Fru talman! Märta Stenevi har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar att vidta för att bryta den utbredda barnfattigdomen i Sverige.

Fru talman! Den höga inflationen har påverkat svenska hushåll hårt, inte minst barnhushåll. Det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget har varit en viktig åtgärd för att stödja hushållen i en tid av ökade levnadsomkostnader.

För att stärka den ekonomiska situationen för dem som har haft det allra svårast har regeringen vid fyra tillfällen förlängt det tillfälliga tillläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Vi har dessutom höjt tilläggsbidraget när behoven har bedömts som störst.

När det svåra ekonomiska läget nu har mildrats och framtidsutsikterna för hushållen ser ljusare ut föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2025 att tilläggsbidraget förlängs och trappas ned från 40 till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget. Detta är en väl avvägd åtgärd för att fortsätta stödja ekonomiskt utsatta hushåll.

Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Välfärdsstaten är viktig för familjer som har det svårt, men det bästa verktyget för att bryta ekonomisk utsatthet och motverka låg ekonomisk standard är egen inkomst av arbete. Därför arbetar regeringen aktivt för att fler ska komma i arbete.

Det tidigare nämnda bostadsbidraget är en förmån som är inkomstprövad och har därmed marginaleffekter. För grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden kan inkomstprövade bidrag i ett längre perspektiv minska drivkrafterna till egen försörjning varför justeringar av bidraget alltid behöver göras med detta i beaktande.

Regeringen har vidtagit flertalet åtgärder för att lösa utmaningarna med arbetslöshet och ekonomisk utsatthet. Regeringen arbetar för att öka både incitamenten och drivkrafterna för att gå från bidrag till arbete. Det sker bland annat genom ett förstärkt jobbskatteavdrag som främst riktas till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster som gör det mer lönsamt att arbeta samt ett helt batteri av åtgärder för att främja återgång i arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att bekämpa arbetslösheten föreslår regeringen även satsningar såsom förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och att medel avsätts för Jobbsprångets arbete för att erbjuda individuellt anpassad praktik.

En av de viktigaste insatserna för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2025 ett tillskott på 900 miljoner kronor, inklusive studiemedel, för cirka 11 000 nya utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux. Dessutom dubbleras bidraget till handledare i lärlingsvux.

Fru talman! Kampen mot inflationen är nu vunnen. Priserna stiger inte längre i samma takt. Men vi befinner oss även fortsättningsvis i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet.

För att stävja låg ekonomisk standard hos barnfamiljer är det avgörande att fler föräldrar kommer i arbete och klarar sin försörjning genom eget arbete. Fler barn måste få se sina föräldrar gå till jobbet. Det bästa sättet att skydda dem från låg ekonomisk standard är just arbete.

Fru talman! Statsrådet har många goda poänger i sitt anförande och beskriver viktiga reformer för att få fler i arbete, särskilt i en svår ekonomisk tid.

Den bästa försäkringen mot ett framtida utanförskap är att se sina föräldrar gå till jobbet. Detta, fru talman, är inte bara något vi moderater säger. Även Statistiska centralbyrån konstaterade att ungdomar med arbetslösa föräldrar löper nästan 70 procent högre risk än andra att hamna utanför arbetsmarknad och studier. Allra högst är risken inom de stora storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

Vill man på allvar bryta utanförskapet och minska barnfattigdomen är vägen fram arbetslinjen. Om fler, i det här fallet föräldrar, går från bidrag till jobb kommer vi också i framtiden att få se fler klassresor. Därför är regeringens fokus på just arbetslinjen avgörande.

Mer och fler bidrag bryter inte utanförskapet utan riskerar att passivisera människor ytterligare. Med regeringens omfattande reformer på bland annat skolområdet och inom socialförsäkringen, där man exempelvis gör reformer för bättre rehabilitering så att fler kommer tillbaka till arbete efter sjukdom, eller för den delen reformerna av arbetskraftsinvandringen eller på arbetsmarknadsområdet, har vi en gemensam kraftsamling för att se till att fler skaffar sig det där jobbet. Det är ibland ett förstajobb, och i andra fall återgång till arbete efter en svår tid.

Vi vet att jobbet inte bara är en lön. Det är ett sammanhang, och det är rutiner och en trygghet. Fokus på arbetslinjen måste vara helhjärtat för att få effekt. I det här fallet kan man alltid lita på en moderatledd regering. Vi moderater vet att hårt arbete och egna tjänade pengar ger fler möjligheter, och det stärker både självförtroendet och självständigheten. Det ska nog inte underskattas, särskilt i dagens samhälle. Här har regeringen rätt fokus. Det är arbetslinjen som kommer att lösa detta framöver. Det är där fokuset i stort måste vara.

Med det vill jag gratulera statsrådet på bemärkelsedagen! Det har varit en kul kväll i kammaren.

Fru talman! Jag tror att vi i den här kammaren kan vara helt överens om att ingen vill se barn växa upp i fattigdom. Ingen vill att barn ska behöva gå hungriga eller inte kunna köpa kläder vid behov. Därför har vi i Sverige olika bidragssystem. Vi har socialförsäkringsförmåner och ytterst också försörjningsstödet, som höjs i takt med kostnadsutvecklingen.

Men det finns också en skiljelinje här som blir ganska tydlig. Bidrag handlar egentligen bara om att bekämpa symtomen på fattigdom, inte orsaken till den. Om vi långsiktigt vill bekämpa barnfattigdomen finns det bara en lösning. Den ifrågasätts av interpellanten, men att fler föräldrar får ett jobb att gå till, har en egen försörjning och kan försörja sin familj och sina barn är vägen ur barnfattigdom. Det är bara med ett arbete som det långsiktiga bidragsberoendet kan brytas så att man kan känna hoppfullhet och glädje i att kunna förbättra både sitt liv och samhället i stort.

Därför är arbetslinjen så viktig, och därför har jag och regeringen haft ett laserfokus de här två åren på att just återupprätta den. Fler barn behöver börja dagen med att se sina föräldrar gå till jobbet, inte bara för att motverka fattigdomen här och nu utan för att långsiktigt bryta utanförskapet och, precis som ledamoten Högström sa, kunna göra en klassresa på riktigt.

Att bryta utanförskapet kommer att vara viktigt för att bekämpa barnfattigdomen. Den barnfattigdom som finns här i dag är till stor del också ett resultat av den misslyckade politik som den föregående regeringen förde. Vi ser och har de senaste åren sett ett integrationshaveri, vilket blir väldigt tydligt. Tre fjärdedelar av de barn som bor i familjer med ekonomiskt bistånd har utländsk bakgrund.

Det arbete som regeringen nu genomför är en total omläggning av integrationspolitiken och migrationspolitiken. Vi stramar nu upp och minskar migrationen samtidigt som vi kämpar för att förbättra integrationen. Vi kommer att ställa högre krav - det är ett måste för att se till att fler går från bidrag till arbete och att fler också integreras i det svenska samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ett långsiktigt arbete med att bryta en utveckling som har uppstått av åtta års vanskötsel av den tidigare regeringen. Jag är absolut inte intresserad av att lappa och laga eller plåstra om symtomen, utan jag vill skapa ett system som faktiskt fungerar. Jag vill ha långsiktiga lösningar som på riktigt minskar ekonomisk utsatthet både bland vuxna och barn. För mig blir det då väldigt tydligt att det är arbetslinjen, snarare än bidragslinjen, som är svaret på den frågan.

(Applåder)