Caroline Högström

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Jag tackar ledamoten Märta Stenevi för frågorna och kommentarerna.

Jag kan konstatera att jag inte håller med till särskilt stor del om något av det du säger. Bilden av arbetet framåt har ju varit en medveten strategi med en statsbudget som inte spär på inflationen från tidigare år. Det har varit en återhållsam budget.

Vi har inte öppnat bidragskranarna, som många delar av vänstersidan vill. Tvärtom har vi varit återhållsamma. Men jag vill ändå poängtera att i och med att stora delar av försäkringssystemet också är kopplat till inflationen har vi sett ganska stora höjningar av ersättningar på olika sätt, vilket har varit rätt och riktigt. De är kopplade till inflationen och har täckt upp en del. Samtidigt har vi sett hur tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen. Då är det märkligt att Miljöpartiet ändå vill kompensera med bidrag i stället för skattesänkningar så att människor får behålla mer av sin lön. Det är en konstig prioritering.

Från Moderaternas sida står bidragslinjen mot arbetslinjen, och jag väljer arbetslinjen alla dagar i veckan.

(Applåder)

Fru talman! Jag är den första att erkänna att det har varit en rejält svår tid i Sverige. Sverige har haft det tufft tillsammans med övriga EU. Vi har haft en inflation som många av oss kanske aldrig har upplevt tidigare. Därför har regeringens fokus på att just vinna kampen mot inflationen varit viktig och nödvändig för att sedan kunna lägga fram tilläggsreformer för att komma åt lågkonjunkturen. Det är så vi stärker människors ekonomi långsiktigt.

Att ta bort ett tillfälligt tilläggsbidrag kräver såklart väl avvägning. Det kräver att man funderar på effekterna av det och att samtidigt lägga fram reformer som gör att vi ser och stärker människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Ja, det här är en nedtrappning, en nödvändig nedtrappning för att inte göra människor långsiktigt beroende av ett tillfälligt tillägg. Det är ju själva konstruktionen av nedtrappningen, så det är ansvarsfullt.

Jag vill också vända mig emot lite av det som Märta Stenevi nämner om en barnsköterska som ställer klockan, går till arbetet och gör en viktig insats för Sverige. Hon ska ju få behålla mer av sin lön. Egentligen ligger den stora konflikten just nu i att Miljöpartiet hellre säger mer och fler bidrag, medan Moderaterna säger att du får behålla mer av din egen lön. Det är där den stora konfliktlinjen ligger.

Jag läste en artikel om ett gäng banker som har räknat på enbart skattesänkningar, och redan där kan vi se att med vår politik får man behålla mer av sina pengar än med den bidragspolitik som Miljöpartiet exempelvis står för.

Som sagt får man med Miljöpartiets budget 230 kronor mer i barnbidrag. Med Moderaternas politik får en genomsnittlig Arbogabo 260 kronor mer i månaden. Det är en skillnad, och jag tror att det är så mycket viktigare att vi låter människor får behålla mer av sin lön än att vi strösslar med bidrag.

(Applåder)

Fru talman! Jag är inte förvånad. Ledamoten Gashi talar om stöd, medan Moderaterna säger att vi ska låta människor behålla mer av de egna pengarna. Det är klart att Socialdemokraterna vill ta med ena handen för att kunna ge tillbaka med den andra och på så sätt stärka sin egen syn på samhället. Moderaterna vill i stället att folk ska få behålla mer av sina pengar. Vi behöver inte ta med ena handen och ge med den andra, utan vi stärker självständigheten och låter människor behålla mer av sina egna pengar. Och det gäller brett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Vi sänker skatten brett inom alla delar av samhället, så jag delar inte alls bilden. Men jag är som sagt inte ett dugg förvånad över att Socialdemokraterna har den här synen på människors arbete, synen att hårt arbetande människors egna pengar är våra och att det är vi som ska fördela dem, att det är då man gör rätt för sig. Nej, det är inte en politik som jag ställer mig bakom.

Det finns dessutom ett problem med Socialdemokraternas budget, och det är att de inte har någon finansiering av sina förslag. De har en massa bidragshöjningar men ingen hållbar långsiktig finansiering av dem, och redan där har vi ett hål. Hur tar vi då ansvar för ekonomin långsiktigt?

Moderaternas budget är ansvarsfull. Den har ett tydligt tillväxtfokus som är att faktiskt få ordning på ekonomin, vilket gör Sverige rikare, tryggare och friare.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Gashi för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Apropå det tillfälliga tilläggsbeloppet sker nu en ansvarsfull nedtrappning. Det var ju en extraordinär situation som gjorde att man införde höjningen. Det är inte lätt att hitta en balans för när det är dags att ta bort ett tillfälligt stöd, men vi tycker att det är nu som man ska börja med en ansvarsfull nedtrappning.

Jag fastnade vid en sak i ledamoten Gashis inlägg, fru talman. Socialdemokraterna och den samlade vänstern gör hellre människor mer beroende av bidrag än att låta dem behålla mer av sina egna intjänade pengar. Det här är det lustiga med de två alternativ vi har. Socialdemokraterna säger att de vill ge 200 kronor mer i barnbidrag, medan vi i Moderaterna säger att vi vill sänka skatten brett för alla, vilket skulle göra att en medelinkomsttagare får behålla mer i plånboken än med det förslag som kommer från Socialdemokraterna.

Medelsvensson i exempelvis Norbergs kommun får behålla närmare 291 kronor mer med Moderaternas budget jämfört med Socialdemokraternas bidragshöjningar. Här har vi tydliga alternativ: bidragslinjen och arbetslinjen. Jag tycker att det är viktigt att det ska löna sig för den som måste ställa klockan.

Det är via arbete, tillväxt och en hållbar ekonomi som vi stärker självständigheten och som vi kommer åt det problem som ledamoten beskriver, inte genom bidragshöjningar.

(Applåder)

Fru talman! Familjepolitiken ska bidra till att barn får växa upp under trygga och goda förhållanden. Den ska stärka familjers ekonomi med god träffsäkerhet, ge goda förutsättningar för ett jämställt föräldraskap och ge barn mer tid med båda sina föräldrar. Familjepolitiken ska också bidra till ökad flexibilitet och stärka möjligheterna för både män och kvinnor att kombinera familjeliv och arbetsliv.

Arbetslinjen är central för att inte bara den enskilde utan också hela familjen ska få ett sammanhang. Det handlar om ekonomi. Men en av de bästa försäkringarna mot framtida utanförskap är också att barn får se sina föräldrar gå till jobbet. Att skapa trygghet och möjligheter för barn är avgörande för att Sverige ska fortsätta vara ett land där varje människa, oavsett bakgrund, har chansen att forma sitt liv.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, som vi debatterar i dag, spelar en central roll i detta arbete. Men trygghet och ansvar går hand i hand, fru talman.

Från Moderaternas sida ser vi vikten av att välfärden fokuserar på det mest grundläggande: att ge stöd för att människor ska kunna stå på egna ben. Det handlar om att skapa en välfärd som inte förhindrar utan i stället möjliggör för familjer och individer att ta ansvar för sina liv.

Fru talman! Vi moderater är övertygade om att vi bäst hjälper familjer genom att stärka deras ekonomiska frihet. Därför föreslår vi skattesänkningar, så att det ska bli mer rättvist. Den som ställer klockan varje morgon och går till jobbet och därmed bidrar till vår gemensamma välfärd ska känna att det lönar sig. Det måste finnas tydliga, långsiktiga incitament för föräldrar att kombinera just arbete och familjeliv.

För oss moderater handlar det inte om att lägga till mer stöd för stödets skull utan om att ge människor de bästa förutsättningarna för att stå på egna ben och leva ett självständigt liv fritt från bidragsberoende. Det handlar också om att säkerställa att det ekonomiska stödet till barn och familjer är riktat dit där det verkligen gör skillnad.

Vår politik bygger på att fler ska arbeta och därmed bidra till samhället samtidigt som vi ser till att de som verkligen behöver stöd får det. Det är en effektiv politik, till skillnad från den politik som förs av många av partierna på vänsterkanten, med Socialdemokraterna i spetsen. Deras bidragspolitik strösslar med skattebetalarnas pengar utan att man tänker på vilken effekt bidragen får eller har rimlig finansiering för förslagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! I år firar föräldraförsäkringen 50 år. För 50 år sedan var den närmast revolutionerande. I dag är den en självklar del av vår gemensamma välfärd. Men det innebär inte att den är perfekt. Vi fortsätter att tampas med risken för inlåsningseffekter, ett ojämställt föräldrapenningsuttag och personer som avsiktligt fuskar med systemet.

I samband med att riksdagen beslutade om budgeten för 2024 beslutade riksdagen efter förslag från regeringen även att modernisera föräldraförsäkringen genom att dubblera antalet dubbeldagar och tillåta överlåtelse av som mest 90 föräldrapenningdagar. Det är viktiga reformer för att värna flexibiliteten i systemet och för att modernisera utifrån familjers olika förutsättningar.

Fru talman! Det finns något jag särskilt vill poängtera. Få saker är så viktiga som att vid köksbordet besluta om vem som ska vara hemma med familjens gemensamma barn, inte bara för att det är en av livets största händelser att bli förälder utan för att det kan få konsekvenser för familjens ekonomi, den enskildes karriär och den framtida pensionen. Det är många aspekter att beakta samtidigt.

Ett jämställt föräldraskap är därför viktigt - att mammor och pappor delar lika på både föräldrapenningdagar och föräldraledigheten. Men samtidigt ser familjer olika ut. Det kan handla om lantbrukaren eller företagaren som kan ha svårt att ta en lång, sammanhållen föräldraledighet. Det kan också vara en familj där den ena föräldern inte har något jobb. Vi måste därför jobba mer med medvetna val på systemnivå, men samtidigt värna flexibiliteten. Vi måste lyckas med det utan att samtidigt klanka ned på familjers val. Det är en inte helt lätt balansgång.

Fru talman! Om jag får drista mig till att säga det tenderar även den här kammaren att se ned på kvinnors val. De kan aldrig lyckas. När en mamma väljer att vara den som är hemma längst är det ett problem, oavsett familjesituation, om man har kompenserat varandra eller om man har en plan att ta varsin lång föräldraledighet om det blir fler barn i familjen. Vi behöver ett system som möjliggör och uppmuntrar ett jämställt föräldraskap. Men vi ska inte tvinga fram en situation där risken är stor att kvinnor helt kliver ut ur försäkringssystemet eller att en familj har svårt att få ekonomin att gå ihop. Varsamhet och noggrannhet krävs när vi reformerar något av det finaste vi har: möjligheten att få vara hemma med sitt barn.

Fru talman! Föräldraförsäkringen är inte helt enkel att förstå. Den är inte enkel att överblicka, och många parallella regler påverkar hur man kan planera sin föräldraledighet. I vissa delar saknar den enhetlighet. Därför föreslår vi i budgeten en ändring av hur man får plocka ut lägstanivådagarna så att det blir en harmonisering med hur det ser ut på den sjukpenninggrundande nivån. Man ska alltså inte kunna ta ut föräldrapenning på den lägsta nivån på en arbetsfri helg, utan det ska göras i anslutning till den. Detta görs för att stärka det som är syftet med föräldraförsäkringen - avstå arbete för att sköta ett litet barn - men också för att göra reglerna lite lättare att förstå.

Fru talman! I och med att kampen mot inflationen är vunnen och att vi därmed har en starkare ekonomi påbörjar vi nu en ansvarsfull och försiktig nedtrappning av det tilläggsbelopp i bostadsbidraget som infördes i samband med pandemin och som förlängdes med anledning av inflationen. Det är och har varit ett träffsäkert sätt att stötta hushåll med tillfälligt stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Det är dock tillväxtreformer som får igång ekonomin och tar oss ur lågkonjunkturen. Det är på så sätt vi långsiktigt hjälper familjers ekonomi. Det är när företag kan växa och blomstra som välfärden får mer resurser. Då kan även fler starta och driva sitt första företag eller jobba någon extra timme.

Fru talman! Det är spännande att jämföra de fyra oppositionspartiernas budgetförslag för den ekonomiska politiken. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet satsar ordentligt på att stärka bidragslinjen. Socialdemokraterna vill höja barnbidraget med 200 kronor per månad, Miljöpartiet vill höja med 230 kronor och Vänsterpartiet med 400 kronor. Samtidigt vill flera också höja bostadsbidraget. Vänsterpartiet vill göra om det helt så att ännu fler blir beroende av bostadsbidrag.

Det är med detta gäng Centerpartiet eventuellt behöver samarbeta. Centerpartiet vill i stället se ett indraget flerbarnstillägg för andra barnet och därmed spara över 1 miljard på den ekonomiska politiken. Hur ska detta gå ihop?

En sak är säker: Det är inte bidragslinjen som bygger Sverige starkt. Det är arbetslinjen som gör det. Om människor inte arbetar och betalar skatt finns det till slut inga pengar kvar i statskassan för att finansiera välfärden och det gemensamma skyddsnätet.

Fru talman! En effektiv och rättvis välfärd är en välfärd där familjer själva har makt över sina liv men där samhället finns till hands för att hjälpa till när det verkligen behövs. Moderaterna kommer att fortsätta stå upp för en politik som stärker den enskildes frihet och för en välfärd som sätter familjens och barnens bästa först. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare och Viktor Wärnick (båda M).

Fru talman! Tack, Isabell Mixter, för att du någonstans visade på hur ni helt ignorerar vad vi säger i denna kammare, inte läser budgeten och inte ens vet vem som är statsminister i Sverige!

Jag tog upp ett exempel i mitt anförande om en person i Surahammar som får behålla 3 300 kronor mer per år. Det beräknas på en medelinkomst, ungefär samma som en genomsnittlig förskollärare eller lärare i tidigare årskurser i Surahammar har. Precis den person som ledamoten säger inte får behålla mer är faktiskt den som får mer pengar i plånboken. Den personens arbete lönar sig. Detta gör skillnad för den person som tar hand om barnen när vi andra kan arbeta. Det är dessa personer som får det bäst. Det är de som faktiskt får mer av denna skattesänkning. Det är för dem vi gör det här.

Ulf Kristerssons lön kommer att vara hög oavsett detta, för han är statsminister och har det jobbet. Men de som sliter i vården är de som får behålla mer av våra skattesänkningar. Det är de som får lön för mödan.

Detta visar att man inte över huvud taget bryr sig.

I denna budget finns det tydliga satsningar på rehabilitering och arbetsmiljö. Man måste nämligen komma tillbaka till arbete efter en sjukskrivning. Det är att komma tillbaka till arbete som är målet, inte mer och fler bidrag.

Man kan läsa Vänsterpartiets budgetmotion. De föreslår 16 miljarder i ökade bidrag. Var ska de pengarna komma ifrån? Vilka ska arbeta och säkerställa välfärdens finansiering när fler och fler ska gå på bidrag och hamna i olika typer av bidragsfällor med Vänsterpartiets politik?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

I vänsterns Sverige verkar det vara otänkbart att stärka människors självständighet och att göra människor fria från bidragsberoende. Det verkar helt otänkbart i Vänsterpartiets Sverige, men i Moderaternas Sverige är det detta som är målet. Fler ska arbeta. Fler ska komma tillbaka till arbete. Man ska orka ett helt arbetsliv. Det ska också löna sig i pensionen. Där har vi en viktig skillnad mellan Vänstern och Moderaterna, för Moderaterna säger: Arbete ska alltid löna sig.

(Applåder)

(TREDJE VICE TALMANNEN: Som talman får jag fortsatt påminna om att vi talar via talmannen och inte, som det så gärna blir, använder "du" och talar med varandra.)

Fru talman! Jag kan inleda med att säga att jag inte över huvud taget håller med om Isabell Mixters beskrivning av budgeten. Tvärtom gör vi satsningar på regionerna och kommunerna.

Framför allt vill jag också säga att jag inte skäms ett dugg för att vi föreslår skattesänkningar för vanligt folk. Jag skäms inte ett dugg för att vi går tillbaka till principen om hälften kvar vid lönehöjning. Jag skäms inte ett dugg för att en genomsnittlig löntagare i exempelvis Surahammar får behålla ungefär 3 300 kronor mer på ett år i dessa ekonomiskt kärva tider. Jag skäms inte ett dugg för att arbete ska löna sig och för att de som ställer klockan och går till arbetet ska få behålla lite mer av sina surt förvärvade pengar. Jag skäms inte ett dugg över det. Det tycker jag inte att någon annan heller ska göra.

Det är detta som är nyckeln. Nyckeln är inte mer och fler bidrag, utan nyckeln är att arbete ska löna sig. De som ställer klockan ska få behålla lite mer av sina egna pengar. Det är viktigt för Sveriges ekonomi. Det är viktigt för individerna. Detta är helt rätt prioritering, enligt min mening.

(Applåder)

Fru talman! Målet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning är att frånvaron på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. Syftet med sjukförsäkringen är att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och rehabilitering. Människor ska känna sig trygga med att hjälp finns att få när man drabbas av sjukdom som gör att man inte kan arbeta.

Samtidigt är det viktigt att riksdagen bevakar att regelverket inte bidrar till inlåsningseffekter utan att utformningen motverkar onödigt långa och många sjukskrivningar. Det måste finnas tydliga incitament för både individen och andra aktörer, som Försäkringskassan och arbetsgivare, att agera för snabb återgång i arbete. Fokus måste vara på rehabilitering med tydligt definierade avstämningstillfällen.

I den här debatten vill jag inleda - då jag kanske framöver kommer att måla en ganska dyster bild av verkligheten - med att påminna kammaren om att sjukfrånvaron på väldigt lång sikt är historiskt låg. Skillnaden mellan könen är dock uppenbar. Halva befolkningen, kvinnorna, är mer sjukskrivna, längre sjukskrivna och oftare sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. För kvinnorna finns det dessutom större regionala skillnader i sjukskrivningsstatistiken.

Fru talman! Vi kan också se en ökning av sjuktalen under 2023. Ökningen består till stor del av sjukskrivningar som pågår längre än ett år. Detta förklaras delvis av de förändringar som genomfördes av den socialdemokratiska regeringen 2021 och 2022, då det blev lättare att vara sjukskriven under en längre tid. Det är uppenbart att vi måste fortsätta att följa den här utvecklingen mycket noga.

Statsrådet Anna Tenje har tagit flera initiativ i fråga om sjuktalen. Senast skedde det i form av rundabordssamtal tillsammans med kommuner och regioner för att diskutera exempelvis sjukfrånvaron hos kvinnor som jobbar i offentlig sektor och att vi gemensamt måste kraftsamla. Alla aktörer måste kliva fram.

Fru talman! Syftet med sjukpenningen är att människor ska komma tillbaka till arbete så snart det är möjligt. Vi vet att en egen inkomst, arbetskamrater och rutiner är oerhört viktigt. Det innebär trygghet, sociala sammanhang och möjligheten att ha en mer stabil ekonomi. Därför är det framför allt de långa sjukskrivningarna som oroar mig.

Vart fjärde sjukfall har pågått längre än två år, och många av dem beror helt eller delvis på psykisk ohälsa. Sådana här siffror har vi inte haft sedan Socialdemokraterna styrde sjukförsäkringen under tidigt 2000-tal. Människor gömdes och glömdes då för att putsa statistiken. Människor med arbetsförmåga blev förtidspensionerade, och unga med funktionsnedsättningar blev helt borträknade.

Till skillnad från de rödgröna ser vi moderater potentialen i människor. Den moderatledda regeringen ser behovet av att unga med exempelvis aktivitetsersättning får ökat stöd och ger därför i uppdrag till Försäkringskassan att utreda förutsättningarna för arbetsförberedande och arbetslivsinriktade insatser. Vi tror att alla har möjlighet att bidra, och vi vill ge dem möjlighet att göra det. Vi kan dessutom konstatera att vi med ett blomstrande näringsliv och ett stort behov av personal inom stora delar av välfärden inte heller har råd att räkna ut människor. Tvärtom måste fler vara med och bidra och jobba för ett rikare Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Jag oroas som sagt också över att kvinnor mitt i livet som arbetar inom skola, vård och omsorg är särskilt drabbade av sjukfrånvaro. Kvinnor med dessa viktiga yrken är oftare sjuka än män både i samma yrkesgrupp och i andra yrken. De sticker ut i statistiken. Därför är regeringens paket av åtgärder för att på olika sätt stärka återgången till arbete viktigt. Flera instanser måste kroka arm, och det behövs ett brett arbete med sjukvården, arbetsgivare och företagshälsovården samt med Försäkringskassan och andra avgörande myndigheter.

Regeringen avser exempelvis att stödja och utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Vi behöver också förbättra den grundläggande strukturen för ett systematiskt arbete med försäkringsmedicin. Detta ska ske tillsammans med första linjens arbete med psykisk hälsa och satsningar på primärvården - som visserligen hanteras i ett annat utgiftsområde men som i allra högsta grad påverkar arbetet med en friskare befolkning.

Fru talman! Den budgetproposition som ligger på bordet har ett stort och viktigt fokus på just rehabiliteringsarbetet för att se till att fler ska kunna komma tillbaka till arbete. Därför stärker vi budgeten för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Vi ger också ansvariga myndigheter i uppdrag att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar.

Budgetpropositionen innehåller också möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning och arbetsträning. Den innehåller ett borttagande av den övre åldersgränsen för byte till kortare karenstid för egenföretagare. Systemet harmoniseras också för att slopa den så kallade hemlandstiden inom sjuk- och aktivitetsersättning i likhet med de förändringar som gjordes för garantipensionen 2023.

Regeringen agerar också för att säkerställa att socialförsäkringsförmåner inte kan underlätta och möjliggöra för den som är misstänkt eller dömd för ett allvarligt brott att hålla sig undan utredning, lagföring eller straffverkställighet. Man kan ju tro att detta redan skulle ha hänt, men så är inte fallet. Nu agerar dock regeringen, och det är viktigt och välkommet.

I budgetpropositionen gör vi en kraftsamling kring kärnverksamheten genom stärkt ärendehandläggning och ökat fokus på att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Försäkringskassans egen kontrollenhet brukar beskriva det som att varje satsad krona ger 11 kronor tillbaka. Våra myndigheter har inte haft tillräckligt med verktyg eller uppdrag att ta just krafttag mot bidragsbrotten. Det är rent av stötande att se vilka enorma summor som går till kriminella. Det är hög tid att strypa den kriminella ekonomin!

Fru talman! Samhällets gemensamma kraft och stöd ska finnas där när man drabbas av sjukdom. Det ska vara en hjälpande hand och en varm famn att luta sig tillbaka mot när sjukdom drabbar en. Men det ska sedan vara en mjuk knuff tillbaka till arbete och tillbaka till sammanhanget. Det ska finnas goda förutsättningar för ett långt och hållbart arbetsliv. Det är centralt att verka för en god arbetsmiljö samt rehabiliterings- och anpassningsåtgärder med fokus på att motverka många och långa sjukskrivningar. Vi behöver utveckla samarbetet mellan olika aktörer i sjukskrivningsprocesserna. Det gör vi nu i samband med denna budget, som innehåller viktiga steg på vägen för en friskare befolkning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare och Viktor Wärnick (båda M).

Fru talman! Varje år betalas uppskattningsvis 15-20 miljarder kronor ut felaktigt från våra välfärdssystem. Omkring hälften av dem misstänks vara rena bidragsbrott. Den moderatledda regeringen arbetar nu på bred front för att sätta stopp för bidragsbrottsligheten och därmed värna skattebetalarnas pengar och tilliten till våra gemensamma välfärdssystem.

I dag debatterar vi ett viktigt förslag som syftar till att stärka kontrollen och minska fusket med tillfällig föräldrapenning, det som kallas vab. Förslaget innebär att arbetsgivare ska lämna uppgifter i arbetsgivardeklarationen om en anställd tagit ut vab eller föräldraledighet. Arbetsgivardeklarationen lämnas precis som vanligt till Skatteverket, som i sin tur får uppdrag att överlämna uppgifterna till Försäkringskassan. Det här är en nödvändig åtgärd eftersom den är en viktig pusselbit för att upprätthålla tilliten till våra trygghetssystem och säkerställa att resurser används på rätt sätt.

Fru talman! Genom det förslag som ligger på bordet kan vi ge Försäkringskassan bättre möjligheter att upptäcka och förebygga brott och fusk. Förslaget innebär att arbetsgivardeklarationerna bidrar till att myndigheterna får en mer korrekt bild av när en person faktiskt har varit frånvarande från arbete. Detta gör att vi kan rikta kontrollinsatserna mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar.

Fru talman! För att bevara tilliten till våra trygghetssystem måste vi säkerställa att de är rättvisa, hållbara och skyddade från missbruk. Det handlar om att värna om alla de föräldrar som gör rätt för sig och om skattebetalarna som står för notan, samtidigt som vi skickar en tydlig signal till dem som försöker lura systemet.

Självklart innebär detta en viss förändring för arbetsgivarna, som kommer att behöva rapportera fler uppgifter i arbetsgivardeklarationen. Men det handlar om att rapportera när medarbetare är frånvarande för föräldraledighet eller vab. Dessa uppgifter är för de allra flesta arbetsgivarna redan en del av deras rutiner för tidsrapportering och personalhantering. Den ökade administrationen kan därmed hållas på en rimlig nivå. Samtidigt är nyttan av dessa uppgifter enorm - inte bara i kronor och ören utan också för att stärka förtroendet för vår gemensamma välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivar-deklarationen

Fru talman! Detta förslag handlar inte om att misstänkliggöra alla föräldrar som använder sin rätt till vab. De allra flesta föräldrar gör rätt för sig och använder förmånen som det är tänkt. Men vi vet att bidragsbrott och fusk finns inom vab, och det har i sin omfattning vuxit till enorma summor. Det är därför nödvändigt att agera.

Vi moderater har alltid varit tydliga med att skattepengar ska användas ansvarsfullt. Våra trygghetssystem ska finnas där för de människor som verkligen behöver dem. Genom att stärka kontrollerna av vab-utbetalningarna säkerställer vi att så sker. Det skickar samtidigt en viktig signal, nämligen att fusk inte tolereras. Ingen ska tänka tanken att försöka fuska med våra välfärdssystem.

Samtidigt är det viktigt att denna reform implementeras på ett sätt som är tydligt och smidigt för både arbetsgivare och Försäkringskassan. Vi moderater kommer att följa upp genomförandet noga för att säkerställa att den administrativa bördan för företagen blir så liten som möjligt.

Fru talman! Det här är en investering i ett starkare och mer rättvist trygghetssystem som gynnar både samhället och de individer som behöver hjälp. Sverige ska vara ett land där vi kan lita på att våra gemensamma resurser används rätt och att bidragsbrott bekämpas med full kraft.

Det här är en av flera pusselbitar i den moderatledda regeringens arbete för att stoppa bidragsbrotten. Arbetet för att utöka informationsdelning mellan myndigheter pågår på bred front. I mars ska en utredning presentera förslag om en sanktionsavgift och en bidragsspärr för dem som fuskar och begår bidragsbrott. Den som begår bidragsbrott ska även kunna bli diskvalificerad från välfärdssystemen.

Steg för steg och reform för reform får vi ordning på Sverige. Jag yrkar bifall till propositionen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Herr talman! Jag tyckte att statsrådet väl beskrev just fördelarna med den förda politiken och hur den faktiskt gynnar hela samhället och alla delar av vårt samhälle.

Sverige är ett fantastiskt land att leva i. Vi har ett gediget skyddsnät som finns till för att vara en hjälpande hand när livet är svårt. Tanken är att skyddsnätet i de allra flesta fall ska vara tillfälligt.

För att Sverige ska stå starkt och för att vårt skyddsnät ska kunna vara så omfattande som det är behöver vi fler som är med och bidrar. Sverige har varit i klorna på skyhög inflation samtidigt som vi har haft lågkonjunktur; det är en situation som tuffast drabbar dem med små marginaler. Med tanke på den höga inflationen ska man också veta att stora delar av vårt försäkrings- och bidragssystem faktiskt har skruvats upp, eftersom många av dem är kopplade till inflationsutvecklingen, lite förenklat.

Nu har den moderatledda regeringen vunnit kampen mot inflationen och kan fokusera på att kickstarta ekonomin och sätta in åtgärder mot lågkonjunkturen som pressar både företag och hushåll. Det är detta som är lösningen på det som ledamoten beskriver. Vi måste komma ut ur lågkonjunkturen, och det gör vi inte genom mer och fler bidrag. Vi kommer inte ut ur lågkonjunkturen genom ett höjt barnbidrag. Tvärtom kommer vi ut ur lågkonjunkturen genom arbetslinjen, genom att det faktiskt ska löna sig att arbeta, så att fler jobbar extratimmar och så att företag kan blomstra.

Man har i många fall en ganska föraktfull syn, tycker jag. Man beskriver det som en skattesänkning för de rikaste. En genomsnittlig person i Norbergs kommun får med vår budget 3 500 kronor per år i skattesänkning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer att ha debatter om detta framöver. Den ser jag verkligen fram emot, för jag kan konstatera att det finns ett vägval, herr talman: arbetslinjen mot bidragslinjen.

(Applåder)

Herr talman och statsrådet! I Socialdemokraternas Sverige vill man hellre förstärka bidragsberoendet än låta fler få behålla mer av sina egna surt förvärvade pengar. Men, herr talman, i Moderaternas Sverige får man behålla mer av sin lön. Detta är en politik som är viktigast för dem med små marginaler, för dem som jobbar inom vården och omsorgen. Deras arbete måste löna sig.

Det är nämligen där marginaleffekterna slår som hårdast. När Socialdemokraterna föreslår höjda bidrag minskar respektavståndet till dem som arbetar - det handlar ofta om kvinnor i det offentliga. Så för man inte en rättvis politik. Deras arbete måste löna sig.

Höjda barnbidrag låter som en trevlig åtgärd; det känns lite bra i magen. Men vi måste fundera också på de långsiktiga konsekvenserna. Den tuffa ekonomiska situation vi står inför löser sig inte genom dyra reformer som inte är träffsäkra. Den löser sig inte genom ett höjt barnbidrag. Den tuffa ekonomiska situationen tar vi oss ur om vi får fler som går från bidrag till arbete, om företag får växa och blomstra och om vi får mer tillväxt.

Herr talman! Jag hoppas att övriga i kammaren noterar tonen när det talas om skattesänkningar för de allra rikaste samtidigt som barnbidraget faktiskt inte är så träffsäkert. Det delas ut till både riksdagsledamöter och miljonärer, så det får inte den effekt man hoppas.

Den låga höjning man föreslår från Socialdemokraterna är väldigt dyr ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, och den genererar inte de positiva effekter man antyder. De skattesänkningar vi föreslår i vår budget, däremot, har en positiv effekt. De skapar mer tillväxt och gör att man får behålla mer av sina egna pengar.

Vill Socialdemokraterna på allvar stötta hushållen borde de alltså också stötta en ekonomisk politik för ökad tillväxt. De borde redan från start stötta skattesänkningar som gör att man får behålla mer av sin egen lön och sin egen flit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nej, jag tror att det kanske är lite populism som visar sig här. Det strösslas med barnbidrag och de höjs, men man missar helt målet. Sverige behöver en politik för dem som jobbar hårt, för deras arbete måste löna sig.

Fru talman! Det kan inte nog betonas i den här kammaren att vägen ut ur fattigdom är genom egen försörjning. Lågkonjunktur och skyhög inflation har alltid stor påverkan, särskilt på dem med små marginaler. Det är därför vi måste rusta Sverige ekonomiskt starkt på både kort och lång sikt. Det är därför vi måste ha en ekonomi som genomsyras av tillväxt. Det skapar det välstånd, den välfärd och det skydd vi behöver.

Drivkrafterna bakom arbete och att arbete alltid ska löna sig är avgörande. Därför är prioriteringarna att exempelvis förstärka återgången till arbete genom stark rehabilitering och att sänka skatterna framför allt för låg- och medelinkomsttagare viktiga. Att en budget har starkt fokus på tillväxt gynnar faktiskt inte bara Sverige utan även den enskilda familjen. Det gynnar den ensamstående mamman om samhället får mer och fler resurser genom fler skatteinbetalare. Det lönar sig alltid om det blir fler som arbetar, och det ska löna sig att jobba den där extra timmen.

En genomsnittlig medborgare i Norbergs kommun, som inte är särskilt stor, får med budgeten för 2025 ungefär 3 500 kronor mer jämfört med 2024. Det är klart att det gör skillnad! Skattesänkningar gör skillnad. De gör att man har mer att röra sig med. Det är därför vi ska fokusera på tillväxt. Jag kan inte nog poängtera hur avgörande det är. Arbetslinjen och drivkrafterna bakom arbete måste genomsyra hela det politiska arbetet.

Fru talman! Statsrådet har många goda poänger i sitt anförande och beskriver viktiga reformer för att få fler i arbete, särskilt i en svår ekonomisk tid.

Den bästa försäkringen mot ett framtida utanförskap är att se sina föräldrar gå till jobbet. Detta, fru talman, är inte bara något vi moderater säger. Även Statistiska centralbyrån konstaterade att ungdomar med arbetslösa föräldrar löper nästan 70 procent högre risk än andra att hamna utanför arbetsmarknad och studier. Allra högst är risken inom de stora storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

Vill man på allvar bryta utanförskapet och minska barnfattigdomen är vägen fram arbetslinjen. Om fler, i det här fallet föräldrar, går från bidrag till jobb kommer vi också i framtiden att få se fler klassresor. Därför är regeringens fokus på just arbetslinjen avgörande.

Mer och fler bidrag bryter inte utanförskapet utan riskerar att passivisera människor ytterligare. Med regeringens omfattande reformer på bland annat skolområdet och inom socialförsäkringen, där man exempelvis gör reformer för bättre rehabilitering så att fler kommer tillbaka till arbete efter sjukdom, eller för den delen reformerna av arbetskraftsinvandringen eller på arbetsmarknadsområdet, har vi en gemensam kraftsamling för att se till att fler skaffar sig det där jobbet. Det är ibland ett förstajobb, och i andra fall återgång till arbete efter en svår tid.

Vi vet att jobbet inte bara är en lön. Det är ett sammanhang, och det är rutiner och en trygghet. Fokus på arbetslinjen måste vara helhjärtat för att få effekt. I det här fallet kan man alltid lita på en moderatledd regering. Vi moderater vet att hårt arbete och egna tjänade pengar ger fler möjligheter, och det stärker både självförtroendet och självständigheten. Det ska nog inte underskattas, särskilt i dagens samhälle. Här har regeringen rätt fokus. Det är arbetslinjen som kommer att lösa detta framöver. Det är där fokuset i stort måste vara.

Med det vill jag gratulera statsrådet på bemärkelsedagen! Det har varit en kul kväll i kammaren.

Herr talman! Jag skulle vilja säga så här: Jag tror att man gör det lite väl enkelt för sig om man säger att om vi bara återinför den tidigare sänkningen och fortsätter med den har vi löst ungdomsarbetslösheten. Det är ju inte så enkelt. Det är ett ganska komplext system, och här måste vi återigen prioritera med åtgärder.

Nu har vi haft en tuff ekonomisk situation med skenande inflation samtidigt som vi är i lågkonjunktur. Vi har begränsade medel, och då måste man prioritera. Det är svårt. Det är inte enkelt. Men jag skulle inte säga att man därför på något sätt väljer att prioritera bort ungdomsarbetslösheten - tvärtom. Man kanske tittar på andra åtgärder för att stävja den. Exempelvis kan man titta på skolan och de delarna, som behöver bli bättre för att göra unga mer anställbara i ett första led.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Jag skulle säga att ungdomsarbetslösheten är en bred problembild och att arbetsgivaravgiften är ett verktyg bland flera. Här har den moderatledda regeringen valt att prioritera, och då har man gjort de prioriteringar vi har sett - exempelvis att sänka skatten på arbete, vilket gynnar alla oavsett ålder, och att sänka skatten för alla som har arbetat.

Det här är som sagt inte en fråga som vi kommer att bli färdiga med. Ungdomsarbetslösheten är ett strukturellt problem, och det är större än bara arbetsgivaravgiften för unga.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Jonsson för frågorna.

Angående frågan om synligheten av sociala avgifter kom regeringen i förra veckan med ett besked att den frågan är under utredning. Det är ett viktigt första steg på vägen. Ledamoten kommer att kunna följa arbetet och förhoppningsvis bli nöjd. Man har tagit de viktiga stegen för att synliggöra arbetsgivaravgifterna på lönespecifikationen, och det börjar med våra egna myndigheter. Det är ett steg på vägen, och beskedet presenterades häromveckan - om jag inte minns helt fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Sedan var det en fråga om att sänka trösklarna. Vi är båda överens om att det var en viktig åtgärd under alliansåren. Tyvärr fick den kritik i debatterna, och vi har haft många diskussioner och debatter där vissa partier har ansett att sänkningen inte hade tillräckligt stor effekt.

Jag kan konstatera att sådana beslut måste fattas i en budgetprocess eftersom det måste ske en avvägning av prioriteringar. Inför budgeten 2024 valde regeringen att prioritera exempelvis kompensation till 57:orna, sänka skatten för dem som arbetar och sänka skatten för dem som har arbetat. Det var viktiga prioriteringar i den här budgeten. Jag ska inte sia om vad som kommer att tas med i kommande budgetpropositioner, men allt handlar om att prioritera statens pengar. I det här fallet gjorde vi de vägvalen.

(Applåder)

Herr talman! Moderaternas inställning är i grunden att det inte bara är viktigt utan också nödvändigt att både förenkla för företagare och göra det billigare att anställa. Därför kan det alltid finnas behov av att se över och ta ett helhetsgrepp kring sociala avgifter, eller som det vanligtvis beskrivs som: arbetsgivaravgifter. Via dessa kan man på olika sätt stimulera företagande och rikta viktiga insatser. Det kan handla om personer som står långt ifrån arbetsmarknaden eller är nya på arbetsmarknaden. Exempelvis i budgetpropositionen för 2024 fortsätter vi med förstärkningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling.

Herr talman! Inom det här området finns också en stor kunskapslucka. Vi i denna kammare vet troligtvis hur stor del av våra socialförsäkringar som finansieras av arbetsgivaravgifterna, och här ligger dessutom den allmänna löneavgiften. Men för gemene man är det betydligt svårare att faktiskt se hur mycket man direkt och indirekt betalar till statskassan. Det behövs därför ett rejält kunskapslyft för att se hur mycket det faktiskt kostar att ha någon anställd i sitt företag. För det är inte bara lönen som företagen betalar till arbetstagaren som är kostnaden utan just också de sociala avgifterna.

Låt mig ge ett exempel. För att anställa någon i min ålder med 25 000 kronor i lön ligger den ungefärliga kostnaden som en företagare betalar närmare 38 000 kronor. Via sociala avgifter är företagen och den anställde med och finansierar vårt gemensamma skyddsnät och våra socialförsäkringar. Men det måste också finnas en rimlighet i nivån och i de långsiktiga förutsättningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Därför är jag glad för den utredning som har till uppgift att utreda hur socialavgifter på lönespecifikationer kan bli mer transparenta. Ett första steg är att börja med våra egna myndigheter, som ska vara föredömen och visa den faktiska kostnaden och synliggöra den faktiska skattebördan. Oavsett vilken nivå man önskar på arbetsgivaravgifterna behöver vi ha ett transparent och tydligt skattesystem där också arbetsgivaravgiften är lätt att förstå och följa.

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga motioner i detta motionsbetänkande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Herr ålderspresident! Jag vill passa på att vidhålla behovet av att hålla båda dessa två perspektiv levande.

Ledamoten Mixter beskriver behjärtansvärt det ena perspektivet, och det är klart att det här inte är något vi ska ta lättvindigt på åt något håll. Men ett totalt slopande, som jag förstår är Vänsterpartiets krav eller önskan, skulle få stora konsekvenser på arbetsplatser men också i finansieringen av välfärden. Jag tror att det kan finnas andra, bättre sätt att göra det på - exempelvis det som finns i arbetsgruppen.

Nu får vi vänta in det arbete som pågår. Arbetsgruppen har gjort ett gediget arbete, och det blir väldigt intressant att se vad remissinstanserna säger. Därefter får vi ta ställning.

Man har ju provat att ta bort karensavdraget tidigare, när det var en karensdag på 80- och 90-talen, men kom tillbaka till att införa det igen.

Under pandemin var det inte ett totalt slopande, utan man fick fortfarande ett karensavdrag och sedan ersättning till stor del vid ett senare tillfälle av Försäkringskassan, så vi har inte haft det här totala slopandet som Vänsterpartiet föreslår och antyder när de jämför med pandemin. Det fanns fortfarande en viss självkostnadsaspekt, om än betydligt mindre än det ordinarie karensavdraget.

Jag tror att det är viktigt att vi håller båda perspektiven i huvudet samtidigt. Vi behöver titta på de grupper som är särskilt utsatta men också titta på den risk som finns när man tar bort det, kopplat till både finansieringen av välfärden och till arbetsplatsen och arbetsbördan.

Herr ålderspresident! Statsrådet representerar hela regeringen och har för jag vet inte vilken gång i ordningen fått stå här i riksdagens kammare, sitta i utskottet och medverka i medierna för att förklara varför man valde att göra en bokstavsutredning i stället för den tidigare karensutredningen. Just den frågan från vänsterkanten börjar bli ganska tröttsam.

Lustigt nog upplever jag ändå att riksdagspartierna, inklusive Vänsterpartiet, har fått större insyn i den här arbetsgruppens arbete i bokstavsutredningen än jämfört med många andra utredningar. Alla direktiv, utredningar och utredare är såklart olika, men att fortfarande vara upprörd över den förändringen börjar faktiskt bli lite märkligt. Den insyn som har funnits här ser man inte i många andra utredningar, och det inkluderar även Vänsterpartiet.

Herr ålderspresident! Jag vill också passa på att nyansera den bild som Vänsterpartiet målar upp. Ja, det finns grupper där karensavdraget slår något hårdare än andra, exempelvis min egen yrkesgrupp förskollärare och pedagogisk personal. Men det finns inte heller samma problem med det vi lite slarvigt kan kalla för måndagssjukan, som vi kan se i andra delar. Det är inte heller en helt orimlig tanke att man ska bära en del av kostnadsansvaret.

Avvägningen är svår, men här tycker jag personligen och som moderat att vi måste hålla båda perspektiven i huvudet samtidigt. Det gäller hur vi kan hjälpa och skydda de grupper i kontaktyrken som inte kan jobba hemifrån men som behöver vara hemma men också hur vi kan stävja ett överutnyttjande av välfärdssystemen. Båda perspektiven är viktiga att ta med sig i det kommande arbetet.

Fru talman! Föräldraförsäkringen fyller ju 50 år i år. Den ersatte då moderskapsförsäkringen, som enbart riktade sig till mammor. I och med föräldraförsäkringen, som riktar sig till alla, påbörjade vi arbetet på ett mer jämställt uttag och ett mer jämställt föräldraskap.

Sverige har tack vare föräldraförsäkringen bland världens högsta arbetskraftsdeltagande hos kvinnor, men vi ser en del fortsatta utmaningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För 50 år sedan, 1974, tog 0,5 procent av papporna ut föräldraledighet. År 2022 var siffran 30 procent. Vi har således kvar en del utmaningar, kan man säga. Vi ser dessutom fortsatta skillnader i pension och inkomst mellan kvinnor och män.

Min fråga till socialförsäkringsminister Anna Tenje är: Hur planerar regeringen att stärka kvinnors ekonomi och pensioner?