Herr talman! har frågat mig om jag fortfarande inte är främmande för att driva frågan om en reglering av fjärrvärmemonopolen och om jag, om så är fallet, avser att förse Energimarknadsinspektionen med ett ännu tydligare uppdrag för att säkerställa att myndigheten inte främst fokuserar på information och transparens. Joakim Sandell har också frågat mig om jag avser att påskynda Energimarknadsinspektionens uppdrag med tanke på att priserna fortsätter att stiga i mycket snabbare takt än inflationen.

Efter utvecklingen på fjärrvärmemarknaden förra vintern gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utvärdera Fjärrvärmenämndens funktion (ER 2024:19). Energimyndigheten analyserar bland annat prishöjningarna på biobränsle i relation till prishöjningarna på fjärrvärme, som är av betydelse för att avgöra om fjärrvärmeföretag ägnar sig åt oskälig prissättning genom att utnyttja sin marknadsdominans.

Energimyndighetens analys tydliggör att fjärrvärmeföretagen, som tidigare haft prishöjningar på runt 2 procent per år, plötsligt 2023 tvingades höja fjärrvärmepriserna för att få täckning för de kraftigt höjda marknadspriser på biobränsle som är en konsekvens av Rysslands krig i Ukraina. Analysen visar också att fjärrvärmeföretagen på ett generellt plan snarare håller nere sina prishöjningar för att inte förlora kunder. Biobränsle står för cirka 65 procent av fjärrvärmens bränslen, vilket alltså betyder att prishöjningar på biobränsle slår igenom stort för fjärrvärmebranschen och dess kunder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller konkurrenssituationen på uppvärmningsmarknaden visar Energimyndighetens fjärrvärme- och kraftvärmestrategi att även om inte alla kunder har möjlighet att byta till en värmepump är det mer press på fjärrvärmen framåt år 2030 än på värmepumparna. Med andra ord ökar värmepumparnas konkurrenskraft, allt annat lika, vilket bör ha en dämpande effekt på utvecklingen av fjärrvärmepriserna.

Prisdialogen, som omfattar 73 procent av alla fjärrvärmeleveranser, bidrar också till att stärka kundens ställning och har även uteslutit medlemmar som inte kunnat motivera sina prishöjningar på ett transparent sätt.

När det gäller frågan om en eventuell reglering av fjärrvärmepriserna har den utretts tidigare av Energimarknadsinspektionen och avslagits bland annat med motiveringen att en prisreglering skulle leda till stigande priser på fjärrvärme.

Att införa prisreglering av dansk modell, som Joakim Sandell föreslår i Sydsvenskan den 28 oktober, skulle sannolikt inte heller leda till lägre priser eftersom Danmark haft en jämförbar prisutveckling med Sverige som en konsekvens av omvärldsläget. Inte heller kundsidan - bland annat Fastighetsägarna, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta - har uttryckt en vilja att prisreglera fjärrvärmen, då det kan motverka sitt syfte och i stället verka prisdrivande.

Mot denna bakgrund är det viktigt att inte förhasta sig utan invänta redovisningen av det uppdrag som Energimarknadsinspektionen har att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden. Uppdraget omfattar att brett analysera, utvärdera och föreslå åtgärder för att stärka och utveckla de forum som finns för fjärrvärmeföretag och kunder, bland annat Prisdialogen och Fjärrvärmenämnden, liksom att analysera och utvärdera alternativ till de nuvarande lösningarna för kundskydd.

Energimarknadsinspektionen ska senast den 26 februari 2025 - det är alltså inte så många månader kvar - redovisa uppdragets första del, som ska fokusera på kundernas rättigheter samt åtgärder för att stärka kunderna i en förhandlingssituation. Slutredovisningen ska lämnas senast den 12 december 2025.

Det är först när vi sett över vilka fler verktyg vi kan använda som det kan bli aktuellt att prata om en reglering av fjärrvärmepriserna. Men jag står fast vid mitt ord - det är alltså inte uteslutet. Skulle det till exempel vara så att biobränslepriserna sjunker men fjärrvärmepriserna fortsätter att stiga är jag inte främmande för att se över den möjligheten.

Avslutningsvis vill jag betona att jag avser att följa prisutvecklingen på fjärrvärme noggrant, liksom utvecklingen på biobränslemarknaderna. Fjärrvärmen är viktig för dagens och framtidens energiförsörjning. Fjärrvärmens potential att bidra till elektrifieringen bör tas till vara på ett effektivt sätt samtidigt som kostnaderna för kunderna hålls nere.

Herr talman! Tack till Joakim Sandell för en viktig interpellation och till energi- och näringsministern för svaret!

Jag begärde ordet utifrån att jag tänker att det behöver komma till en liten komplettering av svaret. Det är korrekt att biobränslepriserna har höjts av Rysslands krig i Ukraina. Det har påverkat hela Europa. Men vad som också är korrekt är att sedan den här regeringen tillträdde har priset för biobränsle på svensk skogsråvara höjts kraftigt, till viss del eftersom en import från Ryssland inte är möjlig men också utifrån att restriktioner har införts så att det inte går att bruka skogen på samma sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska påminna talmannen och lyssnarna om ett uppmärksammat brev som skrevs av dåvarande oppositionsledaren Ulf Kristersson inför valet. Han är nu statsminister. Han lovade att vi skogsägare - jag är också skogsägare - ska få bestämma över vår skog och att mer skog ska brukas. Nu brukas mindre skog. Han lovade att bara den som är berörd ska kunna påverka beslut om skog. Just nu är det så att hackspettarna och tjädrarna och olika intresseorganisationer på olika sätt påverkar det svenska skogsbruket.

Sverige ska stå upp för skogen i EU. Det menar jag nog att man gör, och det finns nog en stor politisk enighet om att vi bör göra det. Men implementeringen i Sverige går det lite sämre med.

Svaret bör kompletteras med att vi skogsägare faktiskt får mer betalt nu, vilket är positivt - det är något som vi inte lyckades med. Men det innebär också att fjärrvärmepriserna stiger i ganska stor omfattning, vilket drabbar kunderna, energiförsörjningen och vanliga människors hushållsekonomi. Man bör alltså lägga till att avverkningen och tillgången på svensk biomassa har sjunkit sedan den här regeringen tillträdde.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Anledningen till att jag lyfte dessa två exempel är att de enligt mitt sätt att se det visar att man inte bara kan skylla prisökningstakten på ökningstakten för biobränsle.

Vi har båda använt ganska hårda ord i medierna. Statsrådet sa vid något av det tidigare debattillfällena att det var något ruttet i branschen, och jag använde väl en liknelse om att det räcker med ett ruttet äpple för att hela korgen ska få bekymmer. Det är detta jag har lyft när det handlar om att vidga uppdraget för att komma till rätta med de bekymmer som vi, i mitt tycke, kan se på fjärrvärmemarknaden.

Det handlar om inte annat om att öka transparensen. I uppdraget ligger att titta på ränteökningstakten, vilka kostnaderna är och hur mycket man vältrar över på kund, men också på skillnaden i pris mellan att använda avfall respektive biobränsle. Företagen på marknaden resonerar så att de sätter samma pris på hela marknaden, oavsett om kundens fjärrvärme kommer från biobränsle eller från just avfall. Man kan också ha ett resonemang kring rättvisan i detta.

Sedan finns det andra delar som jag också tycker att man skulle kunna titta på, kopplat till reglering. Visst, jag nämner det danska exemplet i debattartikeln, men jag skriver faktiskt "på ett liknande sätt". På ett liknande sätt betyder ju de facto inte likadant.

Det finns exempel på hur fastighetsägare blir fastlåsta i fjärrvärmesystemet. Jag har tidigare nämnt exempel på hur fastighetsägare i Malmö har tittat på möjligheten att använda bergvärme. Detta är inte gångbart överallt i Malmö; hela grunden är inte byggd på berg, så att säga. Fjärrvärmebolaget i Malmö hanterar då prissättningen på följande sätt. Kan man inte täcka 100 procent av sitt värmebehov med det nya ökar priset på det sista. Kan man täcka värmebehovet till 80 eller 90 procent med till exempel ny bergvärme blir priset inte detsamma på de sista 10 procenten, utan företagen höjer då priset på fjärrvärme.

Då kan man ställa sig frågan hur många av oss privatkunder som hade satt solpaneler på taket om vi hade fått betala mer för den el som vi sedan ändå behöver när vi går in i mörkare tider. Denna typ av prissättningsbeteende skulle man, menar jag, kunna ge ett utökat uppdrag att titta på.