Caroline Högström

Herr talman! En ny dataskyddsregleringslag kan låta som något torftigt och byråkratiskt, men detta är en viktig reform på riktigt.

Vi kan se från flera rapporter att fusk, bedrägerier och bidragsbrott minskar resurserna till vår gemensamma välfärd med stora summor. Ekonomistyrningsverket har i en rapport presenterat hur flera delar av vårt välfärdssystem förlorar miljardbelopp i felaktiga utbetalningar. Det kan handla om så mycket som 15-20 miljarder som betalas ut felaktigt varje år. Närmare hälften bedöms bero på ren brottslighet. Det finns alltså ett stort behov av ordning och reda i välfärdssystemen.

Herr talman! Den proposition vi nu har framför oss, En ny dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet, innebär att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ges utökade möjligheter att utföra kontroller för att motarbeta fusk och brott. Det handlar bland annat om att myndigheterna ska ges ett tydligare stöd för att använda personuppgifter i dataanalyser och urval för att identifiera ärenden som kräver en utökad kontroll.

Det här är en del av ett viktigt reformarbete för att få ordning på Sverige. Detta kommer - tillsammans med riven sekretess mellan myndigheter, den nystartade Utbetalningsmyndigheten och skärpta krav på myndigheter att ha just koll och kontroll - att öka våra möjligheter att bekämpa fusk och brott. Det är nödvändigt för trovärdigheten hos våra socialförsäkringar, det är nödvändigt för att strypa den kriminella ekonomin och det är nödvändigt för att skattepengarna ska gå till rätt saker.

En ny dataskydds-reglering på socialförsäkrings-området

Herr talman! Steg för steg gör den moderatledda regeringen det svårare att vara kriminell i Sverige. Steg för steg får vi därför ordning på Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Jag får väl konstatera att jag och ledamoten Mixter inte är överens om särskilt mycket i den här kammaren i dag.

Vi har ett stort reformpaket för att komma åt bidragsbrott. Det har ledamoten helt rätt i. Där har vi ganska upparbetade reformer, både sådana som är på väg fram och sådana som redan ligger på bordet. Den delen jobbar vi väldigt hårt med. Men detta står inte i motsatsställning till att underlätta för barnfamiljerna med deras livspussel.

Vi är absolut överens om att det ojämställda uttaget är problematiskt. Men granskar vi rapporterna kan vi se att den tredje pappamånaden inte hade särskilt stor effekt jämfört med de första två. Det kanske är andra saker än tvång som är lösningen när det gäller att nå ett jämställt uttag. Det är jag ganska övertygad om. Tittar vi på andra länder, bland annat nordiska länder, som har infört detta kan vi se att det snarare har inneburit att kvinnor helt klivit ur försäkringssystemet. Då pratar vi kvinnofälla på riktigt.

Här måste man vara varsam med reformerna. I den utredning som kom fanns det delar som var väldigt bra och delar som vi behövde titta vidare på.

Det finns rapporter om att den grupp kvinnor som tar ut allra flest obetalda föräldradagar finns i det som Inspektionen för socialförsäkringen kallar för resursstarka familjer. Det är resursstarka mammor. De tar ut störst andel obetalda dagar.

Här måste man fundera: Hur kan vi se till att människor gör medvetna val utan att vi för den sakens skull helt nedvärderar dem? Vi ska inte nedvärdera Sveriges familjer och föräldrar i deras val, för familjer ser olika ut. Det kan handla om en mamma som är lantbrukare och som därmed inte kan vara föräldraledig. Där kanske pappan eller någon annan behöver dra det stora lasset i familjen. Det kan handla om företagaren, men det handlar också om ensamstående.

Att göra det så enkelt för sig att man säger att vi inte ska låta familjer bestämma och välja tycker jag är att göra Sveriges familjer en otjänst.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Mixter, för frågan! Låt mig börja med detta med jämställt uttag.

Som jag var inne på i mitt anförande kommer de 90 reserverade dagarna för respektive förälder även fortsättningsvis att vara reserverade. Det vi nu diskuterar handlar om de resterande 90 dagarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Jag tror att jämställt uttag måste handla om annat än tvång. Det är inte med tvång som vi löser jämställdhetsproblemet inom exempelvis föräldrapenningen, utan det är med medvetna val och information och också med en förståelse för att alla familjer ser olika ut och har olika behov. Jag tror att vi gör oss själva en otjänst genom att tro att vi kan och vet mer om familjers livspussel än de själva gör.

Låt mig gå över till den andra delen av frågan, om nannysystemet. Jag kan lugna Mixter och kammaren med att det är otroligt överdriven kritik. Jag kan inte ta ansvar för vad enskilda företag uttalar sig om, men jag kan konstatera att som systemet är uppbyggt kan man inte vara anställd och plocka ut föräldrapenning på det sätt som vissa försöker låta påskina.

Sedan tycker jag faktiskt också att ledamotens parti visar upp en ganska problematisk syn på människor generellt. Det sätt man uttrycker sig om dem man kallar rika visar något. Jag vänder mig ganska starkt mot den beskrivningen av svenska medborgare.

Men jag tror som sagt att det går att stävja välfärdsbrottslighet samtidigt som man gör frihetsreformer. Detta vill jag trycka på återigen, för det verkar man inte fullt ut ha greppat i Vänsterpartiet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tar detta till intäkt för att Miljöpartiet framöver faktiskt kommer att stödja de brottsförebyggande förslag som kommer när vi talar om kvalificering för välfärd och bidragstak. Det är sådant som på allvar får in exempelvis utlandsfödda kvinnor i arbete. Jag ser fram emot det.

Jag vill också återigen påminna kammaren om att det går att göra frihetsreformer och samtidigt stävja välfärdsbrottsligheten. Ledamoten har helt rätt i att vi ser fuskare i våra försäkringssystem, och vi har problem med det. Det är därför vi behöver en utbetalningsmyndighet och utökade möjligheter till kontroller hos Försäkringskassan och hos rättsvårdande myndigheter. Allt detta hänger ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Ekonomistyrningsverket konstaterar ju fusk i dag. Det fusket måste vi stävja, absolut. Men det innebär inte att vi ska ta ifrån föräldrar möjligheten att planera sin föräldraledighet på ett bättre sätt. Det gör att en ensamstående mamma kanske kan jobba en dag i veckan, för hon får hjälp av en nära vän eller en släkting på något sätt. Det gör att hon kan få skjuts på sin hushållsekonomi. Den möjligheten vill ni alltså ta bort, begränsa eller krångliggöra.

Rena system är också lättare att granska. De farhågor som har lyfts finns det andra metoder att stävja, exempelvis den dataskyddsreglering som kommer om bara några veckor, som vi nu har påbörjat behandlingen av i utskottet. Det är ett sätt att göra det, och det är något som Försäkringskassan bad om redan 2020. Nu blir detta verklighet, och det gör det enklare att kontrollera uppgifter. Men det står inte i motsatsställning till att familjer ska få välja.

(Applåder)

Fru talman! Jag kan hålla med om att det är synd att vi inte har en bredare enighet och att Miljöpartiet i detta fall väljer att inte stödja förslaget. Detta är inte något som har hastats fram. Utredningen kom, om jag inte minns helt fel, 2018. Riksdagen riktade till och med ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen om att snabba på och komma igen med överlåtelse. Sedan gick det några år innan vi i den moderatledda regeringen till slut tog över, klev in på Rosenbad och kunde påbörja arbetet. Detta är alltså inte något som har hastats fram.

Om jag inte minns helt fel nämndes överlåtelse också i budgeten för 2023; man skulle lägga fram ett sådant förslag. Processen är alltså inte förhastad, tvärtom. Vissa familjer har faktiskt väntat väldigt länge på denna möjlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Jag tycker att det är synd att ni inte är med på båten när vi möjliggör detta. Jag tittar tillbaka på utredningen, som hade en del resonemang om att införa begränsningar eller inte. I stora drag landar man i att det måste vara ett enkelt system som är enkelt att handlägga men också enkelt att förstå för föräldrar. Jag tror att den möjlighet till överlåtelse vi nu har på bordet är viktig och rätt utformad. Sedan måste vi såklart följa utvecklingen väldigt noga.

Att begränsa det genom att säga att en morförälder eller en nära vän som inte har ett jobb inte får hjälpa till tror jag är en större kullerbytta, och det skapar också en större gränsdragningsproblematik i familjelivet och livspusslet. Jag tror att detta är bättre, och jag litar på att Sveriges föräldrar kan göra kloka bedömningar om sin planerade föräldraledighet.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Familjepolitiken ska bidra till att barn får växa upp under trygga och goda förhållanden. Den ska stärka familjers ekonomi med god träffsäkerhet, ge goda förutsättningar för ett jämställt föräldraskap och ge barn mer tid med båda sina föräldrar. Familjepolitiken ska också bidra till ökad flexibilitet och stärka möjligheterna för män och kvinnor att kombinera familjeliv och arbetsliv.

Arbetslinjen är central, inte bara för den enskilde för att få ett sammanhang utan också för hela familjen. Det gäller ekonomiskt, men det handlar också om att en av de bästa försäkringarna vi kan få mot framtida utanförskap, utöver avklarad skola, är att barn får se sina föräldrar gå till arbetet.

Fru talman! Vi har en familjepolitik och en föräldraförsäkring att vara stolta över. Den möjliggör för föräldrar att både vara föräldrar och kunna arbeta och göra karriär. Den gör att jag kan vara både Caroline och mamma. Den gör att vi runt om i vårt land kan förena föräldraskapet och karriären för den som så vill. Den gör också att pappor kan få vara just pappor.

Föräldraförsäkringen grundar sig i medvetna val och samtal hemma vid köksborden. Men det förutsätter att man förstår konsekvenserna på både kort och lång sikt. Familjer får välja utifrån sin unika situation. Vi måste låta föräldrarna göra val, inte begränsa dem med tvång. Det finns andra som provat, med resultatet att fler kvinnor helt kliver ur försäkringssystemen. Här krävs det alltså varsamhet.

Å andra sidan finns det risker med det ojämställda uttag av föräldraledighet som vi ser. Kvinnor riskerar att hamna efter på arbetsmarknaden och i sin karriär, vilket också kan bidra till att familjer skaffar barn allt senare. Men framför allt ser vi konsekvenserna av detta senare i livet när det är dags att gå i pension.

Vi kommer nog aldrig att bli klara med att diskutera föräldraförsäkringen, både dess stora möjligheter och dess utmaningar. Men samhället och politiken måste möjliggöra för medvetna val hemma vid varje enskild familjs köksbord, utifrån deras förutsättningar.

Fru talman! I dag debatterar vi budgeten för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Här finns pengarna till barnbidrag, föräldraförsäkring och andra stödjande delar för att hjälpa barnfamiljer.

Budgetpropositionen innehåller många viktiga delar. Exempelvis kommer regeringen att se över lägstanivådagarna, förbereda införandet av de så kallade månadsuppgifterna när det gäller bostadsbidraget och underhållsstödet och höja det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer inom bostadsbidraget. Detta är viktiga förslag för att både minska skuldsättningen för de allra mest utsatta som är i behov av stöd och hjälp och för att genom översynen av lägstanivådagarna stärka det som är tanken med föräldrapenningen: att den är till för vård av barnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! I dag debatterar vi också en hel del frihetsreformer för att förenkla familjers livspussel. Till att börja med vill jag prata om möjligheten till dubbelt så många dubbeldagar. Det är en fin och utökad möjlighet för föräldrar att vara hemma samtidigt. Det finns också rapporter som visar att par som använder dubbeldagar tenderar att ha ett mer jämställt uttag. Men framför allt ger detta möjlighet att vara två under den första känsliga tiden, när mamman behöver läka och nya rutiner ska sätta sig i den utökade familjen.

En annan frihetsreform som finns i dagens budget är att möjliggöra överlåtelse av som mest 90 dagar till en annan person nära familjen. Det kommer fortsatt inte att gå att överlåta någon av de dagar som är reserverade för respektive förälder. Vi ser att detta förslag gynnar ensamstående och stjärnfamiljer men också företagare och andra personer som i dagsläget har arbeten som gör det svårt att vara föräldraledig.

Detta förslag är till för att barnet ska få starta livet i en lugn och trygg miljö och kunna knyta an till de viktiga vuxna som kommer att finnas i barnets liv. Ofta är det en mamma och en pappa, men vi vet att familjer ser olika ut och har olika förutsättningar. Ibland är det två pappor och ibland två mammor. Fler och fler väljer också att skaffa barn på egen hand. Många kanske har andra viktiga vuxna i sin närhet, med eller utan släktband, som vill och kan vara med och vårda barnet. Det kan handla både om stjärnfamiljer och om två vårdnadshavare som väljer att bilda familj tillsammans, eller om surrogatmoderskap eller adoption.

Denna förändring kommer troligtvis inte att användas av alla, tvärtom. Majoriteten kommer att fortsätta att hushålla med sina föräldradagar och använda dem för att själva vara hemma med sin lilla. Men för dem som kommer att använda denna möjlighet är den inte bara nödvändig utan också efterlängtad. För företagaren, den ensamstående mamman eller stjärnfamiljen kan detta vara den där sista pusselbiten som gör att livspusslet blir enklare. Det kan dessutom göra att man i större utsträckning kan fatta beslut som har en positiv påverkan på hushållsekonomin.

Fru talman! Det har lyfts kritiska röster, framför allt av andra partier i denna riksdag, med svammel om nannysystem eller lavinartat fusk - som om föräldrar som grupp inte är mogna ansvaret att fördela sin egen föräldraledighet. Här måste vi som politiker i Sveriges riksdag kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det går att genomföra frihetsreformer samtidigt som vi fortsätter arbetet med att stävja bidragsbrott.

Här krävs också reformer. Utbetalningsmyndigheten, sekretessbrytande bestämmelser som gör det möjligt för myndigheter att dela information och resurser till rättsväsendet är några exempel. Detta arbete har den här regeringen verkligen rivstartat. Det finns de som utnyttjar våra socialförsäkringssystem, så även föräldrapenningen. Men det betyder inte att vi ska neka alla föräldrar möjligheten att fatta kloka och väl avvägda beslut om fördelningen av sin föräldraledighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Jag vill också nämna att dessa förslag har hanterats efter korrekta, gängse regler. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. Förslaget kommer från en statlig utredning som varit ute på remiss, och remissinstanserna var generellt sett positiva till förslaget. Skälen att motsätta sig detta är överdrivna, men givetvis ska och kommer man att följa detta mycket noggrant. Som jag redan har varit inne på, fru talman, kommer det troligtvis att användas mycket sparsamt, men är viktigt för dem som verkligen behöver denna möjlighet.

Med en moderatledd regering får alla familjer, oavsett familjekonstellation, fler verktyg och utökade möjligheter att använda föräldraförsäkringen på det sätt som passar just den egna familjen bäst. Det är jämställdhetspolitik 2023.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Moderaterna väljer en budget som går ihop och som tar ansvar för helheten.

Jag kan ändå passa på att bemöta de ganska överdrivna farhågor som ledamoten försöker spela på här kopplade till överlåtelse av föräldrapenning. Vi kan faktiskt ta fram frihetsreformer som förbättrar för föräldrar, särskilt ensamstående, företagare och stjärnfamiljer samtidigt som vi stävjar exempelvis välfärdsbrottslighet, som det här handlar om.

Fusk inom till exempel föräldrapenning eller vab är inget nytt; det har Ekonomistyrningsverket nyligen rapporterat om i flera omgångar. Men inom exempelvis vabben har vi ju överlåtelse i dag till en sambo. Vi ser inte fusket inom föräldrapenningen eller vabben i just överlåtelsen, utan det handlar om försäkringen i sig.

Fru talman! Jag kan konstatera att man kan komma åt bidragsbrotten samtidigt som man gör frihetsreformer. Man kan också konstatera att det är den moderatledda regeringen som genomför åtgärderna. Det är med den Utbetalningsmyndigheten kommer, och det är med den som vi på allvar börjar bryta sekretessen mellan myndigheter. Det är med den vi ger uppdrag till Försäkringskassan att få bättre ordning på sina egna kontrollfunktioner med en ny dataskyddsreglering. Det går alltså att göra frihetsreformer samtidigt som man stävjar välfärdsbrottsligheten.

På det utskottsmöte som Ola Möller refererar till ställde jag frågan till Ekobrottsmyndigheten: Ser man samma sårbarheter inom exempelvis vabben, där det finns överlåtelse? De svarade: Ja, det är samma, för problemet är inte överlåtelsen i sig, utan problemet är att där det finns pengar finns det tyvärr också kriminella som vill utnyttja systemet.

Ett av de exempel myndigheten lyfte var osanna individuppgifter. Det har vi i dag. Genom att ge Försäkringskassan utökade möjligheter att kontrollera uppgifterna stävjar vi fusket. Det gör vi inte genom att vägra föräldrar rätt att planera sin egen föräldraledighet.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Ola Möller för hans väldigt intressanta anförande.

Ledamoten slår sig för bröstet i sitt anförande, men er budget är ju i praktiken ett luftslott. Det är 10 miljarder i en bankskatt som vi vet inte kommer att gå att genomföra den 1 januari. Vad är det då ni ska stryka? Är det de 3 miljarderna i höjt barnbidrag eller är det 500 miljoner i underhållsstödet? Er budget går ju inte ihop.

Dessutom: Om man på allvar vill värna barnfamiljer, där vi vet att boendekostnaden är den stora andelen, är det extra märkligt att man föreslår en bankskatt som troligtvis riskerar att övervältras på just bolånetagarna, bland annat barnfamiljerna, i ett läge där människor har tuffa räntor och svårt att betala sina räkningar.

Detta kanske jag ska ta i nästa replikskifte, herr talman, men många av de bitar som Möller lyfter i sitt anförande stämmer helt enkelt inte. Det pratas om nannysystemet, men vi kan konstatera att man måste avstå arbete för att få föräldrapenning. Hela den argumentationen faller alltså på sin egen orimlighet.

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer.

De senaste åren har det äntligen börjat pratas om mäns våld mot kvinnor i bred bemärkelse. Flera kvinnor vittnar om vad de utsatts för hemma, på den plats som borde vara den tryggaste punkten.

Men vi ser fortfarande att stödet inte räcker. Kvinnor får sin skyddade bostad röjd, både av myndigheter och i samband med umgängesrätt för barnen. Kvinnor tvingas lämna allt, medan förövarna närmast kan fortsätta leva sina liv som vanligt, oftast med pinsamt låga straff i bagaget, givet den kränkning och det våld som oftast ligger bakom.

Relationsvåldet har också ofta en bredd som kan kännas nästan ofattbar om man inte själv blivit utsatt eller sett någon nära bli utsatt. Det handlar om kontroll, isolering och både fysiskt och psykiskt men också ekonomiskt våld.

Jag vet att regeringen är besjälad av frågan om ett tryggare Sverige. Kan justitieministern beskriva några av de åtgärder som regeringen planerar att vidta för att skydda kvinnor i större utsträckning?

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för debatten och för kloka inspel, och jag vill också tacka Hirvonen för att hon har lyft fram frågan.

Precis som statsrådet säger finns det inget självändamål med snabbhetspremien, men det finns skäl till att titta på den generellt. När man ändrar någonting ställer det krav på att man undersöker helheten noggrant. Kommer detta att ha en generellt positiv effekt eller inte? Kommer barnafödandet att förändras med ett borttagande av snabbhetspremien? Alla de här bitarna måste man väga in noggrant när man gör förändringar.

Man kan alltid önska att man hade haft detta facit på 80-talet, när man införde reformen. Men det hade man inte. Innan man tar bort någonting måste man också titta på dagens situation och de konsekvenser det får för barnafödandet och för hur människor planerar sitt föräldraskap.

Detta är såklart ingenting som sker i en handvändning. Det måste ske med noggrannhet. Jag är dock övertygad om att regeringen, särskilt med statsrådet Anna Tenje i spetsen för dessa frågor, kommer att göra kloka överväganden och väga in både familjers möjlighet till självbestämmande, kvinnors och barns hälsa samt målet om ett mer jämställt föräldraskap.

Herr talman! Snabbhetspremien, som den ser ut i dag, har gällt sedan 1986. Den gynnar den som går ned i tid eller på annat sätt arbetar mindre mellan de båda barnen.

Denna regel har, precis som ledamoten Hirvonen var inne på, gjort att svenska kvinnor föder barn med tätare intervall än de gjorde förut men också jämfört med kvinnor i andra länder. Regeln har dock än i dag ett syfte, och det är just att kvinnor inte ska ta en alltför stor ekonomisk smäll vid täta födslar.

Med det sagt finns det skäl att problematisera, både kopplat till ekonomin och jämställdheten men framför allt kopplat till hälsan för mamma och barn.

Herr talman! Som statsrådet var inne på har det kommit en hel del intressanta rapporter, från bland andra IFAU, som problematiserar och visar på några av de negativa effekter som snabbhetspremien innebär.

Socialförsäkringsutskottet fick under riksdagens forskningsdag en förhandsvisning av en intressant studie som ännu inte är publicerad. Det blir lite knepigt för statsrådet att ta till sig en studie som ännu inte är publicerad, även om jag tycker att det är en viktig debatt vi har. Det är viktigt att vi tittar på konsekvenserna. Det finns skäl för en analys där man noggrant väger för- och nackdelar.

Statsrådet lyfter också fram viktiga perspektiv kopplade till bland annat mödra- och förlossningsvården - något regeringen redan gör viktiga satsningar på. Det handlar även om regeringens efterlängtade reformer kopplat till både dubbeldagar och mer flexibla möjligheter för föräldrar att överlåta dagar.

Föräldraförsäkringen har länge stått still och inte följt med samhällets utveckling. Som nämnts har snabbhetspremien snart 40 år på nacken. Barnafödandet ser väldigt annorlunda ut i dag. Det finns fortsatt behov av reformer inom föräldraförsäkringen för att ha fokus på arbetslinjen, på barns och kvinnors hälsa och välmående och framför allt på kvinnors möjlighet till självbestämmande. Några av de reformer som regeringen redan har presenterat är viktiga steg i rätt riktning.

Herr talman! I dag debatterar vi en proposition som innebär att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling förstärks.

Forskning av hög kvalitet är avgörande för att Sverige ska vara internationellt konkurrenskraftigt. Det är också viktigt för att näringslivet och samhället i stort ska kunna förses med långsiktig kompetens och nya innovationer, vilket i sin tur leder till hög produktivitet och tillväxt. Det är angeläget att företagens möjligheter att just bedriva forskning och utveckling förstärks, särskilt i en tid av lågkonjunktur och hög inflation.

Eftersom det företag som står för kostnaden för forskning och utveckling inte nödvändigtvis kan tillgodogöra sig hela avkastningen på investeringen finns en risk att det bedrivs alldeles för lite forskning och utveckling i förhållande till vad som är samhällsekonomiskt optimalt. Detta gäller särskilt i tuffa ekonomiska tider. Det finns därför skäl att stödja just sådan verksamhet, vilket förslaget vi debatterar i dag faktiskt gör.

Herr talman! Att på det här sättet minska företagens kostnader för att bedriva forskning och utveckling är inte bara en enkel åtgärd inom befintligt regelverk utan kan framför allt leda till att mängden faktiskt ökar. Ett höjt tak innebär att förändringen kan träda i kraft snabbt och att den administrativa bördan för berörda företag inte nödvändigtvis ökar.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som jobbar med forskning och utveckling har också den fördelen att den omfattar samtliga branscher så länge det finns ett kommersiellt syfte med den forskning och utveckling som bedrivs. Detta möjliggör för fortsatt och förhoppningsvis även mer forskning och utveckling. Det är något som är nödvändigt för ett säkrare, friare och grönare Sverige.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Den alarmerande verklighetsbeskrivningen är ju inte hela sanningen. Att vi behöver ha en kvalificering till välfärden är uppenbart, för vi har i dag problem med ett utanförskap som cementerar människor utanför arbetsmarknaden och som inte har gynnat vare sig Sverige eller individerna särskilt väl. En kvalificering till välfärden kommer alltså att införas, men exakt hur man utformar den tänker jag inte föregripa.

När det gäller den känslomässiga beskrivningen av hur en kvalificering till välfärden går till kan jag lugna de flesta där hemma med att det inte är så det kommer att se ut. Den här bildsättningen är absolut problematisk, tycker jag.

Sedan tycker jag också att det är viktigt att påpeka att politiken inte ska in vid köksborden och besluta hur föräldrar ska fördela sin föräldraledighet. Det måste i stället finnas morötter för hur vi kan skapa en bättre fördelning av föräldraförsäkringen.

Som jag uppmärksammade har man över huvud taget inte noterat att många, framför allt mammor, kliver ur försäkringen i länder som vi annars brukar jämföra oss med.

Fru talman! Jag begärde replik på ledamoten Hirvonens inlägg framför allt för att skapa någon sorts balans i bildsättningen. Man försöker måla upp en bild av regeringen och Tidöavtalet som inte på något sätt är förankrad i verkligheten. Man målar upp en bild att vi nu avskaffar både det ena och det andra och tar bort skydd och stöd, vilket inte är sant.

Det finns dessutom något som blir lite lustigt i sammanhanget. Man pratar om de reserverade dagarna, som man vill utöka. Egentligen handlar det om att plocka bort möjligheten för familjer att välja. Har inte Miljöpartiet någon tanke kring de andra risker som finns med det här? Exempelvis har man i Norge, där man har mycket mer strikt tredelad försäkring, sett att många, framför allt kvinnor, kliver ur systemet helt och inte får någon ersättning över huvud taget. Vad får det för påverkan på till exempel pensionen när man helt kliver ur försäkringssystemet? Detta är det resultat man ser, för det finns föräldrar som vill välja och som behöver få möjlighet att välja hur de ska fördela tiden med det viktigaste de har: sitt barn.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Jag konstaterar dock - kanske lite putslustigt i sammanhanget - att det inte är föräldrar som jag själv eller ledamoten som behöver barnbidrag, utan det är ensamstående föräldrar. I det här sammanhanget är bostadsbidraget kanske ett av de bidrag som är mest träffsäkra. Om jag minns är det ungefär 60 procent av dem som tar emot bostadsbidrag som är just ensamstående mammor.

Detta är alltså en träffsäker reform, till skillnad från att kleta ett höjt barnbidrag på samtliga, bland annat ledamöter av den här kammaren.

Fru talman! Jag studsade till lite, kanske också lite mot bakgrund av en tidigare interpellationsdebatt om just barnbidraget och det förslag som Socialdemokraterna nu återkommer till om att höja det tillfälligt över sommaren. Argumentet är att man ger barnbidrag till barnfamiljer i stället för att sänka skatten för höginkomsttagare.

Men det är också symbolpolitik i dess mest tydliga bemärkelse. Mig veterligen får ju även höginkomsttagare barnbidrag, så det är ju ett trubbigt verktyg. Det är ju inte en försäkring som faktiskt når de mest utsatta, vilket till exempel bostadsbidraget gör.

Jag vill fråga hur Socialdemokraterna resonerar i detta när man så aktivt, ofta och gärna vill trycka på vikten av att höginkomsttagare - vilket jag inte riktigt vet om en av fyra barnmorskor eller tre av tio poliser egentligen är - absolut inte ska få höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, utan i stället ska de få barnbidrag.

Fru talman! Jag tror egentligen att missuppfattningen kanske handlar om arbetslinjen och att Miljöpartiet inte fullt ut förstår vad den innebär. Det handlar om att skapa drivkrafter. Det handlar inte om att barn ska gå hungriga - det är fruktansvärt att ens antyda detta. Det kanske säger något om ledamotens syn på moderater, men det kan inte jag ta ansvar för.

Vi har gjort förändringar för den här gruppen, exempelvis genom en höjning av riksnormen. Tilläggsbidraget och de bostadsbidragshöjningar man gör i vårändringsbudgeten är andra saker, tillsammans med en rad andra åtgärder.

Men det jag pratar om är att lösningen inte är mer bidrag; lösningen är arbete och hur vi motiverar dessa personer och möjliggör för dem att arbeta. Det handlar om exempelvis utbildning, aktivitetskrav och bidragsreform.

I denna kammare måste vi också lyfta blicken och titta på systemet, kanske särskilt i den här debatten, som handlar om behandling av ett gäng motioner. Ingen av dessa motioner löser fullt ut det som Hirvonen pekar på. Vänsterpartiet tangerar det möjligtvis någonstans - det ska jag ändå ge dem kredd för.

Bidragen är inte lösningen. Vi har ett generöst bidragssystem och framför allt en generös familjepolitik. Försörjningsstödet är absolut en sak som hjälper utsatta familjer. Men lösningen för att få dessa personer ur utanförskapet är att få dem i arbete. Jag tror att vi måste våga prata om det. Det finns ingen motsättning, tror jag, i beskrivningen av de personer som uppenbarligen är utsatta och behöver hjälp. Men vi behöver också titta på hur vi får dessa människor ur utanförskapet. Det är så vi hittar lösningen.

Fru talman! Jag tror att detta på något sätt visar den avgrundsdjupa skillnaden mellan våra två partier. Ledamoten pratar om att ge jobb långsiktigt. Någon gång i framtiden får dessa människor vara en del av arbetsmarknaden. Men lösningen handlar, som jag var inne på tidigare, om här och nu. De här människorna måste komma i arbete nu. Det är så de kommer ur den ekonomiska krisen, både på kort sikt och framför allt på lång sikt.

Det är genom arbetskraftsdeltagande man får det självbestämmande man ofta behöver. Då handlar det inte om det långsiktiga, att ge ett jobb någon gång i framtiden, utan om att stärka dessa personer så att de kan skaffa sig ett jobb. Det är detta vi måste skapa drivkrafter för. Det handlar om utbildning och aktivitetskrav och också om en bidragsreform och ett bidragstak, som Moderaterna ofta är inne på. Det är så vi får människor i arbete, inte genom att titta på dem och säga: Vi ger er mer bidrag, så löser vi det här. Det handlar om något annat.

Jag vill återigen, som jag gjorde även tidigare, starkt motsätta mig den bild man målar upp. Regeringen har höjt riksnormen med 8,6 procent för 2023. Det kan jämföras med 2021 och 2022, då siffran var 1,6 procent. Något av dessa år var, om jag inte minns helt fel, Miljöpartiet med och styrde landet.

Riksnormen har alltså höjts, vilket är viktigt i den ekonomiska krisen, men drivkrafterna till arbete är något annat. Arbetslinjen är avgörande för att dessa människor faktiskt ska få en drägligare tillvaro.

(Applåder)

Fru talman! Jag håller helt med när det gäller problembilden. Det uppstår en överrepresentation för dessa familjer bland återbetalningskraven. Hur detta har slagit under lång tid är otroligt problematiskt.

Utredningen ligger som sagt på regeringens bord; den presenteras i juni. Som jag har varit inne på tidigare har jag hög tillit till den här regeringen, så jag tror att man kommer att kunna hitta kloka avvägningar när det gäller hur man kan se över detta.

Jag är dock inte helt övertygad om att det som presenteras i BUMS-utredningen fullt ut är rätt väg. Det kanske behöver vara en annan variant eller liknande - vad vet jag. Men jag tror att det finns skäl att titta på frågan, särskilt kopplat till de familjer som, som ledamoten var inne på, är i behov av bostadsbidrag på våren men inte på hösten, då de inte heller tar ut det men ändå blir återbetalningsskyldiga. Detta är jätteproblematiskt och något som vi behöver titta vidare på.