Ebba Busch

Herr talman! Det är alltid spännande att få frågor här från en kristdemokrat om Kristdemokraternas politik när jag samtidigt företräder regeringen. Jag kommer därför att svara på vad regeringen anser i frågan.

Jag vill ge ett räkneexempel. Gruvbolaget LKAB står för en omsättning i Sverige som utgör 0,7 procent av vår bnp. Det är jättemycket pengar som går rakt in och som behövs för att trygga vår välfärd och till brottsbekämpningen. Då räknar jag inte med de indirekta effekterna. När de hade stopp på Malmbanan, som behövs för att de ska kunna föra ut sina produkter och bidra med denna enorma tillväxt till Sverige AB, kostade det företaget 100 miljoner kronor per dag. Det är väldigt mycket pengar, för att citera en före detta sverigedemokrat. Stoppet höll på i 65 dagar.

Som näringsminister tycker jag att det är fullständig katastrof när vi inte har tillräckligt med medel för att rusta järnväg och väg. Jag är glad över att regeringen tar tag i underhållsskulden och att vi nu har brett politiskt stöd i kammaren för att frigöra mer utrymme framöver.

Herr talman! Det uppskattas. Svaret är ja, men inte alla rakt av. Vi har nu till exempel en pilotstudie igång för gasturbiner. Gasturbiner går att driva med många olika bränslen, men det skulle kunna ge mer effekt. Problemet är att Sverige har fått in en massa mer el i systemet men att vi inte kan ansluta fler företag och industrier. Vi har också försökt rädda den småskaliga vattenkraften och gjort Kraftlyftet i den senaste budgeten för att få ut mer effekt i linje med det som Skånes effektkommission har efterfrågat.

Herr talman! Jacob Risberg och jag har inte mötts i så många debatter tidigare, men detta var både okunnigt och otrevligt. Låt mig bemöta med fakta och så trevligt jag kan.

Det jag sa i valrörelsen var att vi inte ska byta ut Sveriges gröna skogar mot stålskogar. Det ligger fast. Det ska vi inte göra. Då skulle väldigt viktiga naturvärden och miljövärden gå förlorade. Det är inte heller säkert att vi skulle få mer effekt att ansluta industrier och företag till och på så sätt lösa södra Sveriges problem.

Södra Sverige har störst effektbrist i hela EU. Jag var i Malmö alldeles nyss, just för att prata med dem som drabbas av detta. 50 åtgärder har den här regeringen fattat beslut om för att förbättra situationen till 2030, för det är bråttom. Men vi kan inte fortsätta med en miljöpartistisk energipolitik som ger mer el men inte mer effekt ut. Det gynnar inte Sverige, och det gynnar inte hushållen.

Fru talman! Om det ger mycket effekt, det vill säga garanterad el som jag kan ansluta nya företag och ny industri till, kan vi prata om ekonomiska incitament.

Jag vill ge er siffrorna 84, 74, 18 och 11. Det handlar om det som kallas för de-rating capacity factor, som en del tycker är jättetråkigt att höra om men som jag tycker är fantastiskt viktigt för att man på riktigt ska förstå vad som funkar och inte. Det har kallats för kapacitetsfaktor i debatten och handlar om hur mycket el jag har för anslutning och hur mycket garanterad effekt som finns tillgänglig.

Något som vi verkligen ska tacka också Socialdemokraterna för är att staten för många år sedan banade väg för kärnkraften och vattenkraften med statliga medel och även välkomnade privata medel. Anledningen är att vattenkraften levererar 84 procent. Det är så vackert att man vill gråta. Det är bland det finaste vi har: fossilfri baskraft där jättemycket kan levereras och anslutas.

Kärnkraften levererar 74 procent, och när det blir eländigare i Sverige levererar kärnkraften ännu mer. Då går systemet ännu bättre.

För den havsbaserade vindkraften är siffran 18 procent, enligt SVK och enligt det sätt att räkna som vi enligt svensk lag har att förhålla oss till. För den landbaserade vindkraften är siffran 11 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är anledningen till att det finns olika ekonomiska incitament. Vi behöver vara teknikneutrala när det gäller vem som kan ge det som systemet behöver, det som svenska folket behöver och det som svenska företag behöver.

Utifrån detta har vi 50 åtgärder som kan göra att systemet blir starkare till 2030. Jag tycker inte att det räcker. Jag pratar gärna med Socialdemokraterna om fler åtgärder både på kort och på lång sikt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill börja med en väldigt övergripande sammanfattning. Vi har jättemycket mer el i systemet i dag jämfört med för tio år sedan. Det är 13 000 megawatt netto om man jämför 2013 med 2023, och det är enorma mängder. Men vi kan bara konsumera ungefär lika mycket i dag som för tio år sedan - kanske lite mer. Det är hela skillnaden mellan att bara prata om terawattimmar och att prata megawatt. Det ena är att prata om mer elproduktion och det andra är att prata om mer effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är även näringsminister, och det jag frågar alla kraftbolag när de vill bygga nytt är hur mycket el jag kan utlova för att ansluta nya företag. Det kan handla om ett nytt bageri, utbyggnad av en industriverksamhet eller en helt ny investering. Det är det vi måste fokusera på. Om vi fortsätter att bara addera mer el på det sätt vi har gjort i dag kommer vi fortfarande att stå med en jättestor effektbrist. Man behöver bidra med mer effekt. Vi i den här kammaren har i grunden varit överens om den energipolitiska inriktningspropositionen och även sagt att vi ska rigga de ekonomiska incitamenten så att man också får mer betalt för det.

Om vindkraftsbolagen kan börja leverera mer effekt och inte bara en massa ytterligare el som man sedan tjänar pengar på att exportera till Danmark, Polen och Tyskland kommer man alltså att kunna få större ekonomiska incitament för detta.

Mer effekt gör att priserna i Sverige inte blir jättelabila och att vi inte behöver balansera systemet så mycket hela tiden. Det är teknikneutralitet. Om man kan leverera stabilitet och effekt in i systemet ska man också få betalt för det. Om elen kommer och går som den vill blir det lite svårare framöver. Det har inte hjälpt Sverige de senaste tio åren.

För att vara konkret vill jag först och främst säga att vi hade en hearing, som man kan kalla det, i elområde 4 för några veckor sedan, och jag avser att ha en likadan i elområde 3. Det måste kanske bli två. Vi får se; det är ett stort område. Jag hoppas kunna återkomma med datum i närtid. Där kan vi fokusera på den korta sikten. 2030 är akut - det är här och nu.

Vi har nu avsatt flera hundra miljoner kronor i satsningar i budgeten på det som jag kallar Kraftlyftet. Det kommer att göra att vi får bättre användning för all den el som finns i systemet.

Jag nämnde pilotprojektet med gasturbiner, som inte nödvändigtvis gör att det blir billigare el, men vi kanske kan få mer garanterad effekt.

När det gäller effektiviserad anslutningskö kan stålbolaget SSAB kapa 10 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. De tilldelades effekt i början av året tack vare regeringens politik.

Öresundsverket behålls, vattenkraften får bättre villkor här och nu och det blir långsiktiga och stabila villkor för befintlig och ny kärnkraft. Till detta kan läggas arbetet med energiplanering. Var någonstans i systemet som elproduktionen finns kan avgöra om en satsning blir av eller inte i till exempel Mariestad.

För mig är det extremt viktigt att vi gör den gröna omställningen med hög konkurrenskraft. Det har högsta prioritet.

För att svara konkret på frågan om Kriegers flak finns det inga tankar om att ompröva beslutet att inte täcka anslutningsavgiften. Det är på grund av teknikneutralitet. Vi gör inte detta för något annat kraftslag, och vi gör det heller inte för den landbaserade vindkraften.

Om man kan bidra med mer effekt in i systemet kommer detta att premieras ekonomiskt framöver. Det finns en öppenhet för att prata om ekonomiska incitament. Vi har en aktiv dialog med vindkraftsbolagen och kommer att ha det även framöver om lagring, stödtjänster och annat som behövs för ett stabilt och robust elsystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska göra mitt bästa för att försöka förstå frågan kring att det inte bara ska finnas tillräckligt med el eller energi utan också att det blir av. Vi får se om jag förstår frågan rätt.

Jag skulle vilja börja med att säga att jag verkligen uppskattar Mattias Jonssons anslag. Det handlar om sense of urgency, alltså hur akut det här är. Vi pratar ofta om situationen i norra Sverige och risken för uteblivna investeringar - men vi ser uteblivna investeringar varje månad i elområde 3 och 4. Det är påtagligt. Vi har redan sett att tusentals jobb uteblivit i södra Sverige på grund av effektbrist.

Jag uppskattar också anslaget vad gäller olika kraftslag. Jag försökte redogöra för regeringens hållning kring att det inte går att ensidigt fokusera på ett kraftslag. Som energiminister har jag sagt många gånger att alla goda krafter behövs och att vi behöver klara av att tänka på såväl kort som medellång och lång sikt.

Jag ska gå in lite djupare på vad problemet är. I dag har vi en situation där det bara de senaste två åren har tillkommit ganska många megawatt i systemet. År 2023 tillkom 3 300 megawatt. Det var alltså en ökning med 7 procent. Det motsvarar produktionen från tre stora kärnkraftsreaktorer. Prognosen för i år, 2024, är att det tillkommer 2 800 megawatt. Det är ungefär två stora kärnkraftsreaktorer. Om prognosen håller i sig har elsystemet alltså ökat med 6 100 megawatt på två år.

Det är vind och sol som ökar i elsystemet. Det är det vi kan få loss nu på kort sikt. I elområde 3 har produktionen ökat med 900 megawatt. Det är nästan lika mycket som hela produktionen från Ringhals 1. Många undrar, med rätta, varför vi då inte kan ansluta en massa fler fabriker, företag och industrier. Då är vi tillbaka vid frågan som Mattias Jonsson lyfte fram, nämligen effektbristen. Vi kan ju inte bara ha mer el i systemet, som gör att systemet blir större, för den går på export.

I ett sammanhang för några veckor sedan var det någon som frågade varför vi inte bara kan hålla elen kvar i Sverige. Men de som sitter på läktaren här nu och som kanske fortfarande går i skolan får gärna gå hem och fördjupa sig i frågan energi. Hur länge kan man lagra energi? Vad finns det för lagringsmöjligheter? Om vi har jättemycket vind en torsdag men skulle vilja jämna ut den elproduktionen så att det garanterat finns lite el varje dag nästa vecka - går det att göra? Ja, i teorin går det. Men än så länge har vi inte riktigt den lagringskapaciteten. Regeringen tittar på det, och vi vill bygga ut den i Sverige, men tekniken är faktiskt inte där. Det är den ingenstans i världen i den skala som Sverige skulle behöva för att lösa våra problem.

Jag vill trycka på att vi banar väg för mer vindkraft. Regeringen sa under sina första åtta månader ja till två havsbaserade vindkraftsparker utanför den västra kusten i Sverige. Det har tillkommit en massa el, men man behöver ha fokus på hur man får ut mer effekt.

Regeringen har tagit beslut om att värna vattenkraften, köpa tillbaka Öresundsverket och skapa testpiloter för gasturbiner, och mycket av detta kommer vi att göra. Den diskussionen och de lösningarna behöver vi fortsätta titta på.

Fru talman! Mattias Jonsson har frågat mig hur jag tänker agera för att säkerställa att vi får en energiproduktion som svarar upp mot svensk industris och svenskt näringslivs behov även på kort sikt.

Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på säker tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Nedläggningen av planerbar elproduktion har lett till ökad sårbarhet i det svenska elsystemet och en försämrad effektbalans. Regeringen har därför lagt om energipolitiken, dels för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt, dels för att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv omställning. De nya målen för planering och leveranssäkerhet är centrala för att utbyggnaden av elsystemet ska kunna genomföras på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Regeringen bedömer i dag att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar år 2045. Elsystemet ska ha förutsättningar att möjliggöra elektrifieringen där behoven är som störst utan att leveranssäkerheten i elsystemet äventyras. Ny elproduktion från alla fossilfria kraftslag ser regeringen som nödvändig för att klara klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. Riksdagen har, på regeringens förslag, beslutat att ändra det tidigare energipolitiska målet om 100 procent förnybar elproduktion till 100 procent fossilfri elproduktion år 2040.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag och välkomnar all ny elproduktion som stärker elsystemet med rätt egenskaper och på rätt plats, vilket också tydliggörs i den energipolitiska inriktningspropositionen. Där framgår även att flexibilitet, elproduktion och nät ska bidra till ett mer effektivt och leveranssäkert elsystem som kan möta efterfrågan på el till konkurrenskraftiga priser. I dag kan inte alla som vill ansluta till elnätet eller få den effekt från elsystemet som behövs, även om det finns ett överskott på energi.

Regeringen har beslutat och genomfört ett flertal åtgärder för att komma till rätta med effektbristen i landet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 föreslagit ett nytt investeringsstöd för att öka kapaciteten i elsystemet där behoven är som störst, det så kallade Kraftlyftet. Insatserna ska stärka leveranssäkerheten och förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd. Genom ett robust elsystem med satsningar för att få in mer effekt och mer el där behoven är som störst stärks Sveriges konkurrenskraft och kommer även Sveriges hushåll och företag till nytta.

En förutsättning för att bygga ut elsystemet är en välutvecklad energiplanering. Det är viktigt att identifiera var investeringarna i elsystemet kan behöva göras för att möjliggöra en robust, kostnadseffektiv och snabb elektrifiering. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit att medel tillförs för att ta ett bredare grepp om just samordningen av det nationella elsystemets långsiktiga planering.

I samma budgetproposition har regeringen även föreslagit en rad åtgärder för att säkra en ökad utbyggnad av fossilfri elproduktion, bland annat ett stöd till kommunerna för att skapa incitament för ny vindkraft. Därutöver bereds ytterligare åtgärder för att främja landbaserad och kustnära vindkraft utifrån förslagen i betänkandet Värdet av vinden. Ett fortsatt effektivt nyttjande av vattenkraften kommer också att vara avgörande för att Sverige ska klara sina klimatmål och genomföra elektrifieringen. Dessutom är försörjning av gas till det västsvenska gasnätet en viktig fråga för regeringen, och regeringen har gett Statens energimyndighet i uppdrag att se över försörjningstryggheten på framför allt det västsvenska gasnätet.

Regeringen har vidtagit flera andra åtgärder för ett robust elsystem som kan möta ett fördubblat elbehov. Till exempel behöver utformningen av elmarknaden utvecklas för att ge långsiktiga förutsättningar för investeringar i framför allt elproduktion och flexibla resurser. I januari 2024 tillsatte därför regeringen en särskild utredare för att analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras. Regeringens utgångspunkt är att alla fossilfria kraftslag ska ha jämförbara spelregler på elmarknaden.

För att klara klimatomställningen med en utvecklad välfärd och stark konkurrenskraft är också forskning och innovation en nyckel. Under hösten 2024 avser regeringen att lägga fram en proposition om forskning och innovation på just energiområdet.

Herr talman! Jag börjar med att sammanfatta. Jag uppfattar att det i grunden finns stor samsyn här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är också glad över att kunna leda det departement som har samordningsansvar för det vi kallar strategi norr, som syftar till att peka på att om man vill få till tunga företagsinvesteringar framåt kan man inte bara tänka att det handlar om tillståndet för specifikt den gruvan eller det företaget och möjligheten som kommer med ett företags expansion eller nyetablering på orten. Man behöver också tänka infrastruktur.

Det är därför vi nu gör en historiskt stor prioritering av infrastruktur. Vi tillför ytterligare 200 miljarder, utöver det som redan ligger i grunden för infrastruktur.

Det är därför vi nu också har prioriterat att få loss mer medel för att sänka risken när det handlar om att bygga bostäder även i mer glesbefolkade områden, där bostäder behövs för att företagsinvesteringar ska bli av och i förlängningen säkra välfärden, för hela samhället måste funka.

Vi är överens om behovet av mineral och metaller. Jag har träffat några av mina företrädare på den här posten. Jag är glad över det initiativ som S tog när det gäller lagstiftningen om Natura 2000.

Jag hoppas att våra två partier kan bana väg för fler gruvor i Sverige oavsett om vi sitter i regering eller i opposition, för vi som rikspolitiker har ett ansvar för att se till hela Sveriges intressen samtidigt som vi säkerställer att den gröna omställningen gynnar hela landet och inte minst de kommuner där den samhällskritiska industrin finns. Vi har inte råd att försena processer i detta geopolitiska läge. Vi behöver känna framtidstro. Vi behöver släppa loss kraften i svensk gruvnäring.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill ta vid där ledamoten From slutade.

Jag tror faktiskt att det finns risk att EU:s beroende av rysk gas, alltså effekten av att vara så beroende av Ryssland och rysk gas som vi var, kommer att uppfattas som en västanfläkt i jämförelse med vårt beroende av Kina och andra tredjeländer när det gäller mineral och metaller för den gröna omställningen.

Litium är en nyckelkomponent i batterier, och där är EU alltså 100 procent importberoende.

Ett annat exempel är kobolt, där Demokratiska republiken Kongo i dag står för 59 procent av världsproduktionen. Efterfrågan på kobolt för tillverkning av batterier till elbilar spås öka med närmare 2 400 procent till 2030.

Vi i Sverige och EU behöver lära oss av det beroende som vi haft av rysk gas men inte applicera den läxan enbart på energiområdet. Lärdomarna behöver appliceras även på andra områden.

Därför behöver vi fler gruvor. Om detta är vi helt överens. Då är frågan som ställts i dag vad vi gör för att bana väg för det.

Det gröna accelerationskontoret nämndes. Vi har en bred utredning om tillståndsprocesser som ska vara klar i december i år. Sedan den 1 juli i år är det lättare att öppna gruvor i Natura 2000-omården. Det är sedan förra året lättare att prospektera genom justeringarna i bland annat terrängkörningsförordningen. Vi har gjort den största satsningen på SGU på flera decennier - 70 miljoner till bättre kunskap om vår malmpotential, upprustning av Malåkontoret och införande av Mineraljakten, för att nämna bara några av många saker.

Jag tycker faktiskt att siffrorna talar sitt tydliga språk. Ansökningarna om nya undersökningstillstånd i Sverige har dubblerats sedan S satt i regeringen. Ett undersökningstillstånd är första steget på vägen mot en ny gruva, och under de sista två åren S hade regeringsmakten inkom bara 109 och 104 nya ansökningar om undersökningstillstånd. Förra året var den siffran 242 stycken. Det är högre än på mer än 15 år. Det är inte så konstigt, för det är ett faktum att gruvbranschen har haft det sämre tidigare och får det bättre nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förut förbjöds brytning av uran, ett förbud som har försvårat nya gruvprojekt. Det har vi ändrat på nu.

Den utredning som S tillsatte för att förenkla tillståndsprocesser var kringskuren av många begränsningar. Utredaren fick inte titta på materiella krav i miljöbalken även om de skulle visa sig vara ineffektiva. Utredaren kunde inte heller analysera vilka frågor som rör särskilda förutsättningar för en viss typ av industrier som är samhällsviktiga. Utredaren fick inte lämna förslag som i teorin skulle kunna innebära att miljöskyddet i någon del försämras, oavsett om eventuella försvagningar skulle kunna kompenseras på annat sätt. Därför kunde inte heller frågan om överimplementering av EU-rätten analyseras vidare. Slutligen fick inte heller mark och miljödomstolarnas organisation och handläggning ingå i utredarens översyn, och detta är kanske kärnan i hela miljöprövningssystemet.

Jag menar alltså att det finns fog för att säga att vi gör det som har efterfrågats av riksdagen och att vi gör det väldigt mycket bättre än den rödgröna regeringen. Jag tycker att siffrorna backar upp detta.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Isak From för att han har tagit upp ämnet. Det ligger mig varmt om hjärtat, och jag vet att det även ligger varmt om hjärtat hos Isak From och många andra i kammaren. Vi behöver få upp farten och samarbeta så gott det går. Det här är verkligen en Sverige AB-fråga. Gruvpolitik är på många sätt verkligen geopolitik, och jag uppfattar att det är vad Isak From var inne på i sitt anförande.

Senast i helgen kunde vi i Sveriges Radio ta del av att Kina har stoppat export av just grafit till Sverige. Grafit är ju en viktig komponent i elbilsbatterier och är en råvara som Kina dominerar. Bedömningen är att de kontrollerar 85-90 procent av värdekedjan för batteri-grafit-anoder.

Talga är ett företag som vill bryta grafit. Enligt företaget självt är ambitionen att utvinna 16,2 procent av efterfrågan på naturlig grafit i EU till 2030. Företaget planerar också att producera drygt 10 procent av EU:s efterfrågan på anodmaterial under samma tidsperiod. Det skulle kunna öka hela Europas självständighet i ett säkerhetspolitiskt svårt läge. Vi är överens om att det vore positivt om brytning av grafit kan ske så fort som möjligt i Sverige.

Men om ledamoten From önskar säkerställa möjligheten till utvinning av dessa viktiga mineral skyndsamt hade det varit behjälpligt med lite stöd från ledamoten From i samtal med partikamrater i Kiruna. Enligt uppgift påbörjade bolaget tillsammans med Kiruna kommun att ta fram en detaljplan för gruvverksamheten redan i början av 2021 med tidsplanen att den skulle vara klar första kvartalet 2022. I början av 2024, alltså i år, blev det uppenbart för regeringen att någon detaljplan inte var upprättad, och bolaget lämnade in ett så kallat planföreläggande till regeringen. Den S-styrda kommunen gav sedan tydligt besked och sa nej till detaljplanen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt har det i medierna framkommit uppgifter om att kommunen skulle vara mer positivt inställd till gruvan om bolaget kunde ge något tillbaka till kommunen, exempelvis bygga bostäder eller betala för kommunala verksamheter. Jag ska inte specifikt kommentera den uppgiften, men det vore olyckligt om man hamnar i en situation där kommuner i Sverige använder sig av det kommunala planmonopolet för att sätta press på enskilda bolag att ägna sig åt andra verksamheter än utvinning. Det här håller jag såklart inte en riksdagsledamot i Sveriges riksdags kammare ansvarig för, men det är ett exempel på sådant vi behöver samarbeta om över blockgränsen samt mellan det statliga, det nationella och det regionala. Jag vill också vara tydlig med att jag såklart inte utesluter åtgärder som kan innebära att det lokala i högre utsträckning vill säga ja. Så arbetar vi nu till exempel med landbaserad vindkraft.

Regeringen har i budgetpropositionerna för 2023 och 2024 permanent förstärkt de generella statsbidragen, och vi jobbar på andra sätt med att stötta kommunerna. Jag vill verkligen trycka på här att gruvklustret enligt vissa uppskattningar står för 20 procent av bnp regionalt och 5 procent av jobben i Västerbotten och Norrbotten. Det här ska vi värna, och det kan bli mer. Men då måste vi hjälpas åt från höger till vänster, nationellt och regionalt, för att få loss detta.

Jag instämmer i analysen om behovet av en skyndsam ökning av självförsörjningen av grafit. Det vore bra för både Sverige och Europa.

Fru talman! Isak From har frågat mig om jag överväger några nya initiativ för att tydliggöra ansvariga myndigheters ansvar när det gäller gruv- och mineralnäringens tillståndsprocesser och om jag avser att i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen.

En ökad tillgång till mineral och metaller är nödvändig för att möjliggöra det gröna samhällsbygget, stärka konkurrenskraften, elektrifiera Sverige och stärka svensk försvarsförmåga. Sverige är i dag Europas ledande gruvnation, och det ska vi fortsätta att vara. Vi behöver fler gruvor för att minska Sveriges och EU:s beroende av råmaterial från tredjeland, och regeringen arbetar därför målmedvetet för att effektivisera tillståndsprocesserna samtidigt som vi fortsatt ska ha höga miljökrav.

Regeringen har till exempel beslutat om ändringar i miljöprövningsförordningen och terrängkörningsförordningen som innebär regelförenklingar för prospektörer. Regeringen har även ändrat i minerallagen, vilket innebär att ett Natura 2000-tillstånd inte längre ska vara en förutsättning för att en ansökan om bearbetningskoncession ska kunna beviljas. I mitten av december ska även utredningen om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken redovisa sitt uppdrag. Jag ser fram emot att ta del av denna utredning som ska ta ett helhetsgrepp om den svenska miljöprövningen enligt miljöbalken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en rad satsningar som ska förbättra myndigheters förutsättningar att snabba på, förenkla och arbeta mer effektivt med tillstånds- och tillsynsprocesser, vilket även kommer att främja gruv- och mineralnäringen. Här ingår bland annat satsningar på Bergsstaten, Sveriges Domstolar, länsstyrelserna och Naturvårdsverket.

Fru talman! Regeringen arbetar även med att säkerställa ett lyckat genomförande av EU-förordningen om kritiska råmaterial, som syftar till att säkerställa EU:s tillgång till en säker och hållbar försörjning av kritiska råmaterial. Därför föreslår regeringen tillskott av medel för införandet av kontaktpunkter för tillståndsprocesser som ska bidra till förenklade och samordnade tillståndsprocesser inom exempelvis utvinning av kritiska råmaterial.

Den enskilt viktigaste åtgärden för gruv- och mineralnäringens förnyelse är faktiskt upptäckten av nya fyndigheter. Regeringen har därför med start 2024 gett SGU, den ansvariga myndigheten, en permanent förstärkning i arbetet med kartläggning av malmpotentiella områden. Detta uppdrag är den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Det visar att arbetet med att stärka och utveckla svensk mineralnäring är en prioriterad fråga för regeringen - inte bara i ord utan även i handling.

Avslutningsvis vill jag slå ett slag för det nyinrättade gröna accelerationskontoret. Kontoret leds av två industrisamordnare som ska öka tempot i Sveriges beslutsprocesser för att underlätta företagsinvesteringar som gör Sverige grönare och rikare, och det inkluderar även etableringar inom gruvklustret. Arbetet ska främja koordinering mellan offentliga och privata aktörer. Industrisamordnarna har som uppgift att samla alla berörda parter vid samma bord - till exempel myndigheter, kommuner och företag som behövs i en beslutsprocess - för att tillsammans ta projekt snabbt framåt.

Accelerationskontoret kommer även att ta fram beslutsunderlag till regeringen för att komma åt potentiella hinder som identifieras. Den gröna omställningen och det gröna accelerationskontoret är en central del i arbetet för ett grönare och rikare Sverige.

Fru talman! Energimyndigheten skrev den 22 december 2022 följande: "På Energiföretagen ser man det som ett positivt besked att utredningen om Vita certifikat har stoppats. Erik Thornström, som deltagit som expert i utredningen och är ansvarig för styrmedel, energianvändning och resurseffektivitet på Energiföretagen Sverige, kommenterar: Det är bra att regeringen valt att avsluta vita certifikat-utredningen i förtid då detta är ett mycket tungrott och administrativt krävande styrmedel för att uppnå ökad energieffektivitet."

Fru talman! Jag har försökt svara rakt både i text, svart på vitt, och muntligen här i kammaren. Regeringen tycker att det är bra att vi under det svenska ordförandeskapet lyckades ro hem detta direktiv, som också syftar till energieffektivitet i hela EU. Vi ämnar nå målen, men inte på ett sätt som slår undan benen för den gröna konkurrenskraftiga omställningen i Sverige. Fler förslag på åtgärder kommer att presenteras och föreslås regeringen från Energimyndigheten i december, och jag återkommer gärna till kammaren för att redogöra för hur vi ämnar navigera i dessa förslag.

Det är dock inte så att Sverige nu ligger i bottenligan när det gäller tillväxt inom EU efter två år med Tidöpartierna. Sverige har tidigare inte haft något robust elsystem och ingen robust tillväxtpolitik, och det var detta som gjorde att Rysslands invasionskrig slog mycket tuffare mot Sverige än mot många andra länder ovanpå pandemin.

Detta lägger vi nu om med en historisk tillväxtbudget. Vi gör en historisk prioritering av infrastruktur som ingen annan regering hittills har gjort. Vi gör en historisk prioritering av innovation och forskning. Detta är avgörande för en grön omställning som leder till jobb, till tryggad välfärd och till en vettig finansiering av vårt gemensamma Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi har inte tappat i tid. Sverige har vunnit i konkurrenskraft och i förbättrade möjligheter att kunna nå nettonollutsläpp 2045. Det sker samtidigt som vi stärker vår ekonomi och tryggar välfärden på sikt. Svenska hushåll har fått en liten men avgörande lättnad i en tuff ekonomisk tid.

I stället för att ha rödgröna drivmedelspriser på 28 kronor litern ligger priserna nu på 17½-19 kronor, lite grann beroende på. I stället för att ha en politisk ledning i landet som aktivt driver upp kostnaderna för vanliga hushåll och för låg- och medelinkomsttagare förbättrar vi möjligheten för dem att klara sina räkningar även i slutet av månaderna, samtidigt som vi förbättrar Sveriges möjligheter att nå klimatmålen 2045. Det är en vinst för Sverige och inte en förlust i tid.

Vi ska göra sådant som är effektivt. Vi talar om energieffektivisering, och då måste vi också tala om effektiviseringar i styrmedel. Vi ska då tala lite grann om de vita certifikaten, fru talman.

Statens energimyndighet har vid inte ett tillfälle, inte två tillfällen, utan vid tre tidigare tillfällen fått i uppdrag att utreda behovet av och konsekvenserna av olika sätt att utforma en typ av kvotpliktssystem för energibesparing. Myndigheten har kommit fram till att ett sådant system inte bör införas i Sverige, bland annat på grund av att styrmedel inte bedöms samhällsekonomiskt effektivt då det inte anses korrigera för något marknadsmisslyckande som inte andra styrmedel redan syftar till att korrigera.

I klartext betyder detta att en expertmyndighet flertalet gånger har kommit fram till att kvotpliktssystemet inte är det mest verkningsfulla styrmedlet för att se till att energieffektiviseringen ökar. För den som tycker att det politiska språket och myndighetssvenskan är lite krångliga: Experterna har vid tre tillfällen kommit fram till att det är ett urbota dumt förslag med de vita certifikaten. Därför har vi effektiviserat energieffektiviseringspolitiken och lämnat denna idé därhän.

Med det sagt brinner jag själv för energieffektivisering. Det är rätt för Sverige, och det är rätt för hushållen på sikt att kunna plocka ned sina kostnader. Det är anledningen till att vi var väldigt glada över att få till stånd direktivet. Det är också anledningen till att våra respektive samarbetspartier gång på gång sedan vi tillträdde har prioriterat det i våra budgetar. Det handlar om småhusbidraget, som bland annat togs fram under den djupa energikrisen vintern 2022-2023. Det handlar också om energi och klimatrådgivning och energiplanering.

I budgetpropositionen lade regeringen fram ett förslag om ett nytt anslag som heter just Energiplanering. Det handlar om att brett kunna möjliggöra olika typer av insatser för att stärka energiplanering på alla nivåer. Där avsätter vi särskilda medel till energi- och klimatrådgivningen för att kunna stötta hushåll som i dag till exempel har en uppvärmning av huset som inte är särskilt energismart och som också driver kostnader. De ska kunna få stöd i hur de kan se över detta framöver.

Fru talman! Det är klart att Sickan har en plan! Annars hade jag inte haft det här uppdraget.

Jag vill börja med Fredrik Olovssons uppföljningsfråga. Avser regeringen att misslyckas med de här målen? Är det så att vi förhandlar ihop en hel europeisk union till att sätta ett mål och berättar att vi är stolta över det men i hemlighet bara vill att det ska "tanka" och gå helt åt pipsvängen? På den frågan är svaret nej.

Det är samma sak här som med diskussionen vi har haft om både våra egna nationella mål och våra EU-mål för minskade utsläpp till 2030. Där har vi mycket ärligt och rakt sagt: Prognosen för 2030 har blivit sämre, och vi kommer att återkomma med fler åtgärder som gör att vi minskar utsläppen till 2030 och kan nå våra mål inom ESR. Och voilà - nu har vi också presenterat fler åtgärder och en gyllene lösning som gör att vi når våra åtaganden inom ESR och inom EU för minskade utsläpp.

Jag vill drista mig till att läsa högt igen ur mitt skriftliga svar, även för dem som är på läktaren och dem som går därifrån nu - varmt välkomna till Sveriges riksdag! "I början av året gav regeringen därför Energimyndigheten i uppdrag att bland annat föreslå en eller flera metoder för att beräkna energibesparingar som följer av andra energieffektiviseringsåtgärder utöver energi- och koldioxidskatten. I uppdraget ingår även att lämna förslag på eventuellt kompletterande samhällsekonomiskt kostnadseffektiva åtgärder i det fall det årliga nationella energibesparingskravet inte uppnås. Regeringens inriktning är att direktivet ska genomföras på ett kostnadseffektivt sätt, och åtgärder ska därmed inte överstiga energisparkravets nivåer." Det är ett tydligt mål. Vi ska nå detta mål, och vi behöver ha fler åtgärder i verktygslådan för att kunna göra det.

Fru talman! Som sagt involverar det här målet på ett övergripande plan ett mål för EU som helhet med en bindande del och en icke-bindande del. Det har att göra med att vi nu lägger om Sveriges klimatpolitik från att den primärt ska bäras av enskilda familjers och hushålls val som den avgörande faktorn för att vi ska kunna nå våra högt uppsatta klimatmål till att det ges mer av grundläggande avgörande förutsättningar för att transportsektorn och vår tunga industri ska kunna elektrifieras och därmed få ned utsläppen.

Därmed kan vi fortsätta vara den här gyllene gröna omställningsledaren i världen som visar att det går att ha högt satta klimatmål och samtidigt driva ekonomisk tillväxt, skapa arbetstillfällen för sina medborgare och i förlängningen också trygga välfärden. Vi kan inte ha ett nationellt upplägg där vi säger: Tyvärr, vi satte ett så tufft energibesparingskrav på frivillig väg för oss själva att det inte blev någonting med den gröna omställning som kunde ha kapat flera procentenheter inom den tunga industrin!

Det är denna balansgång vi går. Jag försöker svara rakt här och nu, fru talman: Vi har fortfarande ambitionen att nå de här målen. Energimyndigheten kommer att föreslå fler åtgärder för oss. Tanken är att de ska återkomma med detta i december i år.

Fru talman! Vad trevligt att mötas här, även om det är under något mindre festliga former än de senaste gångerna då det varit riksmötets högtidliga öppnande och partiledardebatt.

Fredrik Olovsson har frågat mig vilken analys som gjordes av Sveriges möjligheter att uppfylla det omarbetade åtagandet i samband med att Sverige som ordförandeland drev igenom och skärpte energieffektiviseringsdirektivet. Fredrik Olovsson har också frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att genomföra återstående sparbeting.

För att de som lyssnar ska hänga med vill jag börja med att förtydliga de olika krav och nationella åtaganden som följer av det omarbetade direktivet om energieffektivitet.

Direktivet innehåller numera ett bindande mål på EU-nivå om att minska den slutliga energianvändningen med 11,7 procent fram till 2030 jämfört med EU:s referensscenario från 2020. För att uppnå målet på EUnivå ska medlemsländerna bidra med vägledande nationella bidrag. Dessa nationella bidrag är med andra ord inte bindande, vilket var en viktig förutsättning för de flesta medlemsländerna under förhandlingarna av direktivet.

Att bidraget blev vägledande, det vill säga inte bindande, var också viktigt för Sverige framför allt för att målet inte ska motverka den gröna omställningen i industrin, inklusive etablering av nya industrier. Direktivet innehåller även ett nationellt bindande krav som innebär att medlemsländerna ska uppnå årliga ackumulerade energibesparingar om genomsnittligt cirka 1,5 procent mellan 2021 och 2030.

Fru talman! Det årliga energisparkravet och det nationella vägledande bidraget till EU:s energieffektiviseringsmål är alltså två olika aspekter av direktivet.

För att återgå till Fredrik Olovssons frågor genomfördes analyser av det nationellt bindande årliga energisparkravet i samband med kommissionens förslag, som presentades i juli 2021. Analyserna visade redan då att Sverige skulle få svårt att uppfylla ett genomsnittligt årligt nationellt bindande energisparkrav om 1,5 procent genom att enbart räkna med energi- och koldioxidskatten, vilket är det styrmedel som Sverige hittills har redovisat för att uppnå det tidigare årliga energisparkravet.

I början av året gav regeringen därför Energimyndigheten i uppdrag att bland annat föreslå en eller flera metoder för att beräkna energibesparingar som följer av andra energieffektiviseringsåtgärder utöver energi- och koldioxidskatten. I uppdraget ingår även att lämna förslag på eventuellt kompletterande samhällsekonomiskt kostnadseffektiva åtgärder i det fall det årliga nationella energibesparingskravet inte uppnås. Regeringens inriktning är att direktivet ska genomföras på ett kostnadseffektivt sätt, och åtgärder ska därmed inte överstiga energisparkravets nivåer.

Avslutningsvis vill jag tillägga att effektiv energianvändning är en viktig pusselbit i arbetet med den pågående elektrifieringen och klimatomställningen. Det handlar både om att minska energianvändningen i stort och om att få ned effekttopparna och därmed underlätta för effektivt resursnyttjande i energisystemet.

Energieffektivisering kan dock inte ensamt lösa de utmaningar som energisystemet står inför. Vi kan inte titta på energieffektivisering som en separat fråga, utan man behöver se den större bilden där även behov för klimatomställning, konkurrenskraft och välfärd måste ingå.

Regeringen ser att Sveriges nuvarande mål för energieffektivisering inte är anpassat för industrins gröna omställning genom elektrifiering eller till mål om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040. Av den anledningen aviserade regeringen i den energipolitiska långsiktiga inriktningen att målet bör ses över i syfte att tydligare främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen.

Herr talman! Frågan blir ändå: Tycker Miljöpartiet att det är en rättvis klimatpolitik när en vanlig barnfamilj på landet, som är beroende av bilen och har flera kilometer till närmaste lantbuss, betalar 28 kronor litern? När Miljöpartiet var med och styrde hade man dessutom en prognos för reduktionsplikten som hade inneburit att priset hade stuckit iväg långt över 30 kronor litern. Är detta en rättvis klimatpolitik? Det är ju inte det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Anledningen till att vi nu går fram med en lite höjd reduktionsplikt är att den delvis är förändrad. Dessutom kompenserar vi hushållen genom att sänka skatten, så från politiskt håll bäddar vi fortfarande för att det inte ska bli dyrare att vara svensk.

Samtidigt bygger vi ut rejält med laddstolpar och banar väg för en robust energipolitik med effekt, så att man också ska kunna våga växla över till en elbil. Nu premierar vi detta och hjälper de ekonomiskt svaga hushållen att kunna köpa en elbil. Det är en rättvis klimatpolitik.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig börja med att hälsa Amanda Lind välkommen hem från Miljöpartiets sommarturné, som var en tågresa på Inlandsbanan. Ett av de budskap jag noterade från Miljöpartiets resa är att landsbygdspolitiken inte får reduceras till att bara handla om bränslepriser utan handlar om mycket mer än så, och detta är ju väldigt sant.

Problemet är bara att många företag och hushåll i detta avlånga land bokstavligt talat gick på knäna när dieselpriset tilläts stiga över 28 kronor litern; jag tänker mig alltså att vi ändå ska prata om detta. Om inte reduktionsplikten hade sänkts hade priset vid pump fortfarande varit mycket högt. I dag har Sverige i stället Europas lägsta drivmedelspriser.

Jag undrar, herr talman, hur mycket Miljöpartiet tycker att en liter soppa borde kosta. För visst behöver väl landsbygdspolitiken handla om mer än orimligt höga drivmedelspriser?

(Applåder)

Herr talman! Fysikens lagar trumfar fortfarande politikens vilja och stora politiska ord. Jag har aldrig varit emot något enskilt kraftslag. Jag har pekat på behovet av effekt ut. Det är helt uppenbart att vi i dag har en opposition i Sverige som fortfarande inte fattar vad effekt är. Gå hem och läs på om vad detta är!

Det råder störst effektbrist i södra Skåne. Detta är resultatet av en rödgrön energipolitik med en tro på att man - även kalla dagar när det inte blåser - kommer att ha tillräckligt med kraft för att ställa om industrin om man bara trycker in en massa mer el i systemet utan att det är baskraft. Det har man inte.

Därför behöver vi jobba med både vindkraft och lagring. Detta kommer dock inte att räcka om vi ska fördubbla vårt energisystem utan att det går ut över hushållen.

Låt oss bana väg för alla goda krafter. Det är dock inte bara mer el som ska in nu, utan det är också mer effekt som ska ut - annars kommer vi fortfarande bara att kunna konsumera lika mycket i dag som för tio år sedan. Detta är resultatet av er politik.

(Applåder)

Herr talman! Alla goda krafter behövs. Vi går nu fram med de beslut som behövs för att öka incitamenten för kommuner att säga ja till landbaserad vindkraft. Detta var något som den förra rödgröna regeringen inte lyckades bli enig om eller få igenom i kammaren. Där levererar vi än en gång - den här gången för att bana väg för mer vindkraft utan att köra ned den i halsen på boende i kommunerna. Det är en bra balans. Det är en folklig förankring av klimatpolitik som kan göra skillnad.

Samtidigt banar vi väg för flextjänster och aggregeringstjänster - sådant som gör att vi får ut mer av den el som finns i systemet.

Skånes problem är ju effektbrist. Jag menar att man gör det alldeles för enkelt för sig när man pratar om hur mycket el man får ut på blåsiga dagar. Vi behöver prata om hur man får ut mer effekt. Enbart havsbaserad vindkraft kommer inte att lösa detta. Därför är det märkligt att ett enskilt kraftslag ska få sin anslutningsavgift subventionerad medan andra inte kan få det. Det är inte teknikneutralt.

(Applåder)

Herr talman! Jag önskar att vi hade fler inlägg i replikskiftena, för jag har en motfråga. Betyder detta att man i Centerpartiet nu är beredd att otvetydigt säga "Ja, låt oss bana väg för ny kärnkraft - låt oss diskutera hur, inte om!"? I så fall kan vi nämligen sitta ned och diskutera detta.

Jag tar dock fasta på det statsministern sa senast i går: Det är inte den som vill minst för Sverige - eller den som velar mest, vilket statsministern inte sa men som jag lägger till - som ska få bestämma reformtempot för sådant som svenska folket och svenska företag har väntat alldeles för länge på. Det är inte heller så att ett enskilt vindkraftsprojekt som planerats i 20 år stupar på grund av att vi nu inte längre säger att ett enskilt kraftslag ska få sin anslutningsavgift täckt medan varken den landbaserade vindkraften eller något annat kraftslag ska få det och att den notan ska skickas till hushållen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Nu behöver vi gå över till teknikneutralitet - och gärna långsiktighet över blockgränsen.

(Applåder)