Jimmie Åkesson

Herr talman! Det enda konkreta jag hörde från Nooshi Dadgostar var rutavdraget, och det har vi väl ett tak på. Eller har jag missat något?

(Applåder)

Med all respekt för Nooshi Dadgostar: Det skrämde mig lite när hon i sitt anförande tidigare sa att man ska ta tillbaka kontrollen. När vänsterextremister säger så brukar det inte sluta så väl.

Vi vet att Vänsterpartiet inte gillar miljardärer; det har framgått med all tydlighet den senaste tiden. Nooshi Dadgostar sa här att jobben inte har blivit fler på 25 år trots att miljardärerna har blivit fler.

Jag kan ge er en sakupplysning: De senaste 25 åren har antalet sysselsatta i Sverige ökat med ungefär 1 miljon personer. Rimligen borde det innebära att antalet jobb har ökat med ungefär 1 miljon. Om det sedan är miljardärernas förtjänst eller inte vet jag inte, men om man är miljardär för att man driver ett framgångsrikt företag har man också möjlighet att anställa människor så att människor kan arbeta och försörja sig och sin familj. Det tycker jag är ganska bra.

(Applåder)

(NOOSHI DADGOSTAR (V): Befolkningen har ökat.)

Herr talman! Jag hänger faktiskt inte med här, men jag kanske får en närmare förklaring sedan.

Min inställning är att jag tycker att det skulle vara bra om så många som möjligt som arbetar och gör rätt för sig fick behålla så mycket som möjligt av det de arbetar ihop, det vill säga att vi ska ha så låga skatter som möjligt, framför allt på arbete. Skatterna ska vara så låga att man vill arbeta och känner att det är meningsfullt att arbeta lite mer och kanske ta det där extrapasset utan att allting försvinner till Nooshi Dadgostars statskassa och så vidare. Det tycker jag är en bra utgångspunkt.

Sedan har vi också en välfärd som vi behöver förhålla oss till, och därför kan vi inte sänka skatter hur mycket som helst. Vi måste ha en rimlig balans, och jag tycker att vi har en rimlig balans.

Jag tycker generellt att vi borde ha ett bidragstak alldeles oavsett om man är rik eller fattig eller vad man nu är för någonting. Att hålla på och stapla en massa bidrag till människor känns bortkastat.

(Applåder)

Herr talman! Jag konstaterar att det här inte heller var något som Magdalena Andersson prioriterade under de åtta år som hon hade en plats i regeringen.

(Applåder)

(MAGDALENA ANDERSSON (S): Jo, fel!)

Återigen: Det här är bara tomma löften från Socialdemokraterna. Man har i val efter val lovat hur mycket som helst som sedan aldrig blir av. Dels förmår man inte skapa stabilitet i ett regeringsunderlag så att man får igenom sin politik, dels handlar det om rent bondfångeri.

Magdalena Andersson pratar om hur viktigt det är att få bukt med arbetslösheten. På vilket sätt skapas det fler jobb om vi skickar en nota på 40 miljarder för avskaffad karens till dem som skapar arbeten? Låt oss diskutera frågan seriöst. Låt oss diskutera den på ett sätt som innebär att ni också finansierar det ni föreslår! Det gör ni inte, utan Magdalena Andersson skickar notan till Sveriges företag. Det är jag inte beredd att göra i det här läget.

(Applåder)

Herr talman! Att Sverigedemokraterna inte kan genomföra alla vallöften beror på att vi inte fick alla röster eller åtminstone drygt hälften. Jag konstaterar dock att vi kan genomföra fler av våra vallöften än Magdalena Andersson kan göra därför att vi samarbetar med regeringen.

Tyvärr har vi inte nått hela vägen fram när det gäller den här frågan. Det förtar inte det faktum att jag tycker att Magdalena Andersson har åtminstone delvis rätt när det gäller karensen. Det finns en orättvisa i detta, inte minst kopplat till vilka som kan jobba hemma eller inte jobba hemma. Det finns också en orättvisa om man skulle ta bort karensdagen, där de som stiger upp på morgonen trots att de kanske känner sig lite krassliga och faktiskt tar sig till jobbet inte får ut någonting av att göra det.

Det finns alltså en orättvisa åt båda håll. Jag är absolut beredd att diskutera olika åtgärder för att komma till rätta med den, men jag är inte beredd att utan någon som helst förhandling eller diskussion stödja ett förslag från Socialdemokraterna.

(Applåder)

Herr talman! Det märks att vi räknar med att en hel del människor tittar på debatten på tv. Det är rätt så hög energi i debatten. Det är kul. Det är också ganska många i kammaren och mycket applåder. Det är också kul. Det märks också att det är valår. Inte minst lovar Socialdemokraterna i opposition nu återigen guld och gröna skogar.

Magdalena Andersson sa i sitt första anförande: Nu är det vanligt folks tur. Jag håller med om det, herr talman. Det har jag tyckt länge. Det är därför som vi har sänkt skatten på jobb, och det är därför som vi har sänkt skatten på pensioner.

Det är därför vi har sänkt skatten på el. Det är därför vi har sänkt skatten på drivmedel. Vi har kraftigt reducerat den förhatliga reduktionsplikten så att vi nu har Europas näst lägsta bränslepriser. Det är bra för vanligt folk.

Vi sänker skatten på mat – vi halverar skatten på mat. Vi har tagit bort skatten på husvagnar. Vi har minskat skatten på danstillställningar. Vi har höjt taket i a-kassan. Vi har infört ett verkligt högkostnadsskydd för tandvården i ett första steg för dem som i år är 67 år eller äldre.

Vi låser in fler farliga människor, herr talman. Vi har minskat den asylrelaterade invandringen till den lägsta nivån på 40 år. Vi har stoppat invandring till låglöneyrken. Vi har gjort massor, herr talman, under dessa tre år.

Vi har gjort mycket som Socialdemokraterna inte ville göra, som Socialdemokraterna inte förmådde göra och som Socialdemokraterna inte vågade göra för vanligt folk under de åtta år som de hade chansen.

Nu får svenska folket välja om vi ska fortsätta i den här riktningen eller om vi ska gå tillbaka till det som Socialdemokraterna inte kommer att göra.

(Applåder)

I detta anförande instämde Clara Aranda, Mats Arkhem, Carita Boulwén, Chris Dahlqvist, Staffan Eklöf, Mattias Eriksson Falk, Yasmine Eriksson, Mikael Eskilandersson, Josef Fransson, Ann-Christine Frohm, Nima Gholam Ali Pour, Erik Hellsborn, Patrik Jönsson, Fredrik Lindahl, Linda Lindberg, Christian Lindefjärd, Angelica Lundberg, Thomas Morell, Daniel Persson, Charlotte Quensel, Patrick Reslow, Oscar Sjöstedt, Jimmy Ståhl, Johnny Svedin, Victoria Tiblom, Pia Trollehjelm, Martin Westmont, Eric Westroth och Leonid Yurkovskiy (alla SD) samt Sara-Lena Bjälkö (-).

Herr talman! För att citera Magdalena Andersson själv: Var det där ett ja eller ett nej?

Frågan om karensen får Magdalena Andersson jättegärna ställa till mig när det är hennes tur att replikera på det jag säger. Men nu ställde jag en väldigt konkret fråga, och jag är egentligen inte särskilt intresserad av Socialdemokraternas egna förslag, som de har hittat på i opposition, om Sverigebränsle och vad det nu är för olika konstruktioner de hittar på. Det jag är intresserad av är hur de ska navigera i den politiska verkligheten när de ska bygga sin regering, som de vill bilda, på andra partier som vill höja bränslepriserna i Sverige.

Kan Magdalena Andersson lova att de, även om det blir en socialdemokratiskt ledd regering efter nästa val, ändå kommer att garantera fortsatt låga bränslepriser, naturligtvis inte beroende på världsmarknadspriset utan beroende på reduktionsplikt, skatter och annat? Det är ingen svår fråga att svara ja eller nej på.

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna drev på i valrörelsen för lägre bränslepriser. Och i dag ser vi en markant skillnad i just bränslepriserna jämfört med när Magdalena Andersson hade makten och var statsminister. Det är bra, apropå vanligt folk.

Fyra partier i regeringsunderlaget träffades i Strängnäs strax före jul. Vi kom då överens om att bränslepriserna ska vara fortsatt låga under den kommande mandatperioden. Det är ett löfte från oss fyra partier.

Herr talman! Kan Magdalena Andersson, med det regeringsunderlag som hon har till sitt förfogande, ge samma löfte om låga bränslepriser?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för de spontana applåderna.

Så här är det: För lite drygt tusen år sedan upptäckte vikingar en obebodd ö långt uppe i norr, väster om Island. En av de första och förmodligen också mest kända vikingar som bosatte sig där, Erik Röde, gav ön namnet Grönland. Erik Rödes son, Leif Eriksson, kom för övrigt sedan att upptäcka ytterligare en stor landmassa som tidigare hade varit okänd för oss européer, nämligen Nordamerika. Men det är en annan historia. Först några hundra år efter nordbornas kolonisering av Grönland valde inuitiska jägare och fiskare att bosätta sig där. Nordbor är således upptäckare av och ursprungsbefolkning på Grönland.

Det har hänt mycket på tusen år, herr talman, men Grönland är en del av Europa. Grönland är en del av Norden och i högsta grad en del av Danmark. Jag vill ha det sagt givet vad som just nu sker i vår omvärld.

Det finns också mycket att säga om den dramatiska utvecklingen i Iran. För stunden tänker jag hålla mig till några få ord. Må den islamistiska regimen som förtrycker sitt folk sedan över 40 år tillbaka falla! Må den falla snarast, och må den falla för evigt! Framför allt må blodbadet upphöra, och må de ansvariga dömas hårt! Men också: Må omvärlden lära sin läxa! Islamism är ingenting att dalta med. Islamism måste kvävas i sin linda varhelst i världen den visar sig, i Teheran såväl som i Rosengård, i Kabul såväl som i Gottsunda.

Herr talman! Med små, bestämda steg rör sig Sverige, kan vi konstatera, i en positiv riktning. Sverige är i dag jämfört med för några år sedan, före det senaste valet, ett åtminstone något bättre land att leva i för hårt arbetande svenskar. Du blir inte längre närmast ruinerad när du tankar bilen. Du får mer över i plånboken när du jobbar. Om några månader halverar vi skatten på mat. Många har nu dessutom möjlighet att göra det där besöket hos tandläkaren som de tidigare inte hade råd med. Det är med andra ord en bra politik som leder till bra saker och ger människor lite mer frihet i vardagen.

Vi har sett till att fler farliga människor sitter i fängelse och att de gör det under längre tid. Vi har tagit itu med straffrabatter och gjort upp med den vida omtalade saft-och-bulle-mentaliteten. Detta har vi gjort samtidigt som vi har markerat att det är offret och inte brottslingen som ska stå i första rummet. Det är med andra ord, herr talman, en bra politik som leder till bra saker och som ökar tryggheten.

Vi styr mot en mer kravbaserad integration. Vi uppvärderar det privilegium det är att inneha ett svenskt medborgarskap. Vi stärker gradvis vår gemenskap och vår sammanhållning i Sverige. Det är med andra ord, herr talman, en bra politik som leder till bra saker och som gör att Sverige blir lite mer svenskt för varje dag som går.

Detta är något som åtminstone jag är väldigt stolt över – stolt men såklart inte nöjd, för vi är inte i närheten av att vara klara. Det är ett faktum att vi fortfarande har farliga människor som går lösa på gator och torg och att det så kallade skuggsamhället och parallella samhällsstrukturer fortfarande är en realitet som en följd av decenniers ansvarslösa invandringspolitik. Det är ett faktum att den organiserade brottsligheten fortfarande skördar offer och äter sig in i samhällskroppen.

Men, herr talman, om några månader är det val, och då står svenska folket inför ett vägval. Ska vi fortsätta i den riktning som vi nu har påbörjat, eller ska vi backa tiden och gå tillbaka till det som gjorde vårt land så sårbart? Det är upp till svenska folket att avgöra det, herr talman.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Andersson, Pontus Andersson Garpvall, Tobias Andersson, Clara Aranda, Mats Arkhem, Bo Broman, Chris Dahlqvist, Staffan Eklöf, Matheus Enholm, Mattias Eriksson Falk, Yasmine Eriksson, Mikael Eskilandersson, Rashid Farivar, Runar Filper, Josef Fransson, Nima Gholam Ali Pour, Rasmus Giertz, Sara Gille, Roger Hedlund, Erik Hellsborn, Patrik Jönsson, Fredrik Lindahl, Linda Lindberg, Christian Lindefjärd, Angelica Lundberg, Adam Marttinen, Thomas Morell, Eric Palmqvist, David Perez, Daniel Persson, Charlotte Quensel, Patrick Reslow, Michael Rubbestad, Jessica Stegrud, Robert Stenkvist, Jimmy Ståhl, Johnny Svedin, Per Söderlund, Victoria Tiblom, Martin Westmont, Eric Westroth och Leonid Yurkovskiy (alla SD).

Herr talman! Det är alldeles riktigt som statsministern säger. Det tar tid att bygga upp saker. Det tog tid att bygga upp världens kanske bäst planerade energisystem. Det tog inte lång tid att rasera detsamma. Vi lider av detta i dag, därav den här frågan.

Elskatten för företag har reducerats, av goda skäl – inte minst för att skapa förutsägbarhet och stabilitet i systemet och för att få etableringar och investeringar. Vi sänker elskatten något nu i den budget som vi tillsammans har lagt fram.

En följdfråga är om statsministern ser några möjligheter att kanske fortsätta att sänka elskatten framöver för att skapa stabilitet och lägre priser för vanligt folk med helt vanliga liv i helt vanliga hushåll.

Herr talman! Just nu ser vi en alarmerande utveckling av elpriserna i stora delar av Sverige, särskilt i de södra och mellersta delarna. Enligt färsk rapportering når priset i södra Sverige under vissa timmar upp till nästan 5 kronor per kilowattimme. Samtidigt belastas hushållen även med elskatt, moms och elnätsavgift, vilket gör att slutpriset blir ännu högre.

I södra Sverige har elpriset vissa dagar nått nivåer som innebär att en vanlig familjs elförbrukning under en enda kall vinterdag kan kosta flera hundra kronor mer än normalt. För många blir det då en fråga om att välja mellan att ha rimligt varmt, duscha som vanligt eller att sätta igång diskmaskinen, kaffebryggaren eller vad det nu kan vara. Det här är inte bara siffror och inte heller bara påhittade exempel, utan det är i högsta grad verklighet för sannolikt tusentals svenska familjer, som dessutom snart ska fira jul.

I ett land som vårt med mörka, kalla vintermånader bör det vara självklart att man i varje hem kan ha lampan tänd, att barnen kan leka i ett varmt vardagsrum och att julstjärnan, som är en symbol för trygghet och just hem, kan lysa utan att man behöver oroa sig för dyra elräkningar. När priset på el rusar drabbas de med små marginaler allra mest – pensionärer, ensamstående med barn och så vidare. Inför jul borde gemenskap, trygghet och värme stå i centrum, men i stället riskerar vi att skapa mer kyla och oro.

Det behövs beslut som garanterar att elen inte blir en lyx utan en rättighet för alla. Min fråga till statsministern är därför: Hur ska regeringen se till att varje svensk kan fira jul utan att frysa eller känna oro för att ha råd att ha lampan tänd eller låta julstjärnan lysa?

Herr talman! När vi hanterade förslaget i den parlamentariska kommittén stod Sverigedemokraterna bakom det. Efter att förslaget arbetats fram i kommittén, under förmodat gemytliga former, har det gått ut på remiss. Då har det, enligt oss, framkommit en annan verklighet: Det som vid ett första påseende förefaller vara ett skydd för demokratin är i själva verket ett hinder för folkviljan och demokratin.

Jag ska förklara mitt och Sverigedemokraternas ställningstagande till detta, och när jag har gjort det borde det vara uppenbart att det som riksdagen nu ska ta ställning till är en av de viktigaste frågorna vi har haft att avgöra här på länge. I betydelse skulle man kunna likna det vid när vi gick med i EU och i Nato.

Herr talman! Frågan är om grundlagen i praktiken ska låsas i sin nuvarande form, år 2025, eller om vi ska ha en grundlag som faktiskt på riktigt ska kunna ändras i framtiden. Det är vad frågan handlar om, och det är det vi vill ge svenska folket en möjlighet att tycka till om.

För att grundlagen ska kunna ändras i dag gäller i allt väsentligt att riksdagen med enkel majoritet behöver fatta två likadana beslut med ett val emellan. Det är en bra, väl fungerande ordning som ger grundlagen ett gott skydd över tid men som inte i onödan försvårar behövliga förändringar.

Nu vill alltså regeringen att man ska ändra detta så att det i stället ska krävas två tredjedelars majoritet vid en andra omröstning. Det kan låta som en obetydlig förändring, och det har sagts att det är ett skydd för demokratin. Men det innebär i praktiken att ett parti eller en liten minoritet i Sveriges riksdag kan blockera alla framtida förändringar av grundlagen, trots att de har prövats i ett val och vunnit folkmajoritetens gillande.

Effekten blir alltså att folkviljan som kommer till uttryck i det mellanliggande riksdagsvalet blir innehållslös. Ska ett parti verkligen kunna förhindra att en majoritet vill beröva grovt kriminella personer deras svenska medborgarskap?

Grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten är, i motsats till många andra länders liknande lagstiftning, till stora delar baserat på att skydda de tekniska lösningarna för att föra fram yttrandena. Varför ska vi låsa fast grundlagen i tekniska lösningar som vi vet hela tiden förändras?

Genom att göra grundlagen så svår att ändra skyddar man inte demokratin. Man genomför inte folkviljan. Man gör demokratin en otjänst. Skyddet mot en utarmning av fri- och rättighetsskyddet finns redan på plats genom de regler som har tjänat oss väl i decennier. All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det slås fast i regeringsformens portalparagraf. Sverigedemokraterna vill att det ska fortsätta att vara så, inte bara till namnet utan också till gagnet.

Jag yrkar därför bifall till yrkandet, herr talman.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jonas Andersson, Pontus Andersson Garpvall, Clara Aranda, Mats Arkhem, Sara-Lena Bjälkö, Bo Broman, Dennis Dioukarev, Staffan Eklöf, Matheus Enholm, Mattias Eriksson Falk, Yasmine Eriksson, Mikael Eskilandersson, Rashid Farivar, Ann-Christine Frohm, Nima Gholam Ali Pour, Sara Gille, Göran Hargestam, Erik Hellsborn, Fredrik Lindahl, Linda Lindberg, Christian Lindefjärd, Angelica Lundberg, Adam Marttinen, Thomas Morell, Mona Olin, Eric Palmqvist, Patrick Reslow, Michael Rubbestad, Jessica Stegrud, Robert Stenkvist, Johnny Svedin, Björn Söder, Per Söderlund, Victoria Tiblom, Martin Westmont, Eric Westroth, Markus Wiechel och Leonid Yurkovskiy (alla SD).

Fru talman! God morgon, kammaren! Jag yrkar härmed att den av riksdagen i ett första beslut föreslagna grundlagsändringen när det gäller prop. 2024/25:165 Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende ska underställas folkomröstning i enlighet med 8 kap. 16 § regeringsformen.

Skälet till vår begäran är att riksdagen i ett första beslut har antagit förslaget om att det vid en grundlagsändring ska krävas två tredjedelars majoritet vid det andra beslutet. Sverigedemokraterna välkomnar förvisso åtgärder som syftar till att stärka den konstitutionella stabiliteten över tid men anser att förslaget att underkasta alla grundlagsändringar krav om kvalificerad majoritet vid det andra beslutet inte är balanserat.

Det demokratiska intresset av att i en föränderlig tid möjliggöra för folkvalda majoriteter att utveckla och vårda grundlagarna får inte ge vika för en visserligen lovvärd men missriktad symbolpolitik. Det svenska systemet med dubbla riksdagsbeslut, med ett mellanliggande val, erbjuder redan nu ett starkt skydd för grundlagarna. Denna ordning har tjänat Sverige väl. Den säkerställer att förändringar sker med eftertanke och ger utrymme för samhällsdebatt.

Sverigedemokraterna anser att frågan är av så grundläggande betydelse för demokratin att medborgarna bör ges mandatet att ta ställning i frågan.

Följande skrivelse hade kommit in:

Till talmannen

Sveriges Riksdag

Begäran om folkomröstning enligt 8 kap. 16 paragrafen regeringsformen

Vi undertecknade ledamöter av Sveriges Riksdag yrkar härmed att den av riksdagen i ett första beslut föreslagna grundlagsändringen i ärende 2024/25:165 Stärkt skydd för demokratin och domstolars oberoende ska underställas folkomröstning i enlighet med 8 kap. 16 § regeringsformen.

Skälet till vår begäran är att Riksdagen i ett första beslut har antagit förslaget om att det vid en grundlagsändring ska krävas två tredjedelars majoritet vid det andra beslutet. Sverigedemokraterna välkomnar förvisso åtgärder som syftar till att stärka den konstitutionella stabiliteten över tid men anser att förslaget att underkasta alla grundlagsändringar krav om kvalificerad majoritet vid det andra beslutet inte är balanserat.

Det demokratiska intresset av att – i en föränderlig tid – möjliggöra för folkvalda majoriteter att utveckla och vårda grundlagarna får inte ge vika för en visserligen lovvärd men missriktad symbolpolitik.

Det svenska systemet med dubbla riksdagsbeslut, med ett mellanliggande val, erbjuder redan nu ett starkt skydd för grundlagarna.

Denna ordning har tjänat Sverige väl och säkerställer att förändringar sker med eftertanke och ger utrymme för samhällsdebatt.

Sverigedemokraterna anser att frågan är av så grundläggande betydelse för demokratin att medborgarna bör ges mandatet att ta ställning i frågan.

Sverigedemokraterna 2025-10-14

Jimmie Åkesson

Partiledare SD

Jonas Andersson (SD) Martin Kinnunen (SD)

Lars Andersson (SD) Kent Kumpula (SD)

Mats Arkhem (SD) Fredrik Lindahl (SD)

Ludvig Aspling (SD)Linda Lindberg (SD)

Carita Boulwén (SD) Christian Lindefjärd (SD)

Bo Broman (SD) Mona Olin (SD)

Mattias Bäckström Johansson (SD) Eric Palmqvist (SD)

Alexander Christiansson (SD) Daniel Persson (SD)

Staffan Eklöf (SD) Magnus Persson (SD)

Chris Dahlqvist (SD)Oscar Sjöstedt (SD)

Matheus Enholm (SD)Robert Stenkvist (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)Jimmy Ståhl (SD)

Josef Fransson (SD)Johnny Svedin (SD)

Ann-Christine Frohm (SD)Pia Trollehjelm (SD)

Anna-Lena Hedberg (SD)Henrik Vinge (SD)

Roger Hedlund (SD)Martin Westmont (SD)

Mats Hellhoff (SD)Eric Westroth (SD)

Richard Jomshof (SD) Leonid Yurkovskiy (SD)

Mattias Karlsson i Norrhult (SD) Jimmie Åkesson (SD)

Herr talman! Jag håller inte med – inte om allt. Det finns en svensk kultur. Det har vi sett, inte minst i den kulturkanon som har presenterats. Den manifesteras även på en massa andra sätt. En väldigt stor del av befolkningen i Sverige tillhör den kulturen och har gjort det i generationer.

Jag har all respekt för att Simona Mohamsson och andra som har bakgrund i andra länder och som har kommit hit har en annan värdegemenskap. Jag har även respekt för att det nog är mer åt det hållet vi behöver bygga samhället, eftersom demografin ser ut som den gör i dag. Men det finns människor, svenskar, som har en annan syn och som lever i en annan syn. Jag tycker att respekten för dem också är värdefull.

Man måste visa att även vi har ett värde som inte tycker att det är svenskt med till exempel kurdisk kultur. Jag tycker inte att det är det, men om man vill ägna sig åt det får man naturligtvis göra det i Sverige. Man kan självklart vara svensk ändå. Men ytterst, i ett politiskt sammanhang, är det medborgarskapet som spelar roll.

(Applåder)

Herr talman! När man uttrycker det så är det väl en del av det som håller oss samman – att vi har demokrati, rättsstat och sådana viktiga principer. Men för mig som politiker – och det är politik vi sysslar med här – är det enda som är relevant medborgarskapet. Är man svensk medborgare är man svensk. Det är det jag utgår från i den politik jag driver.

Sedan vill jag höja kraven för att kunna bli svensk medborgare. Jag tycker att vi i decennier har varit alldeles för generösa när vi har delat ut medborgarskap. Det har fått konsekvenser. I dag finns det människor som jag kanske inte tycker borde ha fått ett svenskt medborgarskap men som ändå har fått det. Det är det vi behöver hantera i dag.

Sverige är förändrat. Det har konstaterats i debatten, inte minst de senaste veckorna. Sveriges demografi ser annorlunda ut i dag. Det är bara att konstatera att det är så.

Är man svensk medborgare är man lika inför lagen. Det är det som är det mest grundläggande i rättsstaten, och jag står bakom det. Det är också det som är relevant politiskt.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker inte det. Jag sa det också: Bedriver man en verksamhet som innebär att man inte kan uppfylla det uppdrag man har på ett tillfredsställande sätt ska man inte heller kunna ta ut vinst. Jag tycker inte att man ens ska kunna driva en skola under de omständigheterna. Det är precis det vi förhandlar med regeringen om.

Jag kan inte svara tydligare än så. Jag tror att alla andra förstår vad jag menar.

Sedan kan jag tycka att det blir lite magstarkt. Det är klart att Miljöpartiet i dag, 2025, kan lasta över ansvaret för detta på mig. Jag var faktiskt emot detta på 90-talet. Jag tyckte inte att det var en särskilt bra reform. Men för Miljöpartiet var det en hjärtefråga under deras tidiga år här i riksdagen. Det var faktiskt Miljöpartiet som drev på för att vi skulle få det friskolesystem vi har i dag, tillsammans med den dåvarande borgerligheten. För mig blir det alltså helt obegripligt.

Jag tycker inte att man ska kunna driva skola om man inte fullgör sitt uppdrag – punkt.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att frågan är fullt relevant. Den är inte helt lätt att svara på, men jag ska ändå göra ett försök.

Å ena sidan: Ja, de resurser som finns i vårt land tillhör oss alla. Finns det resurser i Blekinge – det gör det väl i viss mån; det är mycket sten – tillhör de även Rickard Nordin. Finns det resurser i Jämtland tillhör de även mig. Vi är ett land.

Å andra sidan: Någonting som vi driver och framför allt nu tittar närmare på är hur man i ännu högre grad kan kompensera för den typ av påverkan som exempelvis gruvbrytning kan innebära. Det är inte bara uran vi behöver; vi behöver massor av saker som finns nere i backen i vårt gemensamma land. Då måste vi hitta ett system för att på ett både rimligt och generöst sätt kompensera ekonomiskt, och då kanske det också blir mer intressant för exempelvis Jämtland. Men det får Jämtland svara på när det blir aktuellt.

(Applåder)

Herr talman! ”Bestämma” är ett väldigt starkt ord. Men nu är det så att Sverige är en demokrati. Vi har gått till val, och då har Sverigedemokraterna fått röster. Vi fick tillsammans med tre andra partier majoritet, och sedan har vi möjlighet att, som Rickard Nordin uttrycker det, ”bestämma” saker här. Vi har inflytande över hur Sverige ska styras och så vidare; det är så vårt system fungerar.

Jag konstaterar att vi behöver kärnkraft. Vi behöver kärnkraft därför att den skapar stabilitet. Den skapar planerbarhet, och den skapar långsiktiga villkor för dem som använder el i vårt land, nämligen hushåll och näringsliv. Därför är jag starkt för att vi kraftigt bygger ut kärnkraften i Sverige.

Då kommer frågan: Ska vi köpa uran från andra länder, ofta länder som vi kanske egentligen inte vill ha handel med på det sättet? Jag tycker då att det är bättre att vi gör vad vi kan för att få med hela svenska folket på att nyttja de fyndigheter som finns i Sverige – men naturligtvis inte till vilket pris som helst, herr talman.

Herr talman! Jag ska försöka komma ihåg detta.

Jag är jättetydlig i mitt svar, och det var jag även när Magdalena Andersson stod där Nooshi Dadgostar just nu står. Jag tänker inte rösta ja till några förslag som jag inte har fått möjlighet att vara med och förhandla om och ta fram. Det tänker jag inte göra. Det är ganska självklart; jag tycker inte att det är det minsta konstigt.

Nooshi Dadgostar röstar inte ja till mina förslag heller, för vi förhandlar inte om …

(NOOSHI DADGOSTAR (V): Därför att de är dåliga.)

Nu pratar jag. Vi förhandlar helt enkelt inte med er om dem, utan jag förhandlar med dem här bakom mig. Vi har majoritet i den här kammaren, så vi får igenom vår politik. Vi förhandlar också om den fråga som Nooshi Dadgostar berör.

Men jag är inte marxist, jag är inte socialist och jag är inte kommunist. Det är väldigt osannolikt att jag skulle rösta för Vänsterpartiets förslag om detta.

Men det finns saker att göra, det står i Tidöavtalet att vi ska göra detta och vi gör det nu tillsammans med regeringen, punkt slut.

(Applåder)

Herr talman! Jag vet inte om Nooshi Dadgostar har läst Tidöavtalet. Den här frågan tas upp där. Vi är fyra partier som, vad jag vet, förhandlar om detta, och det kommer att komma förslag kring det här. Men frågan är dum. Det är väl självklart att våra skattepengar inte ska gå till att köpa flotta bilar. Det säger sig självt. Jag förstår inte varför man ens ställer en sådan fråga i den här kammaren.

Vi och våra samarbetspartier i regeringen har varit otroligt tydliga med att vi ska stötta och hjälpa fungerande verksamheter – verksamheter som fungerar bra och som ger barnen det de behöver. Det är bra, och det skapar mångfald i det svenska samhället när det gäller människor som behöver och vill kunna välja var de ska sätta sina barn i förskola eller var de ska gå i skola.

Om man inte lever upp till de här grundläggande kraven ska man inte bedriva förskola eller skola. Det är inte svårare än så. Stå inte här och låtsas som att någon här tycker något annat! För jag tror inte att det är så, herr talman.

(Applåder)