Ebba Busch

Fru talman! Isak From har frågat mig hur regeringen och jag avser att utveckla besöksnäringen och om regeringen och jag avser att skapa en ny besöksnäringsstrategi.

Besöksnäringen är viktig för Sverige ur flera perspektiv. Det är en arbetskraftsintensiv näring som skapar jobb, inte minst för unga och för personer med utländsk bakgrund. Den bidrar också till att utveckla attraktiva platser runt om i vårt land, vilket inte bara gynnar besökare utan också dem som bor och verkar på en plats. Besöksnäringen bidrar också till hela näringslivets möjligheter att attrahera kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska svara rakt: Regeringen har inte för avsikt att ta fram en ny strategi. Vi bygger vidare på den samsyn och kunskap som finns nationellt, regionalt och lokalt, och vi fokuserar på frågor som gör skillnad för företagen och lokalsamhället.

Flera svenska regioner genomför egna projekt för att främja besöksnäringen, med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Fonden ger den lokala och regionala nivån egna möjligheter att utifrån den regionala utvecklingspolitiken initiera projekt och åtgärder baserade på specifika, platsbaserade behov för besöksnäringen.

Besöksnäringens företrädare lyfter framför allt fram två områden som viktiga för att de ska kunna utveckla sina verksamheter: regelförenkling och kompetensförsörjning. Båda dessa områden är prioriterade av regeringen. Inrättandet av Förenklingsrådet och Implementeringsrådet och de ambitiösa förenklingsuppdrag regeringen gett till ett trettiotal myndigheter får stor betydelse för små och medelstora företag.

Regeringen beslutade den 16 januari 2025 om propositionen Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker, det så kallade gårdsförsäljningsförslaget. Förslaget har tidigare skickats för notifiering till EU-kommissionen, som inte har haft några invändningar mot förslaget. Det gör därmed att processen kan gå vidare.

De nya bestämmelserna om gårdsförsäljning föreslås träda i kraft den 1 juni 2025 och föreslås gälla i sex år räknat från ikraftträdandet. Under denna tidsperiod bör en utvärdering göras som ska ligga till grund för beslut om regleringen bör förlängas eller göras permanent. Det har varit regeringens målsättning att så snabbt som möjligt få på plats ett förslag som möjliggör gårdsförsäljning, samtidigt som detaljhandelsmonopolet värnas.

Regeringen beslutade den 1 juli 2023 att avskaffa danstillståndet. Den 1 januari i år upphävdes hotelltillståndet och ersattes med ett enklare anmälningsförfarande.

Danstillstånd, hotelltillstånd och gårdsförsäljning är frågor som besöksnäringens företrädare har försökt påverka i många år utan resultat. Nu har regeringen på kort tid fått bort oönskade hinder samtidigt som en modell för gårdsförsäljning har arbetats fram för att gynna småskalig besöksnäring.

Regeringens strategiska arbete för att undanröja onödiga hinder bidrar till att svensk besöksnäring kan utveckla sin konkurrenskraft långsiktigt. Det skapar jobb, välstånd och attraktiva platser runt om i vårt vackra land.

Fru talman! Kärt barn har många namn. Jag försöker dock att hålla mig till det Svenska kraftnät och internationella TSO:er använder, och det är kapacitetsfaktor. Ibland kallas det också effektbidragsfaktor.

Det är inte jag som har hittat på dessa siffror. Siffrorna är 11 procent för landbaserad vindkraft, 18 för havsbaserad vindkraft, 74 för kärnkraft och 84 procent för vår fantastiska vattenkraft.

Jag har järnkoll på hur man bygger ett elsystem från ett politiskt perspektiv. Jag menar att Lakso precis har erkänt att vi inte kan bygga svensk, grön, konkurrenskraftig omställning som ger ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen enbart på väderberoende kraftproduktion. Han har precis erkänt att det är 1,8 gigawatt som finns tillgängligt, inte de 10 gigawatt det talas om. Man räknar också med att andra kraftslag och andra åtgärder ska lösa ett kraftslag som kommer och går.

Med det sagt fyller det andra funktioner i systemet. Regeringen vidtar därför alla de åtgärder som den rödgröna regeringen inte mäktade med för att bana väg för ny landbaserad och havsbaserad vindkraft.

Det kan dock inte bara bli mer el. Det handlar om 60 åtgärder som bland annat syftar till att få ut mer effekt, tillgänglig el, där det behövs och när det behövs. Bland annat handlar det om att premiera om man som projekt i Stenungsund tittar på att takta sin vindkraftsproduktion med vätgasproduktion och med annan typ av lagring. Detta kommer att få fler incitament framöver. När det gäller detta gör jag gärna upp med både miljöpartister och socialdemokrater, för det behövs för Sveriges bästa. Vi har gått från 10 procents inflation till 2 procent under den här regeringen. Vi gör den största satsningen på forskning och innovation någonsin i Sveriges historia, och vi lägger den största infrastrukturbudgeten någonsin i Sveriges historia, med 200 miljarder i tillskott. Det är bra för Sverige. Det bygger konkurrenskraft.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Den här regeringen kommer inte att ta bort rätten till kommunalt veto. Vi har inte för avsikt att köra över kommuner som absolut inte vill ha vindkraft. Vi tror att det blir dåligt.

Däremot gör vi det som de rödgröna inte lyckades med i regeringsställning förra gången. Vi avsätter mer resurser till länsstyrelserna för att kunna hantera vindkraftsbeslut snabbare. Vi har avsatt mer resurser på Regeringskansliet för att kunna hantera vindkraftsbeslut. I stället för att hantera bara ett vindkraftsbeslut på åtta år har vi nu hanterat väldigt många med en del ja och en del nej till havsbaserad vindkraft från regeringens sida.

Vi har nu gått till botten med frågan om Försvarsmaktens intressen. I stället för att pytsa ut det ärende för ärende lade vi flera månader på att i detalj gå igenom allt sekretessbelagt och säkerhetsklassat underlag för att kunna se var Försvarsmakten kan släppa fram mer vindkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Något vi också gör är att ändra den open-door policy som gjort att man kunnat lägga miljoner på ansökningsprocesser utan att veta var det är produktivt att ens försöka lämna in en ansökan. Bland jämförbara länder är Sverige bland de senare att lämna det här systemet, men vi gör det tack vare den här regeringen och inte under den rödgröna regeringen.

Vi tar också tag i frågan som den rödgröna regeringen under åtta år aldrig mäktade med – den om att öka de ekonomiska incitamenten att säga ja till vindkraft lokalt. På åtta år lyckades man inte med det, men nu har vi fattat beslut om detta och kommer att verkställa det under det här året.

Chansen att få ett ja går ned med 11 procent om Miljöpartiet är med i en koalition, visar ett av underlagen. Vi säger ja och vi säger nej med olika partier på olika håll. Det gör både kristdemokrater, moderater och sverigedemokrater och socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Vi ämnar inte ändra på det, utan vi ämnar ändra på annat sätt.

När det gäller teknikneutralt vill jag faktiskt ha svar på om Joakim Järrebring, Mattias Jonsson och Lakso vet hur mycket anslutningsbar el som tillförs om de här havsbaserade vindkraftsparkerna kommer på plats. Har ni någon aning, mellan tummen och pekfingret, om vad som finns tillgängligt? Kan ni ringa upp Perstorp och säga: Om vi får det här vindkraftverket på plats kommer ni att ha så här mycket tillgänglig el?

Industri som håller på med kemi är inte en verksamhet som kan slå på och av. Då är det otroligt viktigt att man har el tillgänglig där det behövs, när det behövs. Det är därför jag är besatt av att prata om effektbalansen, om anslutningsbar el, inte bara mer el i största allmänhet som försvinner ut någonstans. Där är ni svaret skyldiga. Har ni någon aning om hur mycket mer industri och hur många fler företag som kan ansluta?

Detta är Sveriges riksdags kammare, fru talman. Jag får påståendet ”noll koll” slängt i ansiktet från Lakso när jag hänvisar till Entsoe:s Winter Outlook, som konstaterar att vi har en av de värsta effektbristerna. Det tycker jag inte är seriöst. Jag tycker inte att det är respektfullt.

Låt oss stöta och blöta! Sitter Lakso med några andra fakta?

Fru talman! I Sudan befinner sig ungefär 24 miljoner människor som är i akut behov av mat. 1,5 miljoner människor bedöms befinna sig på gränsen till svält.

I Sverige bedömer Naturvårdsverket att vi gör av med mat motsvarande 16 kilo per person och år – mat som hade varit fullt duglig att äta – bara från hushållen. Men vad hjälper det Sudan och den svältande befolkningen där att Sverige kastar tusentals ton ätbar mat – 16 kilo per person? Vi står alltså med ett enormt matöverskott i Sverige som inte hjälper någon där det behövs, när det behövs.

Jag inser att det kan uppfattas som en något brutal liknelse att jämföra matöverskott och svält i Sudan med den situation som vi har i Sverige, men det är som att grundläggande fysik inte alls går in hos vissa ledamöter i oppositionen. Det börjar bli fördummande och tröttsamt.

Att skryta om att vi står med ett elöverskott i Sverige som går på export när det blåser och när solen skiner är samma sak som att jag skulle säga: Man kan inte påstå att vi har problem med svält i världen, för vi kastar ju jättemycket mat i Sverige.

Det är precis samma situation och samma avsaknad av logik på svältområdet som på elområdet, det vill säga att det kan finnas två sanningar samtidigt. Ja, vi har ett elöverskott. Ja, vi har Europas värsta effektbrist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är själva definitionen av vansinne att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat resultat. Detta för mig till den konkreta politiken. Vi har effektbrist i Sverige, men inte på grund av att vi har elbrist. Vi har ett överskott – det är ett faktum som vi är helt överens om. Varför då? Jo, därför att olika kraftslag har olika förmågor.

Jag representerar en regering som står för teknikneutralitet, men jag vill ha el som är anslutningsbar för mina industrier. Vi behöver ha mer vindkraft. Det kan hjälpa till att pressa ned priset, inte minst i södra Sverige. Men väldigt låga priser innebär också att investeringskalkylerna för vindkraften havererar. Det är precis vad som händer nu, och det handlar inte om regeringens politik.

Jag undrar om Lakso vet hur mycket el som finns tillgänglig för anslutning av ny industri om vi bygger vindkraften till havs. Att den installerade kapaciteten är 10 gigawatt är inte samma sak som att det finns tillgängligt för anslutning av ny industri.

När det gäller kemiföretagen på västkusten ska man vara medveten om att företag som Perstorp, Borealis, Nouryon, Ineos Inovyn och Adesso Bioproducts behöver ha tillgänglig el varje dag. Många av dem behöver ha det 24:7, 365 dagar om året, och den kan icke vara väderberoende. Det är detta som effektivt sänker Sveriges konkurrenskraft. Den går däremot att takta med vätgas, och den går att takta med lagring. Detta är jag beredd att betala mycket pengar för.

Jag är dock inte beredd att betala för något som förvärrar effektbristen och gör att vi får mer el som går på export till Danmark men som inte är anslutningsbar för nya företag i Sverige.

Fru talman! Linus Lakso har frågat mig om jag kommer att omvärdera beslutet att stoppa uppdraget till Svenska kraftnät att bygga ut anslutningspunkter till havs, om jag kommer att ta initiativ till någon annan typ av stöd till havsbaserad vindkraft, om jag i annat fall kan acceptera att det inte kommer att byggas någon havsbaserad vindkraft i Sverige under de kommande tio åren och hur jag avser att agera för att möta industrins behov av el till 2030 och 2035. Han har alltså ställt ett flertal frågor.

Jag vill börja med att understryka följande: Det var visserligen regeringens beslut att inte längre kräva av Svenska kraftnät att verket skulle bygga ledningar till havs, men även Svenska kraftnäts bedömning var att det skulle strida mot EU:s statsstödsregelverk att göra detta.

Linus Lakso vet att 10 gigawatt ny havsbaserad vindkraft bara möjliggör anslutning av 1,8 gigawatt ny elanvändning med bibehållen resurstillräcklighet. I den energipolitiska inriktningspropositionen skriver regeringen att vindkraften på kort sikt kan stå för majoriteten av tillkommande elproduktion men att vindkraften i ökad utsträckning behöver bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem. Regeringen har därför i första hand fokuserat på att stärka vindkraftens och solkraftens bidrag till ett robustare elsystem och till att mer elanvändning kan anslutas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gav den 12 december förra året Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen två gemensamma uppdrag som syftar till just detta. Det ena uppdraget fokuserar på tekniska krav och det andra på incitament. Vindkraften ska alltså bidra mer men också få betalt för det.

Regeringen har också i budgetpropositionen för 2025 aviserat flera åtgärder för att öka acceptansen för vindkraften genom stärkta incitament för kommunal tillstyrkan och genom ökad direkt lokal nytta. Detta gäller den landbaserade och den kustnära vindkraften. Det är också denna vindkraft som är billigast att bygga och som går snabbast att få fram.

Regeringen är angelägen om att mer fossilfri elproduktion snabbt kommer på plats. Bara under de två senaste åren ser elproduktionen ut att ha ökat med 6 100 megawatt, framför allt i form av sol- och vindkraft. Till 2030 är det bara landbaserad vindkraft och kraftvärme som kan förväntas tillkomma och bidra till att mer elanvändning kan anslutas. Solkraften byggs ut snabbt men bidrar i dagsläget i princip inte alls till att någon ny elanvändning kan anslutas, oavsett hur stor kapacitet som installeras.

Regeringen arbetar för att öka elproduktionen i Sverige och i synnerhet med att öka möjligheterna att effektivare använda den elproduktion som redan finns. Att elproduktionen som tillkommer också kan möjliggöra nya elkunder är avgörande för en välfungerande elmarknad och en kostnadseffektiv utbyggnad av elsystemet. Om detta till syvende och sist visar sig vara tillräckligt för att genomföra hela energiomställningen får framtiden utvisa. Linus Lakso kan dock känna sig trygg med att regeringen prioriterar industrins tillgång till billig el, vid varje tidpunkt året om, mycket högt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Men det jag är orolig över är: Ska vi börja använda odlingsbar mark, i en tid då vi behöver öka vår självförsörjning, till att elda gasturbiner? Det är detta som jag inte får att gå ihop.

MP vill se mer effekt och flexibilitet i vattenkraften - det vill jag också. Men man motsätter sig samtidigt bättre villkor för vattenkraften. Det går inte ihop. Man vill se mer effekt och flexibilitet i kraftvärmen. Men under de föregående åtta åren motarbetades kraftvärmen, och 3 000 megawatt kraftvärme lades ned. Det var bland annat ny skatt. Flera nya verk, som i min hemstad Uppsala, valde att inte bygga någon turbin alls utan att endast leverera värme. MP vill ha batterier men vill inte ha de gruvor som krävs för omställningens metaller och mineraler. I stället blir vi då fortsatt beroende av länder som Kongo och Kina.

Detta går alltså inte ihop. Jag är gärna med och diskuterar förutsättningar för mer baskraft, vind, sol och vatten, som en del av detta. Men det hänger inte ihop. Man levererar A-delen men inte B-delen.

Herr talman! Jag tänkte att vi skulle tala lite om detta med grön baskraft, Daniel Helldén, som Helldén ofta talar om. Det låter ju som någonting som jag skulle kunna uppskatta både morgon, middag och kväll. Men jag blir lite fundersam när jag försöker förstå och granska detta. Jag undrar om inte MP behöver vara tydliga gentemot sina väljare - och kanske också gentemot svenska folket - med vad detta innebär i praktiken.

Jag ska ge ett exempel. Miljöpartiet vill se gasturbiner som är drivna med förnybara bränslen men vill att jordbruket ska vara ekologiskt och motarbetar jord- och lantbrukare, enligt min åsikt. Tyskland står ofta som MP:s föredöme. Man är en stor producent av biogas och biomassa. Det är bra, men där går hela 6 procent av landets yta åt till energigrödor. Samtidigt saboterar MP aktivt för svenska bönder. Därför undrar jag lite grann: Hur ska detta gå till? Är mina farhågor kring den gröna baskraften fel? Vi kan inte riskera industrins omställning och vårt välstånd.

Herr talman! Vi ska göra det som är bra för Sverige. Vi ska göra det som löser Sveriges problem. Jag kan lova Daniel Helldén att vi har haft mycket noga och detaljerade samtal med Försvarsmakten om vad deras behov är för att de ska kunna försvara Sverige och vilka kreativa lösningar som kan sättas in för ökad samexistens. Den dialogen kommer att fortsätta. Där kan jag alltså svara ja, men vi kommer inte att tumma på rikets säkerhet.

Sverige har ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Det har vi inte haft tidigare. Men jag kommer inte att hitta på en fantasisumma till 2030 utan att vi har fått ordning på grunden. Då kanske vi kan börja precisera detta. Det är jag helt öppen och rak med.

Nu har vi ju olika politiska färger, men notera att det är ett blått regeringsunderlag som klarar av att leverera ökade incitament för vindkraft. Men vi tror på teknikneutralitet och premierar det som Sverige behöver, inte ett enskilt kraftslag.

I detta anförande instämde Gudrun Brunegård (KD).

Herr talman! Jag har inte svängt. Jag är fortfarande emot Miljöpartiets stålskogar. Vi ska inte byta ut den svenska gröna skogen mot gigantiska stålskogar och tro att det kommer att lösa Sveriges konkurrenskraft eller behovet av inte bara el utan också effekt. Vi behöver vindkraft, och den kan hjälpa till att pressa priset när det blåser, men vi måste säkra baskraften på annat sätt.

Vad gör vi då för att bana väg för vindkraft? Nu vet ju ganska många vad vi gör för kärnkraft. De 60 åtgärderna tycks vara lite för svåra för folk att fatta, åtminstone för en del i oppositionen, men de är viktiga, så jag nämner dem igen. Det handlar om mer pengar till länsstyrelserna för att minska handläggningstiderna och mer pengar till Regeringskansliet för att öka handläggningstempot. Nu genomför vi fastighetsskatter som ska ge kommunerna ett ekonomiskt incitament att säga ja, och vi lämnar öppen dörr-systemet, som har gjort att Försvarsmaktens synpunkter har kommit in alldeles för sent i processer som har gällt havsbaserad vindkraft. Detta är bara några av sakerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Vi har lovat, och vi levererar på område efter område. Det ska bli billigare att vara svensk. Det viktigaste för svenska folket och för barnfamiljer är inte att det sker på ett visst sätt utan att det gör skillnad i verkligheten.

Det gör ju skillnad om det är 300 kronor eller om det är väldigt mycket mer. Den här regeringen har nu kopplat greppet om inflationen, som har gått från 10 procent till under 2 procent. Vi har tack vare den här regeringen nu det lägsta skattetrycket på 50 år, primärt inriktat på dem med lägst inkomster och medelinkomster. Nu har vi också frigjort 50 miljarder mer till Kommunsverige till just vård, skola och äldreomsorg genom inflationsbekämpningen.

Vi har fått ned priset för att tanka familjens bil - från Muharrem Demiroks nivå på 28 kronor litern är bensinpriset nu nere under 18 kronor på många håll. Och vi rustar Elsverige. Det är det viktiga resultatet för Sveriges barnfamiljer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gudrun Brunegård (KD).

Herr talman! Jag ska försöka ge ett så seriöst svar som möjligt. Det handlar alltså om en indexering av elskatten, något som har skett varje år sedan någon gång på 1990-talet - Magdalena Andersson kan säkert svara på när. Det är alltså inte en aktiv höjning av elskatten.

Jag är verkligen inte emot att sänka elskatten, tvärtom. Vi har ett sådant förslag i beredskap också. Men för en normalstor villa med normalstor elkonsumtion skulle uppräkningen innebära i runda slängar 300 kronor på ett år.

Det skulle få mycket större effekt om vi genomförde de åtgärder som den rödgröna regeringen inte var förmögen att genomföra. Vi genomför dem nu, och det innebär att vi får ut mycket mer effekt av den el som finns i systemet. Det är 60 åtgärder som vi har beslutat om som innebär jämnare tillförsel av el. Det har också gjort att vi nu, trots en av de värsta energikriserna, har haft lägre elpriser under förra året än året innan och totalt sett de lägsta elpriserna på fyra år. Det är resultatet av vår politik.

(Applåder)

Herr talman! Svaret till Nooshi Dadgostar är: inte alls. Vi ska inte ha en situation där abort är förbjudet. Kristdemokraterna har i över 30 års tid stått bakom den abortlagstiftning som gäller i Sverige. Det är kvinnan och ingen annan som ska fatta det slutgiltiga beslutet om att fullfölja en graviditet eller inte, och detta ska stipuleras i lag.

Det är också detta som kommittén har kommit fram till och som vår representant i kommittén har ställt sig bakom. Alla åtta partier i Sveriges riksdag står bakom svensk abortlagstiftning, så också Kristdemokraterna.

Det vi har pekat på är att man skulle ha kunnat inspireras av FN-stadgan om mänskliga rättigheter, där frågan om liv och hälsa finns med. Vi hade alltså gärna sett att till exempel möjligheten till livsuppehållande insatser också hade funnits med, liksom rätten till vård vid svår sjukdom som cancer. Vi är ledsna för att detta inte har fått gehör.

Den här linjen är förankrad i KD:s partistyrelse. Vi står bakom rätten att avsluta en graviditet och svensk abortlagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Jag förstår att kvinnors rättigheter är så viktiga för Nooshi Dadgostar att hon könade om herr talmannen här i dag.

Jag tvekar om att göra den här kommentaren, men jag vill nog ändå göra den. Religionsfrihet är lika viktigt för mig som kvinnors rättigheter - det är två viktiga friheter. Jag uppskattar inte de återkommande, märkliga gliringarna om ett sammanhang som jag växte upp i, som jag inte valde som barn, och att man inte respekterar att jag redan som 15-åring valde min tros- och församlingstillhörighet. I stället fortsätter man med något slags förtäckta gliringar på det här sättet. Det är kränkande, och det är ovärdigt Sveriges riksdag. Jag var 15 år - jag tycker faktiskt att man kan visa respekt för var jag har min trostillhörighet.

Vi står bakom rätten för en kvinna att avsluta en graviditet. Det ska vara stipulerat i svensk lagstiftning. Men vi står också upp för mänskliga rättigheter. Vi är inspirerade av Tyskland vad gäller konstitutionen, inte vad gäller abortlagstiftningen i övrigt.

Herr talman! Dunkelflaute är ett tyskt begrepp för när vindkraftverken står stilla, solen är skymd bakom mörka moln och ett land har det ganska kämpigt med elen. Man kan undra varför det över huvud taget ska finnas ett sådant begrepp. Tyskland hade uppenbarligen behövt sin kärnkraft.

Sjukhus behöver fungera också på natten och maskinparker sparka igång när morgonskiftet börjar. Bagerier måste kunna sprida doften från sina ugnar varje dag, och din framtida elbil ska vara laddad varje eftermiddag när ungarna ska till stallet, fotbollsträningen eller vart de nu ska.

I dag sitter här några av dem som tyvärr inte såg värdet av kärnkraften. Det tar tid att bygga ett robust elsystem. Att slå sönder det går väldigt mycket snabbare. Sex av Sveriges tolv kärnkraftsreaktorer monterades ned, och det är tydligt att Magdalena Anderssons och Daniel Helldéns energipolitik lämnat Sverige i mörk stiltje.

Många hushåll sattes i gungning när elpriserna chockhöjdes i mitten av december, med olika pristoppar. Hela svenska folket fick precis före jul betala orons pris för decennier av vänsterideologisk energipolitik. Nu är det stopp för den oansvariga energipolitiken och för kortsiktiga, ideologiska energiplaner.

Herr talman! Den här regeringen lägger grunden för ny baskraft som kommer att sänka elpriserna och utgöra grunden i ett stabilt och fungerande elsystem. Kortsiktighetens saga är nu all. Snart sätter vi spaden i jorden för en ny forskningsanläggning för framtidens kärnkraft. Innan mandatperioden är över har vi nu börjat resan mot nya reaktorer. Man ska kunna lita på Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Kanske hade Liberalerna rätt även i den här frågan. Ibland är det för mycket S och M i politiken - och för lite KD-S. Det andra är inte Liberalernas slutsats; det är min.

Tack vare vårt regeringsunderlag har vi kunnat dämpa den inflationsbrasa som Magdalena Andersson lämnade efter sig. Sveriges kommunsektor får nu 50 miljarder mer att röra sig med tack vare att vi kopplat greppet om inflationen. Men frågan här var om vi kan hitta ett sätt att komma överens om ökad statlig styrning av vården framöver.

Magdalena Andersson har redan fått mitt privata nummer med erbjudande om att prata kärnkraft och energisystem. Magdalena Andersson ska få ett annat nummer här i dag. Nej, det ska hon såklart inte. Samma nummer gäller både för att prata kärnkraft och för att prata vård.

Jag känner mig lite grann som matadoren inför Ferdinand. Möt mig i detta! Säg inte nej! Säg kanske, kanske ja! Parla con me! Call me, maybe! Ring, ring, bara du slår en signal!

(Applåder)

Herr talman! Ibland känns det lite låst i svensk politik, men nu ska vi prata om en spännande öppning som har uppenbarat sig. Socialdemokraterna har nämligen i sitt förslag till partiprogram äntligen öppnat för ökad statlig styrning av vården. Jag är väldigt glad över det. Det är ett bra första steg för det ledande oppositionspartiet mot att möta oss kristdemokrater i viljan att skapa förutsättningar för likvärdig vård i världsklass i hela landet, oavsett vilket postnummer man har.

Herr talman! Jag vill fråga Magdalena Andersson om hon tror att Socialdemokraternas kursändring hinner få genomslag i den parlamentariska utredning som nu tittar på vårdens organisation. Kan vi kristdemokrater räkna med Socialdemokraternas stöd när det gäller statligt ansvar för vården? Det skulle så att säga vara en KD-S-lösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

I detta anförande instämde Gudrun Brunegård (KD).

Herr talman! Långsamt men säkert ska det bli billigare att vara svensk. Till Magdalena Andersson och Nooshi Dadgostar vill jag säga: Det tar tid att städa upp efter en rödrödgrön regering.

När vi tog över var inflationen nästan 10 procent. Nu är den nere under 2 procent. Inflationen är den värsta fienden för alla hårt arbetande barnfamiljer där ute. Året då vi tog över hade vi drivmedelspriser som låg på 28 kronor, aktivt drivet av politiken. Nu ligger drivmedelspriserna runt 18 kronor. Nooshi Dadgostar kan höja rösten bäst hon vill, men handlingar talar mycket högre än hennes ord. Den här regeringen levererar nu bit för bit för svenska folkets skull. Bit för bit ska det bli billigare att vara svensk i detta land.

Vi har bara börjat. Sverige, som är vårt hem, ska bli både tryggare och rikare. Man ska kunna lita på Sverige. Vi kristdemokrater gick till val med ett löfte om att vården ska gå att lita på. Det är dags att frånta regionerna ansvaret för vården. Kristdemokraterna har dessvärre varit ensamma om att slåss för att låta staten ta över. Inte desto mindre pågår nu äntligen en utredning om hur den statliga styrningen av vården ska öka och hur vården ska kunna bli ett statligt huvudansvar.

År ut och år in, i en evighet som inte känts som en kort sekund, har vi sett exempel på hur regionerna haltar i sitt uppdrag. Man har pratat om benchmarking och best practice, och man pratar om att man ska lära av varandra, men ändå verkar varje region tro sig veta bäst hur vården ska skötas.

Vårdens digitala ökenvandring fortsätter, nu senast manifesterad i Västra Götaland och Skåne. I stället för att bjuda in digitala tjänster som kan öka tillgängligheten i vårdkedjan utmålas dessa som ett hot. Ditt postnummer fortsätter alltså att vara avgörande för hur länge du olagligen ska tvingas vänta på den vård du har rätt till.

Låt detta bli det bästa beviset för att lagstiftning som ska garantera dig rättigheter i vården tyvärr inte längre räcker. Det räcker inte när 21 självständiga regioner misslyckas med att göra det lag och anständighet kräver.

Herr talman! Den parlamentariska utredningen har i uppgift att ta fram ett genomförbart förslag på hur vården ska kunna bli ett statligt huvudansvar. Om man lyssnar på hur snacket om utredningen går i Regionsverige låter det dock snarare som att det är fritt att hålla fast vid det Vårdsverige som uppenbarligen inte är att lita på.

Låt mig vara väldigt tydlig: Kristdemokraterna är inte ett parti som kommer att acceptera några halvmesyrer eller acceptera förslag präglade av ointresse eller brist på sjukdomsinsikt när det gäller varför personal och patienter hamnar i kläm i det här landet. Svensk vård behöver förändras i grunden, och förstatligande är vägen framåt. Vi måste sluta lappa och laga ett system som är bortom räddning. Statlig vård, herr talman, är förutsättningen för en vård som går att lita på i hela landet.

(Applåder)

Tack, kära kristdemokrater! Det är tur att vi har svenska folket med oss utanför den här kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Ett av grundlagskommitténs förslag rör medborgarskap. Utredningen har stannat vid att föreslå en möjlighet att dra in medborgarskap för personer som begår brott som terrorism och spioneri. Det räcker inte. Den som begår allvarlig och systemhotande brottslighet, det vill säga den som är gängkriminell, ska självklart också kunna fråntas sitt svenska medborgarskap. Detta är dock något utredningen inte föreslår, och det är ett misslyckande orsakat av oppositionen.

Vi har kända gängledare som exempelvis Rawa Majid, mer känd som kurdiska räven, som kontrollerar sina brottssyndikat från utlandet. Personer som sitter i Turkiet, Iran och Spanien och styr gängen i Sverige borde inte längre få kalla Sverige sitt hem! Den som systematiskt begår brott som hotar trygghet, säkerhet och samhällsgemenskap borde få ett tack och adjö. Det är ett fattigdomsbevis att oppositionen fortfarande inte begriper detta.

Sverige kan bättre, Sveriges medborgare förtjänar bättre och du ska kunna lita på Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Yusuf Aydin, Camilla Brodin, Gudrun Brunegård, Cecilia Engström, Dan Hovskär, Ingemar Kihlström och Camilla Rinaldo Miller (alla KD).

Fru talman! Jag vill börja med att tacka så mycket för interpellationen. Jag är som sagt glad för att vi kan leverera någonting som de rödgröna trots vurmandet för vindkraft inte lyckades leverera på åtta år, nämligen ett tydligt ekonomiskt incitament för kommuner att säga ja till vindkraft.

Vi kommer att återkomma med hur modellen ser ut. Jag har inte delat ut några exakta summor här i dag.

Jag nämner det så kallade vindkraftspaketet, som bygger på Incitamentsutredningens förslag. Jag vill understryka att det formellt sett ligger under statsrådet Romina Pourmokhtari, och det vore förmätet av mig att ge mig in i detaljerna kring detta. Men det handlar om åtgärder för kompensation av närboende och lokalsamhällen och om en rätt till inlösen av fastigheter.

Regeringen arbetar vidare med frågorna, och vi kommer att återkomma under året. Det är det vi har tagit sikte på. Parallellt höjs fastighetsskatten för vindkraft, som jag har pekat på i dag, med 0,2 procent till 0,5 procent. Det är redan kommunicerat, och den formella remissen har skickats ut i januari.

Det sker mycket på området. Regeringen har levererat i högt tempo i drygt två års tid, och vi ser fram emot att få lov att fortsätta att göra det. Något säger mig att Åsa Eriksson och jag kommer att mötas igen i de här frågorna. Tack för en mycket relevant fråga! Jag är glad över att kunna ge ett rakt och glädjande svar.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag ser fram emot att återkomma med en presentation av modellen som helhet. Sedan får vi se om det är min ministerkollega klimat och miljöminister Romina Pourmokhtari eller finansminister Elisabeth Svantesson som kommer att få äran att göra det, givet att det också är en skattefråga när det gäller ansvaret för specifikt vindkraften i detta.

Jag ser verkligen fram emot att få presentera modellen som en helhet. Nu är budgeten beslutad, och pengarna finns på plats. Det finns en tydlig viljeinriktning, och vi ser fram emot att återkomma.

Fru talman! Det korta svaret är ja. Det är redogjort för detta i det skriftliga svaret, som snart går att läsa på riksdagens hemsida och som jag har läst upp här i kammaren.

Vi har inte den typ av väldigt knepiga nöd- och krisförordningar från EU att förhålla oss till på det här området som vi hade när det gällde elstödet. Men det kommer säkert att finnas svåra avvägningar att göra även i det här. Jag drar därför inte upp någon fullständig modell ur fickan rakt upp och ned här och nu, utan vi kommer att återkomma till exakt hur den är utformad. Jag tycker att jag har gett ett rakt och tydligt svar.