där arbetet nu pågår. Det är inte första gången som det här diskuteras. Det har Malin Östh helt rätt i.

Inför att det nya avtalet skulle börja förhandlas fram fick Trafikverket i juli 2020 ett uppdrag av den förra regeringen att analysera alternativa modeller för den framtida färjetrafiken till och från Gotland. En av de bitar man tittade på var en modell som Trafikverket föreslog där staten skulle äga fartygen och upphandla driften, vilket bedömdes skulle ha kunnat ge en ökad konkurrens och potentiellt lägre kostnader. Man tittade alltså på och föreslog statligt tonnage. Den modellen togs dock inte emot särskilt väl, så den förra regeringen lade den till handlingarna. Detta var uppstarten till arbetet med det nya avtal som kommer att gälla från 2027 och framåt.

Jag har noterat att Trafikverkets generaldirektör åter har öppnat för att titta på olika alternativa modeller. Det är förstås någonting som är viktigt att föra dialog kring. Mot bakgrund av att detta inte togs emot väl av alla gotlänningar förra gången det var uppe – och utredningsförslaget föll ju och lades till handlingarna – vill jag dock inte i kammaren i dag peka på alternativa modeller innan jag har haft ett eget samtal med företrädare för Gotland.

Vi har under de år jag har varit infrastrukturminister förstås haft anledning att återkomma till frågan, och jag kommer att göra det igen nu i december när jag återigen besöker Gotland.

Detta är förstås öppet för diskussion, men jag tror att det i dag är viktigt att säga att det nya avtal som har träffats är tänkt att vara mindre priskänsligt för höga bränslekostnader och kraftiga uppgångar i bränslepriserna – något vi i dag ser att situationen har genererats mycket av. Därför är det uppdrag som Trafikverket har beslutat om internt – att nu se över prisutveckling och prissättning – förstås angeläget inte minst mot bakgrund av de exempel som ledamoten nämner och det arbete som Region Gotland har gjort.

Fru talman! Frakt- och biljettpriserna för färjetrafik till och från Gotland har ökat under flera år och allra mest och främst som en följd av ökade bränslepriser. Det är därför som jag i mitt svar, fru talman, hänvisar till det kommande avtal som träder i kraft efter 2027.

Nu talar vi fortfarande om det nuvarande avtalet, som löper från 2017 till 2027. Det har inte innehållit mekanismer som har dämpat kostnaderna när bränslepriserna går upp. Det kommer det nya avtalet att göra. Det kommer också att finnas ett pristak för gotlänningar i det nya avtalet.

Som jag sa har Trafikverket nu inlett en fördjupad analys, och det är något som påbörjats efter att Malin Östh ställde den skriftliga fråga som hon hänvisar till. Det sker bland annat mot bakgrund av den utredning som Region Gotland har tagit fram, och den syftar till att vara en fördjupad analys av avtalet med Destination Gotland vad gäller prisutveckling och prissättning. Det här är en viktig åtgärd både för att stärka transparensen och för att få en fördjupad analys av hur prisutvecklingen ser ut.

Det är förstås viktigt med en upprättad förbindelse mellan Gotland och fastlandet. Det är viktigt för gotlänningarna. Det är viktigt för Sverige utifrån livsmedelsproduktion och många olika aspekter. Jag tror att vi delar den uppfattningen, och jag är glad över det engagemang som ledamoten visar.

Samtidigt är det en pressad situation för hushållen. Jag har stor respekt för det. Därför är det angeläget att den här analysen nu görs. Regeringen genomför ju också andra reformer som syftar till att underlätta för hushållens ekonomi och att lätta på det tryck som många lever under.

Statens engagemang i och ansvar för hela landets transportförsörjning är starkt, och det kvarstår. Detta gäller alla trafikslag. Staten finansierar via avtalet med Trafikverket Gotlandstrafiken med cirka en halv miljard – 498 miljoner kronor – per år för att trygga en tillförlitlig, prisvärd och hållbar färjetrafik till och från Gotland. Gotlandstrafiken får omkring hälften av anslaget för statens upphandlade trafik.

Utifrån detta är det förstås rimligt att det nu görs en fördjupad analys. Jag kommer att följa den mycket noga. Jag kommer själv att besöka Gotland om några veckor för att ta del av de perspektiv som finns och göra besök både hos landshövdingen och Destination Gotland tillsammans med Trafikverket, som just nu har arbetet igång med att fördjupa analysen kring prisutveckling och prissättning.

Det kan säkert finnas skäl efter hand att återkomma till frågorna som ledamoten ställer. Jag vill dock inte föregripa arbetet som den avtalspart som har ansvar för uppföljningen av avtalet – myndigheten Trafikverket –har aviserat att den nu gör i form av en fördjupad analys. Det arbetet pågår, fru talman.

Fru talman! Malin Östh har frågat mig om jag avser att kompensera Gotlandsborna för höjda biljettpriser, hur jag förhåller mig till Region Gotlands rapport om färjekostnaderna, vilka dialoger som förs för att säkerställa att färjetrafiken blir ekonomiskt och socialt hållbar tills det nya färjeavtalet träder i kraft, hur jag tänker säkerställa att biljettpriserna hålls rimliga och stabila under kommande avtalsperioder samt om jag anser att pristakskonstruktionen fungerar som avsett.

Först och främst vill jag tacka Malin Östh och andra för engagemanget för färjeförbindelserna till och från Gotland. Som Malin Östh känner till debatterade jag närliggande frågor i kammaren med Hanna Westerén den 6 november i år.

Även den här gången vill jag inleda med att slå fast att ett väl fungerande, långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem, där alla trafikslag utvecklas och bidrar till de transportpolitiska målen, är en förutsättning för att hela Sverige ska fungera. Villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas. Det är därför angeläget med en god tillgänglighet mellan landets olika delar. Det här är en grundläggande utgångspunkt för regeringens transportpolitik, och den förtjänar att upprepas.

Jag vill också än en gång understryka att statens engagemang i färjetrafiken till och från Gotland är ett tydligt uttryck för behovet av god tillgänglighet. Det är självklart viktigt att det finns goda förutsättningar för gotlänningar och näringslivet på Gotland att genomföra nödvändiga resor och transporter. Medel avsätts därför i statens budget för att Trafikverket ska kunna ingå och ansvara för statens avtal om linjesjöfart till Gotland. I det avtalet finns det redan i dag ett takpris för gotlänningar och ett takpris för frakt till och från Gotland.

Under den period som Malin Östh hänvisar till har det varit förhållandevis hög inflation och höga bränslepriser, vilket har gjort att det enligt det nuvarande avtalet har funnits utrymme för höjningar av takpriserna. De nya takpriserna kommer inte att påverkas av bränsleprisförändringar utan bara av inflationen. Jag kommer naturligtvis att följa utvecklingen av priserna under det nya avtalet.

När det gäller det nuvarande avtalet vill jag påminna om det jag sa när jag debatterade frågan med Hanna Westerén, nämligen att Trafikverket, bland annat mot bakgrund av de utredningar som Region Gotland har tagit fram, nu genomför en fördjupad uppföljning av avtalet med Destination Gotland vad gäller prisutveckling och prissättning. Jag ser detta som en viktig åtgärd inte minst för transparensen när det gäller priserna för Gotlandstrafiken. Jag kommer förstås att ta del av resultatet av uppföljningen så snart den är klar.

Fru talman! Jag tackar Aylin Nouri för engagemanget. Det var inte riktat enbart specifikt till ledamoten som jag menade att det äntligen är fokus på kostnadskontroll, utan det var också riktat till ledamotens parti.

Den förra nationella planen hade som ingångsvärde att lagt kort ligger. Man skulle inte röra på något som låg i den nationella planen – kosta vad det kosta vill. Planen fick hård kritik av Riksrevisionen just för att den brast i kostnadskontroll. Det är därför regeringen har arbetat mycket aktivt med byggstartsbeslut för att motverka stora kostnadsökningar i projekt. Vi är beredda att ompröva om kostnaderna har skenat, och det är det politiska ledarskapet som behövs för att vi ska få ordning på planprocessen och få ut mesta möjliga värde av varje krona.

Det ska bli mer pengar till infrastruktur. Vi gör en rekordstor satsning på infrastruktur nu. Vi kan ta i kapp allt eftersatt underhåll på vägsidan inom planperioden, och för första gången finns ett mål att ta i kapp allt eftersatt underhåll på järnvägssidan. Det blir fråga om mer pengar till infrastruktur och mer infrastruktur för pengarna genom att utreda alternativa genomförandeformer och effektivare genomförandeformer. Jag hoppas att debatten kan leda till att vi får en borgfred för järnvägsunderhållet. Vidare hoppas jag att vi kan vara överens om att nu pröva nya metoder för att planera och genomföra infrastrukturobjekt.

Claes Norgren kommer att lämna in sitt utredningsuppdrag om ungefär en månad, i mitten av december. Jag ser fram emot en fortsatt konstruktiv dialog, och jag tackar för debatten. Det är viktigt att ha fokus på kostnadskontroll eftersom behoven i den svenska infrastrukturen är så stora. Då måste pengarna gå till det de är avsedda för.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag kan väldigt kort svara att det gläder mig att Aylin Nouri äntligen ser behovet av stärkt kostnadskontroll. Det är detta regeringen har arbetat med. Det har skett mycket utifrån Riksrevisionens konstaterande som baserades på förra planen, som inte hade tillräckligt fokus på kostnadskontroll.

Vi vill även prova alternativa genomförandeformer för infrastruktur, med Claes Norgren som särskild utredare. Han har fått i uppdrag att föreslå hur alternativa former för organisering och genomförande av statlig transportinfrastruktur kan implementeras. Det skulle kanske leda både till mer pengar till infrastruktur och framför allt till att vi får ut mer infrastruktur för pengarna, och med mer fokus på funktion och tillgänglighet, som det exempelvis är i Norge. Jag tror att det skulle vara en väldigt viktig del i att få upp tempot och stärka kostnadskontrollen.

Fru talman! Vi gör väldigt mycket för att styra upp kostnadskontrollen och budgetdisciplinen för att gå tillbaka till hur det var tänkt med planeringsverktyget för infrastruktur. Vi gör också väldigt mycket inom underhållsområdet.

Aylin Nouri uppehåller sig kring att det inte fungerar som det är i dag. Det finns många brister med hur det är i dag. Vi har vidtagit många åtgärder för att stärka Trafikverkets operativa förmåga och beställarkompetens och för att se till att vi använder och arbetar ihop med den innovativa sektor som kan utveckla underhållet så att vi kan göra mer för pengarna och få ut mer förebyggande underhåll i systemet.

Att gå tillbaka till hur det var tidigare – utan olika entreprenörer som arbetar under upphandling – skulle göra att underhållet blev ungefär 1 miljard kronor dyrare, enligt Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer. Studier visar även att upphandling av underhåll kan sänka kostnaderna med 11 procent utan försämrad kvalitet.

En statlig utredare har kommit fram till att det skulle vara oerhört ineffektivt och i praktiken helt ogenomförbart att inte arbeta med upphandlade underhållsentreprenörer. Här sätter Socialdemokraterna ideologi framför behov, slösar med skattemedel och riskerar att fördröja återställandet av svensk infrastruktur.

Vi har nu för första gången ett målår för när allt järnvägsunderhåll ska kunna vara återtaget, och det är 2050. Det är om 25 år. Detta kräver dock att man arbetar ihop med sektorn och att man varje år tillskjuter så mycket medel som går att få ut i järnvägsunderhållsarbete.

I år genomförs 1 700 underhållsarbeten. Nästa år kommer det att vara 1 800 underhållsarbeten. Det här året har de högsta siffrorna – det har aldrig någonsin genomförts så mycket underhållsarbete. Nästa år kommer också att vara ett rekordår.

I interpellationen skriver Aylin Nouri i sin fråga att förebyggande underhåll trängs undan till förmån för akuta insatser, vilket på sikt blir både dyrare och mindre effektivt. Men i den underhållsplan som Trafikverket har tagit fram mot bakgrund av den kraftfulla förstärkning som regeringen nu gör konstaterar ju Trafikverket att upprustningen innehåller en ökning av det förebyggande underhållet på vägsidan.

På järnvägssidan konstaterar man, och jag citerar från underhållsplanen: ”Med möjligheten till fler reinvesteringar och förebyggande underhåll beräknas det avhjälpande underhållet” – alltså akutunderhållet – ”minska från 25 procent till knappt 20 procent av det totala underhållet.”

Det ledamoten Aylin Nouri skriver i interpellationen stämmer inte. Det är precis tvärtom. Mellan 2025 och 2028, alltså de kommande åren, minskar antalet akututryckningar, vilket gör att man kan lägga betydligt mer på just det förebyggande underhållet. Det är ju en viktig förklaring till att vi nu får ut mer underhåll i det svenska järnvägssystemet än någonsin tidigare. Det är förstås oerhört angeläget för att vi ska komma i kapp med underhållsskulden men också för att vi ser till att skattebetalarnas pengar går precis dit de ska.

Socialdemokraterna är tyvärr fast i en ideologisk uppfattning och sätter den framför behoven, men olika studier visar att upphandling av underhåll sänker kostnaderna. Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer pekar på att underhåll skulle kosta ungefär 1 miljard kronor mer utan konkurrensutsättning och att en statlig utredare redan för ungefär tio år sedan konstaterade att det i praktiken är helt ogenomförbart.

Jag hoppas och tror att vi i stället för att ha en ideologisk debatt skulle kunna ha en borgfred över blockgränserna kring järnvägsunderhåll så att vi får ut så mycket underhåll som möjligt.

Fru talman! Aylin Nouri har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa kostnadskontroll i de statliga infrastrukturprojekten. Hon har även frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att kommuner och medborgare inte får bära konsekvenserna av statliga fördyringar i form av ökade avgifter, försämrad välfärd eller utebliven infrastruktur.

Regeringens bestämda uppfattning är att en bättre kostnadskontroll behöver uppnås i de statliga infrastrukturprojekten. Kostnadskalkyler behöver vara väl underbyggda och en god budgetdisciplin upprätthållas så att kostnadskalkylerna inte överskrids. Ett omfattande arbete för att uppnå detta pågår.

Trafikverket arbetar med kostnadskontroll bland annat genom ökad kvalitet i projekteringsunderlag, kontroll av tillkommande krav och funktioner samt samverkan med entreprenörsmarknaden. Trafikverket ser också över hur och när kostnadsbedömningar tas fram under planeringsprocessen för att säkerställa att rätt underlag finns framme vid olika beslutspunkter.

Trafikanalys har regeringens uppdrag att granska och följa upp Trafikverkets arbete med kostnadskontroll. Varje år från 2024 till 2028 ska Trafikanalys redovisa en beskrivning och utvärdering av Trafikverkets arbete samt redogöra för förbättringsområden. Regeringen följer arbetet noga och avser att vid behov vidta åtgärder kring arbetet med kostnadskontroll.

Den ekonomiska ramen för nästa planperiod, 2026–2037, uppgår till 1 171 miljarder kronor. Det är en historiskt stor satsning, där vi ökat infrastrukturramen med över 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden och där vi prioriterar att vårda det befintliga transportsystemet och prioritera underhåll. Samtidigt behöver transportsystemet utvecklas. Det handlar om mer pengar till infrastruktur och mer infrastruktur för pengarna.

Regeringen arbetar därför aktivt med byggstartsbeslut för att motverka stora kostnadsökningar i projekt. Dessutom har regeringen aviserat att det kommer att inrättas en central riskreserv för hantering av fördyringar som uppstår i utvecklingen av transportinfrastrukturen. Trafikverket har nu, på regeringens uppdrag, lämnat förslag kring en sådan riskreserv.

Som ett led i detta har regeringen konstaterat att objekt där förutsättningar för genomförande har försämrats väsentligt behöver analyseras särskilt. Dessa objekt kan komma att omprövas av regeringen, vilket är i linje med hur planeringsprocessen är tänkt att fungera. Detta kan exempelvis ha sin grund i stora kostnadsökningar, samhällsekonomisk olönsamhet eller andra försämringar av förutsättningar.

Detta var en del i uppdraget till Trafikverket om att ta fram förslag till ny nationell plan för planperioden 2026–2037. Regeringen har ännu inte tagit ställning till Trafikverkets förslag.

Det samlade underlaget kommer att beredas inom Regeringskansliet. Regeringen avser att fatta beslut om fastställelse av den nya planen under våren 2026.

Fru talman! Ja, det förekom lite andra uppgifter, och det kan jag bara beklaga. Det berodde på en olycklig kommunikationsmiss. Frågan nådde varken mig eller mina närmaste medarbetare, men nu ska det vara utrett och hanterat.

Det är förstås viktigt för mig att få en bild från landshövdingen, från riksdagspolitiker från Gotland och från mitt eget parti. Gruppledaren Sara Lidqvist har som jag nämnde informerat mig, och jag vill gärna träffa de privatpersoner som har tagit initiativ till namninsamlingen.

Jag tar med mig de frågor som Hanna Westerén avslutar med. Jag ser det inte som någon form av varning att vi ska fortsätta dialogen vid något annat tillfälle, utan jag välkomnar och ser fram emot det. Tack så mycket för engagemanget!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar så mycket för engagemanget och inspelen.

Jag kan upprepa att Trafikverket inom det gällande avtalet har initierat och kommunicerat en fördjupad uppföljning av avtalet med Destination Gotland vad gäller prisutveckling och prissättning. Detta ser jag som en viktig åtgärd. Jag kommer förstås att följa detta och ta del av resultatet av uppföljningen så snart den är klar.

När det gäller nästa avtal, som kommer att träda i kraft för perioden 2027–2035, med ytterligare två optionsår, är det viktigt att säga att det kommer att bli mindre känsligt för sådana kraftiga bränsleprisuppgångar som vi har sett de senaste åren till följd av pandemin. Det nya avtalet blir mindre känsligt. I det hänseendet kommer prisuppgångar inte att gå ut över biljettpriserna på samma sätt som det har gjort. Men när det gjorde det, fru talman, arbetade regeringen väldigt aktivt för att skjuta till medel för att dämpa prisuppgången, vilket vi lyckades med. Det visar på det engagemang vi har haft för rimligare biljettpriser i Gotlandstrafiken under mandatperioden.

Jag ser också att det är ett viktigt besked vad som kommer att gälla för pristak och maxtak för gotlänningar även framöver. Sedan kan man förstås alltid diskutera det, men det är viktigt att det finns med även i nästa avtal, som jag ser det.

Låt oss fortsätta dialogen. Jag tackar för engagemanget. Det har nått mig från andra håll också, från Gotland. Jag ser fram emot att fördjupa det nästa månad när jag besöker Gotland och har ett möte med landshövdingen och även tar emot namninsamlingen från privatpersonen för att ta del av hennes och deras perspektiv.

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågorna och engagemanget.

Jag förstår att många på Gotland upplever att färjepriserna är för höga och att detta påverkar gotlänningarnas vardag. Jag har stor respekt för gotlänningarnas frustration över färjepriserna. Jag delar uppfattningen att Gotland ska ha goda och rimliga förbindelser med fastlandet.

Jag ser att den här frågan berör många, och jag har därför följt utvecklingen noga. Jag har fört en dialog med berörda och ansvariga myndigheter om hur vi långsiktigt kan begränsa höga färjepriser. Jag vill i kammaren i dag informera om och kommunicera att Trafikverket, mot bakgrund av de utredningar som Region Gotland har tagit fram, mer fördjupat kommer att följa upp avtalet med Destination Gotland vad gäller prisutveckling och prissättning. Jag ser detta som en viktig åtgärd, och jag kommer förstås att ta del av resultatet av uppföljningen så snart den är klar.

Jag har också genom min partikamrat Sara Lidqvist, som är Kristdemokraternas gruppledare på ön, uppdaterat mig om situationen där och det som Hanna Westerén beskriver. Jag kommer att besöka Gotland före årsskiftet för att träffa landshövdingen och få en uppdatering om situationen och läget. Vi tittar på ett datum nu. Jag kommer också att träffa den privatperson som har haft en namninsamling, för att få höra hennes perspektiv på frågan.

Jag har respekt för att ledamoten vill ha ännu mer specifika svar på de frågor hon ställde, men jag vill ge ett mycket tydligt och viktigt besked i dag: Trafikverket, som löpande följer upp avtalet med Destination Gotland, kommer nu att göra en fördjupad uppföljning av avtalet vad gäller prisutveckling och prissättning. Detta ser jag som en viktig åtgärd.

Fru talman! Hanna Westerén har ställt ett antal frågor till mig om färjetrafiken till och från Gotland.

Först vill jag tacka Hanna Westerén för hennes engagemang för färjeförbindelserna till och från Gotland. Vi hade som bekant en interpellationsdebatt om denna fråga i mars 2024.

Låt mig också slå fast att ett väl fungerande, långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem där alla trafikslag utvecklas och bidrar till de transportpolitiska målen är en förutsättning för att hela Sverige ska fungera. Villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas. Det är därför angeläget med en god tillgänglighet mellan landets olika delar. Statens engagemang i färjetrafiken till och från Gotland är ett tydligt uttryck för det.

Som Hanna Westerén känner till är det Trafikverket som har i uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal om linjesjöfart till och från Gotland. Regeringen avsätter medel för det ändamålet i statens budget. Gällande avtal för färjetrafiken löper ut i början av 2027, och det kommande avtalet gäller för perioden 2027–2035 med ytterligare två optionsår.

Kommande avtalsperiod innehåller krav på mer hållbara färjetransporter. Dessutom kommer operatören att vara en del i totalförsvaret för att trafikuppdraget ska utföras på ett säkert sätt i relation till såväl nationell säkerhet som informationssäkerhet.

Det är självklart viktigt att det finns goda förutsättningar för gotlänningar och näringslivet på Gotland att genomföra nödvändiga resor och transporter. Därför kommer det även i det nya avtalet att finnas ett takpris för gotlänningar och godstransporter. De nya takpriserna kommer dessutom inte att påverkas av bränsleprisförändringar i lika stor utsträckning som i dagens avtal.

Fru talman! Jytte Guteland refererar till tidigare debatter, och det har varit och är viktigt för mig att understryka att regeringen vill se en så snabb process som möjligt. Men det är också viktigt att agera gemensamt på EU-nivå, och vi bidrar konstruktivt i det arbetet och till att detta kommer på plats så snart som möjligt inom ramen för arbetet med revideringen av besiktningspaketet.

Det här är en viktig fråga för regeringen. Men det är också viktigt att det blir bra och lika och att EU har ett värde. De länder som har infört det har gjort på olika sätt, och det har varit införandeproblem i vissa länder, framför allt i Belgien, vilket vi förstås tar i beaktande i våra punkter när vi diskuterar detta. Men det handlar förstås om att det så snabbt som möjligt ska bli så bra som möjligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag kommer att ge samma svar igen eftersom vi har förankrat positionen med riksdagen vad gäller besiktningsregler och besiktningspaket. Regeringen välkomnar förslag som kan förbättra trafiksäkerhet, luftkvalitet och förutsättningar för sund konkurrens.

Regeringen har också uppfattningen att det är mer effektfullt att få på plats ett gemensamt regelverk på EU-nivå. De länder ledamoten pekar på har implementerat detta på olika sätt, vilket indikerar att det är komplext. Därför vore det värdefullt att ha en gemensam hållning på EU-nivå för att få bättre luftkvalitet i hela unionen. Det skulle förstås även Sverige gynnas av. Vi bidrar konstruktivt för att få till en bra kompromiss i detta avseende, där såväl miljönytta och livskvalitet som kostnader och effekter för bilägare och andra vägs in och balanseras.

Svensk luft är bland de bästa i Europa. Jag nämnde Naturvårdsverkets siffror, och de talar sitt tydliga språk. Utsläppen av små partiklar från inrikes transporter har minskat med 60 procent sedan 90-talet, och i avgaser från tunga lastbilar minskade de med hela 96 procent fram till 2023.

Med detta sagt arbetar vi förstås vidare för att få på plats ett regelverk i hela EU som stärker konkurrensen på den inre marknaden och stärker arbetet med luftkvalitet, trafiksäkerhet och förutsättningar för sund konkurrens. Därför bidrar vi aktivt i arbetet med besiktningspaketet.

Fru talman! Jag tackar Jytte Guteland för engagemanget och frågorna.

Just nu förhandlas hur partikelmätning skulle kunna genomföras och implementeras i hela EU. Jag tror att alla förstår att det ger ännu större effekt om vi får ett gemensamt förhållningssätt på EU-nivå som gör att vi kan hantera detta gemensamt.

Regeringen agerar konstruktivt för att få till en bra kompromiss där vi balanserar såväl den viktiga nyttan för liv, miljö och hälsa som kostnader. Det vore oklokt att föregå EU-processen och därmed riskera att behöva göra om arbetet när den processen väl gått i mål. För vår del är det viktigare att få till rimliga villkor på EU-nivå, med klara och tydliga riktlinjer för implementeringen av regelverket, än att hasta fram i frågan. Det gäller inte minst då förändringen riskerar att bli en kostnadsfråga för enskilda fordonsägare.

Med det sagt är det viktigt att förbättra luftkvaliteten. Utsläppen av små partiklar från inrikes transporter har minskat med 60 procent sedan 90talet. Från tunga lastbilars avgaser har utsläppen minskat med hela 96 procent fram till 2023, enligt Naturvårdsverket. Det behöver vi förstås ta i beaktande med tanke på att Sverige är och ska vara ett land som går före, men det är också viktigt att EU gemensamt adresserar – och agerar i – den här frågan.

Sverige har välkomnat EU-kommissionens förslag om att förbättra miljökontrollerna i fordonsbesiktningen. Det är självklart att vi har synpunkter på hur förslaget kan bli bättre. Jag uppfattar också att Transportstyrelsen tillstyrker de flesta av förslagen från EU-kommissionen, och vi kommer att bidra konstruktivt och aktivt i det fortsatta arbetet för att få ännu mer effekt bakom det. Samtidigt är det förstås viktigt att konsekvenserna är rimliga.

Det som Jytte Guteland lyfter fram gällande olika länders ageranden visar på komplexiteten i detta. Tyskland, som redan har infört partikelantalsmätning med ett gränsvärde på 250 000, tillämpar bara mätningen på fordon godkända enligt Euro 6 och nyare. I Holland har man infört partikelantalsmätning på fordon godkända enligt Euro 5 och nyare, men då med gränsvärdet 1 miljon. Belgien har också infört partikelantalsmätning men har stött på problem med tillämpningen.

Därför är det viktigt att vi får ett gemensamt regelverk. Det behöver förstås komma på plats så snabbt som möjligt, men det behöver också komma på plats på ett ordnat och samlat sätt för att vi ska få så stor effekt som möjligt.

Fru talman! Jytte Guteland har frågat mig varför mina uttalanden om miljökontroller skiljer sig från det förslag som har lagts fram av Transportstyrelsen, vad jag anser om partikelräkning och om metoden bör inkluderas i fordonsbesiktningen även i Sverige samt om Sverige ska stödja EU-kommissionens förslag att öka ambitionerna för luftkvalitet genom fordonsbesiktningen.

Jag har i en tidigare interpellationsdebatt med Jytte Guteland redogjort för det föreskriftsarbete på besiktningsområdet som Transportstyrelsen arbetar med. Syftet med de ändrade reglerna är delvis att göra miljökontrollen mer ändamålsenlig. Exempelvis föreslås skärpta krav på felindikator för fler fordonsslag jämfört med i dag.

Både myndigheten och jag har varit tydliga med att den aktuella föreskriftsändringen inte inkluderar införande av så kallad partikelantalsmätning. Orsaken till det är att implementeringen av denna metod i vissa länder varit förenad med vissa problem, varför myndigheten bedömt det lämpligare att avvakta med nya svenska regler tills den revidering av det så kallade besiktningspaketet som nu pågår inom EU är färdig.

Min uppfattning är att partikelantalsmätning är en intressant ny metod för att bättre kunna mäta ett fordons utsläpp av partiklar. Det är dock rimligt att en ny metod för att mäta partikelutsläpp regleras gemensamt inom EU.

Vad gäller EU-kommissionens förslag till nya besiktningsregler som helhet välkomnar regeringen förslag till ändringar som på ett effektivt sätt kan förbättra trafiksäkerheten, luftkvaliteten och förutsättningarna för en sund konkurrens. Det är samtidigt viktigt att reglernas kostnader står i proportion till samhällsnyttan. Det är också den ståndpunkt som är förankrad med riksdagen.

Fru talman! Om man gör allvar av det Heléne Björklund säger skulle det ur ett Ronnebyperspektiv vara väldigt märkligt att inte ta med Ronneby flygplats i en utredning som bland annat ska titta på de legala förutsättningarna att ge statliga bidrag till statliga flygplatser. I dag är det inte möjligt, men utredaren har i uppdrag att titta på det. Menar Heléne Björklund på allvar att man inte är intresserad av ökat statligt stöd till den statliga flygplatsen i ett läge där Ronneby flygplats är så viktig för både konkurrenskraft och lokal regional tillgänglighet och inte minst ur ett totalförsvarsperspektiv?

Jag tror att Heléne Björklund får titta närmare i direktiven för att se att det finns flera delar i detta som skulle kunna stärka Ronneby flygplats. Och som jag har sagt två gånger, tror jag, tidigare i den här debatten: Det finns ingenting i utredningsdirektiven som antyder att någon enskild flygplats i basutbudet, inklusive Ronneby flygplats, ifrågasätts på något vis.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det här handlar inte om retorik. Jag har varit väldigt tydlig: Det finns ingenting i utredningsdirektiven som antyder att Ronneby flygplats är hotad på något sätt. Det är ett besked som är lika tydligt som när jag redan 2023 avfärdade det förra utredningsförslaget som rörde Ronneby flygplats.

Detta är en mycket viktig del av flygplatssystemet. Den här flygplatsen har en mycket viktig roll för lokal och regional konkurrenskraft och utveckling liksom för Försvarsmaktens behov. Det är utifrån insikten att flygplatserna har en så viktig roll, och kommer att kunna ha en ännu viktigare roll i ett läge med höjd beredskap, som det behövs ett robust flygplatsnät i hela Sverige.

Avseende uppdraget att se över statens roll som ägare och förvaltare av flygplatser handlar det inte om att göra nedskärningar utan snarare om att se hur man kan stärka flygplatserna och utvärdera modeller och principer för ägande, organisering och finansiering av de statliga flygplatserna och, utifrån denna värdering, redovisa förslag som bidrar till ökad konkurrenskraft och långsiktig ekonomisk hållbarhet för de statliga flygplatserna, samtidigt som en god tillgänglighet i hela landet och till omvärlden samt ett robust flygplatssystem säkerställs.

Fru talman! Jag berättade också om en annan punkt i utredningsdirektivet som handlar om vilka legala möjligheter som finns för att införa bidrag till statliga flygplatser, något som inte finns i dag. Det är alltså ytterligare en del i utredningen som handlar om att stärka flygplatserna.

Jag hoppas att Heléne Björklund efter den här debatten ska ta till sig både det som står i utredningsdirektivet och vad jag här har sagt för att kunna vidareförmedla att det inte finns någon anledning till oro i det här läget. Tvärtom är utredningens uppdrag mycket tydligt: Inriktningen handlar om att stärka rådigheten över flygplatserna, ingenting annat.