Ida Karkiainen

Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation 3.

För ett år sedan besökte Säkerhetspolisen oss i riksdagen under ett sammanträde med konstitutionsutskottet för att tala om årsberättelsen. I den pekar de på att "det bredare hotet mot demokratin blir allt mer framträdande" och beskriver hur verksamheter i det fördolda verkar för att omkullkasta samhället och vår demokrati.

Säpo beskriver bland annat följande: "Extrema idéer och antistatliga narrativ har fått fäste i ett bredare samhällsskikt. Det här är något som utnyttjas av såväl våldsbejakande extremister som främmande makt."

Vidare kommenterar Säpo: "Konspirationsteorier i sig är inte brottsliga, och ett motstånd mot etablissemanget har så gott som alltid funnits. Men de sprider ett narrativ som kan bidra till ett eroderat förtroende för samhället och dess institutioner. Det kan i sin tur vara säkerhetshotande. Det såg vi exempel på vid stormningen av Kapitolium i USA 2021 och tillslaget i Tyskland 2022, där det finns misstankar om en planerad statskupp."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Säpo beskriver allt detta som hot mot författningen och det bredare hotet mot demokratin.

Fru talman! För ungefär ett år sedan stod vi här i talarstolen och debatterade författningsfrågor, det vill säga samma ämne som i dag. Många berörde då att auktoritära krafter och tendenser ökar runt om i världen, att demokratin trycks tillbaka och att färre människor lever i en fri värld än tidigare.

Fru talman! Jag hade önskat att vi kunde stå här i talarstolen i dag och prata om att vi lyckats bryta den här utvecklingen. Men det kan jag tyvärr inte göra. Färska mätningar om demokratins utveckling visar att det går åt fel håll. På ett år har tillbakagången för demokratin fortsatt, och auktoritära krafter har vuxit ytterligare. 71 procent av världens befolkning lever nu i auktoritära stater. För tio år sedan var det 48 procent.

Fru talman! Vad gör vi då åt detta? Vi socialdemokrater har några förslag i det här betänkandet som kan bidra till att öka tilliten till politiken och demokratin.

Ett förslag är att vi vill se starkare övergångsrestriktioner.

Sverige har haft en relativt svag reglering av övergångsrestriktioner jämfört med andra länder. Svängdörrarna mellan politik och näringsliv har ofta porträtterats i medierna. År 2018 införde därför den socialdemokratiskt ledda regeringen övergångsrestriktioner för statsråd och statssekreterare. Men det finns anledning att fundera över om de inte borde omfatta fler nyckelpositioner inom offentlig verksamhet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte därför en utredning som blev klar 2023 och som i detta nu skickats ut på remissbehandling av den nuvarande regeringen. Vi lär återkomma till diskussionen.

Det andra förslaget är att se över regleringen av lobbyister.

Möjligheten att påverka politiska beslut genom dialog med politiker är en självklar del i vår demokrati. Men samtidigt måste vi ställa oss frågorna: Vilka lyssnar vi till? Vilka har de ekonomiska musklerna att bedriva lobbning? Alla har inte råd att resa till riksdagshuset och bjuda på middagar. Därför behöver vi se över hur man, likt EU, kan införa ett lobbyregister.

Det tredje förslaget är att titta på partifinansieringen.

Att veta hur partier finansieras är en viktig fråga. En del partier har velat fokusera på Socialdemokraternas lotterifinansiering. Regeringen tillsatte en utredning enkom för detta syfte samtidigt som det tillsattes en bredare partifinansieringsutredning. Det är det första tokiga i historien. Det andra tokiga är att regeringen och Sverigedemokraterna ville nypa åt Socialdemokraternas lotterier med argumenten om att motverka spelmissbruk och att lotterier kan skada förtroendet för partierna. Då var Sverigedemokraterna mer ärliga när de sa att det handlar om att de vill korta ned Socialdemokraternas förstamajtåg.

Fru talman! Vill man komma åt spelmissbruk missar man målet om man fokuserar på Socialdemokraternas lotterier. Man till och med spelar i fel division. För de stora problemen är inte människor som vill vinna kvalitetshanddukar, utan det är nätkasinon och den typen av verksamhet. Men den verksamheten vill regeringen inte se över.

När det kommer till förtroendeargumentet sa utredaren klart och tydligt följande: Vi har inte funnit något stöd för att förtroendet för vare sig partierna eller spelmarknaden skadats i och med lotterierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor

Vad som däremot är förtroendeskadligt är när regeringspartierna, med precision, vill begränsa oppositionens finansiering. Hur som helst; den här finansieringsutredningen bör titta på en bredare palett av åtgärder än vad den tittar på i dag. Det är något vi socialdemokrater vill.

Fru talman! Precis som många har varit inne på firade vi en 50-åring den 6 mars, nämligen regeringsformen. Den inleds med vad alla politiker bör kunna i sömnen: "All offentlig makt i Sverige utgår från folket." Det är en påminnelse om att våra mandat bygger på folksuveränitetsprincipen, det vill säga att den politiska makten får sin legitimitet av folket.

Jag läste en kommentar från någon som lyssnat när vi firade regeringsformen i riksdagen för några veckor sedan och hört ett inlägg jag hade den dagen. Jag ställde nämligen frågan: Ska demokratin skyddas mot de folkvalda? Det tyckte han var en naiv fråga och ville framhäva ordet politikervälde.

Fru talman! Det är kanske inte så att alla har hängt med i diskussionen om att politik har tappat verkningskraft. Det var min poäng. Vi som träffar många människor och pratar politik kan nog alla vittna om att väljare ibland har tappat hoppet till vad politik faktiskt kan åstadkomma. Till och med Högsta domstolen konstaterar att man har fått hantera många svåra mål och områden som handlar om att fylla hål där vi politiker tyckt att ämnena har varit för svåra att ta tag i. Vi har skjutit dem framför oss för att avgöras i domstol i stället. Men då har vi skjutit ifrån oss ansvaret.

Vi har också sålt ut demokratisk kontroll över viktiga verksamheter. Hur är det ens möjligt att fastigheter som tingsrätter kan ägas av gängkriminella? Eller att du måste köra 25 mil enkel väg till bilprovningen? Eller att du som vuxen inte får en tandläkartid i Haparanda, medan det reas ut tandläkartider längs Drottninggatan i Stockholm?

Min poäng är att valen vart fjärde år måste betyda något. Politikens verkningsgrad måste vara stark. Men det är klokt att det finns en viss tröghet i systemet, särskilt när det gäller grundlagsfrågor. Precis som Erik Ottoson uttryckte så klokt i föregående inlägg är det riktigt starka skyddet för demokratin den djupa folkliga övertygelsen hos den breda massan att demokrati och den frihet som demokratin ger är det styrelseskick som alla vill leva under.

Fru talman! Vi går till val till Europaparlamentet, och en av de viktigaste frågorna kommer att handla om EU:s säkerhet och sammanhållning. Det finns många antagonister som gärna ser att EU försvagas, inte minst Ryssland. Därför är det oroväckande att det i det här betänkandet finns en motion från Sverigedemokraterna om att Sveriges medlemskap i EU ska strykas ur regeringsformen. Det tycker jag är värt att notera inför kommande EU-val.

Fru talman! Som utskottets ordförande ber jag härmed att få överlämna och anmäla för riksdagen resultatet av konstitutionsutskottets årliga höstgranskning.

Innan jag går in på själva granskningen vill jag säga några ord om kontrollmakten. I en demokrati är den central; det handlar om granskning, insyn och maktdelning. Vad händer om vi koncentrerar all makt till en instans utan granskning? Riskerna är uppenbara, och det finns många exempel på det runt om i världen.

Fru talman! När Sverige 1809 stiftade ny grundlag insåg man detta. Man ville garantera maktdelningen mellan kungen och ständerna, och man ville utveckla parlamentarismen. En smart och diversifierad kontrollmakt formades med riksdagen som bas och centrum. Justitieombudsmannen föddes. Konstitutionsutskottet instiftades med befogenhet att både åtala statsråd och begära deras entledigande. Möjligheten att ställa interpellationer i riksdagen växte fram. Detta är funktioner som ännu i dag lever kvar.

Begreppet kontrollmakt låter skarpt, vilket det också är, men det finns många nyansskillnader. I dag är verkligen en dag då vi har fått se exempel på det. Tidigare i dag prövade vi ett av kontrollmaktens och riksdagens allra skarpaste vapen, nämligen misstroendeförklaringen. Här och nu ska vi ta till en av de kanske mer mjuka kontrollfunktionerna, nämligen konstitutionsutskottets höstgranskning.

Det kanske inte låter så roligt att granska regeringens administrativa arbete eller mer allmänna frågor, som KU gör varje år under hösten, men det är roligare och mer intressant än vad man kan tro. Vi blir lite som en god revisor som hittar brister och kan peka på förbättringspotential i regeringsarbetet. Och även om vi tillhör olika partier är vi alla måna om att regeringsarbetet ska fungera väl och att regeringens samarbete med riksdagen är tillfredsställande. Regeringen behöver ju, som ni alla känner till, riksdagens tolerans enligt hur vårt parlamentariska system är utformat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Fru talman! Hur viktigt är det egentligen att diariet i Regeringskansliet hålls uppdaterat? Fattas regeringsbesluten enligt den ordning som våra lagar föreskriver? Finns det rutiner som säkerställer en likabehandling och rättssäkerhet i handläggningen av ärenden? Hur snabb eller långsam är regeringen på att svara på riksdagsledamöternas angelägna frågor? Styr regeringen de statliga bolagen på ett bra sätt? Ges det rimliga förutsättningar för viktiga lagar att processas fram? Har Lagrådet fått tillräckligt med tid för att granska regeringens propositioner? Detta är några av de frågor som vi har ställt oss i höstens granskning.

Ämnen för höstgranskningen bestämmer vi i utskottet tillsammans. Dels är det vissa frågor som vi med några års mellanrum brukar följa upp och återkomma till, dels är det frågor som utskottet på ett eller annat sätt har uppmärksammat som konstitutionellt intressanta bland de frågor som har dykt upp i vårt löpande arbete under året.

Fru talman! Min avsikt med det här anförandet är inte att gå in på ärendena i detalj. Det är jag säker på att mina utskottskollegor kommer att göra, så vi besparar kammaren detta. Men jag kan i korthet säga vad vi konstaterar i årets granskning:

När regeringen handlägger vissa förvaltningsärenden, såsom ärenden som rör utlämning för brott från Sverige, är det viktigt att vi säkerställer en enhetlig hantering. Sådana ärenden innehåller inte sällan inslag av väldigt ingripande tvångsåtgärder mot enskilda, till exempel beslut om frihetsberövanden. Karaktären på dessa ärenden ger därmed också skäl för en noggrann och rättssäker hantering.

Vidare konstaterar vi i utskottet att svarstiderna på interpellationer och skriftliga frågor inte följs i den utsträckning som vi förväntar oss. Andelen försenade interpellationssvar är fortfarande anmärkningsvärt stor. Vi förutsätter att regeringen löpande arbetar för att motverka fördröjda interpellationssvar så att de kan besvaras inom den tid som anges i riksdagsordningen.

Vi anser också att regeringen bör upphäva förordningar som i praktiken inte längre tillämpas och som har blivit obsoleta. Det tillhör en god rättsvård.

Vi understryker också vikten av en god dialog mellan regeringen och EU-nämnden så att EU-nämndens behov av information så långt som möjligt kan tillgodoses.

Styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag är en omfattande granskning som utskottet har ägnat ganska mycket tid åt. Där konstaterar vi bland annat att det kan vara rimligt med variationer i hur staten styr, men att det också kan vara rimligt att säkerställa likartade rutiner som säkerställer till exempel att ägardialoger genomförs med jämna mellanrum och att dokumentationen vid ägardialogerna fungerar.

Vi konstaterar också att regeringens möjlighet att använda sig av så kallade särskilda regeringsbeslut är viktig, men att detta utgör ett undantag från huvudregeln om kollektiva regeringsbeslut och ska tillämpas enligt den ordningen.

En av våra granskningar som är särskilt viktig är hur regeringen hanterar lagstiftningsprocessen: Har Lagrådet fått tillräckligt med tid för att granska regeringens lagrådsremiss? Har remissinstanserna fått nog med tid för att titta på utredningen och förslaget? Har tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens proposition varit nog? Har tiden mellan regeringens proposition och det att lagstiftningen börjar gälla varit tillräcklig?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Fru talman! Det är lätt hänt att vi i dagens tidevarv dras med i att det ska gå snabbt, men snabbt kan också innebära fel. När det gäller lagstiftningsfrågor är det viktigt att det ges god tid så att noggranna analyser hinner göras så att lagstiftningen blir bra.

Fru talman! Avslutningsvis ska jag säga att varje höstgranskning är ett steg i att peka på förbättringsområden i regeringens arbete. Vi använder kanske sällan överord i vår granskning; ej heller försöker vi partipolitisera vår granskning. Det gör att det vi säger kanske är tråkigt och lågmält, men det gör också att när vi väl yttrar oss uttalar vi oss seriöst och gediget - det finns ett värde i det. Det betyder något. Vi förväntar oss också därmed att det bidrar till förbättringar i regeringsarbetet.

Fru ålderspresident! Socialdemokraterna lägger fram ett eget budgetalternativ, som ska ses som en helhet. Därför avstår Socialdemokraterna från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet som vi ska debattera nu, nämligen det om rikets styrelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

I jämförelse med andra utgiftsområden är detta inte så omfattande pengamässigt men däremot omfattande innehållsmässigt. Saker som vi älskar med Sverige slås fast i det här utgiftsområdet: vår demokrati, en välfungerande statsförvaltning fri från korruption, kampen mot rasism i alla dess former, våra fri- och rättigheter, världens äldsta tryckfrihet och vår långtgående yttrandefrihet. Det är saker som gör vårt land till en rättsstat, en demokrati, ett land som människor flyttar och flyr till och inte från, ett land där ingen döms utan rättegång och där yttrandefriheten är stark - om än inte obegränsad - och ett land där var och en har rätt att tro och utöva sin religion eller avstå från religion utan att drabbas av politisk förföljelse.

Fru ålderspresident! Vi har många allvarliga problem i Sverige. Vi har också en omvärld som ter sig alltmer hotfull. Då kan det vara svårt att orka stå upp för de rättigheter som gör Sverige till det Sverige vi älskar. Men vi måste orka.

En yrkesgrupp som gör det är journalister. I en tid som ter sig alltmer polariserad och då lögner och falska nyheter sprids runt världen med informationsteknologins hastighet och får fäste ökar vikten av opartisk och välgrundad journalistik.

Journalister dödas i krig och konflikter. I repressiva stater fängslas och tystas de. I Sverige ser vi en utveckling som tyder på att hat och hot mot journalister blir alltmer frekvent förekommande, och det sker en ökning av självcensur. Här bär vi politiker ett stort ansvar. Vi vill se att regeringen tar krafttag för att vända den här utvecklingen.

I utgiftsområdet ryms också frågan om mediestöd. Det är en fråga som vi har debatterat i den här kammaren så sent som för några veckor sedan. Det nya mediestödssystemet har nu blivit godkänt av EU-kommissionen, vilket är glädjande, samt fått en förordning som regeringen beslutat om.

Mediesektorn och våra tidningar är hårt pressade av inflation och tappade annonsintäkter samt konkurrensen från de globala mediejättarna, och många farhågor kvarstår trots den beslutade förordningen. Leder det nya systemet till fler journalister i hela landet, vilket var intentionen, eller leder det till tidningsdöd? Här har vi socialdemokrater uttryckt farhågor, och vi fortsätter att följa frågan noggrant.

Fru ålderspresident! Det är oacceptabelt att antisemitismen får luft. Därför har vi socialdemokrater föreslagit fyra kraftfulla åtgärder. Vi vill säkerställa att judiska församlingar och andra judiska organisationer kan bedriva sin verksamhet genom att stärka säkerheten för deras samfund.

Vi vill öka anslagen för säkerhetshöjande åtgärder för judiska och andra organisationer inom civilsamhället. Vi vill stärka skolans arbete för att motverka antisemitism. Vi vill också fördubbla medlen till hågkomstresor.

Fru ålderspresident! De stigande räntorna och hyrorna har gröpt hål i hushållskassan. Vanliga, hårt arbetande svenskar har fått det tuffare. Svenska löntagare har fått se tio års reallöneökningar gå upp i rök till följd av kostnadskrisen. Många myndigheter pressar sina verksamheter hårt, vilket kommer att påverka servicen till alla Sveriges medborgare.

I det läget ter det sig orimligt att regeringens egen myndighet, Regeringskansliet, visserligen sparar något nästa år men får en kraftig budgetökning över en mandatperiod - från 8,5 miljarder år 2022 till strax över 10 miljarder för år 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Fru ålderspresident! På myndighetssidan spelar länsstyrelserna en viktig roll. Under en lång period har länsstyrelserna blivit alltmer uppdrags- eller projektfinansierade jämfört med det fasta anslaget. Det här skapar problem med kontinuitet och långsiktighet i länsstyrelsernas arbete. Anslaget måste därför ökas så att de kan klara sitt grunduppdrag och inte enbart olika specifika uppdrag.

I dag kablades exempelvis nyheten ut om bristande djurhållning vid en kycklinggård i Sverige. Det rapporteras att länsstyrelsen inte gjort tillsyn sedan 2012. Tillsynen är en viktig del i länsstyrelsernas grundverksamhet och en viktig del i att värna djurskyddet och se till att lagar och regler följs.

Fru ålderspresident! Att värna demokratin innebär att vi ständigt måste arbeta med att bekämpa korruption. Vi väntar fortfarande på att regeringen ska ersätta den nedlagda utredningen om korruption.

Även om Sverige hör till de länder som har allra lägst grad av korruption får vi inte vara naiva inför det faktum att den förekommer och äter sig in i våra offentligt finansierade verksamheter. Vi har till exempel kunnat läsa om kriminella som driver vårdcentraler, HVB-hem och skyddade boenden. Den privatisering som skett har också öppnat upp många nya ytor för kriminella att komma över skattemedel.

Fru ålderspresident! I den här budgetdebatten finns också frågan om partifinansiering. Frågan förtjänar verkligen en gemensam syn och transparenta regler. Det tror jag att vi alla är överens om rätt över partigränserna.

Det vore därmed mycket olyckligt om frågan skulle partipolitiseras - något som vi ser stor risk för när regeringens utredning tydligt utelämnar viktiga delar och specifikt riktar sig mot Socialdemokraternas partifinansiering och när regeringen dessutom genom ett sidospår utreder Socialdemokraternas möjlighet att finansiera sin verksamhet genom lotterier. Det finns risk att det påverkar andra föreningars möjligheter att bedriva sin verksamhet genom lotterifinansiering.

Fru ålderspresident! Sverige befinner sig i ett historiskt svårt läge och en historiskt osäker tid. De gängrelaterade skjutningarna blir fler och brutalare. Den säkerhetspolitiska situationen i vår omvärld är fortsatt allvarlig. Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina fortsätter. Kriget mellan Israel och Palestina pågår. Konflikterna ökar runt om i världen, och de senaste 30 årens demokratiutveckling är som utraderad.

Fru ålderspresident! Det finns ett politiskt alternativ som sätter vanligt folk i första rummet. Det går att ge vanliga löntagare lindring när kostnadskrisen härjar som värst samtidigt som sjukvården och skolan får de pengar som behövs för att kunna behålla lärare, sjuksköterskor och undersköterskor.

Det är möjligt att prioritera resurser till Sveriges säkerhet men också till att göra omvärlden tryggare. Det handlar om att både trygga våra gränser och knäcka den grova kriminaliteten samtidigt som arbetet för att bryta nyrekryteringen kraftigt förstärks. Allt handlar om prioriteringar. Genom att de som har det allra bäst ställt och de företag - bankerna och livsmedelsbolagen - som tjänar stora pengar på krisen bidrar lite mer kan vi bygga vårt land starkare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Socialdemokraternas budgetförslag visar hur politiken kan ta sig an de samhällsproblem som kommer att prägla Sverige de kommande åren, och det finns viktiga partipolitiska skillnader i hur vi tänker ta oss an samhällets problem. Men när det gäller detta utgiftsområde, fru ålderspresident, är det glädjande att se att vi på det stora hela är överens om många viktiga saker.

Fru ålderspresident! Jag vill avsluta med att säga att Novus i en undersökning i oktober i år frågade svenskarna hur de ser på demokratins läge i Sverige. Resultatet visar att en betydande majoritet, närmare 65 procent, känner att de demokratiska grundprinciperna har hotats under de senaste tolv månaderna. Det är en signifikant ökning från de 40 procent som uppgav samma sak föregående år.

En signifikant andel människor uttrycker också oro för att Sverige kan vara på väg att bli ett mer odemokratiskt land jämfört med 2022. En annan undersökning visar att 68 procent inte kan tänka sig att bli politiker och att 34 procent tycker att politiker försvagar demokratin.

Det finns med andra ord problem, och vi som har fått förtroendet att vara folkets främsta företrädare bär ett stort ansvar att lösa detta. Det handlar om samtalsklimatet - om att vi fattar välgrundade beslut och föregår med gott exempel - men också om att på detta budgetområde visa hur vi kan stärka demokratin och demokratins väktare. Mycket bra görs, men mer kan göras. Låt oss diskutera det gemensamt framöver!

Fru talman! Jag yrkar bifall till Socialdemokraternas reservation 1 i betänkandet som vi nu ska debattera.

Varför ger vi stöd till pressen? Det kan man fråga sig. Låt mig backa tillbaka i historien en bit, närmare bestämt till 1766. Då får Sverige sin första tryckfrihetsförordning. Det är också världens första. Detta leder till en tidningsboom. Inom loppet av sex år startas 80 tidningar. Sedan kommer förvisso andra tider, och Gustav III sätter stopp för tryckfriheten.

Det dröjer sedan ända fram till 1830 innan det som kan kallas den moderna pressens födelse sker, nämligen när Lars Johan Hierta den 6 december 1830 ger ut det första numret av Aftonbladet. Därefter växer dagspressen och gör stora genombrott i Sverige fram till ungefär 1940-talet. Då börjar antalet tidningar minska. Under 1950-talet försvinner i genomsnitt fem tidningar per år. Krisen för dagspressen börjar debatteras på allvar i början av 1960-talet.

År 1963 får Sverige sin första pressutredning. Den beskriver hur den största tidningen på en marknad kommer att ta över på de mindres bekostnad, vilket påverkar mediemångfalden negativt. År 1971 inför Sverige presstöd till andratidningarna. Sedan dess har presstödet utretts många gånger. Men det har egentligen inte gjorts några avgörande förändringar, trots att medielandskapet förändrats drastiskt.

Det finns de som argumenterar för att det egentligen inte borde finnas något statligt mediestöd, med hänsyn till att mediesektorn ska vara så oberoende som möjligt. Men jag vill mena att det finns goda argument för ett statligt mediestöd. Hela Sverige ska ha tillgång till mediemångfald och journalistisk bevakning. Storumanborna liksom Stockholmsborna har rätt att veta hur deras kommunala pengar används och hur deras valda företrädare sköter sina uppdrag. Marknaden löser inte detta på egen hand. Därmed behövs ett offentligt finansierat medie- och presstödssystem.

För mig grundar det sig också i värderingar och principer. Mediestödet har till syfte att värna medborgarnas möjlighet till informationsinhämtning, så att de ska kunna delta i och påverka samhällsdebatten på jämlika grunder. Journalistik och debatt är en väsentlig del i samhällsbygget och alldeles för viktigt för att överlåtas åt marknadsprinciper.

Se på vår eländiga samtid just nu! Krigen och konflikterna eskalerar runt om i världen. I och med detta sprids både desinformation och propaganda. Oberoende nyhetsjournalistik av hög kvalitet är kanske viktigare än någonsin.

Det behövs ett nytt system. Det stora utbud av lokaltidningar som en gång fanns har blivit betydligt mindre. Så gott som alla brottas med svikande annonsintäkter när de lokala annonsörerna erbjuds lägre priser och bättre målgruppsanpassning av globala digitala aktörer såsom Facebook och Google.

De stöd som finns i dag har onekligen en rad problem. Driftsstödet hamnar ibland hos stora välmående aktörer som får ett incitament att inte öka sin räckvidd så mycket som möjligt, då de i så fall skulle mista stödet. Andra aktörer, som fådagarstidningar, har inte fått någon uppräkning av stödet på länge. I dagsläget hamnar betydande delar av stödet i stora och mellanstora städer när behovet finns på mindre orter och där befolkningen bor glesare.

En annan problematik är att många duktiga journalister finner en tryggare försörjning med bättre arbetsvillkor som kommunikatörer i privat eller offentlig verksamhet. Antalet kommunikatörer blir större, och antalet journalister blir mindre. Det finns ingen motsättning, men detta skildrar en problematisk utveckling.

Allt detta ger sämre grund för den så viktiga lokala journalistiken och därmed också den lokala demokratin. Ska det i hela landet finnas tillgång till lokal journalistik som bevakar de frågor som ligger nära människor måste vi också ta politiskt ansvar för det. Det krävs därför ett nytt mediestöd som fokuserar på en livskraftig journalistik med lokal förankring och täckning över hela landet och en mångfald av medier, så att vi säkerställer en fri åsiktsbildning.

Fru talman! Ett nytt system har arbetats fram. Vi socialdemokrater ställer oss bakom det grundläggande syftet med det nya stödet, nämligen journalistik i hela landet - mer journalistik i hela landet.

Men vi är inte eniga, och tyvärr gäller det inte enbart frågor i marginalen. Vi har stora farhågor. Det är farhågor som vi delar med branschen och som remissinstanserna som svarat på förslaget gett uttryck för. Jag blev inte mindre orolig när jag hörde föregående talare från Sverigedemokraterna berätta om syftet med stödet.

Det nya mediestödet riskerar att bygga höga trösklar för nya medier att starta, vilket riskerar att gynna de resursstarka aktörerna och minska mångfalden. Det är bra att det nya stödet fokuserar på lokal journalistik i hela landet, men det får inte ske på bekostnad av mångfalden. Vi riskerar att få vita ämnesfläckar. Vi riskerar också att tappa andratidningarna på orterna. Det är fråga om tidningar som, precis som föregående talare sa, råkar vara socialdemokratiska. Dessa är få till antalet, sju eller sex beroende på hur man räknar. Jämfört med antalet borgerliga ledarsidor är det en ganska skral samling, ska sägas i detta sammanhang. Men också nationella tidningar drabbas, såsom Nu, Dagen och AiP.

Presstödets syfte är att kunna bevara en mångfald på de lokala dagstidningsmarknaderna. Det anser jag ska gälla även med det nya systemet och för framtiden. Målet med att ha ett presstöd är att det ska bidra till allsidig nyhetsförmedling, debatt och opinionsbildning i hela landet, med flera röster och fri åsiktsbildning. Ni har hört Sverigedemokraterna i den här debatten; det finns alltså ett syfte att specifikt attackera S-tidningar.

En annan sak är att stödet riskerar att ätas upp av stora välmående medier i stället för att gå till dem som är i behov av stöd. Dessutom är det demokrativillkor som regeringen föreslår urvattnat jämfört med utredningens, vilket är olyckligt.

Vi kräver också att regeringen inför en kontrollstation som utvärderar det nya stödet redan om några år, så att vi inte får en oåterkallelig utveckling åt fel håll. Vi socialdemokrater utesluter inte att kontrollstationen även ska inkludera ekonomiska förutsättningar inför framtiden. Vi är beredda att diskutera ekonomin i det här.

Vi vill se lägre trösklar. Vi vill se en stark mediemångfald. Vi vill se ett demokrativillkor värt namnet och ordentlig uppföljning och utvärdering. Det är alltså inga marginalfrågor vi har synpunkter på.

Fru talman! Många medieföretag har nu sagt att de har svårt att överblicka de ekonomiska förutsättningarna för nästa år och framåt. Trots att ett nytt system ännu inte är på plats ser vi redan nu konsekvenser av det nya systemet. Det är nyheter som kom bara häromdagen. Detta är konsekvenser som pekar på både en sämre mediemångfald och färre journalister i hela landet - precis motsatsen till det vi beskrev som syftet med ett nytt mediestöd.

Många avgörande detaljer finns reglerade i den förordningstext som ska beslutas av regeringen. Det ligger därför nu ett stort ansvar på regeringen att se till att de här konsekvenserna inte blir så stora som vi befarar - om det nya mediestödet får godkänt av EU vill säga; det beskedet har vi ännu inte fått. Klockan klämtar. Det nuvarande stödet löper ut vid årsskiftet, och det är inte utan att man får känslan att regeringen är ute i sista minuten.

Fru talman! Det är synd att vi inte är överens i alla dessa delar. Det har ur en historisk synpunkt varit viktigt att ha breda politiska uppslutningar kring presstödet. Om vi politiskt lyckas skapa en stabil och långsiktig mediepolitik finns förutsättningar för mer journalistik till fler och därmed också en mer välmående demokrati.

Herr talman! Det finns ett antal frågor rörande riksdagen och riksdagsarbetet som har adresserats under ett flertal år. Under våren 2023 har vi i konstitutionsutskottet diskuterat dessa frågor och kommit fram till ett utskottsinitiativ.

Som man kan läsa i vårt betänkande har det hänt väldigt mycket med riksdagsuppdraget och det som den här institutionen står för i Sverige. Internationalisering, digitalisering och det förändrade säkerhetsläget i världen är några exempel på saker som har påverkat riksdagen som myndighet och institution men också riksdagsarbetet. Det läge som vi har haft i parlamentet, med ganska smala majoriteter, har inneburit att riksdagens betydelse ökat i omfattning, vilket också har ställt extraordinära krav på riksdagsarbetet. Det har även inneburit att riksdagens roll i beslutsfattandet stärkts på många punkter.

Utredning om stödet till den politiska beslutsprocessen och ledamotskapet i riksdagen

Mot denna bakgrund har vi i konstitutionsutskottet diskuterat ett antal frågor och kommit fram till att en parlamentariskt sammansatt kommitté ska tillsättas för att se över stödet i riksdagsarbetet gällande både den politiska beslutsprocessen och själva ledamotskapet. I vårt betänkande utvecklar vi resonemangen kring vilka frågor den här utredningen bör adressera lite närmare. Men man kan väl också säga att varje institution med självaktning bör med jämna mellanrum se över sin organisation för att se om den är ändamålsenlig och om styrformerna fungerar. Samtidigt ska man inte laga någonting som inte är trasigt.

Herr talman! Det kokar för oss ned till vikten av att vi i riksdagen kan bedriva ett bra beslutsfattande som ledamöter och politiker. Därför behöver vi adressera ett antal frågor i en riksdagsutredning. Vi är eniga i utskottet om detta initiativ. Vi kommer att önska kommittén som ska titta på dessa frågor all lycka till. Kommittén kommer förmodligen att tillsättas under hösten.

Jag skulle vilja passa på att säga tack till alla utskottets ledamöter för ett fantastiskt arbete under detta riksmöte. Jag skulle också vilja passa på att önska herr talmannen och samtliga ledamöter en glad sommar.

Herr talman! Sverige - året är 1809. Vi är i krig med Ryssland och förlorar Finland. Vi är också i krig med Frankrike, Danmark och Norge. Missnöjet mot det kungliga enväldet växer. En statskupp sker i mars 1809. Sveriges regent Gustav IV Adolf avsätts. Orättvisorna är stora, och folket har ingen insyn i elitens maktutövning. Tiden fram till nu - 1700-talet - har också präglats av ständerväldet, det vill säga en maktfullkomlig riksdag och en illa fungerande förvaltning.

Det var i denna kontext som ett nyinrättat konstitutionsutskott skrev regeringsformen år 1809. Man delade den gemensamma utgångspunkten att det nya statsskicket måste förhindra nya former av envälden. Maktdelning och effektiva kontrollorgan stod i fokus.

Ett av dessa organ var Justitieombudsmannen som å riksdagens vägnar skulle kontrollera myndigheternas maktutövning - en folkets ombudsman och lagens väktare. Och det var sannerligen ett modernt konstitutionellt grepp för den tidens prägel.

Herr talman! Sedan år 1809 har Justitieombudsmannen - först att inrättas i världen - varit en viktig garant för rättssäkerheten i landet. Genom att ta emot och utreda klagomål från allmänheten angående myndigheters agerande och eventuellt vidta åtgärder för att se till att myndigheterna agerar korrekt och i enlighet med lagar och regler har myndigheten bidragit till att öka förtroendet för den offentliga förvaltningen, garantera medborgarnas rättigheter och säkerställa att lagar och regler följs.

Detta bidrar till att skapa tillit till den offentliga förvaltningen och rättssystemet, vilket är grundläggande för vår demokrati. Det ger medborgarna en känsla av att deras röster hörs och att de har en möjlighet att få upprättelse och rättvisa, vilket är grundläggande i en demokratisk stat.

Det främjar också en kultur av ansvarsskyldighet och öppenhet inom den offentliga förvaltningen, vilket är avgörande för att upprätthålla demokratiska principer.

Herr talman! Det är över 30 år sedan en översyn gjordes. Med anledning av det tillsattes för tre år sedan en utredning i form av en parlamentarisk kommitté. Den 18 maj 2022 lämnade utredningen sitt slutbetänkande, och under detta riksmöte har vi berett ärendet i konstitutionsutskottet.

Här står vi nu med ett färdigt betänkande. De förslag som behandlas i betänkandet rör JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Jag tänker inte återge förslagen i detalj utan hänvisar till betänkandet.

Jag vill rikta ett särskilt tack till kansliet som har arbetat med denna stora fråga. Vi har i princip arbetat fram en proposition, trots att vi är riksdagen.

Herr talman! Sverige - året är 2023. Vi må under lång tid ha varit förskonade från krig i vårt land, men Ryssland har invaderat Ukraina. Vi har därmed ett krig i vår omedelbara närhet. Vi må ha haft demokrati i över 100 år, men demokratins spelregler testas varje dag.

Trots att det gått över 200 år sedan Justitieombudsmannen inrättades kvarstår dess uppdrag och kärna alltjämt. Vi behöver fortsatt ett starkt justitieombudsmannaämbete som en av garanterna för att mänskliga rättigheter upprätthålls i vårt land och för att människor ska kunna känna tillit till vårt gemensamma samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Översyn av JO-ämbetet

JO främjar en kultur som gör att våra myndigheter agerar korrekt och transparent. Det är en kultur som bygger tillit och visar att vi värdesätter öppenhet och ärlighet i vårt samhälle. Nu tar vi ytterligare steg i att värna denna viktiga institution för ett Sverige präglat av rättvisa och respekt för varje medborgares rättigheter.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

I detta anförande instämde Matheus Enholm och Victoria Tiblom (båda SD), Lars Engsund, Lars Johnsson, Ulrik Nilsson, Susanne Nordström och Erik Ottoson (alla M), Jessica Wetterling (V), Malin Björk (C), Gudrun Brunegård (KD), Jan Riise (MP) samt Malin Danielsson (L).

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

De senaste decennierna har det skett en omfattande nedläggning av myndigheters lokalkontor. Det har skett en stark centralisering, och människor har sett hur myndighetsskyltarna har skruvats ned i deras kommun och hur de statliga arbetstillfällena försvunnit. Det har bidragit till känslan av att det offentliga drar sig undan och att jag som skattebetalare inte får den service jag förväntar mig. För, herr talman, även om det numera går att lösa många myndighetsärenden via internet och många digitala tjänster har utvecklats är det många som vill ha hjälp med sina ärenden av en människa och inte av en chattrobot.

Herr talman! Det var därför den dåvarande regeringen genomförde en historisk servicekontorsreform. År 2014 fanns det 103 servicekontor. Sedan den 1 juni 2019 har Statens servicecenter ansvaret för att driva de statliga servicekontoren, där medborgarna kan få personlig service med sina myndighetsärenden från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Arbetsförmedlingen. Utbygganden har sedan dess fortsatt, och vid utgången av 2023 förväntas det finnas nästan 150 servicekontor i cirka 125 kommuner.

Med tanke på den snabba tillväxten av servicekontor är det välkommet att Riksrevisionen har granskat reformen. De har ställt frågan om arbetet är effektivt organiserat. Granskningen har lett till slutsatsen att det finns flera brister i hur arbetet på servicekontoren är organiserat. Lokaler och teknik som inte är fullt ut anpassade till uppdraget, långa inloggningstider i myndigheternas verksamhetssystem och behovet av tolktjänster för människor som behöver hjälp på andra språk än svenska är några saker Riksrevisionen pekar på. De pekar också på besöksfrekvensen, som de har sett är lägre på en del servicekontor och högre på en del andra.

Herr talman! Detta är en reform som ständigt utvecklas. Magdalena Anderssons regering var också öppen för att titta på hur servicekontoren kan komma i lite olika skepnader, som mobila lösningar på en del orter. Statens servicecenter påbörjade under 2022 en försöksverksamhet med en mobil lösning för servicetjänster som ska rikta sig särskilt mot socialt utsatta områden. På några orter har också pilotförsök inletts med att samlokalisera servicekontoren med kommunernas medborgarkontor. Detta är någonting som är mycket intressant att följa. Många synergieffekter kan uppstå med det samarbetet.

Arbetssättet på servicekontoren har också utvecklats så att servicehandläggare kan hjälpa varandra med ärenden runt om i landet. På så vis kan kontor med lägre besöksfrekvens hjälpa kontor som har högre besöksfrekvens. Jag har själv testat detta i min tidigare roll som civilminister, och det var mycket lärorikt.

Herr talman! Det är viktiga iakttagelser som Riksrevisionen gör. Bland annat skriver de så här: "Enligt servicehandläggarna finns det ett stort problem med att de inte kan hjälpa besökare med ärenden till myndigheter som anslutits på en lägre servicenivå och vars verksamhetssystem de saknar tillgång till." Jag har själv mött många handläggare som har sagt just detta, herr talman. De pekar på att regeringen noggrant måste fundera på vilka uppgifter myndigheter bör lägga på servicekontoren så att medborgarna får den hjälp som de förväntar sig kunna få av ett servicekontor.

Herr talman! På en punkt håller vi socialdemokrater dock inte med om Riksrevisionens rekommendationer och det regeringen skriver i sitt ställningstagande. Vi tror att det måste finnas en politisk styrning över var servicekontoren ska etablera sig.

Regeringen har yttrat sig lite försiktigt på den här punkten. Det är skälet till att vi i konstitutionsutskottet i enighet har yttrat att vi ser det som viktigt att det görs en politisk bedömning i frågan om etablering av nya servicekontor. Vi vill framhålla att det inte går att bara titta på kostnads- och effektivitetsaspekter. Det kan vara lika viktigt för en ort som ligger 20 mil från en centralort att ha ett servicekontor, som då kanske har en lite lägre besöksfrekvens men där nyttan av de tjänster som finns på servicekontoret är otroligt viktiga för att man ska slippa åka 20 mil enkel väg bara för att hämta ut en handling från en myndighet. Detta har utskottet i sitt ställningstagande velat skärpa, vilket också är en viktig signal för det framtida arbetet.

Herr talman! Att servicekontoren får fortsätta att utvecklas är en viktig reform. Att den statliga närvaron och servicen i hela landet stärks är viktigt för legitimiteten och förtroendet för statsförvaltningen. Den socialdemokratiskt ledda regeringen vidtog som sagt ett stort antal åtgärder för att stärka den lokala närvaron, och det är viktigt att det arbetet fortskrider.

Herr talman! Nu skruvas skyltarna upp igen. Det är som sagt en mycket uppskattad reform.

Jag vill passa på att rikta ett stort tack till alla servicehandläggare som jobbar på våra servicekontor. Det är personer som har en otrolig kunskap om Myndighetssverige och den service som medborgarna förväntar sig av det offentliga. De har också en mycket större uppgift än att bara bidra med ökad service. De bidrar även till känslan att det offentliga finns där för mig.

Det handlar inte bara om att staten ska leverera god service i hela landet utan också om att upprätthålla tilliten till och stärka förtroendet för vårt gemensamma samhälle. Det är alltså viktigt att vi fortsätter vårda och utveckla denna reform.

Herr talman! Jag tackar vice ordföranden Erik Ottoson för de fina orden. Jag vill verkligen rikta samma ord tillbaka till vice ordföranden! Jag däremot hade så klart sett fram emot att fortsätta att vara i regeringsställning, och nu blev det inte så - men vad kan vara en roligare roll när man är i oppositionsställning än att vara i konstitutionsutskottet? Jag tror inte att det finns någon roligare roll. Men det är inte bara för den sakens skull, utan även för de sakfrågor vi behandlar.

Jag vill passa på att säga att det har funnits stunder i konstitutionsutskottets historia där debatten tidvis har varit lite infekterad. Det har varit svårt att nå varandra och svårt att hitta det förtroendefulla samtalet. Jag upplever verkligen att vi har ett utskott bestående av ledamöter som är seriösa och engagerade och som verkligen vill nå framåt i detta arbete och att det finns en konsensus om hur viktigt det är med seriositet i det här arbetet. Det är kanske ingenting som brukar uttalas från den här talarstolen, men jag tror att den här debatten har visat prov på att politiken också kan handla om att vi uppskattar varandra rent politiskt, även om vi står långt ifrån varandra i sakfrågor. Det känns väldigt fint och är någonting att vårda.

Vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen (kapitel 1)

Herr talman! Jag vill också verkligen tacka vice ordföranden i utskottet Erik Ottoson. Han inte bara räddar mig många gånger, som ni har märkt under denna debatt. Han är också en mycket konstruktiv part, tillsammans med alla övriga ledamöter i utskottet. Jag vill också tacka för denna möjlighet att fylla ut de korta minuter som jag fick.

Det jag inte hann säga i inledningen var bland annat något om vårt nya sätt att arbeta. Detta är något som vi har diskuterat tillsammans. Uttalandeärendena har under en lång tid utvecklats både till att bli fler och till att handla om de politiska inlägg som görs i intervjusituationer. Dessa inlägg får vi i konstitutionsutskottet väldigt svårt att granska. Inte oväntat rör årets uttalandeärenden till stor del energifrågor och en hel del uttalanden när det gäller kärnkraft. Konstitutionsutskottets ledamöter må vara väl insatta i energifrågor av olika slag, men konstitutionsutskottet är inte den plats där vi ska debattera kärnkraft eller avgöra kärnkraftens historiska utveckling, utan det sker i andra forum.

Det jag också skulle säga i min inledning var att det finns en tendens, både när det gäller dåvarande regering och nuvarande regering, att en del statsråd ibland väljer att gömma sig bakom KU-anmälningar för att inte uttala sig om sin politik eller om en viss fråga. Vi vill i utskottets arbete påminna om att en KU-anmälan inte gör att en regering eller ett statsråd kan välja att undvika att uttala sig om sin politik eller om en viss fråga. Det är ingenting som hindrar det. Detta är viktigt att slå fast. Det var de två saker jag tänkte säga.

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag inte hann till inledningen av debatten. Låt mig dock vara tydlig med att jag vaknade i tid, klockan fyra i morse, men att både flyg och tåg var försenade. För detta förtjänar både föregående och nuvarande regering kritik.

Herr talman, ärade ledamöter och åhörare! Det känns alltid högtidligt när konstitutionsutskottet håller sin så kallade dechargedebatt om det utlåtande som konstitutionsutskottet avger varje år när det gäller granskningen av regeringen och dess statsråd - en över 200 år lång tradition.

Vi beviljar eller avstyrker numera inte ansvarsfrihet, vilket KU gjorde förr i tiden. Vad vi däremot gör är att granska och peka på brister om sådana finns. Det är dock inte fråga om några brister i rena politiska ställningstaganden; det är viktigt att komma ihåg. Hade det varit så hade vi kanske haft åtta olika utlåtanden, ett från varje parti. I stället rör det sig om brister i relation till de lagar och regler och den praxis som regering och statsråd har att förhålla sig.

Varför är enigheten så viktig för konstitutionsutskottet? Jo, av just detta skäl. Regeringsformens och våra andra grundlagars bestämmelser ligger fast och bör betraktas på samma sätt oavsett färg på regering. Att tolka olika undergräver både trovärdigheten i regeringsarbetet och våra grundlagar.

Vi kan konstatera att det under alla år funnits ett slags gyllene regel för konstitutionsutskottet: Så som partier i regeringsställning önskar att regeringen ska fungera så ska ock partier i opposition önska att regeringen ska fungera. Denna gyllene regel är viktig att minnas oavsett sida.

Herr talman! KU har haft åtta år av i stort sett eniga granskningsbetänkanden, och nu kan vi som sagt lägga till ett nionde. Det var Andreas Norlén och Björn von Sydow, dåvarande ordförande och vice ordförande i utskottet, som startade traditionen, och därefter har Karin Enström och Hans Ekström fortsatt att förvalta den liksom nuvarande ledamöter i utskottet.

Det är ingen enkel uppgift, herr talman. Regeringspartierna vill givetvis att regeringen ska vara så klanderfri som möjligt, och oppositionen vill att regeringen ska anmärkas för minsta lilla snedsteg. Det är lätt att falla in i sin egen försvarslinje och inte se bjälken i sitt eget öga.

Men vi visar på fortsatt ansvarstagande för konstitutionsutskottets betydelse genom att uppnå enighet. Vi stärker ytterligare förtroendet för riksdagens kontrollmakt och ytterst för riksdagen och den parlamentariska demokratin.

Jag verkligen tacka kollegorna i utskottet för ett konstruktivt samarbete. Det är en ny mandatperiod, vi har haft ett regeringsskifte, och konstitutionsutskottet är ett mycket arbetsintensivt utskott. Vi har stundvis haft en intensiv debatt, men den har alltid varit respektfull. Jag vill också passa på att tacka vårt kansli, vilket många har gjort före mig, som bistår oss ledamöter i arbetet på ett oerhört förtjänstfullt sätt.

Så till vad vi funnit vid årets granskning. Vi har granskat totalt 26 ärenden: 9 ärenden riktade mot den tidigare regeringen och 17 mot den nuvarande. Vi har funnit brister i 5 av ärendena. Varje år inkommer mellan 20 och 40 anmälningar, så det är varken färre eller fler än tidigare.

Jag tänker inte gå in på detaljerna i ärendena - det kommer mina kollegor att göra senare i debatten. Jag vill också i sammanhanget säga att jag inte har deltagit i de ärenden som rör granskningen av den förra regeringen, då jag själv ingick i den.

Däremot vill jag göra några korta övergripande reflektioner. Det gäller de ärenden som handlar om den snabba beredningen. Riksdagen kan inte bli ett forum och ett föremål för en snabb beredning i tid och otid. Vi har visat genom åren att vi är väldigt handlingskapabla och kan agera snabbt när det behövs, men detta verktyg ska användas mycket sparsamt och med varsamhet.

(TALMANNEN: Fyra minuter går väldigt fort.)

Ja, herr talman, det gör de!

Jag ska också säga, precis som jag tidigare var inne på, att vi utgör den goda revisorn i många ärenden. Det kan vara värt att läsa och notera.

Herr talman! Låt mig avsluta med att säga att Sveriges nationaldag firades i förra veckan. Varje år uppstår diskussionen om varför vi firar just den 6 juni. Att Gustav Vasa valdes till kung är en orsak. En annan är att ett nyinrättat konstitutionsutskott arbetade fram en regeringsform som antogs den 6 juni år 1809. Det är en regeringsform som befäster riksdagens kontrollmakt i form av ett granskande konstitutionsutskott - nydanande för sin tid. Låt oss värna detta organ för lång tid framöver!

Fru talman! För en demokrati har radio och tv i allmänhetens tjänst en särskild betydelse som oberoende medier med förpliktelser gentemot allmänheten, som i sin tur är reglerade i avtal med staten. Åtagandena - förpliktelserna - handlar om att vi, hela Sveriges folk, ska få opartiska och sakliga nyheter om vad som händer i landet och världen, inte bara bilden som statsmakterna eller storföretagen vill förmedla. Det handlar också om att alla Sveriges medborgare, vilka vi än är, var vi än kommer från, vilket minoritetsspråk vi än talar och vilka funktionsvariationer vi än må ha, ska kunna ta del av radio och tv. Det är något som kommersiella medier inte kommer att kunna tillgodose.

Människor ska kunna lita på att det som sägs är ett resultat av journalistikens etiska principer och att det inte finns en underliggande dold agenda. I en värld där desinformation sprids snabbt och vi snart inte vågar lita på någonting blir oberoende medier och public service i radio och tv i allmänhetens tjänst viktigare än någonsin.

Det vi i dag debatterar är innehållsvillkor för public service på internet. Låt mig ge ett konkret exempel på varför vi debatterar frågan i dag. Innehållsvillkoren för public service är reglerade i marknätet, det vill säga att det som SVT, UR och Sveriges Radio gör på nätet, till exempel deras play-tjänster, varken kan granskas eller tillgodoräknas i bland annat årsberättelserna. Det innebär i praktiken att granskningsnämnden inte kan granska verksamheten som sänds via internet och därmed inte kan följa upp de viktiga krav som vi ställer på opartiskhet, saklighet samt villkoren för sponsring.

Fru talman! Trots att det inte går att ställa dessa villkor för verksamhet som sänds på nätet följer public service-bolagen villkoren i alla fall. De tillämpas redan i dag men finns inte fastställda i lagstiftning. Vi ska komma ihåg att det förslag vi debatterar i dag inte har några nämnvärda effekter eller konsekvenser för public service. Det skriver också regeringen i sin proposition, och det är viktigt att minnas.

Fru talman! Det är rimligt att kunna ställa samma krav på verksamheten på nätet som för den övriga verksamheten, och detta har också förespråkats av tidigare utredningar. Anledningen till att ärendet är uppe till debatt är att det inte går att ställa samma krav i marknätet som i tråd. Och nu, fru talman, kommer vi in på något mycket spännande, det vill säga vår yttrandefrihetslagstiftning. Den är stark och omfattande och har gjort att Sverige är ett av länderna med starkast yttrandefrihet, men den är också en av de mest krångliga lagstiftningarna. Vidare är lagen teknisk, och det är därför man gör skillnad på sändningar i marknät och sändningar på internet.

Det här, ska vi komma ihåg, är ett avsteg från yttrandefrihetens möjligheter att reglera nätet. Det råder ju etableringsfrihet för all verksamhet som sänds genom tråd via internet. För program som sänds på annat sätt än genom tråd i marknätet råder det inte motsvarande etableringsfrihet. Och det är därför som villkor kan ställas. Regleringen kommer bland annat till uttryck i radio- och tv-lagen.

Vi tycker att det är rimligt att samma krav, samma villkor, borde gälla oavsett om en sändning är i marknätet eller är på internet. Det är också något som public service-bolagen själva har uttryckt att de redan gör och att lagändringen därför inte kommer att medföra några större konsekvenser. Det handlar om att ha en likadan logik och därmed skapa ett förtroende för verksamheten.

Fru talman! Det finns också ett förslag i betänkandet, och i regeringens proposition, som handlar om förhandsprövningen. Jag skulle vilja säga några ord om detta. Det är bra att förhandsprövningen ska föras över från regeringen till Myndigheten för press, radio och tv, men förhandsprövningen som sådan kan man faktiskt ha några invändningar mot.

Principen om armlängds avstånd, som vi diskuterar mycket i fråga om public service och kulturskapare i övrigt, det vill säga att politiken inte ska gå in i enskilda program och sändningar och påverka innehåll, kan de allra flesta i Sveriges riksdag hålla med om är viktig. Förhandsprövningen rimmar illa med den principen. Det är oundvikligt i förhandsprövningen av nya tjänster för public service att gå in i innehållet och titta på vad den nya tjänsten kommer att vara till för. Det går inte att separera förhandsprövningen från att vara inne i innehållsfrågor, och det rimmar illa med vår princip om armlängds avstånd. Därför kan man verkligen ha sympati med Vänsterpartiets särskilda yttrande, och jag vill få fört till protokollet att vi håller med om mycket som framgår av yttrandet.

Förhandsprövningen är avgränsad till att pröva nya tjänster, men det är oundvikligt att titta på innehållet. Men om vi vill att public service ska vara relevant för framtiden och relevant i samhället måste också public service-bolagen få utveckla sina tjänster, och det är klart att det finns en marknadspåverkan. Vi ska inte låtsas som att det inte finns en marknadspåverkan. Det är klart att den finns med den typen av verksamhet som public service bedriver. Tanken är också att prövningen är något vi vill ha i Sverige som är demokratiskt nyttigt och som vi ser tjänar svenska folket. Det är radio och tv i allmänhetens tjänst. Vi tycker därför att man bör titta på förhandsprövningen framöver och se om det går att göra förändringar.

Vi kan också alltid diskutera omfattningen av den marknadspåverkan som public service-bolagen står för. Men om vi vill ha en relevant aktör som också kan konkurrera med de stora jättarna, Facebook, Netflix, Google, alla stora nätaktörer, är det viktigt att vi också låter public service vara konkurrenskraftigt. Det handlar till syvende och sist om att inte låta bara kommersiella syften prägla radio och tv utan också demokratiska syften i allmänhetens tjänst.

Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att det finns ett mycket högt förtroende för public service hos svenska folket. Det visar inte minst tiden under pandemin och nu också Rysslands invasion av Ukraina. Det är en viktig verksamhet som vi behöver värna i framtiden, och det är därför propositionen och betänkandet är ett steg på vägen i att skapa en logik i innehållsvillkoren. Det är också något som den nyligen tillsatta parlamentariska public service-kommmittén ska titta på. Vi kommer att följa arbetet med spänning.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Herr talman! Författningspolitik är kanske inte något folk går runt och tänker på om dagarna, men för mig som ledamot och ordförande i riksdagens konstitutionsutskott är det ett ständigt närvarande ämne. Däremot kanske många funderar på hur det står till med vår demokrati, rätten att göra sin röst hörd och möjligheterna att påverka det politiska beslutsfattandet.

Begreppet författning har en bred betydelse och innefattar våra lagar, förordningar och föreskrifter samt hur allt detta tillämpas i verkligheten. Det är våra regler för hur och på vilka grunder Sverige ska styras.

Det är vår djupt rotade övertygelse att landet ska styras utifrån demokrati som styrelseskick. Och demokratin ska vara folkligt förankrad. Detta tar sig uttryck inte minst i vår grundlag regeringsformens portalparagraf, som säger att all offentlig makt ska utgå från folket.

Vilka är då folket, som all offentlig makt ska utgå från? En historisk återblick visar att alla inte har inkluderats. Den djupa orättvisa som präglade 1800-talets maktförhållanden var en av anledningarna till att arbetarrörelsen mobiliserade i slutet av 1800-talet. Rösträtten förbehölls på den tiden män med höga inkomster, och således uteslöts både manliga arbetare och kvinnor från den politiska makten.

Vår kamp för allmän och lika rösträtt resulterade i ett beslut i riksdagen 1919, och Sverige fick därmed en omfördelning av politisk makt från eliten till den breda allmänheten. Sedan dess har vi breddat det demokratiska deltagandet ytterligare och avskaffat olika så kallade rösträttsstreck. Detta skedde senast för inte så länge sedan, 1989, då omyndighetsstrecket avskaffades.

Det ingår i åtminstone socialdemokratins övertygelse att inte bara en del av samhället ska vara delaktig i demokratin, utan alla. Att då definiera vilka som utgör folket är problematiskt. Man riskerar att exkludera grupper. Sverige har gjort det förr - låt oss inte göra det igen.

Herr talman! I regeringsformens 2 § slås fast att det allmänna ska verka för att människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt ska tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Detta är en mycket viktig paragraf, och jag vill i detta sammanhang säga att inget barn ska behöva utsättas för det som tolvårige Murhaf Hamid i Glimåkra blev utsatt för. I en intervju för några veckor sedan uttryckte Sverigedemokraterna att vi egentligen inte har jättestora problem med diskriminering och rasism i Sverige. Motsatsen har bevisats - igen. Murhaf har nu sålt majblommor för över 3,2 miljoner kronor, vilket också visar att det finns ett starkt folkligt motstånd mot rasism i Sverige.

Herr talman! Politiken ska ha makt att förändra samhället, och därmed ska också ansvar kunna utkrävas. Det är inte tjänstemän eller domstolar som ska stå i skottgluggen i politiska frågor; det är politiker. Vi skiljer oss från en del andra partier som vill krympa utrymmet för politikens makt att förändra genom att bland annat privatisera och sälja ut offentlig verksamhet. Vi vill ta tillbaka demokratisk kontroll.

Ett sätt att göra detta borde vara att på ett mer transparent sätt visa vilka intressen som har påverkat beslutsfattandet. Möjligheten att påverka politiska beslut genom dialog med politiker är, som föregående talare var inne på, en självklar del i vår demokrati. Samtidigt får ekonomisk styrka inte bli det som avgör möjligheten till inflytande över politiska beslut.

Därför anser vi socialdemokrater att det bör göras en bred översyn och kartläggning av villkoren för lobbyverksamhet. En sådan översyn bör innefatta bland annat ett lobbyregister och redovisningsplikt. Jag vill därför yrka bifall till reservation 22 under punkt 18 i betänkandet.

Herr talman! Omvärldens utveckling ger vid handen att vi aldrig får ta demokratin för given. Demokratimätningar från Freedom House visar att demokratin är på dekis i världen. I USA stormades Kapitolium av antidemokratiska krafter, och i Tyskland planerades en statskupp för inte alls länge sedan. Trots att Sverige har en djupt rotad demokrati har utvecklingen globalt lett till att även vi behöver se över vår författningspolitik.

Det är i dag lätt att kasta vårt högt aktade demokratiska statsskick överbord. Sveriges demokrati kan avskaffas väldigt snabbt om det vill sig illa. Detta är en av anledningarna till att en grundlagsutredning tillsattes av den förra regeringen. En annan sak utredningen tittade på var hur vi kan förstärka domstolarnas oberoende i tider då domstolar politiseras runt om i världen. En enig kommitté presenterade nu i mars sitt betänkande, där det bland annat föreslås att grundlagar bör ändras med kvalificerad och inte enkel majoritet, som är fallet i dag.

Herr talman! Vi socialdemokrater använder ibland en argumentation om starkare grundlagsskydd utifrån ett slags värsta tänkbara scenario. Vi måste göra det så svårt som möjligt för antidemokratiska krafter, om de skulle komma till makten, att rasera vår demokrati, och vi måste därmed lägga in så många saker som möjligt i vår grundlag.

Herr talman! Vi kommer till syvende och sist inte att kunna skydda allt som är bra och begränsa eller förbjuda allt vi tycker är dåligt. En regering som styr riket på grundval av mandatet från svenska folket kommer att vilja få genomslag för sin politik. För de partier som anser att politiken är dålig är fortfarande det främsta verktyget trots allt kanske inte att grundlagsskydda utan att opinionsbilda för att i nästa val få väljarna att utkräva ansvar och ge nya majoritetsförutsättningar.

Jag tror att det är rätt att vi stärker grundlagsskyddet för demokratins olika beståndsdelar men ser också farhågor. Det är lätt att ge vika för det politiska läget här och nu och falla för tron att ju mer vi skyddar i grundlag, desto säkrare är vår demokrati. Det är en falsk trygghet. Det starkaste skyddet för vår demokrati är att det finns en bred politisk majoritet som vill värna demokratins principer.

Herr talman! När det gäller författningspolitik finns det många frågor man inte hinner belysa i ett anförande på åtta minuter. Vi står självklart bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi som sagt bifall endast till reservation nummer 22.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 3.

Som tidigare talare var inne på bygger en stark demokrati på många beståndsdelar. En del är att den offentliga förvaltningen fungerar väl. Fungerar den inte väl är risken att människor tappar förtroendet för demokratin och för det offentliga. Det kan handla om alltifrån långa handläggningstider i ett ärende till att sitta länge i myndigheternas telefonköer eller krångliga administrativa rutiner. Även om mycket i samhället fungerar bra finns det många saker som kan förbättras.

Herr talman! Jag har ett exempel. Jag vill berätta om Pelle Pesula och pappershögen. Pelle och Åsa är lantbrukare i Kukkola och bedriver en mångsidig verksamhet. För några år sedan hörde Pelle av sig lite förtvivlat till mig. Han visade mig en tjock hög med papper och suckade. Det var all administration som var förknippad med det offentligas tillsyn över deras verksamhet, dessutom på en omfattande detaljnivå.

Det handlar inte om att tillsynen inte är viktig. Den är mycket viktig. Den behövs bland annat för att vi ska kunna säkra och upprätthålla god djurhållning i hela landet. Men som Pelles pappershög får illustrera kan man verkligen fundera över om det inte går att underlätta i byråkratin och samordna vissa processer. Exempelvis skulle tillsynen kunna ske under koncentrerade dagar, så att det inte upptar en hel arbetsvecka. Det finns helt enkelt många sätt att göra byråkratin lite smidigare.

Herr talman! Vi har all anledning att vara oroliga över det minskade valdeltagandet i landet. Det minskade med 3 procentenheter från valet 2018 till valet förra året. Vi har fortfarande ett relativt högt valdeltagande, på 84,2 procent. Men det är inte bra att det minskar så kraftigt. Det behöver givetvis göras djupa analyser av orsakerna till detta, och vi behöver göra insatser under den här mandatperioden för att höja valdeltagandet till nästa val.

Herr talman! En av anledningarna till att människor kanske väljer att avstå från att rösta är känslan av att det offentliga inte finns där när jag behöver det, att det har dragit sig undan. Ur denna aspekt finns det en reform som är särskilt viktig. Det är etableringen av servicekontor. De etablerades som ett led i att öka servicesamverkan mellan några myndigheter men har fått ett annat viktigt syfte.

De senaste decennierna har det skett en omfattande nedläggning av myndigheternas lokalkontor. Det har skett en stark centralisering, och människor runt om i Sverige har sett att myndighetsskyltarna skruvats ned och att arbetstillfällena försvunnit. Det har bidragit till känslan av att det offentliga dragit sig undan och att jag som skattebetalare inte får den service som jag förväntar mig.

Nu skruvas skyltarna upp igen. I dag finns det 131 servicekontor runt om i landet. Det är en mycket uppskattad reform. Jag skulle vilja passa på att rikta ett stort tack till alla oerhört duktiga medarbetare på servicekontoren. De gör en uppgift som är mycket större än att bidra med ökad service; de bidrar också till känslan av att det offentliga finns där för mig.

Vi kommer att ha anledning att återkomma till debatten om servicekontoren i och med Riksrevisionens granskning av och rapport om servicekontoren.

Herr talman! En annan sak jag skulle vilja beröra är länsstyrelserna. Sveriges 21 länsstyrelser är centrala för att vi ska ha en effektiv förvaltning och stat. De har många uppdrag inom ett stort antal politikområden och ska verka för att ett sjuttiotal nationella mål får genomslag i länen. Men de ska inte bara verka för genomslag för den statliga politiken i länen utan också bära med sig de specifika regionala förutsättningarna för varje län tillbaka till staten, så att vi kan fatta effektiva och kloka beslut som fungerar i hela landet.

Länsstyrelserna ska dessutom bidra till samverkan mellan de statliga aktörer som är närvarande i länet och främja samverkan mellan kommunerna, regionerna och staten. De är centrala aktörer.

De är framför allt centrala i frågor som vi nu diskuterar intensivt inom politiken: tillståndsprocesser, att snabbt kunna fatta beslut om ett utökat energisystem och fler etableringar kopplat till den gröna industrins omställning. Det är stora investeringar som hopar sig. Det är en fantastisk utveckling. Men för att de ska kunna etablera sig och för att Sverige ska kunna ha kvar ledartröjan krävs tillstånd för att etablera sig och bedriva verksamhet.

Det är processer som är svåra och komplexa. Och till stor del landar de hos länsstyrelserna. Länsstyrelserna handlägger ärendena, vilket innefattar omfattande samråd med berörda aktörer och samhället i övrigt, samt granskar ansökningarna.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav bland annat länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken. Vi gav länsstyrelserna även i uppdrag att redovisa förslag på hur man kan effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet.

I min tidigare roll som civilminister besökte jag många länsstyrelser. Jag kan vittna om att runt om i vårt land, i våra 21 län, arbetar mycket duktiga tjänstemän med tillståndsprocesserna. De har många kloka idéer om hur tillståndsprocesserna kan bli mer effektiva utan att man tummar på rättssäkerhet och viktiga miljövärden.

Det finns alltså förslag som den förra regeringen tog fram och som den nuvarande regeringen jobbar vidare på. Det finns förslag att förverkliga, och som kan förverkligas snabbt. Det finns även många förslag hos länsstyrelserna och deras medarbetare som kan bidra till detta. Det är förhoppningen att så också görs.

Herr talman! Våra kollegor i finansutskottet behandlade nyligen ett betänkande om statlig förvaltning, som har väldigt många relationer med detta betänkande. Hur det offentliga är organiserat är en av sakerna som behandlas. Det handlar till exempel om myndighetsstrukturer, digitaliseringsfrågor och var myndigheter ska etablera sig. I det betänkandet beskrivs också hur Utbetalningsmyndigheten, som var tänkt att etableras i Södertälje, nu ska etableras i Stockholm i stället, enligt beslut av regeringen den 6 december 2022.

Herr talman! Anledningen till att jag tar upp den här frågan är att staten måste engagera sig i lokaliseringsfrågorna, annars riskerar etableringarna att ske inom ett mycket snävt geografiskt område i Stockholm. "Men är inte det effektivt?" kanske någon tycker. Det kan man ju tro - men utgifterna för lokalkostnader är stora i Stockholmsområdet, och personalomsättningen är stor. Det handlar också om att för att man ska kunna ha tillit till staten måste staten, liksom de statliga arbetstillfällena, finnas i hela landet.

Herr talman! Det finns olika politiska uppfattningar om hur stort och starkt det offentliga, det gemensamma, ska vara. Det är alltid några som vill gå till val på att driva frågor om minskat antal myndigheter, minskad administration och minskad byråkrati. Det kan låta populärt, men det är lättare sagt än gjort, för när det kommer till kritan finns det ingen myndighet som sitter och rullar tummarna i dag. Alla gör en uppgift och fyller en funktion.

I budgetpropositionen för 2023 har regeringen angett att man kommer att effektivisera statsförvaltningen genom ytterligare omprövning av det offentliga åtagandet och analysera myndigheternas organisering. Jag vill bara lyfta ett varningens finger i diskussionen kring både lokaliseringsfrågorna och frågan om hur man kan styra upp processer, för det är inte alltid helt enkelt.

Herr talman! Det vi däremot är överens om är, tror jag, att sträva efter att förbättra och stärka den offentliga förvaltningen eftersom det också är ett sätt att främja demokratin.

Fru talman! Det kanske inte har saknats initiativ, men man behöver jobba systematiskt med denna fråga. Det gläder mig att statsrådet bär med sig detta i regeringen.

Givet länsstyrelsernas kompetens är det lätt för en regering att tänka sig att länsstyrelserna kan göra allt möjligt utan att få mer finansiering för det. Det är förvisso sant att en länsstyrelse har förmåga och kompetens att göra väldigt mycket, men för varje uppdrag behövs också resurser. Det är min förhoppning att statsrådet kan dra en lans för detta i Regeringskansliet.

Slutligen vill jag säga att effektivisering av tillståndsprocesserna inte bara handlar om länsstyrelsernas arbetsformer. Det handlar också om att de som ansöker om tillstånd lämnar in kompletta underlag och om att även andra myndigheter i tillståndskedjan har nog med resurser för att kunna arbeta effektivt med frågan.

Det är en stor länk där alla länkar behöver ha en säkrad finansiering och nog med resurser. Att till exempel se till att Försvarsmakten kommer in tidigt i tillståndsprocessen är ett sätt att säkra hela kedjan av tillståndsprövningar för att inte försena processen ännu mer.

Återigen: Det är viktigt med det samlade greppet kring förvaltningen runt tillståndsprocesserna. Detta är inte bara klimat- och miljöministerns ansvar, utan det är hela regeringens ansvar.

Det ligger flera förslag på regeringens bord, och många av dem är kloka. Gå vidare med dem! Gör förvisso en översyn eller en utredning till på området, men använd er också av de omedelbara lösningar som inte minst de kloka tjänstemännen på länsstyrelserna har lyft fram!

Avslutningsvis vill jag säga att det är min förhoppning att vi i brett politiskt samförstånd ska kunna komma framåt i denna fråga. Det är min fulla övertygelse att vi kan åstadkomma en effektiv och rättssäker prövning, trots stora och komplexa frågor.

Herr ålderspresident! Det gläder mig att höra statsrådets svar på den frågan, och jag hoppas också att det blir tydliga resultat av de ambitioner som statsrådet lyfter fram. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav bland annat länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken. Samma regering gav länsstyrelserna i uppdrag att redovisa förslag på insatser som kan effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet. Dessutom lade man ett uppdrag på länsstyrelserna som handlade om att effektivisera just elnätsfrågan.

Det var tre ganska tydliga uppdrag som länsstyrelserna hade att jobba med, och dessa viktiga uppdrag har lett till viktiga slutsatser som jag hoppas att regeringen verkligen tar till sig och tar vidare. Det kommer att krävas en del budgetsatsningar kopplat till det. Dessvärre har regeringen inte visat det i budgeten hittills, förutom vad gäller den havsbaserade vindkraften och det andra uppdraget som statsrådet redogjorde för. Men det finns flera områden som behöver stärkas upp, och som jag nämnde i mitt första anförande handlar det framför allt också om fler miljöhandläggare.

Vi socialdemokrater och regeringspartierna har tyvärr delade meningar vad gäller anslaget till länsstyrelserna. Jag skulle vilja backa bandet något, närmare bestämt till beslutet om statsbudgeten för 2022. Då drogs 80 miljoner bort från länsstyrelserna i budgeten från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna - det här kan jag alltså inte lasta statsrådet Pourmokhtari för. Där föreslog man nedskärningar på totalt 80 miljoner kronor jämfört med den dåvarande regeringens förslag. Det berörde det viktiga arbetet med både klimatomställningen och energiomställningen. Det var ett anslag som var tänkt att gå till just att säkra elnätet - bygga ut elnätet snabbare och se till att komma till rätta med den bristande elförsörjningen - och också se till att man hade en god dialog med kommunerna, för kommunerna är också en viktig del i hela tillståndsprocessen.

De farhågor man hade om vad bortdragningen av de 80 miljonerna kunde leda till var just långsammare utbyggnad av elnätet, bristande elförsörjning och ökande elpriser. Detta skulle kunna drabba den svenska basindustrin hårt. Nu har inte utvärderingen gjorts, och regeringen kompenserade i viss mån för detta eftersom det var budgeten från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som gick igenom. Men länsstyrelserna vittnade om att det i och med det beslutet var svårt för dem att korta ned handläggningstider och snabba på tillståndsprocesserna. Det är en viktig historisk aspekt att bära med sig när man funderar på hur budgetanslaget bör läggas och vad som har hänt historiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan viktig sak gäller styrningen av länsstyrelserna. De har ett oerhört brett uppdrag och ska så ha. Det är 21 länsstyrelser som verkar för att vi ska ha en effektiv statsförvaltning i Sverige som ska se till att vi med ett helhetsperspektiv arbetar för att främja både länets utveckling, samverkan med kommuner, se till att man har en god dialog med både statliga aktörer i länet och andra aktörer. Det är viktigt att de här myndigheterna finansieras väl och att vi kommer bort från den anslagsfördelning som har varit då man har finansierat uppdragsanslaget hårt men inte det grundläggande förvaltningsanslaget och dessutom gett dem ofinansierade uppdrag.

Så min fråga till statsrådet är: Kan statsrådet lova att inte lägga ofinansierade uppdrag på länsstyrelserna framöver?

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att tacka statsrådet Pourmokhtari för svaret, även om det är lite försenat och även om jag hade önskat att interpellationen besvarades av civilministern.

Anledningen är att mitt fokus i interpellationen handlar om just länsstyrelsernas verksamhet. Arbetet är ju så fördelat, eller var det åtminstone, att statsråd på vissa departement har ansvar för en del av uppdragen som läggs på länsstyrelserna men att civilministern har det övergripande ansvaret och också ansvaret över den samlade budgeten. Det är detta som är det centrala i mina frågeställningar.

Upphovet till min interpellation är de stora investeringar som vi ser i industrins stora gröna omställning i hela Sverige, i synnerhet i norr, vilka är resultatet av att vi när vi tillträdde regeringsmakten 2014 inte såg industrin som "basically gone" utan tvärtom drev på för en nyindustrialisering och att den skulle vara grön. Det är Sveriges stora konkurrensfördel, och så har det också blivit.

Världens blickar och investeringar riktas nu mot vad som händer i synnerhet i norra Sverige. Det är stora investeringar som hopar sig, och det är en fantastisk utveckling.

För att dessa investeringar ska kunna bli av och för att Sverige ska kunna ha kvar den ledartröja som vi har tagit på oss krävs tillstånd att få etablera sig och bedriva verksamhet. Dessa tillståndsprocesser är svåra och komplexa, och de landar till stor del hos länsstyrelserna. Länsstyrelserna handlägger ärendena, vilket innefattar bland annat omfattande samråd med berörda aktörer, samhället och andra instanser, samt naturligtvis att också granska ansökningarna.

Som civilminister besökte jag många länsstyrelser. Jag kan vittna om att runt om i vårt land, i våra 21 län, arbetar mycket duktiga tjänstemän med just tillståndsprocesserna. De har också många kloka förslag på hur tillståndsprocesserna ska kunna bli mer effektiva utan att man tummar på rättssäkerheten eller viktiga miljövärden.

Vi kan göra mycket när det gäller själva processerna. Men hur mycket vi än försöker effektivisera genom regelverk och liknande kommer det inte att märkas om vi inte samtidigt stärker upp med fler medarbetare. I Norrbotten är som sagt stora investeringar på gång, och det belastar länsstyrelsernas verksamhet när så många stora prövningar ska ske på en och samma gång. Det riskerar att skapa flaskhalsar om det inte finns nog med miljöhandläggare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En tredje utredning om miljöbalken är ingenting som på kort sikt kommer att göra att den nuvarande regeringen lyckas med att effektivisera tillståndsprocesserna. Det som däremot går att göra på kort sikt är att öka anslaget till länsstyrelserna så att fler handläggare kan jobba med tillståndsprövningarna.

Jag förstår att statsrådet varken kan eller vill gå in och kommentera budgetförberedelserna, men jag skulle ändå vilja veta om det som jag precis har anfört är någonting som regeringen har med sig i sina överväganden när det gäller att korta tillståndsprocesserna.

Fru talman! Laxå, Filipstad, Kramfors, Fagersta - många är kommunerna som vittnar om problemen med social dumpning, det vill säga fenomenet att företrädesvis rika storstadskommuner flyttar människor som lever i social eller ekonomisk utsatthet till kommuner som har betydligt sämre förutsättningar att ta emot människor, oftast mindre kommuner i gles- och landsbygd.

Både länsstyrelser och Statskontoret har vittnat om och kartlagt problemet och kan bekräfta att det är stort och vanligt förekommande. Det är viktigt att ta detta problem på allvar. Regeringsföreträdare har uttalat sig något undvikande i frågan. Min fråga går till statsrådet Slottner: Hur ser statsrådet på denna problematik?

Herr talman! Självklart hade vi påbörjat arbetet med budgeten en lång period innan budgeten skulle beslutas. Givet att det var val är det såklart också frågor som har satts igång under en tidig process. Vi menar dock att en anslagsökning på en halv miljard till ett regeringskansli som under en ganska lång tid faktiskt redan har fått ganska stora anslagsökningar inte är småpengar. Tittar man på utvecklingen av anslaget till Regeringskansliet kan man se att det finns goda möjligheter - tillsammans med det förslag som vi också lägger fram om att förstärka ytterligare givet läget - att prioritera inom Regeringskansliet. Det är vad vi menar.

Vi tycker och hävdar fortfarande att en halv miljard är en alldeles för stor anslagsökning.

Herr talman! Vi brukar inte ta replik i det här utskottet så ofta, men när man får frågor som rör en specifik sak tycker jag att det finns skäl att trycka på replikknappen.

Anslagsökningen på en halv miljard till Regeringskansliet motiveras av regeringen med det förändrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges inträde i Nato. Man hävdar då att detta var beräkningar som den förra regeringen lämnade efter sig.

Fakta i frågan är att det över huvud taget inte fanns någon politisk ställning till de underlagen. Det är klart att ett regeringskansli, en administration, gärna ser framför sig att den här storleken av anslagsökningar är motiverad. Sedan måste det ju komma till en politisk bedömning om vad politiken tycker är motiverat, och någon sådan gjordes inte. Att hävda att det är Socialdemokraternas beräkningsmodeller som ligger till grund för detta är alltså lite missvisande, måste jag säga. Därför kände jag att jag behövde svara på den frågan.

Om vi tittar på Regeringskansliets utfall 2021 var det lite över 8 000 miljoner. Förslaget för 2023 är 9 584 miljoner. Det är en väsentlig ökning av administrationen inom Regeringskansliet. Det är kanske inte så förvånande att man, beroende på vilken sida man befinner sig på, tycker att motiveringar är mer välavvägda eller inte. Under förra mandatperioden, måste vi påminna oss om, ville Moderaterna gärna öka anslagen till riksdagen men minska dem till Regeringskansliet. Här har vi en politisk balans att ta hänsyn till.

Herr talman! När vi nu debatterar budgeten och dess avsnitt Rikets styrelse vill jag börja med att säga att vi socialdemokrater lägger fram ett eget budgetalternativ som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

Herr talman! Det råder ingen tvekan om att vi lever i en orolig tid med en pandemi som har präglat oss sedan 2020, med Rysslands hänsynslösa krig i Ukraina och med Rysslands energikrig som prövar både ekonomin och sammanhållningen i Europas länder.

Som en följd pressas hushåll och företag i Sverige av både hög inflation och ökande räntor. Lönerna urholkas och räcker till allt mindre. Därtill står Sverige inför en lågkonjunktur med ökande arbetslöshet som följd.

Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle, där välfärden levererar i hela Sverige, där vi möter tuffa tider tillsammans och där vi värnar demokrati - den demokrati som vårt folk med stor möda har tillkämpat sig i över 100 år. Det är vår kanske viktigaste uppgift just nu i en värld där demokratin backar och auktoritära krafter tar plats.

Herr talman! Centrala delar för demokratin och för att den ska byggas stark återfinns i detta utgiftsområde: mediestöd, allmänna val, medel för att bekämpa antisemitism, stöd till nationella minoriteter, stöd till politiska partier, anslag till Justitieombudsmannen och Riksrevisionen och, inte minst, anslaget till riksdagen. Detta är institutioner som slår vakt om vår demokrati och de fri- och rättigheter som vår grundlag stadgar.

Herr talman! Vi socialdemokrater kommer alltid att försvara demokratin till det yttersta. Jag citerar Olof Palme: "För oss är demokratin en fråga om människovärde. Och människovärde, det är de politiska friheterna, rätten att fritt få uttrycka sin mening, rätten att få kritisera och bilda opinion. Människovärde - det är rätten till hälsa och arbete, utbildning och social trygghet. Människovärde - det är rätten och den praktiska möjligheten att tillsammans med andra forma framtiden. Dessa rättigheter, demokratins rättigheter, kan inte få vara förbehållna ett visst skikt av samhället. De måste vara hela folkets egendom."

Herr talman! Vi tror att demokratiska samhällen är stabila och att inget kan rucka på de rättigheter som vår demokrati bär med sig, men där tror vi fel. Demokratin är skör. Vem trodde att Kapitolium skulle stormas i januari 2021? Och vem trodde att långtgående statskuppsplaner skulle avslöjas i Tyskland för bara någon vecka sedan? Lägg därtill de begränsningar som sker just nu runt om i världen av aborträtt, hbtqi-rättigheter, religionsfrihet och yttrandefrihet.

Strömningar av hat, hot och konspirationsteorier driver detta. Det riktar sig inte sällan mot journalister, opinionsbildare, politiker och kulturarbetare. Det här är ett snabbt växande hot mot vår demokrati, även i Sverige. Fyra av tio journalister uppgav redan före valrörelsen 2022 att de avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika att utsättas för hat och hot. Politiska krafter i Sverige, inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten, underblåser utvecklingen. Det är oacceptabelt. Därför anser vi att en ny strategi mot hat och hot behöver tas fram.

Herr talman! I detta utgiftsområde råder en relativt bred enighet. Det kanske man inte kan tro ibland när man lyssnar till den politiska debatten. Jag tycker att det är viktigt att peka på detta, inte minst när det gäller frågor som är så grundläggande för vår demokrati.

Men, herr talman, på några punkter i utgiftsområdet råder delade meningar vad gäller vårt budgetförslag. Vi socialdemokrater förstår att en anslagsökning för Regeringskansliet givet det förändrade säkerhetspolitiska läget samt Sveriges ansökan om medlemskap i Nato är befogad. Däremot anser vi att det som regeringen föreslår, nämligen en halv miljard i tillskott för nästa år, är en omotiverat stor anslagsökning.

En annan punkt där vi har delade meningar är anslaget till länsstyrelserna. Sveriges 21 länsstyrelser är centrala för en effektiv statsförvaltning. De har många uppdrag inom ett stort antal områden och ska verka för att ett sjuttiotal nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som regionala hänsyn tas när det gäller att uppfylla dessa mål. Dessutom ska länsstyrelserna med ett helhetsperspektiv arbeta för att främja länens utveckling och se till att det sker en samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länen.

I det arbete som har pågått under många år med att bygga upp ett totalförsvar har länsstyrelserna centrala roller när det gäller att verka för att största möjliga försvarsförmåga uppnås i respektive län. Det är viktigt, inte minst i dessa tider.

Herr talman! Därtill ansvarar länsstyrelserna för en rad tillståndsprövningar, inte minst inom områden som är viktiga för den gröna omställningen, som skapar jobb i hela landet. För att bygga ut elproduktionen och säkra energiförsörjningen är länsstyrelserna centrala. Det här är många gånger svåra och komplexa frågor där många aktörer är involverade. Det tar tid - ibland tar det alldeles för lång tid. Detta är en flaskhals i dagens tillståndsprocesser.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen såg detta och gav bland annat länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken. Vi gav också länsstyrelserna i uppdrag att redovisa förslag på insatser som kan effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet. Det är en lång kedja av aktörer som är involverade.

Detta är viktiga insatser, som jag hoppas och förväntar mig att den nuvarande regeringen tar vidare. Dessvärre har man inte visat det i budgeten.

Vi socialdemokrater tillskjuter medel i vårt budgetförslag för att ytterligare kunna skynda på de för Sverige så viktiga tillståndsprocesserna. Vi behöver öka takten i klimatomställningen och bygga ett hållbart samhälle samtidigt som vi skapar gröna jobb i hela Sverige. För vi vet att vårt Sverige kan bättre.

Herr talman! Det finns många områden i det här utgiftsområdet som förtjänar att beröras, men dessvärre medger inte tiden i debatten det nu. Glädjande nog återkommer vi till många ämnen under vårens betänkandedebatter.