Ebba Busch

Herr talman! Tack för frågan, Mats Sander!

Skåne och hela Öresundsregionen, även Östersjöregionen för den delen, är en otroligt viktig tillväxtmotor för Sverige. Därför är det problematiskt att vi har en situation där vi de senaste dryga tio åren har tillfört installerad produktionskapacitet på 13 000 megawatt – det är jättemycket – men bara kan konsumera 340 megawatt mer.

De som känner av det här allra mest är skåningarna, till exempel företagare som vill starta nya fabriker men får nej därför att det inte finns garanterad el.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi jobbar på lång sikt med att bana väg för ny kärnkraft. I dag gavs ett historiskt besked som vi hoppas på brett stöd för här i kammaren. Vi har också nästan 70 åtgärder som handlar om att få ut mer effekt av all el som produceras nu. Vi ger incitament till vindkraften – fler ska kunna säga ja. Vi satsar på kraftvärme. Vi gör också pilotstudier på gasturbiner och andra stödtjänster för att stötta inte minst Skåne.

Herr talman! Det är för dyrt att vara svensk. Därför har vi lovat svenska folket att vi ska lätta på kostnaderna. Vi tog över ett Sverige som hade en inflation på 10 procent men har nu lyckats pressa ned den till 2 procent. Det är en av de mest avgörande frågorna för att se till att hårt arbetande människor och människor som har arbetat hårt och i dag lever på sin pension, sin uppskjutna lön, ska ha mer kvar i slutet av månaden.

Därtill har vi levererat på löftet att pressa ned de politiskt uppdrivna drivmedelspriserna. När vi gick ut med det löftet låg drivmedelspriserna på 28 kronor. Nu ligger de på 16 kronor. En stor del av det är direkt relaterat till det vi har gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därtill kommer vi framåt att fortsätta prioritera att sänka skatten såväl för dem som arbetar som för dem som har arbetat.

(Applåder)

Herr talman! Tack för frågan, Angelica Lundberg!

Sverige är verkligen en nation som är byggd på innovation. Det är så vi har byggt vårt välstånd. Och jag vet att det finns ett stort intresse i kammaren för de här frågorna.

Under flera decennier har vi legat i topp tre i flera olika både globala och europeiska innovationsrankningar. Men det är inte något som vi kan ta för givet. Nu är konkurrensen stenhård.

Generellt sett vet vi att regelförenklingar är viktiga. Det är även viktigt att prioritera inkubatorer och testbäddar och att ge innovativa företag som vill lansera sådant som inte finns på marknaden över huvud taget möjlighet att göra det. Den miljön ska vi värna.

Det är en av anledningarna till att vi fyra samarbetspartier nu är överens om en forsknings- och innovationsproposition om att satsa mer än någonsin i svensk historia på att även framåt bana väg för den sortens företag och innovationer för kommande generationer.

Herr talman! Jag uppmanar alla här inne att ta del av de nästan 70 åtgärder som regeringen har beslutat om och som nu ger de lägsta elpriserna på fyra år, även om vi är långtifrån nöjda. Det är 70 teknikneutrala åtgärder till alla kraftslag som ska bidra. Ett exempel är ett uppdrag till vindkraften att leverera mer effekt, inte bara mer el.

Jag samtalar gärna med oppositionen om detta. Men alternativet till denna fossilfria baskraft kan svenska folket se på sin elräkning. Det är ett alternativ ingen borde vilja ha kvar.

(Applåder)

Herr talman! Det är en mycket relevant fråga från Rickard Nordin.

Det enkla, korta svaret är: Alternativet till stora mängder fossilfri baskraft prövar Sverige nu. Det är tyvärr inget experiment. Det är resultatet av en rödgrön energipolitik som valde att prioritera ideologi framför Sveriges bästa i en mycket svår tid.

Vi har alternativet till avsaknad av denna baskraft nu. Priset för det får företag som inte kan ansluta till elsystemet betala, det får framför allt södra Sverige betala och det får alla svenska hushåll betala med otroligt volatila elpriser.

Utöver det vill jag säga att Rickard Nordins fråga bygger på ett grundpåstående om att vi bara skulle bygga kärnkraft. Nej, det ska vi verkligen inte. Den här regeringen och de fyra samarbetspartierna är för alla goda, fossilfria kraftslag. Vi ska vidta fler åtgärder, gärna ihop med oppositionen, för vindkraft, solkraft, vattenkraft, kraftvärme och andra kraftslag.

(Applåder)

Fru talman! Sverige har nu de lägsta elpriserna på fyra år. Men om man frågar svenska folket tror jag att få skulle säga på uppstuds: Jo, jag märker att det är mycket billigare den här vintern jämfört med den tidigare vintern och dessutom mycket billigare jämfört med vintern innan dess.

På sin elräkning ser man nämligen att man nu inte bara betalar ganska mycket för elen, även om vi har bland de lägsta elpriserna i hela EU och mycket lägre elpriser än för fyra år sedan, utan också får betala ganska mycket för elnätet. En väderberoende kraftproduktion kräver väldigt mycket mer elnät. Det ska vi också vara medvetna om när vi bygger helheten i ett elsystem.

Om vi trycker in en massa baskraft, alltså vattenkraft och kärnkraft, kan vi dock utnyttja befintliga elnät mycket mer effektivt. Det är nämligen skillnad på elproduktion och elproduktion. Den intermittenta kraftproduktionen och baskraften fungerar på helt olika sätt i systemet. Den ena är synkron, och den andra är asynkron – detta är fysik, inte politik. Det är därför vi behöver ha de kraftslagen ihop i systemet.

Har man mer baskraft i systemet kan man lättare flytta elen från punkt A till punkt B, från där den produceras till där den behövs. Då behöver vi inte lägga lika många miljarders miljarder på elnät. Det behöver visserligen också ske, men då inte i samma dramatiska takt. Detta vill jag trycka på med viss emfas.

Det avslutande, viktiga svaret är att de två nya uppdrag som vi har gett för att stärka intermittent kraftproduktions bidrag till ett robust energisystem är viktiga. Hur ser vi till att ge incitament som inte bara premierar en massa el som kommer och går när den vill utan också ger effekt, så att vi kan stå starka i en tuff tid oavsett om det är i Västernorrland eller andra delar av Sverige?

Jag tackar för interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Sveriges stora problem är inte att vi har brist på el. Vi har ett väldigt stort elöverskott. Sverige är ett av de länder i EU som har det minsta importbehovet. Men kritiska dagar har vi importbehov eftersom vi inte har tillräckligt med el jämnt fördelat under året.

Det handlar om tillgänglig effekt, el som finns tillgänglig för våra tunga industrier och våra företag och som de kan ansluta till. Det hjälper inte att vi vissa dagar har ett massivt överskott. Det går då utanför vårt lands gränser, för det finns inget vettigt sätt att lagra all den elen. Den elen går på export. Andra dagar behöver vi i stället importera.

Häremellan har vi då företag som tvingas säga nej till företagsetableringar och kommuner som tvingas säga nej till nya fabriker och nya arbetstillfällen eftersom vi har en kraftproduktion som är alldeles för väderberoende.

Med det sagt: Regeringen gör nu mycket för att på kort, medellång och lång sikt se till att vi får loss mer elproduktion men också mer effekt av den el som produceras. Det betyder att vi banar väg för både mer vindkraft och mer kärnkraft. Dessa står inte emot varandra.

Jag har precis landat efter att jag varit i Bryssel. Jag var på energiministerrådsmöte med mina ministerkollegor i EU. En del länder står fortfarande i den här kampen mellan olika kraftslag. Sverige har i alla fall med den här regeringen lämnat den kampen mellan kärnkraft och vindkraft. Alla goda krafter behövs nu.

Jag tycker att det bästa beviset på detta är alla de åtgärder som den här regeringen nu klarar att göra för att bana väg för vindkraft. Det mäktade inte en rödgrön regering med. Men jag vet att det finns en stor samsyn mellan regeringen och till exempel Socialdemokraterna, som Malin Larsson representerar.

Det handlar om incitamentet för vindkraftsutbyggnad, som vi talar om nu. Det handlar om att premiera dem som redan har och om att öka incitamenten för att säga ja framåt. Det handlar om kompensation till närboende och om lokal nytta av vindkraft. Det handlar om höjd fastighetsskatt för vindkraft, som då också kan föras vidare.

Vi har gjort mycket för att snabba upp prövningsprocesserna för havsbaserad vindkraft. Frågan om det går att göra mer tillsammans med försvaret för att försvaret ska kunna säga ja till fler havsbaserade vindkraftverk har vi kört i botten. Vi har nu gett uppdrag om att öka incitamenten brett. Det kan handla om ekonomiska incitament och bredare incitament för att vindkraftsbolagen ska leverera mer effekt av all den el som produceras av vindkraften.

Man kan titta på detta på kort sikt. Om vi inte ska göra som många andra länder – reversera och börja importera olja och gas igen, vilket Sverige inte vill – behöver vi få loss mer vindkraft. Men det ska vara vindkraft som kan ge mer tillgänglig el där det behövs och när det behövs. Den ska inte bara gå på export.

Jag tycker att Ånge är ett utmärkt exempel. Det är ett gott exempel på dialog mellan kommun, boende och bolag. Det arbete man har vad gäller vätgas är också ett gott exempel. Vi har också exempel på västkusten, där man nu tittar på möjligheter att lagra energin som produceras från vindkraften i form av vätgas, vilket innebär att den kan användas på ett helt annat sätt, mer jämnt fördelat under året. Nog händer det mycket på området.

Fru talman! För att jag ska ha svarat tydligt på den andra frågan från interpellanten säger jag: Ja, vi är beredda att göra mer för att öka incitamenten här, och det ligger inom ramen för bland annat det uppdrag som vi redan nu har gett när det gäller hur vi kan få ut mer effekt av el från vindkraft.

Fru talman! Tack till Malin Larsson för relevanta följdfrågor till en mycket viktig interpellation!

Jag vill börja med att understryka det och, fru talman, kvittera det som Malin Larsson säger här. Jag har stor förståelse för att det är många kommuner som väntar på det här.

Frågan handlar om hur vi ska öka incitamentet för att man ska vilja säga ja till vindkraft trots det ingrepp som det innebär i naturen och i många bostadsområden i många kommuner. Är man med och tar det här ansvaret – som Malin Larsson pekar på att många kommuner, inte minst i Västernorrland, har gjort – ska man känna att det ses och att det premieras.

Frågan om hur vi ska skapa incitament har diskuterats under många års tid, och nu äntligen har vi ett besked om ett grundupplägg för hur detta ska beräknas för kommunerna. Vi har satt en prislapp. Det finns avsatta medel. Det ska betalas ut under det här året. Men då vill man veta när och exakt på vilken grund. Grunderna i modellen är ju klara.

Jag förstår frustrationen, men under den presentation som vi gjorde i höstas från regeringens sida var vi tydliga med att vi kommer att återkomma med detaljer om upplägget. Sedan gavs det ett beräkningsexempel på vad det skulle kunna innebära för kommuner som redan har vindkraft, där man utgick från underlaget från Energimyndigheten.

Men sunt förnuft måste också råda. Jag tror att det är få som skulle uppskatta en modell där man utgår från var anslutningspunkten är i stället för var den faktiska vindsnurran står.

Med det sagt: Frustrationen kommer att behöva kvarstå ett tag till i fråga om när man får pengarna och exakt hur mycket det blir. Vi kommer, precis som vi sa i höstas, att återkomma i detalj om detta.

Fru talman! Malin Larsson har frågat mig om den information stämmer som lämnats av Finansdepartementet angående incitamentsersättning, vad gäller både vilka kommuner som omfattas och beloppen, och om ersättningen till kommunerna kommer att betalas ut under 2025 samt om jag och regeringen avser att ytterligare utveckla incitamentsersättningen för vindkraft.

Svar på interpellationer

I budgeten för 2025 har riksdagen på regeringens förslag avsatt 340 miljoner kronor att fördela till kommuner där det finns vindkraft. Regeringen har inte för avsikt att låta dessa medel brinna inne. De medel som finns avsatta för 2025 kommer att betalas ut till kommunerna under 2025.

Den preliminära prognos som Finansdepartementet kommunicerade i september förra året byggde på tidiga uppskattningar och på den statistik för vindkraft i drift som finns sammanställd av Energimyndigheten. Det innebar bland annat att kommuner beräknades ha vindkraft baserat på var anslutningspunkten till elnätet finns i stället för på i vilken kommun de faktiska vindkraftverken finns. Detta behöver naturligtvis justeras så att utgångspunkten för fördelningen blir var vindkraftverken faktiskt är belägna. Jag kan inte i dag säga när detta arbete är klart – vi är nu i mars månad 2025 – eller hur stor justeringen kommer att bli jämfört med prognosen för enskilda kommuner, men på nationell nivå är siffran densamma som då, 340 miljoner kronor.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 gjort en bedömning av utbyggnadstakten för de kommande tre åren. Den innebär en beräknad ökning av ersättningen till kommunerna till 370 miljoner kronor för 2026 och 400 miljoner kronor år 2027.

Regeringen arbetar med att ta fram ett vindkraftspaket, som syftar till att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft genom stärkta incitament och ökad acceptans. Stödet till kommunerna är det första steget i detta paket. Därutöver förbereder regeringen insatser för att genomföra de tre kompensationsförslag som presenterades i betänkandet Värdet av vinden, SOU 2023:18. Om de förslagen genomförs kommer lokalsamhället att kunna få del av intäkterna från en vindkraftspark, de närboende få rätt till andel av intäkten och ägare av intilliggande fastigheter få rätt till inlösen av fastigheten till ett pris som motsvarar vad fastigheten hade varit värd om parken inte hade uppförts.

Herr talman! Jag vill börja mitt sista inlägg med att tacka Johnny Svedin för interpellationen.

Det har för min del varit många interpellationer i rad i kammaren där en del har frågat: Varför lägger regeringen så mycket tid och kraft på regelförenklingar? Det verkar vara den primära reformen på näringslivsområdet. Ja, det är det, utöver att städa upp och få ordning i energipolitiken.

Jag ska inte göra någon summering av de svar jag redan har gett utan vill bygga på och säga att jag uppfattar att Johnny Svedin och jag läser läget lika. Men handling är otroligt mycket tyngre än ord. Vi har ord från EU; nu behöver vi handling. Vi har ord från regeringen – från mig själv. Nu har vi gått från en period av att tillsätta tusen utredningar till att kunna fatta beslut om detta. Saker börjar träda i kraft. Det är ny lagstiftning, nya verktyg, nytt implementeringsråd och nytt förenklingsråd. Nu ska vi gå därifrån till att det börjar märkas tydlig skillnad för företagen.

Det är detta som vi sedan ska utvärderas utifrån. Fortsätt att elda på! Jag ser fram emot att rapportera vad vi har presterat i handling om ett år, utifrån alla dessa ord jag har levererat i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Om jag förstår frågan rätt handlar det om hur vi själva ska bedöma om vi tror att EU-kommissionens åtgärder har önskad effekt. Jag ska svara rakt på sak och säga att vi inte har kommit så långt än. Men vi ska nu titta på det som har presenterats och överväga om vi tror att det som har föreslagits är rätt och om det är tillräckligt eller om vi saknar något.

Jag vill instämma i Johnny Svedins kommentar om att det låter väldigt bra när man adderar det som nu kommer från kommissionen och det den signalerar. Det är ett ganska skarpt tonläge från bland andra Ursula von der Leyen och flera ansvariga kommissionärer.

Jag har haft nöjet att vara partiledare i snart tio år. Jag är alltså inne på min tredje kommission nu. Det är ganska många kommissioner som har kommit och gått och sagt om Brysselmaskineriet att de ska ”cut red tape”, som det heter på engelska, och ”ease the regulatory burden” – att lätta på regelbördan för företagen – men sedan har det ändå gått precis åt andra hållet.

Jag är alltså tveksam till om det som har presenterats är tillräckligt. Jag tror det när jag ser det. Det är just nu en supertuff målkonflikt mellan den gröna given och det Draghi signalerar i sin rapport när det gäller behovet av konkurrenskraft. Jag tror att vi kommer att få en diskussion om vad som behöver pausas av implementeringar. Behövs moratorium på vissa delar? Regeringen har inga sådana förslag på bordet nu, men jag förväntar mig att det kommer att bli en sådan diskussion i Europa där Sverige behöver inta en position och vara aktivt. Det kan vi göra bland annat utifrån vad kommissionen nu har presenterat.

Innan jag släpper ordet vill jag ändå understryka en sak apropå liknelsen med fotbollslagen där det ena laget får springa runt med många fler vikter än det andra laget. Företagens administrativa kostnader och så kallade fullgörandekostnader fortsätter att öka även i Sverige, bland annat för att vi försöker att komma åt organiserad brottslighet i näringslivet. Den kostnaden ökade under 2023 med ungefär 1,4 miljarder kronor. Det innebär att den totala årliga kostnaden för företag att följa regler är hisnande 379 miljarder kronor, enligt Näringslivets Regelnämnd.

Det är tufft. Vad vågar vi pausa? Vad vågar vi ta bort? Men jag är medveten om de investeringsavgöranden som många företag just nu gör. De kommer att lämna Sverige och Europa om vi inte vågar sätta ned foten åt rätt håll.

Herr talman! Jag ska försöka svara i så mycket klarspråk jag kan. När det gäller det senare tror jag att de kommer att stå i konflikt med varandra, både miljöintressena och konkurrenskraftsintressena. Jag tror att vi från Sveriges sida behöver bestämma oss för att ligga på som hökar i EU-processerna. Antingen lyckas vi få ihop ekvationen och förena högt uppsatta klimatmål med konkurrenskraft, eller så flyttar företagen någon annanstans.

Min egen bedömning är att EU har ett år på sig. Det kommande året blir avgörande för företagens planer.

I olika EU-sammanhang pratar vi ofta om behovet av level playing field, alltså att man ska ha en jämn spelplan. Vad tusan betyder nu det? Jo, om två fotbollslag möts i en match kan inte det ena laget vara dopat och ha två extra spelare på planen som dessutom har tränat fem år längre än det andra laget, medan det andra laget får springa runt med extra vikter i form av regelbörda. Men det är exakt den situationen vi har när det gäller möjligheten för Sverige och länderna i EU att möta den tuffa konkurrensen från USA och Kina. Det är inte en jämn spelplan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi befinner oss mitt i ett industrikrig, och ju förr vi fattar allvaret i det, desto bättre. Det har direkt bäring på investeringsvilja och arbetstillfällen och också på något så stort som framtidstro. Vi kan mäta detta och se det i olika undersökningar. Vi har föräldrar som undrar om deras barn verkligen kommer att få det bättre än de själva fick. När framtidstron börjar svikta är det verkligen fara å färde för länder och kontinenter. Det är alltså mycket som står på spel här.

Hur ska vi då säkerställa att detta inte dröjer? Jag tror att vi måste slå fast att EU inte är samma sak som kommissionen. De som sitter på läktaren eller kanske sitter hemma och håller på och pluggar om Europaparlamentet, EU-kommissionen och ministerråden, dit jag som minister åker och träffar energiministrar från olika delar av Europa, ska veta att alla dessa instanser är avgörande för vad som blir EU-linjen. Men EU är inte kommissionen – EU är medlemsstaterna – och Sverige behöver inte vänta på kommissionen här. Vi kan bestämma själva.

Just nu letar man efter ledarskap. Jag är trött på att möta rädda europeiska ledare som åker till Davos – där jag nyligen var på World Economic Forum för första gången i livet – och pratar om Trump och USA. Och USA var inte ens där. Detta pratar man om i stället för att prata om hur vi ska göra vår egen hemläxa och säkra vår egen konkurrenskraft.

Sverige behöver inte sitta och vänta på att EU-kommissionen ska bestämma sig för hur man ska förhålla sig till J.D. Vance eller Donald Trump. Vi kan välja en egen svensk linje och kroka arm med andra länder i Europa.

Låt mig komma tillbaka till det som är kärnan i mitt svar, nämligen regelförenklingar. Förenklingsrådet är inte, som någon annan här i kammaren sa, en utredning, utan det är ett gäng som kan komma med förslag till regelförenklingar kontinuerligt. Jag ser fram emot att börja få leveranser från dem senare i vår.

Sedan har vi implementeringsrådet. Hur många gånger har vi inte haft debatter och valrörelser där det har sagts att vi i Sverige är så bra på att ”goldplatea” saker? Det innebär att vi inför EU-lagstiftning och driver den så långt det bara går, så att det blir så krångligt som möjligt. Implementeringsrådet ska hjälpa oss att till och med rulla tillbaka sådant där vi har gått lite för långt och också, innan det sker, flagga för sådant där vi är på väg att gå för långt.

Detta är två riktigt bra råd. Detta år är det första år då de kan jobba under ett helt år och gå från ord till handling.

Fru talman! Äntligen! Vi kommer till den fjärde interpellationen för i dag. har frågat klimat- och miljöministern hur hon och regeringen kommer att arbeta för att EU inte endast ska driva frågan om grön omställning utan även arbeta aktivt för regellättnader för att öka konkurrenskraften för svenska och europeiska företag. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen, så jag hoppas att Johnny Svedin kan nöja sig med mig.

Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Sverige. Regeringen driver därför en offensiv förenklingsagenda, i både Sverige och EU. Svenska och europeiska företag behöver ett ändamålsenligt och enkelt regelverk för att inte hamna efter i konkurrensen med företag utanför EU.

Med detta sagt är, menar jag, frågorna om grön omställning och konkurrenskraft nära sammankopplade, vilket också är den signal vi får från kommissionen. Kommissionen har bland annat uttalat att klimat och konkurrenskraft ska gå hand i hand, och man har även utlovat ett ambitiöst förenklingspaket som kommer att presenteras inom kort.

Regeringen välkomnar EU-kommissionens initiativ och ökade insatser på förenklingsområdet. Regeringen driver aktivt frågan om förenkling av befintlig EU-lagstiftning, minskad onödig regelbörda och väl genomförda konsekvensutredningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har i detta sammanhang bland annat påpekat för kommissionen att EU:s konsekvensutredningar bör återspegla breda intressentdialoger. Kommissionens åtgärdsförslag bör i balans både främja den gröna omställningen och samtidigt reducera och förebygga regelbördan för europeiska företag.

Regeringen har därutöver tillsatt implementeringsrådet, vars syfte är att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Rådet ska lämna rekommendationer vid implementering av EU-direktiv för att motverka omotiverade regelbördor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka Ingela Nylund Watz och Patrik Björck för interpellationerna. Vi har, fru talman, helt och hållet samma bild av vad Annika Strandhäll har sagt – jag har inte påstått något annat.

Fru talman! Jag uppskattar inte att Patrik Björck återkommande har sagt att vi inte har någon energipolitik eller näringspolitik. Jag köper en rak, tuff debatt. För att tala klarspråk tycker jag verkligen att Ingela Nylund Watz har stått för en sådan. Man kan tycka att det är fel, dålig, otillräcklig eller fel inriktad politik. Regeringen och Socialdemokraterna har uppenbarligen gett till exempel vägunderhållsfrågan olika vikt. Detta har jag inga problem med. Men ”ingen politik” stämmer sannerligen inte.

Reformtempot är enormt högt, bland annat på energiområdet, vilket till exempel gjort att SSAB nu har fått besked om den effekttilldelning som man inte kunde få tydligt besked om under den rödgröna regeringen. Det innebär att man kan stänga traditionell produktion av stål i Sverige 2029. Det är 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp som försvinner tack vare det höga tempot och den stora skickligheten i det politiska beslutsfattandet. Det handlar till exempel om att få bort luftbokningar i anslutningsköerna.

När hela Europa fick en örfil i form av Draghirapporten för att vi inte värnar konkurrenskraft genom regellättnader är detta en topprioritet för den svenska regeringen. Det kommer att ha effekt för Sveriges huvudstad.

Vi ser nu att en majoritet av dem som gick i konkurs hade skatteanstånd. Nu kan vi förhoppningsvis komma till en ny utgångspunkt för arbetet framåt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Nej, att sitta i regering är att ha ansvaret att göra skillnad för de medborgare som man har möjlighet att göra skillnad för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill återigen gå tillbaka till fakta. När vi trädde in i regeringsställning låg inflationen på 10 procent. Anledningen till att inflationen är en otroligt farlig fiende för ett land är att den slår stenhårt mot företagen, som ju är Sveriges jobbskapare. Den slår också stenhårt mot Sveriges konkurrenskraft och möjlighet att stå sig i en otroligt tuff internationell konkurrens och globaliserad värld. Den är en så farlig fiende för att den slår stenhårt mot alla löntagare. Allt blir dyrare, och värdet på den lön man har i slutet av månaden går effektivt sett ned.

Fru talman! Jag berättar sällan om min uppväxt och var jag kommer ifrån i politiska sammanhang som detta. Men vid de få gånger det händer gör jag det i syfte att understryka att jag förstår och att vi är många som delar sådana erfarenheter. Uppenbarligen är vi också flera i dagens interpellationsdebatt som gör det. Det är därför drivkraften måste vara att gå från ord till handling.

Låt mig gå tillbaka till fakta. När vi tog över låg inflationen på 10 procent. Nu är den 2 procent. Det har vi gjort för Sveriges bästa, för företagandet, för konkurrenskraften, för att det ska löna sig att arbeta och för att det sakta men säkert ska bli lite billigare att vara svensk.

Om man vill måla upp poliser och sjuksköterskor som höginkomsttagare och raljera över det får valet stå för den som gör så. Jag konstaterar att många familjer med motsvarande en polislön och en sjuksköterskelön får en lättnad på 11 000 i år.

I huvudstadsregionen väljer man att höja skatten systematiskt för dem som har det absolut tuffast och som inte betalar statlig inkomstskatt. I detta område lägger man samtidigt ned anorexivård, skär ned på närakuten vid Hötorget och lägger ned 13 vårdval. Här har även köerna till bup skenat iväg, och 1 000 anställda hos privata vårdgivare har av ideologiska skäl fått lämna sina jobb.

När frågan helt rätt ställs om vilken vision regeringen och jag har för huvudstadsregionen och för Sverige svarar jag: Ur ett tillväxtperspektiv är det att varje stad, kommun och region ska få lov att bygga på sina styrkor. Vi har de producerande delarna av Sverige, inte minst i norr, som har vissa styrkor. Där är infrastrukturen helt avgörande – att vi har hamnar, järnväg och vägar som är farbara.

På det området har denna regering – inte den rödgröna regeringen – levererat den största infrastruktursatsningen någonsin i svensk historia: 200 miljarder mer. Vi har en nollad vägunderhållsskuld, något de rödgröna inte lyckades göra.

Vi vet att det är hårt arbete och nyfikenhet som har byggt svenskt välstånd och som har gjort att vi har tagit oss förbi tuffa tider tidigare. Därför finns en historiskt stor forsknings- och innovationssatsning i vår budget.

Ja, hela Europa står inför ett vägskäl – mer regelbörda eller lättad regelbörda – för att få ökad konkurrenskraft. Ja, det är därför rätt att prioritera regelförenklingar så tungt som regeringen gör.

Fru talman! Jag vet hur det är att växa upp i en familj där varje hundralapp gör skillnad.

Jag vet hur det är att växa upp i en familj där man litade på välfärdssystemet och det fallerade.

Jag vet hur det är att växa upp i en familj som påverkades hårt av 90talskrisen när man skattades ut som egenföretagare, räntorna slog i taket och man tvingades sälja sin lägenhet, oavsett om man gick plus minus noll eller rejält back.

Jag vet hur det är att växa upp i ett hem där man stått med erbjudande om förtidspensionering vid dryga 40 års ålder under en röd regering och där man stått utan någon ersättning alls under en blå regering.

När vi talar om att det är människor av kött och blod som påverkas av konkurserna kan jag alltså inte annat än att verkligen hålla med Annika Strandhäll. Jag är uppvuxen i en egenföretagarfamilj där jag redan när jag var nio år lärde mig ordet personlig konkurs. Det är också fortsatt min drivkraft – att veta att vi inte kommer att kunna bygga ett perfekt system men att systemet, staten, finns till för människor, inte tvärtom.

Det är därför det är så otroligt viktigt att ha koll på vilken effekt ens politik har. Under den tid jag har haft äran och ansvaret att vara energiminister i Sverige har det tillkommit 6 100 megawatt i ny kraftproduktion. Det motsvarar ungefär kraften från fem nya kärnkraftsreaktorer. Det är bara det att det inte har varit planerbar kraftproduktion utan intermittent kraftproduktion.

Och, Annika Strandhäll, detta är alltså inte kompensation för de sex kärnkraftsreaktorer som vi har i Sverige i dag – apropå att hålla koll på fakta – eller de fyra ytterligare som vi annars hade haft om vi inte hade haft de gångna mandatperioderna med de rödgröna.

Tittar vi vidare på fakta ser vi också att med oss vid makten och med den budget som nu gäller i Sverige får en vanlig familj med en polislön och en sjuksköterskelön 11 000 kronor mer att röra sig med i år. Räknat bara på inkomstskattesänkningar är det 9 000 kronor mer – apropå köpkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är det vi levererar från regeringens sida.

Då kan man titta på Stockholm. Vad levererar Stockholm för att möta den här tuffa situationen? Jo, regionen och staden levererar skattehöjningar med motsvarande 30 öre respektive 24 öre. Och vilka påverkas mest av skattehöjningar i kommuner och regioner? Jo, det är familjer som den jag själv kommer från, med många gånger låga inkomster och i perioder också beroende av välfärdsskyddsnätet, som i vissa fall totalt brast. Det är situationen i Stockholm.

Regeringen lättar bördan för ett vanligt hushåll med 9 000 eller upp till 11 000 kronor om man lägger på annat, medan Stockholm tvärtom går åt andra hållet och systematiskt höjer skatten för dem som har lägst inkomster – apropå att ha koll på fakta.

Flygskatten försvinner nu. Det krävdes att Socialdemokraterna hamnade i opposition och gjorde sig av med Miljöpartiet innan man också gjorde det som borde ha gjorts för länge sedan för att öka vår konkurrenskraft.

Tittar vi på konkurserna i januari ser vi en minskning med 14 procent. Majoriteten av de fruktansvärda konkurser vi sett de senaste åren är konkurser relaterade till pandemin. Nu ser vi till att få fart på Sverige igen.

Fru talman! har frågat mig hur jag ser på de senaste årens negativa utveckling av tillväxt och sysselsättning i Stockholms län samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att stoppa den pågående konkursvågen i Stockholms län. Patrick Björck har frågat mig vad regeringen och jag avser att vidta för åtgärder för att minska antalet konkurser och vända utvecklingen.

Många företag har haft det tufft de senaste åren. Pandemi och lågkonjunktur har slagit hårt mot många svenska företag vilket även har drabbat företagare och anställda. Inflation, energikris, höga räntor och ett krig i vår del av världen har medfört att många företag har fått kämpa för sin överlevnad. För många företag har dessa utmaningar dessutom sammanfallit med återbetalning av skulder från skatteanstånd under pandemin.

För ekonomin som helhet är det bra om produktiva företag expanderar. Samtidigt är det ofrånkomligt med vissa nedläggningar och konkurser. Så har det varit i alla tider. Regeringen följer självklart utvecklingen av konkurser både i Stockholm och i övriga delar av landet. Sverige behöver en näringspolitik för hela landet, och regeringen driver därför en aktiv och långsiktig politik för att förbättra näringslivsklimatet och företagens förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter. Svenska företag, inte minst de många små företagen, behöver bättre utformade och enklare regler samt minskade rapporteringskrav. Det stärker företagens konkurrenskraft och skapar fler jobb i fler och växande företag.

Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla sitt företag i Sverige. Regeringen driver därför en offensiv förenklingsagenda. Vi har bland annat inrättat ett förenklingsråd och ett implementeringsråd som syftar till att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader.

Regeringen har också tagit fram flera särskilda regeringsuppdrag om förenkling till ett flertal myndigheter. Regeringen har också gett ett trettiotal myndigheter uppdrag eller återrapporteringskrav i regleringsbreven för 2024 och 2025 om att stärka och påskynda förenklingsarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att Isak From går lite långt här med två saker. Han får det att framstå som att jag primärt häver mig på förenklingar av danstillståndet som regeringens främsta åtgärd, og jeg liker ikke når nordmenn blir fremstilt som sukkeravhengige. Det är kanske min feedback tillbaka på interpellationen. Där tycker jag att det målas upp lite väl hårt. I övrigt delar jag och regeringen Isak Froms ambitioner och ställer oss bakom markeringen av betydelsen av turistnäringen.

Jag uppskattar utmaningen om flyget. Det hade kanske kunnat vara en separat debatt. Jag håller inte med om att vi är låsta till att bara tala om Bromma och inte kan tala om Arlanda. Hade infrastrukturminister Andreas Carlson stått här tror jag att han hade stått och hoppat upp och ned. Nog händer det väldigt mycket för att bana väg för att Arlanda ska bli en mer konkurrenskraftig hub.

Det är precis som Isak From säger. Sverige är så otroligt mycket större än huvudstadsregionen. Det är också därför satsningen på transportinfrastruktur och på att ta bort flygskatten, som avskaffas från den 1 juli 2025, är viktig för att man ska kunna ta inrikesflyg.

Man ska inte aktivt driva på för policyer där man regionalt ska försöka hålla flygplatsen under armarna och samtidigt skammar sina egna anställda och säger: Ni ska inte flyga. Det är lite motstående ståndpunkter, får man ändå säga.

Jag vidhåller att det är viktigare att vi gör och levererar det som efterfrågas på området än att ta fram en ny strategi. Vi gör det på ett gott sätt vad gäller kompetens, infrastruktur och regelförenklingar. Det fortsätter jag gärna att utmanas om och diskutera.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med frågan om kompetensförsörjning. Vi har på olika sätt intensifierat arbetet för att se till att vi nu ännu bättre matchar de behov som näringslivet har vad gäller kompetensförsörjningen med tanke på de förändringar som sker på arbetsmarknaden. Det är uppenbart att det inte bara är en typ av kompetens som behövs inom besöksnäringen. Man behöver rekrytera många olika kompetenser för att klara av att vara konkurrenskraftig.

Insatser som är särskilt viktiga för besöksnäringen är till exempel förbättrade villkor för och höjda ersättningar till arbetsgivare som tar emot lärlingar inom gymnasieskolan och komvux. En annan satsning handlar om en fortsatt statlig delfinansiering av World Skills Sweden för förbättring av yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft. Regeringen prioriterar även medel till fler platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen.

Därtill händer det mycket vad gäller möjligheten till digitalisering av statistik och data. Tillväxtverket, som är en av de myndigheter jag har ansvar för, har fått uppdraget och ansvaret att göra ett omtag för att säkra och utveckla turismstatistiken. Målet är en mer jämförbar men framför allt tillförlitlig statistik. Analyserna som görs ska därmed bli mer användbara. Inte minst ska vi kunna se hur vi står oss i den tuffa internationella konkurrensen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kommer lite motstridiga signaler från oppositionen. Här finns också lite av en målkonflikt. Hur mycket ska ligga på det regionala när det råder ”blytuff” internationell konkurrens? Vi måste tala med en röst. Någon måste peka med hela handen. Vad är det vi ska kommunicera? Vad är det vi samlat ska marknadsföra Sverige som? Samtidigt ska regionerna göra så mycket som möjligt. Jag tror att man ska vara ärlig med att det där är en tuff målkonflikt. Men det finns fog för den omstrukturering som vi nu har gjort.

Jag vill åter understryka att saker och ting hänger ihop. Det är också därför jag nämner EU och den svåra debatt som sker där. Sverige väljer att gå före när det gäller en del av regelförenklingarna.

Det vi nu gör med den största infrastrukturbudgeten någonsin har också bäring på möjligheten att inte bara leva och bo utan också turista i hela landet. Vi tillför nu 200 miljarder mer i infrastrukturpropositionen, vilket innebär att vi i praktiken kan nolla vägunderhållsskulden. Ska man ut och åka i det här landet märker man ganska snabbt hur illa det är med vägarna. Det vet vi också har betydelse om man vill campa och bila runt i detta fantastiska men avlånga land.

Vi har ökat resurserna till vandringsleder i fjällområdena. Vi presenterade förra året en strategi för företag i kulturella och kreativa branscher för att stärka dem. Vi vet att det är en avgörande del av det man finner attraktivt med Sverige. För de företag som är aktiva inom näringen vet vi också att möjligheten till det utvidgade växa-stödet kan vara en viktig del.

Så nog händer det mycket på det här området! Jag menar att det har gett möjlighet till både breddning och spets.

Fru talman! Det finns mycket man vill säga på det här området, och det är inte så ofta vi debatterar turismen i kammaren. Jag är därför glad att vi fick det här tillfället, och jag passar på att tacka interpellanten för interpellationen. Likaså tackar jag för Monica Haiders inlägg i debatten.

Det är onekligen så att det här är en bransch som skapar många arbetstillfällen – drygt 100 000 helårsarbeten. Den totala turismkonsumtionen i Sverige uppgick till nästan 250 miljarder kronor 2021, och vi väntar nu med spänning på att få siffror och ny statistik i mars. Det här är en mix; den största delen utgörs av svenskars egen turismkonsumtion i Sverige, och sedan har vi den utländska konsumtionen ovanpå den. Vi hoppas nu att vi ska få en annan situation så här på andra sidan pandemin, som var en otroligt tuff period för svensk turismnäring.

Jag börjar med att svara väldigt rakt på Monica Haiders fråga, fru talman: Nej, det finns ingen plan på att ta fram ett nytt dokument.

Jag tycker väl att jag kan kosta på mig att vara ödmjuk och reflektera lite fritt, även om det inte är särskilt ofta som vi statsråd dristar oss till att göra det i kammaren. Det är inte helt givet när det ska tas fram en ny policy, en ny strategi och ett nytt dokument för ett område och när det inte ska göras. Här har strategin varit att vi kan vila tungt på att den här kammaren i grunden är ganska politiskt överens om ingångarna till besöksnäringen i Sverige – och nu kör vi! Vi vet vad återkopplingen från turismnäringen är kring regelförenklingar och kompetensförsörjning, för den är väldigt tydlig. Sedan försöker vi verkställa utifrån det.

Det är inte alla som nördar ned sig i de här frågorna varje dag, och därför vill jag ändå trycka på följande: Vi har alltså ett ganska omfattande regelförenklingspaket som vi nu har sjösatt, och det består bland annat av ett förenklingsråd och ett implementeringsråd.

Det förstnämnda ska lämna förslag på förenklingar av svensk lagstiftning för att minska regelbördan och administrativa kostnader för svenska företag. Det är ingen liten sak. Ibland tillsätter vi en utredning för att titta på någonting specifikt som kanske kan tas bort och ändras, och här har vi nu ett råd som återkommande kan komma med förslag, utan anmodan. Det är precis det här vägskälet som hela övriga Europa står inför: Ska man addera mer regelbörda på företagen, eller ska man börja lätta på den? Sverige har valt väg. Vi kommer inte att sitta och vänta på EU-kommissionen. EU är inte EU-kommissionen, utan EU är medlemsstaterna. Sverige tar nu täten i fråga om förenklingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan har vi Implementeringsrådet, som bland annat ska se till att Sverige kommer in tidigare i för Sverige avgörande EU-processer. Är det någonting som näringslivet har pratat om under mina tio år som partiledare och nu två och ett halvt år som statsråd är det att det inte spelar någon roll om vi har en röd regering eller en blå regering – Sverige kommer ändå in för sent i EU-processerna. Implementeringsrådet kan hjälpa oss med en del av det, framför allt vad gäller att rulla tillbaka en del överimplementering av EU-direktiv.

Ett trettiotal myndigheter har fått uppdrag på samma område. Vi har förstärkt anslaget – det är modest, men det har ändå fått en förstärkning – till Visit Sweden, och Svenska Institutet har fått i uppdrag att både inrätta och samordna en Team Sweden-grupp som ska modernisera Sverigebildsarbetet. Vi vet nämligen att Sverigebilden i stort och turismnäringen är delvis kommunicerande kärl som, när det går åt rätt håll, tjänar Sverige väl på många områden.

Nog händer det alltså mycket, men det handlar mycket om görande snarare än om fler policyer.