Ebba Busch

Herr talman! Tack, ledamoten, för ytterligare frågor! Jag har förstått att olika statsråd har lite olika strategier. En del pratar på och passar på att nämna en massa andra saker som regeringen gör. Jag tänkte inte göra det. Andra väljer att hålla sina inlägg väldigt korta. Min tanke är att detta ska tjäna syftet så väl det bara går.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag och mina kollegor har noterat ytterligare följdfrågor. Som jag ser det har Energimarknadsinspektionen fått ett väldigt brett uppdrag att titta på just hur vi kan stärka kundskyddet på fjärrvärmemarknaden. Det är ett brett uppdrag som går ut på att analysera, utvärdera och föreslå åtgärder för att stärka och utveckla de forum som finns men också se över om det finns skäl att säga att vi har en oskälig prisutveckling. Jag väntar nu på att få deras underlag för att kunna dra skarpare slutsatser.

Jag vidhåller det jag har sagt tidigare: Det är väldigt svårt för många att få detta att gå ihop. Många kunder upplever en stor osäkerhet kring grunden för prissättningen och kring utvecklingen. Här har vi en skyldighet med något som är ett naturligt monopol att se till att förtroendet är högt och att åtgärda transparensproblem.

Både frågan om prissättningsbeteenden och frågan om prisökningar som är relaterade till annat än biobränsle, som är lätt att peka på och dessutom utgör en majoritet av grunden för fjärrvärme, är något vi tar med oss. Vi har ju kontinuerlig dialog med våra myndigheter i stående myndighetsdialoger, men vi kan också ha ytterligare dialog för att säkerställa samsyn på uppdrag alternativt behovet av kompletterande uppdrag. Utifrån det kommer jag också att ta detta vidare inom ramen för det uppdrag jag har.

Herr talman! Jag hoppas att ledamoten Joakim Sandell noterar att jag försöker följa vad han skriver i olika sammanhang. Jag tycker att vi hade en väldigt nyttig interpellationsdebatt senast, som - vilket jag var öppen mot lyssnarna med - satte denna fråga på kartan även för min del. Som jag redogjorde för i mitt inledande interpellationssvar, herr talman, har vi också fattat en hel del beslut utifrån detta.

Som energiminister ska jag fatta beslut som rör helheten, och jag har därför svårt att dra tvärsäkra slutsatser som gör att jag kan landa i hur vi ska ändra systemet, utifrån det vi har vid handen nu. Jag noterar att jag nu, utöver de frågor som fanns i själva interpellationen, herr talman, får frågor om min syn på affärsmodeller som bygger på ökad belåning och om bränslen för vilka en prisökning inte omedelbart kan härledas till kriget.

Det är klart att detta är svårt att uttala sig om ifall det dessutom är sekretessbelagt. Detta är en sådan fråga som jag gärna tar med mig när jag säger att vi följer detta noggrant, vilket vi de facto gör. Detta är specificerade frågor som jag kommer att ta med mig men som jag inte, av förklarliga skäl, är beredd att göra en analys av ad hoc, för det har jag inte underlag för. Vi kan ha en fortsatt dialog kring detta.

Jag vill också passa på att säga att fjärrvärmen är otroligt viktig för effekten här i landet. Många känner inte till vilken stor påverkan den har på Sveriges effektbalans eftersom den bidrar med just mer effekt. Den hjälper oss med det system vi har i dag, som har väldigt mycket el men gör det svårt att konsumera mer i dag än för tio år sedan. Detta diskuterades i en tidigare interpellationsdebatt här i dag. Skulle mer fjärrvärme försvinna ur systemet kommer effektobalansen att märkas ännu mycket mer.

Det är detta som är det fina med baskraft eller kraftslag som levererar de egenskaper som fjärrvärmen levererar in i systemet: Det blir möjligt att koppla på ännu mer vindkraft. Det blir möjligt för systemet att hantera ännu mer solkraft när vi har mycket fjärrvärme, vattenkraft eller kärnkraft i systemet. Det handlar alltså inte om att värna själva teknikslagen, utan det är de egenskaper de står för som gör att vi kan släppa på den vindkraft som vi har möjlighet att få tillgång till på kort och medellång sikt och som vi har behov av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill alltså lyfta fram detta som en särskild fördel med fjärrvärmen. Det är också därför det är så problematiskt att det för något som är ett naturligt monopol, där kunderna inte bara kan välja något annat ad hoc, finns frågetecken kring om prissättningen är skälig.

Vi får som sagt en delredovisning i februari nästa år, och jag ser fram emot att ta del av den.

Herr talman! har frågat mig om jag fortfarande inte är främmande för att driva frågan om en reglering av fjärrvärmemonopolen och om jag, om så är fallet, avser att förse Energimarknadsinspektionen med ett ännu tydligare uppdrag för att säkerställa att myndigheten inte främst fokuserar på information och transparens. Joakim Sandell har också frågat mig om jag avser att påskynda Energimarknadsinspektionens uppdrag med tanke på att priserna fortsätter att stiga i mycket snabbare takt än inflationen.

Efter utvecklingen på fjärrvärmemarknaden förra vintern gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utvärdera Fjärrvärmenämndens funktion (ER 2024:19). Energimyndigheten analyserar bland annat prishöjningarna på biobränsle i relation till prishöjningarna på fjärrvärme, som är av betydelse för att avgöra om fjärrvärmeföretag ägnar sig åt oskälig prissättning genom att utnyttja sin marknadsdominans.

Energimyndighetens analys tydliggör att fjärrvärmeföretagen, som tidigare haft prishöjningar på runt 2 procent per år, plötsligt 2023 tvingades höja fjärrvärmepriserna för att få täckning för de kraftigt höjda marknadspriser på biobränsle som är en konsekvens av Rysslands krig i Ukraina. Analysen visar också att fjärrvärmeföretagen på ett generellt plan snarare håller nere sina prishöjningar för att inte förlora kunder. Biobränsle står för cirka 65 procent av fjärrvärmens bränslen, vilket alltså betyder att prishöjningar på biobränsle slår igenom stort för fjärrvärmebranschen och dess kunder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller konkurrenssituationen på uppvärmningsmarknaden visar Energimyndighetens fjärrvärme- och kraftvärmestrategi att även om inte alla kunder har möjlighet att byta till en värmepump är det mer press på fjärrvärmen framåt år 2030 än på värmepumparna. Med andra ord ökar värmepumparnas konkurrenskraft, allt annat lika, vilket bör ha en dämpande effekt på utvecklingen av fjärrvärmepriserna.

Prisdialogen, som omfattar 73 procent av alla fjärrvärmeleveranser, bidrar också till att stärka kundens ställning och har även uteslutit medlemmar som inte kunnat motivera sina prishöjningar på ett transparent sätt.

När det gäller frågan om en eventuell reglering av fjärrvärmepriserna har den utretts tidigare av Energimarknadsinspektionen och avslagits bland annat med motiveringen att en prisreglering skulle leda till stigande priser på fjärrvärme.

Att införa prisreglering av dansk modell, som Joakim Sandell föreslår i Sydsvenskan den 28 oktober, skulle sannolikt inte heller leda till lägre priser eftersom Danmark haft en jämförbar prisutveckling med Sverige som en konsekvens av omvärldsläget. Inte heller kundsidan - bland annat Fastighetsägarna, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta - har uttryckt en vilja att prisreglera fjärrvärmen, då det kan motverka sitt syfte och i stället verka prisdrivande.

Mot denna bakgrund är det viktigt att inte förhasta sig utan invänta redovisningen av det uppdrag som Energimarknadsinspektionen har att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden. Uppdraget omfattar att brett analysera, utvärdera och föreslå åtgärder för att stärka och utveckla de forum som finns för fjärrvärmeföretag och kunder, bland annat Prisdialogen och Fjärrvärmenämnden, liksom att analysera och utvärdera alternativ till de nuvarande lösningarna för kundskydd.

Energimarknadsinspektionen ska senast den 26 februari 2025 - det är alltså inte så många månader kvar - redovisa uppdragets första del, som ska fokusera på kundernas rättigheter samt åtgärder för att stärka kunderna i en förhandlingssituation. Slutredovisningen ska lämnas senast den 12 december 2025.

Det är först när vi sett över vilka fler verktyg vi kan använda som det kan bli aktuellt att prata om en reglering av fjärrvärmepriserna. Men jag står fast vid mitt ord - det är alltså inte uteslutet. Skulle det till exempel vara så att biobränslepriserna sjunker men fjärrvärmepriserna fortsätter att stiga är jag inte främmande för att se över den möjligheten.

Avslutningsvis vill jag betona att jag avser att följa prisutvecklingen på fjärrvärme noggrant, liksom utvecklingen på biobränslemarknaderna. Fjärrvärmen är viktig för dagens och framtidens energiförsörjning. Fjärrvärmens potential att bidra till elektrifieringen bör tas till vara på ett effektivt sätt samtidigt som kostnaderna för kunderna hålls nere.

Herr talman! Jag säger inte det därför att det inte är regeringens politik. Det jag kan få tillgång till de kommande åren är sol, vind och effekthöjningar av befintlig kraftproduktion. Vi kan kanske titta på gasturbiner, men jag vill gärna att de ska vara fossilfria - och det kommer inte att vara billigt.

Herr talman! Jag försöker vara noggrann med att inte pådyvla åsikter på Socialdemokraterna som de inte står för. Det vill jag inte heller ha tillbaka. Det är inte hederligt, och det löser inte ett enda problem för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle nästan vilja ses över en kopp kaffe eftersom jag blir så frustrerad över att vi inte tycks förstå varandra. Hur kan man ställa en interpellation om energipolitik och prata om att vi exporterar jättemycket el året runt och vara nöjd med det? Då har man inte fattat att det inte säger någonting om huruvida det finns nog med el att mätta munnarna varje dag året runt.

Jag svartmålar inte Sveriges elsystem, utan jag pratar om verkligheten som den är. Jag pratar om effektbristen som drabbar alla som bor i södra Sverige. Det är tiotusentals arbetstillfällen som Sverige går miste om.

Jag har tagit med mig en bild med staplar som jag nu visar upp. Den finns på regeringens hemsida under en pressbrief som jag har hållit, och bilden visar all el som har gått in i systemet de senaste tio åren. Det är fråga om 13 000 megawatt, som har resulterat i att vi kan använda ytterligare 340 megawatt. Det är effektproblemet, och det kan man inte vara stolt över. Det ska vi lösa.

Jag vill ha havsbaserad vindkraft, men jag vill att den ska ge mer effekt - inte mer av samma effektbrist som vi har, och att den bara går på export. Jag tjänar svenska hushåll, inte privata företags vinstmarginaler, och jag vill inte vältra över kostnaden för anslutning av ett enskilt kraftslag på hushållen, som jag inte heller gör för något annat kraftslag. Så bygger vi inte Sveriges elsystem robust framåt.

Fru talman! Marianne Fundahn sa helt enkelt inte lika inkorrekta saker som Adrian Magnusson gjorde - därav lade jag min uppmärksamhet på att bena i det han sa.

Nu kommer väl lite mer av det som Adrian Magnusson kallade för det ingenjörspolitiska. Det är min uppgift att förstå elsystemet bättre än de som inte har ansvar för elsystemet. Det är bokstavligt talat mitt uppdrag från svenska folket och i regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja gå tillbaka till det här med fakta. Jag får ibland brev från dem som sitter och lyssnar på de här interpellationsdebatterna, så jag ska försöka dra det långsamt och pedagogiskt för dem som vill anteckna.

Vi fokuserar på södra Sverige, det som kallas elområde 4 och brukar förkortas SE4. Hur mycket el finns installerad i detta område? 6 200 megawatt. Hur mycket el behövs en normal vinter? 4 800 megawatt. Det är det som behövs en normal vinter.

Beroende på vad den här elen har för egenskaper, alltså om det är väderberoende kraftproduktion eller om det är baskraft, är förutsättningarna olika när det gäller att kunna leverera jämnt under ett år. Om vi har 6 200 megawatt i installerad kapacitet och det behövs 4 800 megawatt en normal vinter fattar man att det finns mer installerad kapacitet än vad som behövs när det är som värst och elbehovet är som störst. Men hur mycket finns tillgängligt, givet vilka egenskaper elen i systemet har? Behovet är 4 800, men det finns bara 1 800 megawatt tillgängligt.

Jag är noll intresserad av ett blame game. Ni har inte här i dag hört mig dra sådant som kom upp i valrörelsen: "Det var ni som lade ned kärnkraften." Jag kan dra sådant någon annan gång. Jag tycker att det långa ordets korta mening är relevant. Fungerar det bra i dag? De allra flesta säger nej. Både Marianne Fundahn och Adrian Magnusson har lyft fram flera av de aktörer som säger att det fungerar för dåligt i dag. Jag håller med. Men då är det relevant att ändå dra slutsatsen: Okej, vi försökte tänka rätt, men det blev dåligt.

Så här tio år senare kan jag konstatera att den rödgröna energipolitiken innebar att det under de senaste tio åren har gått in jättemycket mer el i systemet men att vi bara kan ansluta ungefär lika mycket företag, industrier och hushåll för att konsumera i dag som för tio år sedan. Det finns inget annat område där man skulle acceptera det. Säg att exempelvis Polismyndigheten får 10 000 fler poliser, men när vi frågar vad effekten blev - hur många fler brott som har klarats upp - skulle svaret bli att tre fler brott har klarats upp. Det ungefär så det är med elsystemet nu. Då kan man inte göra samma sak framåt.

Vad gör vi? Jo, vi städar upp i röran. Det har varit svårförutsägbara beslutsprocesser för havsbaserad vindkraft. Under åtta år lät de rödgröna alla de havsbaserade vindkraftsbolagen leka sänka skepp med Försvarsmakten. I december kommer äntligen ett förslag som kommer att innebära att vi anvisar områden. Sverige är sist ut med att lämna systemet som har kostat miljoner för Sverige.

Sedan finns det ytterligare en sak som jag vill trycka på och som är riktigt viktig. Jag kommer från ett möte i dag med en mängd vindkraftsbolag. Hur får vi mer effekt ut av all den el som produceras med lagring, batterier och "taktare" med vätgas? Vindkraften är viktig för oss, men vi ska se till att det inte blir lite el bara när vi känner för det, utan det ska vara mer effekt som kan lösa södra Sveriges effektproblem. Och det är precis det vi gör nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tänker att jag ska försöka bena i fakta här. Jag uppfattar det som att i alla fall en av interpellanterna, Adrian Magnusson, och jag sitter med helt olika världsbilder. Nu måste vi lägga fakta på bordet och se hur verkligheten faktiskt ser ut.

Adrian Magnusson har ställt två frågor. Den första är en fråga kring om jag är beredd att tvinga på ännu mer kostnader på svenska hushåll när det gäller att stå för anslutningsavgiften för ett enskilt kraftslag. Så är det inte för något annat kraftslag - inte den landbaserade vindkraften, inte vattenkraften, inte kärnkraften. Svaret är korrekt uppfattat. Det är nej.

Jag möter inte en enda svensk som tycker: Det är så roligt att betala elräkningar, för det är så billigt. Därför tycker jag att socialdemokrater ska vara mycket noggranna med att säga att det förslag de har är att det ska bli mycket dyrare för svensken.

Jag uppmanar alla som lyssnar på denna debatt att gå hem och titta på elräkningen. Hur mycket betalar ni för el, och hur mycket betalar ni för elnät? Elnätskostnaderna har skenat. Det är ett direkt resultat av ett rödgrönt elsystem. Man har sagt: Vi trycker in en massa intermittent, det vill säga väderberoende, kraftproduktion. Då måste elnäten explodera, och det är jättedyrt att bygga elnät. Det tycker jag också att man ska vara ärlig med. Detta driver kostnaderna.

Dessutom går priset upp och ned som en jojo. Det är minuspriser vissa dagar. Det är flera kronor andra dagar. Varför då? Jo, så är det eftersom det är jättemycket vind i systemet. Om man vill förutspå vad elsystemet kommer att kunna leverera kan man hoppa över alla andra nyheter och gå rätt på väderprognosen i slutet av nyhetssändningen. Vi har ett väderberoende elsystem.

Hur mycket mer el har tillkommit sedan jag blev energiminister? Låt oss titta på siffrorna. Prognosen för det som faktiskt tillkom förra året och det som är prognostiserat att tillkomma i år - det vill säga på två år - är 6 100 megawatt. Det är kanske några på läktaren som undrar: Hur mycket är 6 100 megawatt? Jo, det är lika mycket el som man kan få loss från fem kärnkraftsreaktorer. Det är bara det att 6 100 megawatt av väderberoende kraftproduktion inte fungerar i systemet på samma sätt som 6 100 megawatt av baskraft - vattenkraft eller kärnkraft - så vi kan inte ansluta fler företag, mer industri.

Adrian Magnussons förslag är att vi ska fortsätta på samma väg. Adrian Magnussons läkemedel mot effektbristen i södra Sverige är att fortsätta pumpa på med exakt samma sak som har gett den sjukdom som Sverige har i dag - värst effektbrist i hela EU. Jag är stolt över att vi lägger om politiken.

Blev det som mina KD-kollegor och samarbetspartikollegor sa vid förra valet, nämligen mycket mer el? Ja, det blev 6 100 megawatt mer. Men vi försöker nu få ut mer effekt av detta. Det är skillnaden jämfört med att bara prata om mer elproduktion. Adrian Magnusson talar om 2,7 terawatttimmar från Kriegers flak - det är på ett år.

Fru talman! Jag undrar om Adrian Magnusson har någon som helst aning om hur många fler företag eller industrier jag kan ansluta med den kraftproduktionen. Jag får en kapacitetsfaktor på 18 procent ut av havsbaserad vindkraft, 74 procent för kärnkraft och 85 procent för den vattenbaserade kraftproduktionen.

Det är skillnaden mellan att säga "Mer el!" och att prata om mer el där den behövs, när den behövs och till ett vettigt pris. Det är det södra Sverige behöver, inte mer av det som har gjort att vi har den värsta effektbristen någonsin - arvet efter åtta år med rödgrön energipolitik.

Fru talman! God eftermiddag! Äntligen får vi möjlighet att debattera denna interpellation. Debatten blev ju uppskjuten förra gången, för jag fick inte ihop tiden då andra ärenden i kammaren drog ut på tiden.

Marianne Fundahn har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att företagen ska få tillgång till energi de närmaste åren så att det skapas de arbetstillfällen som södra Sverige så väl behöver. Adrian Magnusson har frågat mig om jag och regeringen är beredda att ompröva vårt beslut att inte stå för kostnaden för landanslutning gällande havsvindkraftsprojekt. Om inte har Adrian Magnusson också frågat mig hur jag och regeringen kommer att kompensera skåningarna för bortfallet i elproduktion till följd av Vattenfalls beslut att pausa havsvindkraftsprojektet vid Kriegers flak.

De tidigare regeringar som leddes av Socialdemokraterna godkände under åtta år en enda ansökan om havsbaserad vindkraft. Den här regeringen har under sina första två år vid makten redan godkänt två ansökningar om havsbaserade vindkraftparker, Galene och Kattegatt Syd.

När ett bolag som verkar på marknadsmässiga villkor tar ett investeringsbeslut om ny elproduktion sker det rimligtvis med beaktande av den samlade intäkts- och kostnadsbilden. Kostnaderna för att ansluta en produktionsanläggning till transmissionsnätet är bara en del av denna kostnadsbild. Om nätkundskollektivet ska bära kostnaden för att ansluta havsbaserad vindkraft på ett sätt som inte är samhällsekonomiskt motiverat kommer det att innebära att nätkunderna subventionerar den havsbaserade vindkraften.

Om Affärsverket svenska kraftnät bedömer att det i ett enskilt fall är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga ut transmissionsnätet till havs finns det dock ingenting som hindrar att sådana ledningar byggs. Regeringens utgångspunkt är att alla kraftslag ska ha jämförbara spelregler på elmarknaden, att alla produktionsslag ska bära sina egna kostnader och att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader som anslutningen orsakar.

Det är främst nedläggningen av planerbar elproduktion som har lett till en försämrad effektbalans, där Skåne och elprisområde 4 har störst försörjningsproblematik i hela EU och stora svårigheter att ansluta ny förbrukning. Sverige har i dag ett stort överskott av elproduktion, men denna el går på export. Elöverskottet i sig möjliggör inte att nya uttagskunder kan ansluta sig. Enligt Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan för 2024-2033 finns det inga nya förbrukningsansökningar i SE4.

Den energipolitiska inriktningspropositionen, som riksdagen har antagit på regeringens förslag, anger att Sverige för närvarande bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar år 2045. På kort sikt, fram till 2030-2035, är det framför allt effekthöjningar inom vattenkraft, kraftvärme och befintlig kärnkraft samt en utbyggnad av landbaserad vindkraft och solkraft som kan möta ett ökande elbehov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksdagen har på regeringens förslag beslutat att ändra det tidigare energipolitiska målet om 100 procent förnybar elproduktion till 100 procent fossilfri elproduktion 2040. Regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag och välkomnar all ny elproduktion som stärker elsystemet med rätt egenskaper och på rätt plats. Därför har regeringen lagt om energipolitiken dels för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt, dels för att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv omställning. Det följer av den energipolitiska inriktningspropositionen att flexibilitet, elproduktion och nät ska bidra till ett mer leveranssäkert elsystem som kan nyttjas mer effektivt och möta efterfrågan på el till konkurrenskraftiga elpriser.

Till de senaste åtgärder som regeringen har vidtagit för att komma till rätta med effektbristen i landet och säkra en ökad utbyggnad av fossilfri elproduktion hör budgetpropositionen för 2025, det vill säga nästa år. Där har regeringen bland annat föreslagit att ett nytt investeringsstöd införs, det så kallade Kraftlyftet, för att öka kapaciteten i elsystemet där behoven är som störst. Insatserna ska stärka leveranssäkerheten och förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd - det vill säga raka motsatsen till hur det är nu. Genom ett robust elsystem med satsningar för att få in mer effekt och mer el där behoven är som störst stärks Sveriges konkurrenskraft, vilket kommer även Sveriges hushåll och företag till nytta.

Regeringen arbetar också med att ta fram ett vindkraftspaket som ska förbättra förutsättningarna för att bygga ut landbaserad och kustnära vindkraft. Det första steget var förslaget i budgetpropositionen om att inrätta ett stöd till kommunerna baserat på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar. Därutöver avser regeringen att gå vidare med de tre kompensationsförslag som presenterades i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) i syfte att stärka den lokala nyttan och acceptansen för vindkraft.

Herr talman! Vi levererar på allt. Vi lovade att vi skulle få ordning på Sverige så att man ska kunna lita på Sverige oavsett var i landet man bor. Det levererar vi på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har nu haft en debatt där många socialdemokratiska företrädare har lyft olika typer av problem i kommuner och regioner. Vi har fått höra om hur tungt det är för en region som trodde att man skulle få 20 miljoner i stöd och som i stället får i runda svängar 2 ½ miljon i stöd. Vi pratar alltså om kanske 17 ½ miljon som inte blivit av.

Som gammal kommunpolitiker vet jag att det här kan göra skillnad för en kommun eller en region, och det har varit värt att diskutera. Jag vill tacka för interpellationen. Jag har försökt ge obekväma men raka svar så att medborgarna ska veta vad som gäller för våra möjligheter utifrån EU-förordningen. Men det är lite grann som att diskutera en snuva och problemen med snuvan, som kan vara nog så jobbig, när både en arm och ett ben är av.

När våra fyra samarbetspartier tog över Sverige hade vi en inflation på 10 procent som åt utrymmet för svenska folket varje månad. Vi hade elpriser som var volatila och höga. Det var svårt att göra investeringar och svårt att veta vad man skulle budgetera för i familjer där varje hundralapp gör skillnad. Vi hade ett dieselpris som låg på 28 kronor, och de många familjer som är beroende av bilen varje dag gick på knäna till följd av att man från politiskt håll hade drivit upp priserna och ville ha svinhöga priser på diesel. Vi hade bolån där man hade fått en tredubblad ränta och en sjukvård med en inflationsdriven kostnadschock som gett 69 miljarder - inte miljoner - i ökade kostnader för regionerna på tre år. Vi har haft en brottslighet med en tredubbling av dödlighet och skjutvapenvåld på tio år och en kraftigt ökad asylinvandring.

Vi får ordning på Sverige nu. Det är de stora problemen. Vi lappar och lagar inte; vi bygger från grunden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag har varit mycket inkännande inför den tuffa situation som många kommuner och regioner befinner sig i. Jag har försökt att vara så öppen och rak som det går om detta. Vi har bedömt att det inte har varit möjligt. Det pågår fortfarande domstolsprocesser, och vi behöver invänta och se var de landar någonstans.

Den stora lärdomen här är: Tro inte att en krisförordning från EU ska vara tillräckligt väl anpassad för att kunna kompensera för att Sverige självmant politiskt monterat ned ett robust elstöd!

Vi hade ett robust elstöd i form av vårt eget befintliga energisystem. Vi hade inte varit lika sårbara för Putins invasionskrig och andra länders havererade energipolitik om vi haft mer fossil baskraft. Det är inte ett politiskt slagträ; det är hur verkligheten fungerar.

Med det sagt är det en tung situation för många kommuner och regioner, och det visar hur viktigt det är att vi tar ansvar för vår egen situation och inte förlitar oss på nödförordningar från EU som blir alldeles för trubbiga i sin tillämpning i verkligheten för Sverige.

Herr talman! Även det här är en debatt som lätt skulle kunna sväva iväg, så att man drar in precis alla frågor. Jag vill åtminstone försöka vara så konkret jag kan i det här inlägget.

Herr talman! Jag tackar för interpellationen. Jag vill minnas att jag även förra gången jag hade en interpellationsdebatt med Aida Birinxhiku var ganska rak med att det är helt uppenbart att det här inte var intentionen. Det är helt uppenbart att de här kommunerna och regionerna är just kommuner och regioner. Jag fattar att svenskar som sitter där hemma och lyssnar på detta undrar och tänker: Men det här är ju hål i huvudet!

Det korta svaret på frågan vad som händer är att vi har sett om det går att försöka göra någonting åt det men att vår bedömning är att det inte går och att det vore i strid med EU-regelverket. Hade vi kunnat göra någonting åt det hade jag gärna gjort det.

Utöver det sker alltså en domstolsprocess om detta. Vi vet inte vilken den slutgiltiga bedömningen kommer att bli gällande myndigheten Skatteverkets tillämpning av det regelverk som regeringen har inrättat utifrån EU-bestämmelsen. Det vore olämpligt om jag gav mig in i den processen.

Herr talman! Aida Birinxhiku har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förhindra att kommuner och regioner går miste om miljonbelopp i elstöd. Interpellationen har sin bakgrund i att de näringsidkare eller juridiska personer som bedriver primärproduktion av jordbruksprodukter får ett lägre elstöd enligt gällande reglering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bakgrunden till bestämmelsen är att det för elstödet till företag krävdes ett godkännande av EU-kommissionen efter en ansökan från Sverige. Av kommissionens beslut att godkänna elstödet framgår att ett villkor för godkännandet är att elstöd till en näringsidkare eller juridisk person som bedriver primärproduktion av jordbruksprodukter inte får överstiga 2 ½ miljon kronor.

Eftersom detta är ett område som är reglerat inom EU-rätten och även är ett villkor i beslutet riktat till Sverige har vi följt EU-regleringen på området. Det var en förutsättning för att kunna betala ut elstödet och inte något som vi kunde bortse från när vi tog fram regleringen för utbetalningen av elstödet.

Det är mycket beklagligt att vissa kommuner och regioner har fått ett sämre utfall utifrån denna EU-reglering och fått ett lägre elstöd på grund av att de bedöms bedriva primärproduktion av jordbruksprodukter.

Vissa av de kommuner och regioner som har fått lägre elstöd beviljade av Skatteverket har överklagat besluten till domstol. För några av dessa överklaganden pågår fortfarande processerna vid domstolarna. Dessa rättsliga processer är inte något som jag kan eller bör kommentera, utan vi kommer att behöva invänta de slutliga avgörandena i dessa mål.

Herr talman! Jag har i flera internationella sammanhang sagt att jag är på ett globalt uppdrag för att ta bort politiken ur energipolicyerna runt om i världen och få in fysiken igen. Vi har en bit kvar i Sverige.

I fråga om stålskogar har det faktiskt haft att göra med den lokala acceptansen. För att man ska kunna få ihop det här tror jag att det är otroligt viktigt att vi inte trycker på människor sådana här stora ingrepp utan att de själva vill. Det är svåra målkonflikter, och de går inte alltid att jobba runt.

Det är därför viktigt att vi nu ger vindkraftsbolagen incitament att bidra med mer effekt av all el de producerar. Men vi har också fått det här förslaget på plats som skulle kunna öka incitamentet för att säga ja. Ungefär hälften av alla nej till vindkraftverk på land handlar om att kommunerna säger nej. Om vi kan komma åt det är mycket vunnet.

Jag besöker gärna Markbygden. Jag reser ofta.

Vi är som sagt angelägna om att hålla tempo i tillståndsprocesserna. Men jag vet att alla företrädare för näringslivet, Sveriges jobbskapare, som nu ska göra den gröna omställningen inte vill vara beroende av att titta på meteorologerna på nyheterna på kvällen för att få veta om de kommer att ha el för att göra sin omställning eller inte. Därför behöver vi få ihop teknikaliteterna, sätta fysiken i centrum och premiera den - oavsett vilket kraftslag som levererar elen.

Herr talman! Inte riktat till Linus Sköld utan med anledning av den debatt som varit sedan i går vill jag passa på att bemöta konspirationsteorierna och politiserandet. Vissa saker måste vi klara av att höja oss över blockgränserna kring. Det handlar om försvaret av Sverige.

Försvarsmakten gör bedömningen att stora delar av de havsbaserade vindkraftsparker som det har ansökts om att bygga gör det svårare att söka skydd i tid, att skjuta ned robotar, att läsa av fiendens kommunikation och att leda försvaret. Sverige är värt att försvara. Detta måste vi lyssna till. Jag vet inte vad det är som gör att vissa delar av oppositionen tycker att det är värt att spela rysk roulett med försvaret av Svea rike. Det kommer vi inte att stötta.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är på väg att bli en ganska bred debatt. Det finns många delar som man skulle vilja hugga på och bena i, men jag ska försöka vara så konstruktiv som möjligt. Jag går in med den här ingången: Det som Sverige försöker göra nu är att komma bort från slaget om kraftslagen.

Vi går över till ett system med teknikneutralitet. Hela den energipolitiska inriktningspropositionen handlade om det. Som jag blev parafraserad här tidigare: Jag struntar fullkomligt i vilket kraftslag det är som levererar - vind, sol, vatten eller kärnkraft - så länge det kan leverera allt det där "göttiga" som vi vet behövs för att Sverige ska bli fossilfritt och konkurrenskraftigt och generera mer ekonomisk tillväxt och därmed säkra välfärden. Då behöver vi se till att vi inte bara har mer el utan att vi har elen där den behövs, när den behövs.

Vi har ett elsystem som fullkomligt har exploderat av mer el de senaste åren, men det är el som inte finns tillgänglig vid varje given tidpunkt i hela landet. Det blir, för att komma tillbaka till det som interpellationen handlar om, också ett problem inte minst för industrins omställning i Norrbotten.

Herr talman! Jag är fortfarande emot stålskogar. Jag tror att det är väldigt dumt att skövla vacker grön svensk granskog och byta ut den mot enorma fält av vindkraftverk, som inte ger mer garanterad effekt till industrin och som lokalbefolkningen är emot.

Jag har däremot varit tydlig med att jag välkomnar vindkraft. Det var jag även före valet, men möjligtvis hör man det lite mer nu när det visat sig att jag blev energiminister och hade siktet inställt på det.

Låt oss prata om vad den här regeringen gör som Socialdemokraterna inte mäktade med att göra. För det första går vi vidare med förslagen i Värdet av vinden. Flera av dem initierades av den förra S-regeringen. Det var positivt, men det kom alltså efter åtta år i regeringsställning. Vi gör verkstad av det.

För det andra gäller det fastighetsskatten och upplägget att ändå kunna återföra en del av värdet som vindkraften genererar till lokalbefolkningen. Jag är gammalt kommunalråd och är alltid öppen för att diskutera om man kan göra förändringar eller vrida på något i förslaget. Men det ligger inte bara på mitt bord. Jag har inte ensamt ansvar för det. Jag vill visa respekt för min statsrådskollegas ansvar i fråga om just vindkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar även om skarpa förslag för att öka lagringsmöjligheten. Vi kan inte lagra kraftproduktion från flera månaders blåsiga dagar och hålla den till en helt annan säsong. Den tekniken finns inte någonstans i detta universum. Det är en miljöpartistisk enhörning. Vi kan inte låta industrins omställning vila på det. Vi kan göra en del med lagring men inte fullt så mycket. Vi jobbar med flexibilitet och aggregeringstjänster.

I går kom också beskedet att vi nu ska ta fram de exakta tekniska specifikationer som behövs för att få ut mer effekt av all den el som produceras av vindkraften. Då kan vi säga ja till mer vindkraft, men vindkraft som ger mer effekt. Det vill alla.

Dessutom har vi gett våra myndigheter nya uppdrag som handlar om mer incitament för all den här väderberoende kraftproduktionen. Det ska bli mer lönsamt att bidra till ett mer robust elsystem.

Vi har även gett länsstyrelserna mer resurser för att de ska hålla högre tempo i beslutsprocesserna. Det är bra för alla, oavsett om man får ett ja eller ett nej.

Det är konkreta förslag som S inte mäktade med men som vi mäktar med.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Herr talman! Sverige ska bli världens första fossilfria, industrialiserade välfärdsnation. Det är ganska svårt att få ihop att vi inte ska ha mer koldioxidutsläpp utan tvärtom få ned dem till noll, att vi fortfarande ska ha tillväxt så att svenska mammor och pappor har jobb att gå till och kan försörja sig själva och sina familjer och att vi ska ha en stark välfärd där man kan lita på att välfärden är som starkast när man är som svagast. Det är tufft att få ihop den ekvationen. En avgörande ingrediens för att det ska gå är att fossilfri elproduktion finns där den behövs, när den behövs och till vettiga priser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag skulle vilja bena ut några saker, för jag tycker att det har varit lite förvirrat i debatten hittills, trots att jag uppskattar själva interpellationen.

Om man vill veta när beslutet gällande specifikt Markbygden kommer är jag tyvärr fel minister att fråga. Det är min statsrådskollega Romina Pourmokhtaris bord. Om man däremot vill ställa frågan så som Linus Sköld har ställt den uppfattar jag att det fanns en poäng med att ha just mig i talarstolen. Frågan var om ministern bedömer att det svenska elsystemet klarar sig utan utbyggd vindkraft. Vissa känner att det kan vara svårt att få ett rakt svar från politiker i Sverige, så jag ska försöka göra det här så tajt som möjligt.

Klarar sig ett kraftsystem utan vindkraft? Ja. Det är ganska svårt att köra ett kraftsystem bara på vindkraft om man vill ha tung industri som dessutom ska gå på fossilfri el. Tror jag att det vore bra för Sverige att inte säga ja till ny vindkraft framöver? Nej, jag tror att det vore väldigt dåligt. Vi behöver mer vindkraft, för det är det enda vi realistiskt sett - utan att brassa på med en massa mer fossil kraftproduktion - kan få loss innan 2030. Och det är bråttom.

Sverige har under flera år gått miste om tusentals - tiotusentals, vill jag påstå - arbetstillfällen, framför allt i mellersta och södra Sverige. Det är för att vi har akut effektbrist - inte elbrist. Och vad tusan är då skillnaden? Jo, enkelt uttryckt har vi de senaste tio åren fått in jättemycket mer el i systemet. Det handlar om motsvarande 13 000 megawatt, och det är enormt mycket. Om man ska försöka förklara hur många kärnkraftverk det motsvarar är det ungefär tio stycken.

Bara förra året och i år, alltså under tiden jag varit energiminister, har det kommit in ytterligare el i systemet motsvarande ungefär fem kärnkraftsreaktorer. Då är det många som tänker: "Bra, nu kan vi ansluta jättemycket fler företag och industrier." Nej, det kan vi inte, därför att härliga blåsiga dagar går el på export, och det kan inte garanteras att det finns el varje given sekund och minut, 24:7, 365 dagar om året. Det är skillnaden mellan att ha jättemycket el och att ha tillräckligt mycket el där den behövs, när den behövs och till vettigt pris.

Frågan är vad vi gör nu. Det ska jag återkomma till och utveckla i mitt nästa inlägg, men den stora poäng jag vill göra nu är, för att svara på fråga två i Linus Skölds interpellation, att vi ska se till att den norrbottniska industrins elektrifiering får förnybar energi - det är det vi kan få loss på kort sikt - och skapa incitament för att den ska leverera mer effekt. Det handlar alltså inte bara om mer el, godtyckligt. Industrin, som har byggt Sverige starkt, kan ju inte bara ha el lite grann när elsystemet känner för det. När industrin i Norrbotten behöver el ska den garanterat få det. Därför är det viktigt att vi banar väg för ny vindkraft - men som ger mer effekt och inte bara mer el.

Herr talman! Jag säger varmt välkomna till läktaren och Sveriges riksdag till dem som lyssnar här i kammaren. Det är också trevligt att det är folk som har loggat in på riksdagen.se för att höra debatten.

Linus Sköld har frågat mig om jag bedömer att det svenska elsystemet klarar sig utan utbyggd vindkraft och hur jag i så fall ska agera för att försörja den norrbottniska industrins elektrifiering med förnybar energi.

Redan under den sittande regeringens första år ändrade riksdagen på regeringens förslag målet för elproduktionens sammansättning till att avse 100 procent fossilfri el till 2040, i stället för bara förnybar el. I klartext: Vi ändrade Sveriges mål att det skulle vara 100 procent förnybart till att det ska vara 100 procent fossilfritt, för det är det som är det viktiga.

Riksdagen har beslutat att anta den energipolitiska inriktningsproposition som regeringen lade fram i våras; det beslutades här i kammaren i början av sommaren. Där står bland annat att vindkraften tillsammans med effekthöjningar inom vattenkraft, kraftvärme och befintlig kärnkraft samt solkraft på kort sikt, till 2030-2035, kan möta ett ökande elbehov. Där står också att fler åtgärder bör vidtas för att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft.

Regeringen arbetar även med att ta fram ett vindkraftspaket som ska förbättra förutsättningarna för att bygga ut landbaserad och kustnära vindkraft. Det första steget var förslaget i budgetpropositionen om att inrätta ett stöd till kommunerna baserat på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar. Därutöver avser regeringen att gå vidare med förslag som presenterats i betänkandet Värdet av vinden, i syfte att stärka den lokala nyttan och acceptansen för vindkraft.

Under regeringens två första år vid makten beräknas kraftsystemet växa med 6 100 megawatt. Det är jättemycket mer elproduktion på två år. Framför allt är det vind- och solkraft som just nu byggs ut. Det handlar om mer kapacitet än vad utredningen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft föreslår att stödet till ny kärnkraft ska omfatta.

Den regering jag företräder har under sina första två år gett tillstånd till tre stora havsbaserade vindkraftsparker. De S-ledda regeringarna gav ett tillstånd under åtta år, medan vi alltså har gett tre tillstånd på två år. Därför tycker jag att de insatser som hittills har gjorts från regeringens sida har varit bra för vindkraften.

En fråga som den här regeringen, till skillnad från tidigare regeringar, arbetar med och vågar tala om är vindkraftens roll i elsystemet. I och med att vindkraften är väderberoende och utgör en stor andel av elproduktionen behöver den i större utsträckning kunna bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem. Lagrings- eller flexibilitetstjänster kan komma att bidra, och även vätgas kan bidra med stabilitet under rätt förutsättningar.

En kraftfull utbyggnad av storskalig och planerbar fossilfri elproduktion i form av kärnkraft behövs för att säkerställa leveranssäkerheten i elsystemet på sikt. Men en utbyggnad av så mycket vindkraft som möjligt, utan hänsyn till närboende och utan hänsyn till elsystemets behov, är inte rätt väg framåt. Vi behöver se till att den kraftproduktion som tillkommer också ger mer tillgänglig el där den behövs och när den behövs, i hela landet, om vi ska klara att genomföra en konkurrenskraftig grön omställning.

Herr talman! Jag tackar för frågan!

Jag förstår att det här skapar oro eftersom det är ett eländigt komplext system som införs nu. Det som är Sveriges problem är att vi saknar fossilfri baskraft. Hur vi än gör har vi ändan bak. Vi står med ett jätteproblem därför att vi har en väderberoende kraftproduktion. Vi är alldeles för beroende av vad meteorologerna säger i slutet av varje nyhetssändning för om vi kan investera mer i Sverige. Så kan vi inte hålla på, och det ska vi ur. Vi behöver både den intermittenta kraftproduktionen och en massa mer baskraft.

Med detta sagt har jag tagit initiativ till att ansvarig myndighet, Svenska kraftnät, lämpligtvis under ett års tid måste parallellköra systemet så att vi kan utvärdera vad kostnadseffekten blir för Sverige. Om det blir orimligt i relation till det vi går plus, det vill säga hur mycket mindre nät vi behöver bygga ut, kommer det att bli ett himla liv. Då lär ni höra mer från regeringen.

Herr talman! Vi börjar i den här ändan: Den flödesbaserade beräkningsmekanismen är alltså någonting som framförhandlades delvis under alliansregeringen och som sedan beslutades av den rödgröna regeringen i december 2014 på EU-nivå.

Det är en EU-förordning. Det är alltså inte något fritt valt arbete som Sverige kan välja att göra eller inte göra. Alla nordiska länder genomför detta samtidigt i slutet av oktober. Syftet med detta är att frigöra kapacitet i nätet, alltså en möjlighet att överföra el från ett område till ett annat där det behövs.

Den motsvarande ökade kapaciteten som kommer av det här nya upplägget motsvarar investeringar i nät på 40-50 miljarder. Jag vill gärna veta om S har budgeterat för 40-50 miljarder för att i sådana fall kompensera detta som vi är tvingade att göra.

Svaret är nej. Det har man inte.

Blir det här dåligt för Sverige kommer vi att bråka i EU. Det är för tidigt att säga. Prognosen för vintern är lägre priser i Sverige.

Herr talman! Tack, Marianne Fundahn, för en viktig fråga. Jag hoppas att vi ska få lov att hålla vår interpellationsdebatt i sin helhet. Frågan förtjänar fler inlägg.

För mig är 2030 på kort sikt. Det är här och nu. Därför är de 50 redan beslutade åtgärderna så otroligt viktiga för att få loss mer effekt av det system som vi har.

Vi ska komma ihåg att de senaste tio elva åren har Sverige fått över 13 000 megawatt mer el in i systemet. Vi har jättemycket mer produktion, men vi kan bara konsumera lika mycket i dag som för tio år sedan. Det är något ruttet i systemet. Då kan man inte ansluta fler företag och fler industrier.

Det är som att erbjuda en enorm kinabuffé fyra månader om året, men sedan går man på svältkur på vintern. Det funkar inte att styra ett land eller ett näringsliv på det sättet. Det handlar om de 50 åtgärderna. Hur får vi mer effekt av den el som redan finns? Det är det viktiga till 2030.

Herr talman! Stort tack för frågan, ledamoten! Det blir jag som svarar på den.

Det har varit en tung vecka. Alla vi i Sverige som vet hur tufft läget är för fiskbestånden vet vilket katastrofbeslut det här är från EU-nivå. Är Sveriges regering nöjd med utfallet av förhandlingarna? Nej. Hade det varit ännu värre om vi inte hade varit i rummet och - ensamma - drivit på för att trycka ned kvoterna? Ja.

Det är för tidigt att säga vilka ytterligare medel regeringen kan använda för att försöka dämpa resultatet av detta. Regeringen har haft kontakt med många förtvivlade fiskare, som ju har jobbat för att fisket ska hålla över generationer, och vi är väl medvetna om hur tungt det här beslutet är. Vi har gjort allt för att dämpa effekterna av det, och vi ser nu fram emot att utifrån beslutet titta på möjliga ytterligare åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tidigare regeringar har ibland använt uttrycket "Vi såg det inte komma". Jag tror att Sverige i den här tiden ska passa sig för att inte göra tillräckligt med investeringar i den infrastruktur som gör att vi kan skapa sammanhållning i en svår tid. Det skulle göra att mammor och pappor kan känna framtidstro och att morgondagen kommer att bli bättre för barnen. Då gäller det att gå tillbaka till el, järnväg och väg. Det som har rustat Sverige historiskt är också det som kommer att göra att vi kan stå starka framöver.