Isak From

Fru talman! Det var ett lyckat projekt. Kammaren var i stort sett helt överens om att man behövde göra någonting för att stärka de mest utsatta kommunerna. Riksrevisionen, SKR med flera har pekat på att det här var en väldigt billig och effektiv reform. Man har fått ut väldigt mycket för jämförelsevis lite pengar.

Den här regeringen effektiviserar med 50 miljoner på Statens servicecenter nästa år. Sedan föreslår man en besparing på 100 miljoner 2026 och 150 miljoner för 2027. Då är frågan: Kommer Statens servicecenter ens att mäkta med? Vi ser nu hur staten drar sig tillbaka på område efter område. Då måste medborgare och kommuner med rätta fråga sig: Har vi ett jämlikt Sverige? Är det här rättvisa förutsättningar?

Fru talman! Jag kommer från Norsjö kommun. Ingen av dessa myndigheter finns på plats där. Den statliga verksamhet som vi har är den med den gulgröna skylten, där man säljer produkter i olika flaskor. Det är en populär verksamhet, men det är den enda statliga verksamhet som finns på plats.

Man kan visserligen nå Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan digitalt. Men vårt löfte här i kammaren var att alla medborgare i hela landet ska ha samma förutsättningar. Nu ser vi på område efter område hur detta försämras.

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågorna!

Med en socialdemokratisk politik tror jag att vi hade kunnat upprätthålla köpkraften. Vi skulle också ha säkerställt att skattesänkningar riktades till barnfamiljer och dem med lägst inkomst - de barnfamiljer som i dag har svårt att köpa träningskläder eller för delen hockeyutrustning till sina ungar.

Ann-Charlotte Hammar Johnssons parti premierar dem med de absolut högsta inkomsterna, människor som inte vet vad de ska lägga pengarna på. Vi har en finansminister som inte kunde peka ut vad hon skulle lägga sin skattesänkning på. Jag kan garantera, fru talman, att barnfamiljerna vet precis vad de behöver lägga pengarna på. De kan till och med önska sig att någon gång kunna gå på restaurang och på så sätt upprätthålla det lokala näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Med en socialdemokratisk politik tror jag att vi hade upprätthållit köpkraften, och den drastiska nedgång vi nu ser i tillväxten hade kunnat undvikas. Vi är nästan sämst i EU. Det är illa, fru talman!

Fru talman! Den stora frågan är alltså: Ska vi kompensera dem som behöver det, eller ska vi ge pengar till dem som har alternativ? Ska vi ge förutsättningar till dem som har alternativ och kan resa på annat sätt eller betala för sig, eller ska vi kompensera dem som faktiskt behöver det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

En S-ledd regering aviserade stora investeringar på många olika områden. Det gällde inte minst flera drivmedelsfabriker, som skulle investera i restprodukter från skogen. Men med SD:s inflytande över regeringen har det behovet kraftigt minskat - försvunnit. Vem ska då investera i det här? Det ser vi inte.

Vi ser vad omvärldsfaktorerna får för påverkan på oss. Ska vi lita på saudiarabiska oljetransporter, eller ska vi producera eget bränsle?

Fru talman! Med SD:s inflytande över regeringen har vi fått sämre kollektivtrafik, mindre pengar till regional kultur, en besparing på statens servicekontor, en avvecklad näringslivsutveckling i de 39 mest behövande kommunerna, enorma neddragningar på studieförbunden och nedlagda kontor. Vuxenskolan, ABF med flera lägger ned på många mindre platser. Man säljer bilprovningen, privatiserar arbetsförmedlingen och lägger noll kronor på kommuner och regioner. Det är facit med Sverigedemokraterna i regering.

Fru talman! Tack, Eric Palmqvist, för frågorna!

Vi har diskuterat drivmedelspriser här i kammaren många gånger. Vi har varit tydliga med att reduktionsplikten inte borde ha gått upp till de nivåer som den gjorde, men reduktionsplikten är helt avgörande för att man ska kunna uppnå klimatmålen. Reduktionsplikten ger också en stor möjlighet att öka självförsörjningsgraden i fråga om drivmedel. Ska vi vara beroende av olja från Ryssland och Saudiarabien, eller ska vi tillverka vårt eget bränsle? Det är den stora frågeställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Vi är fullt medvetna om att det kostar att åka bil. Därför vill vi kompensera den grupp som inte har något alternativ. Detta blir särskilt tydligt nu, med den centraliseringspolitik som förs av regeringen.

Det är alltså flera åtgärder. Vi kan behöva höja detta och kompensera mer. Men vi går in och försöker kompensera dem som faktiskt behöver det. Vi ser att några förmodligen skulle kunna åka kollektivt i större utsträckning, även i gles- och landsbygd. Samtidigt ser vi hur den SD-stödda regeringen tar bort sin hand från regionerna och aviserar en neddragning av stöden till kollektivtrafiken.

Det är ytterligare ett skäl till att vi behöver satsa på dem som faktiskt behöver ta sig till servicepunkterna. Det är helt avgörande, och det är en fråga som vi driver. Det handlar om ett rättvist stöd till dem som faktiskt behöver det.

Fru talman! Vår budgetmotion gällande ramarna har fallit. Därför deltar vi inte i beslutsfattandet. Vi har i stället ett särskilt yttrande, till stor del för att vårt budgetutrymme på detta område är betydligt större. Vi vill göra en stor satsning på privatbilism i glesbygd av flera stora anledningar. Nu ser vi i regeringens budget att det finns ännu fler anledningar. Med centraliseringspolitiken och nedläggningen av myndigheter ute i landet krävs det faktiskt att man kan ta sig till de större centralorterna. Vi tycker inte om den utvecklingen, men den är ett faktum.

Fru talman! Vi är drygt i halvtid, och den SD-styrda regeringen har lagt fram sin tredje budget. Det är väldigt tydliga skillnader. Sveriges löntagare råkar väldigt illa ut. De blir fattigare än de hade behövt vara. Tio års reallöneökningar har utraderats. Vanliga svenskar kommer att avsluta denna mandatperiod fattigare än den började. Julen i år kommer att bli jobbig för många.

Bostadspolitiken har havererat. Arbetslösheten skenar. Tillväxten försvinner nästan, samtidigt som gängvåldet kryper ned i åldrarna. SD-regeringen har drivit fram en sjukvårdskris. Det är dålig politik, men det är bra att de politiska skillnaderna är tydliga. Det är tydligt vilka som styr och till vem man styr.

Vi socialdemokrater menar att vi kan bättre. I vårt socialdemokratiska budgetalternativ finns tydliga alternativ på varje område. Vi prioriterar förstärkt sjukvård, Sveriges tillväxt och kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet och nyrekryteringen.

Fru talman! Vi debatterar regional utveckling. Så här skriver regeringen i sin budgetproposition: "Regeringens utveckling och styrning av den regionala utvecklingspolitiken ska vara samordnad med vissa insatser inom utgiftsområdena 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 20 Klimat, miljö och natur, 21 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, 24 Näringsliv samt övriga berörda utgiftsområden. Insatser inom områdena ska komplettera varandra och bidra till synergier." Det är kanske därför som den regionala utvecklingspolitiken går in i olika områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Regeringen skriver "komplettera" och "bidra till synergier". Bostadsbyggandet har avstannat. Byggnadsarbetarna går arbetslösa och nöter a-kassa i stället för att bygga bostäder och äldreboenden. När det gäller konsumentpolitiken kan vi se att det har blivit dyrt. Det har blivit Jimmiepriser på falukorv, ost, el, bostäder och boende. Det är något som särskilt drabbar glesbygdslän. Det är bland annat därför vi har en satsning och vill öka anslaget med 20 miljoner för att förstärka servicen i just glesbygd.

Fru talman! Kommer ni ihåg Landsbygdskommittén och landsbygdspropositionen som kom för något år sedan? Då var nästan alla partier helt överens om att det behövdes stora satsningar på gles- och landsbygd. En särskild sådan del var att man destinerade 70 miljoner kronor till 39 kommuner i nordvästra Sverige, från Torsby till Kiruna, för näringslivsutveckling. Det var en satsning som av i stort sett alla har beskrivits som en av de mest lyckade som genomförts. Den har bidragit till lokal näringslivsutveckling och vägledning för företag att söka både riskkapital och andra stöd liksom till vägledning för att söka tillstånd.

Men vad händer nu då? Nu tas detta bort. Man prioriterar inte längre dessa 39 kommuner. Det plockas bort.

Fru talman! Vi ser också hur privatiseringarna slår mot inte minst gles- och landsbygd. Den apoteksreform som har levat ett antal år nu får fullt genomslag, och särskilt apoteken i gles- och landsbygd får stora problem med att lagerhålla nödvändiga mediciner, alltså det som apoteken ska göra. De ska inte bara ha hudkräm, solkräm och plåster utan nödvändiga mediciner. På ett annat budgetområde har vi förslag om att införa 300 riksapotek med särskilt ansvar att säkerställa att man har nödvändiga mediciner.

Detta budgetområde ska sammanlänkas med budgetområdet Kommunikationer. När det gäller infrastruktur satsar regeringen stort på vägar men nästan ingenting på järnvägen, trots att industrin i hela landet skriker efter nödvändiga åtgärder. Man höjer anslaget till järnvägen med 5 procent, trots den enorma underhållsskuld som finns.

När det gäller kommunikationer står inte staten vid sitt löfte om medfinansiering av regionaltrafik, utan man lägger över en del kostnader på regionerna samtidigt som man inte tillför medel till regionerna.

Fru talman! Trots vad Moderaternas partiledare skrev till skogsägarna om att stärka skogsägarnas ställning ser vi efter drygt två år motsatsen. Avverkningarna minskar, det införs fler naturreservat, det blir fler avslag och det blir höjd skatt. Detta är vad som har skett efter drygt två år av denna mandatperiod.

Fru talman! Detta håller ju inte ihop! Ska vi ha en livskraftig landsbygd med likvärdig välfärd och förutsättningar för kommunikationer behöver vi också en politik för hela landet.

I tidigare debatter har jag talat om statens storlek. Oavsett statens storlek anser vi socialdemokrater att staten ska finnas i hela landet. Nu har den SD-ledda regeringen aviserat en stor neddragning på Statens servicecenter. Hur det ska gå till vill man inte säga, utan man har gett Statens servicecenter i uppdrag att återkomma om detta. Samtidigt ser vi hur den statliga verksamheten dras bort från de minsta kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Vi hade en plan för att bygga ut Statens servicecenter med servicekontor i alla kommuner, för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Migrationsverket och polisen. Men nu ser vi i stället neddragningar och längre resor. Då behöver vi också satsa på dem som behöver bilen mest. Det är därför som vi anslår drygt 2,6 miljarder mer till detta budgetområde. Vi behöver stärka dem som behöver bilen allra mest, alltså de som bor i gles- och landsbygd. Med den här regeringen, fru talman, är servicen på väg bort.

Jag skulle kunna gå in på fler områden. Vi har skrivit om dem i vårt särskilda yttrande. För vår del ser vi att budgeten är en sammanhållen enhet av alla områden. För att man ska kunna bo och leva i hela landet behövs en fungerande sjukvård. Det behöver finnas mat i butiken. Man behöver kunna ta sig till arbetet och de nödvändiga orterna. Det vi ser nu är att staten centraliserar och drar sig tillbaka. Det är verkligen inte okej.

Mycket av de pengar som finns i detta område är knutna till olika EU-projekt. Vi ser nödvändigheten av att faktiskt nyttja dem. Det handlar om att ligga i framkant och om att ta vara på de möjligheter som till exempel Fonden för en rättvis omställning ger, så att vi får jobb och utveckling och så att vi kan stärka stålindustrin i norra Sverige och cementindustrin på Gotland.

Fru talman! Eric Palmqvist pratade om företagsstöd. Då är det rimligt att man har rättvisa förutsättningar. Nu är vi faktiskt medlemmar i Europeiska unionen. Just Transition Fund, Fonden för en rättvis omställning, möjliggör medfinansiering med EU-medel som SD-regeringen nu säger nej till. Det kommer direkt att påverka förutsättningarna för att bryta kalk för cement på Gotland.

Fru talman! Jag har haft debatter med Ebba Busch och Romina Pourmokhtari här i kammaren om de avslagna ansökningarna för kalkbrytning i Värmland och i Norrbotten. Frågan som stålindustrin i Norrbotten ställer sig är vad de ska göra om de inte kan få kalk från Gotland. Frågan som Heidelberg Materials ställer, om de inte kan få energi på Gotland, är hur de då ska klara koldioxidlagringen som de har tänkt genomföra eller öka andelen koldioxidfritt framställd cement. Det är den stora frågeställningen.

Vi har haft debatter här tidigare i dag där det har lyfts fram att vi behöver ha cement. Jag är helt på det klara med - jag driver frågan hårt - att vi behöver kunna bryta dessa material här i Sverige. Då behöver de företag som faktiskt gör det ha förutsättningar att ställa om till en fossilfri produktion. Då ser jag ingenting som denna regering gör som långsiktigt möjliggör en fortsatt kalkbrytning på Gotland. Men ledamoten Palmqvist får gärna överbevisa mig om detta i nästa replik.

Fru talman! Jag tackar Eric Palmqvist för hans anförande.

Jag tänker inte använda replikskiftet för att tala om Jimmiepriserna, men det kan hända att jag tar upp Jimmiepriserna på mat, el, bostäder och så vidare i mitt anförande.

Jag tänkte ta tillfället i akt och prata om någonting som Eric Palmqvist inte nämnde och som kommer längre fram. För 2026 och 2027 aviserar SD-regeringen en neddragning på Fonden för en rättvis omställning, Just Transition Fund, som förhandlades fram under den S-ledda regeringen och som innebar möjligheter till stöd för stålindustrin i norra Sverige - i Norrbotten och i Västerbotten - men även för cementindustrin på Gotland.

Det är glädjande att SD-regeringen inte avvecklar hela fonden. Det är också glädjande att SSAB i år har fått ytterligare ett projekt för att faktiskt möjliggöra fossilfri stålproduktion.

Det som jag vill lyfta fram är de projekt på Gotland som innebär att Heidelberg Materials Cement ska kunna fortsätta att bryta kalk till cement. Det är helt avgörande att vi kan göra det på Gotland eftersom denna regering kategoriskt har sett till att avslå alla ansökningar om kalkbrytning i resten av landet. Då måste det vara på Gotland som man tänker sig att bryta. Men hur ska det gå till när man har sagt nej till alla havsvindparker runt hela Gotland i Östersjön?

Fru talman! Många som tittar på den här debatten känner nog att de har fått vara med och betala både för inflation, för kostnadskris och för den här regeringens ledarskap.

När det gäller tillverkningen av ellastbilar är det inte bara kontraktsskrivningen som minskat. Jag har inte de senaste siffrorna, men de två första kvartalen minskade även förfrågningarna om att teckna kontrakt, enligt både Scania och Volvo. Volvo säger nu också att de för att kunna bli en rejäl konkurrent behöver bygga en batterifabrik, kanske i Mariestad, och då behövs ju havsvinden.

Precis som Ebba Busch säger behövs den här energin, för annars kommer vi inte att klara det här. Jag tror inte heller att Ebba Busch menar allvar med att vår fordonsindustri ska vänta på en kärnkraft som i bästa fall är här någon gång efter 2035. Det är ju de industrijobben som står på spel nu. Det är inte bara industrijobben uppe i Skellefteå som står på spel om inte Sverige och Europa klarar konkurrenskraften.

Ebba Busch har i sitt svar inte med något om beredskap. Vi behöver ha en egen tillverkning av både fordon och bränsle. Det handlar naturligtvis om olika bränslen, men elen är en del. Om vi ska bygga upp en konkurrenskraft och en trovärdig beredskap behövs lite mer agerande.

Fru talman! Vi är drygt halvvägs in i mandatperioden, men initialt har det varit tydligt att Sverigedemokraternas inflytande över regeringen har bromsat den gröna industriella omställningen. Detta är nog ställt utom varje rimligt tvivel.

För att åtgå till statsrådets svar säger hon också i sitt andra inlägg att regeringen har lagt om energipolitiken. Detta måste man säga har märkts, för investeringarna i vindkraft har minskat. Vi känner också till försvarets syn på havsbaserad vindkraft och regeringens beslut när det gäller anslutningen av havsvindkraft.

Vi vet att regeringen och Sverigedemokraterna vill bygga kärnkraft. Bygg kärnkraft då! Men vi vet också att detta kostar pengar och är ganska dyrt. Jag tror också att vi behöver bygga kärnkraft, så där finns inget motsatsförhållande.

Statsrådet redogjorde för tillståndsprocesserna, men som statsrådet är fullt medveten om handlar det fortfarande om det lokala motståndet. Vare sig man är markägare, granne, bonde eller renskötare är ett vindkraftverk inte speciellt positivt.

Det är samma sak när det gäller kraftöverföring. Vi har förmodligen EU:s längsta ledtider för att bygga ny kraftöverföring. Detta är ett problem som vi har här och nu och som vi måste ta itu med. Då tror jag inte att smörjmedlet på 370 miljoner kronor till kommunerna räcker, även om det är vällovligt, utan jag tror att det behövs mer. Det finns nämligen en ganska stark motståndsrörelse mot ny energiöverföring.

Jag läste en artikel på flyget på väg hit i dag där Sveriges Jordägareförbund skriver att de aldrig utan rättmätig ersättning och möjlighet till långsiktiga intäkter kommer att acceptera att förlora mark till kraftöverföring.

Detta är en fråga som kommer tillbaka eftersom överklagandeprocesserna, vilket inte är någon nyhet, pågår här och nu. De innebär inte kortare ledtider eller kortare tillståndsprocesser. Det är trots allt ett faktum.

Sedan är det vällovligt att man, precis som statsrådet säger, tillskjuter pengar till Klimatklivet och säkrar det till 2030. Detta har varit väldigt viktigt. Jag kan nämna att vi för vår del tillskjuter 500 miljoner kronor till Industriklivet och 250 miljoner kronor för att påskynda bland annat laddinfrastruktur och andra viktiga klimatinvesteringar.

Vi ser detta som helt avgörande för att säkerställa att fordonsindustrin orkar ta klivet upp och fortsätta att vara ledande. Att de investeringar som gjorts av inte minst Scania, som producerar en helt ny lastbil i Södertälje, faktiskt genomförs är en fråga om efterfrågan. Om marknaden inte efterfrågar sådana transporter blir det heller inga industrijobb i Södertälje, Göteborg eller Mariestad.

Fru talman! Tack, energi- och näringsministern, för möjligheten att debattera denna viktiga fråga en sådan här vacker måndag! Vi hade en debatt på samma tema för knappt ett år sedan. Jag ser att statsrådets svar har utvecklats lite mer i positiv riktning. Samtidigt kan jag tycka att det fattas ganska mycket, och delar av svaret får en att fundera på nya frågor. Jag fick såklart inget svar på om det blir någon ny lagstiftning för att de här investeringarna ska bli lyckade.

Bakgrunden till interpellationen är delvis Sveriges och Europas prekära läge helt i händerna på Kina. Även USA är en stor producent av batterier, men branschens efterfrågan på elektriska lastbilar avgör också om efterfrågan på elektriska transporter ska bli stor. Den avgör även, fru talman, om det finns investeringsvilja i ökad batterikapacitet i Europa. Nu pratar jag inte bara om den kris som pågår hos Northvolt i Västerås och Skellefteå utan om batteriindustrin i hela EU. Den rosar inte marknaden jättemycket, får man väl ändå säga. Oavsett vilka etableringar vi pratar om - de som sker i Tyskland och Ungern eller i Sverige - har ju ingen riktigt lyckats.

Investeringar har aviserats av inte minst Scania och Volvo. Volvo har visserligen skjutit upp starten, men Scania jobbar intensivt för att Northvolts etablering i Skellefteå ska bli lyckad. Northvolt har för övrigt ökat sin produktion ganska lavinartat. I januari producerade de 1 procent av det som var tänkt, och i september var de faktiskt uppe i 60 procent. Det är ett ganska stort steg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste fråga oss om regeringen ger den svenska industrin förutsättningar att vara världsledande, som statsrådet beskriver det i sitt svar. Man säger här att den svenska industrin ska vara världsledande, och just nu får vi mycket draghjälp från Norge, som aviserat att 100 procent av den tunga trafiken ska vara fossiloberoende 2030. De har även aviserat ett väldigt ambitiöst elektrifieringsprogram för den tunga industrin. Scania och Volvo är helt dominerande även på den norska och europeiska marknaden, så Norges draghjälp i detta är positiv.

Volvo och Scania är i sitt segment inte bara ledande i Europa utan även världsledande när det gäller tunga fordon. Att dessa två tillverkare av tunga fordon ligger i framkant är också helt avgörande för vilken riktning och vilken konkurrenskraft den svenska fordonsindustrin ska ha framåt.

Herr talman! Finansministern kan gå tillbaka till Regeringskansliet och trycka på startknappen. Det är faktiskt så att projektet för Norrbotniabanan har stått still sedan regeringen tillträdde. Det fattas bara ett startbeslut. Man behöver komma igång. Man har länge stått och väntat på att få bygga från Dåva upp mot Robertsfors. Vad väntar regeringen på? Det kan finansministern gärna svara på. Vad är det som finansministern och regeringen väntar på? Det är väldigt underligt på riktigt, för det finns avsatta medel. Vad är det regeringen väntar på? I det här fallet var det finansministern som spelade in bollen om Norrbotniabanan. Där behöver man bara trycka på startknappen.

För att tolka finansministerns inflytande som positivt uppkom efter vår förra debatt en väldigt tydlig och bra debatt om behovet av att säkerställa grundläggande infrastruktur. Man måste kunna avisa tågen och växlarna. Det måste finnas avisningshallar och utrustning för det här, för annars står tågen still.

Finansministern! Jag ser fram emot att SJ meddelar: Vi tror nog att nattåg från norra Sverige och Åre ned till Göteborg är en bra idé. Vi hade rätt fulla tåg tidigare, och vi tror att det är möjligt framgent.

Herr talman! Vi kan återkomma till upphandlingsfrågorna.

Finansministern nämner de transportpolitiska målen i sitt interpellationssvar. När man läser den nyligen framlagda infrastrukturpropositionen, som pekar ut inriktningen för regeringens politik, tycks det vara så att 5 procent ska gå till underhåll av den våldsamt eftersatta järnvägen. I övrigt är det starkt fokus på väg och flyg, och det är inget fel med det. Men vi kan konstatera att det är väldigt lite fokus på järnvägen. Det kan spela in i den här delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kan man återkomma till finansministerns svar om den ekonomiska hållbarheten. Det är klart att det väcks vissa frågor när det visar sig att det i stort sett alltid har varit fullbokade tåg och stor efterfrågan men att man ändå inte får lönsamhet. Då är det kanske något annat som behövs.

Herr talman! Samtidigt som SJ väljer att inte köra nattåg från Göteborg framkommer det att regeringen vältrar över kostnader på regionerna. I och med de så kallade samverkansavtalen har regionerna tagit i hand med Trafikverket, som är statens förlängda arm. Men Norrtåg, Samverkande inland, Tåg i Bergslagen, "Stångåtågen", tågen till Trondheim, bussarna i Dalarna och flygbilarna får nu ökade kostnader. Detta blev lite jobbigt för Trafikverket, så man har kommit överens med regionerna om att täcka en del av de här kostnaderna, i varje fall nästa år, dock inte för Norrtåg.

Regionerna Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten förväntade sig utifrån det handslag som gjorts att staten skulle gå in och ta sin del av trafiken med ungefär 98 miljoner kronor. Nu står man där med ökade kostnader, och staten tar inte sitt ansvar. Fortfarande återstår drygt 40 miljoner. Det här sker samtidigt. Det läggs alltså en ökad börda på regionerna för att driva den tågtrafik som man har tecknat avtal för och har ett handslag för med Trafikverket, statens förlängda arm. Samtidigt lägger SJ ned nattågen från Göteborg. Det kommer fortfarande att gå nattåg från Stockholm uppåt, men nattågen från Göteborg till Åre, Duved och vidare till Trondheim samt upp i övre Norrland till Malmfälten och Riksgränsen väljer man att pausa, trots att de är i stort sett fullbokade och efterfrågan är väldigt stor. Då är det något fel i systemet. I varje fall är det fel i systemet såtillvida att regeringen totalt sett inte prioriterar järnvägen.

Herr talman! På vägen från bästkusten till framtiden vill många färdas. I januari skrev jag en interpellation till finansministern om tågkaoset och att SJ ställde in så många tåg. Den besvarades den 27 februari. Det kanske ändå hade en viss effekt att finansministern engagerade sig, för nu aviserar ju Statens järnvägar - SJ - att man har investerat i avisningsanläggningar. Vi kanske snart får veta om detta minskar tågkaoset den här vintern, då det har aviserats snö på många håll i landet.

Jag skrev den här interpellationen utifrån att SJ tog beslutet att lägga ned nattågstrafiken från Göteborg till Åre och övre Norrland, precis som finansministern redovisade. Man har gjort det utifrån att man på något sätt har hamnat i världsbilden att allting kretsar kring Stockholm och att allting ska passera Stockholm.

Men, herr talman, det är inte alls nödvändigt. Tidigare gick nattågstrafiken genom Mellansverige, förbi Avesta Krylbo och upp på Norra stambanan utan att ens passera Stockholm. Jag bor i Norsjö. Man kunde åka hemifrån mig - alltså från Bastuträsk, som är närmast Skellefteå - till Göteborg på tolv och en halv timme. Det gick alldeles utmärkt att arbetspendla på det sättet. Man klev på tåget hemma på söndag kväll, och man klev upp på måndag morgon och kunde gå till jobbet. Man kunde kliva på tåget i Göteborg på torsdag kväll och kliva upp hemma på fredag morgon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetspendlingen är inte allt. Näringslivets, och särskilt besöksnäringens, behov av en fungerande tågtrafik är kanske mycket större. Finansministern känner säkert till att besöksnäringen bara i Kiruna och norra Malmfälten omsätter ungefär 1 miljard per år. Väldigt många vill ta tåget för att besöka området. Oavsett om människor vill vandra, åka skidor i Riksgränsen eller göra någonting annat handlar det om en relativt stor besöksnäring som har en stor efterfrågan på fungerande tågtrafik. Det finns många delar här, till exempel en fungerande malmbana, men de transportpolitiska målen borde ändå innefatta att man kan ta tåget från bästkusten till framtiden.

Herr talman! Energimyndigheten är i sin rapport till regeringen väldigt tydlig med att det krävs ett tydligt regelverk och att en utbyggd vätgasinfrastruktur skulle skapa både flexibilitet och ekonomisk hållbarhet i energisystemet. Vi är ju väl medvetna om att flera av vindkraftsföretagen inte fullt ut har haft ekonomisk hållbarhet i sina kalkyler. Det krävs att man kan producera till exempel vätgas till industrin när det är låga priser.

Jag tror inte att jättemånga fordon framgent kommer att drivas fram av vätgas, även om branschen själv säger att ungefär 30 procent av den tunga trafiken efter 2050 inte kommer att gå på el. Där kan vätgas vara en del.

Vad gäller fabrikanterna säger både BMW och Toyota att vätgas är en del av framtiden. Men om vätgas på riktigt ska bli en del av framtiden kommer det att krävas att fungerande nät och tankstationer finns på plats efter 2030. Det skulle vara en fördel om vi också hade ett fungerande statligt nät på plats då. Det skulle skicka signalen att vi tror på investeringar i vätgas. Många förväntar sig alltså att beredningen som sker på Regeringskansliet tar fart.

Herr talman! Statsrådet säger att rapporten från Energimyndigheten bereds i Regeringskansliet. Det är nog ganska många som förväntar sig att den beredningen taktar på lite, för att använda statsrådets uttryck.

Herr talman! Jag besökte Storuman i går. Jag träffade i huvudsak Vattenfall för att titta på deras återuppbyggnad av pumpkraftverket i Blaiken. Fullt utbyggt kan det tillsammans med befintlig vindkraft leverera lika mycket som ett helt nytt kärnkraftverk.

Samtidigt undrar fler intressenter om det ska byggas en vätgasanläggning i anslutning till de vindkraftsparker som antingen redan finns eller planeras att anläggas. De vill ju ha långsiktiga spelregler. De står där med börsen och säger att de tror på detta. Men då krävs också en handlingskraftig regering som säger att vätgasen kommer att vara en bidragande del i Sveriges energiförsörjning. Då krävs att någon kan och vill vara ansvarig för nätet, men just nu finns det bara en privat aktör.

Vi tycker att en statlig aktör bör ha huvudansvaret - inte bara i norra Sverige. Kemiindustrin på västkusten vill investera. Gruvteknikföretagen i Sandviken vill investera och ser vätgas som en viktig del. På flera håll i landet anser man att en vätgasstrategi är betydelsefull.

Det kan vara så att Sverige varit lite senfärdigt. Andra länder har ju gått långt före. Sverige är nästan det sista EU-landet som inte har någon vätgasstrategi. Det ger såklart en signal till dem som vill investera. Jag måste fråga statsrådet om de ska investera i det här landet eller lägga pengarna någon annanstans. Vi tycker att de ska lägga dem här.

Herr talman! Jag tackar energi- och näringsministern för ett fylligt och långt svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig börja med att Ukraina försvarar allas vår frihet. I 1 000 dagar har man jobbat och stridit för sin egen existens. Just nu lagar man sina energisystem, som skjuts sönder varje dag. Detta är viktigt att ha med sig.

Europa byggde ett beroende av rysk gas, vilket sabbade energisystemet inte bara i Tyskland utan i stora delar av EU. Om vi tror att vi framgent kan vara beroende av Ryssland, Iran, Saudiarabien och för den delen Kina, för jordartsmetaller och lite annat, och om vi tror att den nya presidenten i USA kommer att underlätta för oss tror vi nog fel. Vi behöver bygga hållbara energisystem här hos oss. Då är vätgasen en viktig del, och vätgasen är givetvis beroende av ett fungerande elsystem.

Precis som 2030-målet pekar ut i förnybartdirektivet ställs krav på att bygga ut. Just nu har vi det som förkortas TSO, transmissionsnätsoperatörerna för vätgas, och i Sverige är det privat. Frågeställningen utifrån statsrådets svar blir: Borde inte staten hålla i taktpinnen?

Jag är visserligen från Västerbotten och tycker att det är viktigt att statsrådet pekar ut Västerbotten och Norrbotten, men det handlar om en omställning även för industrin i resten av landet. Ska vi inte se till att till exempel kemiindustrin på västkusten får tillgång till vätgas, som förhoppningsvis kan produceras med havsvind? Då behövs det ett nät.

Många förväntar sig att regeringen ska peka ut en inriktning. Många står och väntar och vill investera i det här. De tror på den gröna omställningen och att vätgasen är viktig. Men det segar ju lite på Regeringskansliet. Det är i alla fall någonting som går lite trögt.

På statsrådets svar låter det som om man ändå är på väg och att man ger uppdrag till myndigheterna och till Svenska kraftnät. Men låt oss gå hela vägen! Ge Svenska kraftnät i uppdrag att vara huvudansvarig myndighet för utbyggnaden av ett vätgasnät i Sverige!

Herr talman! Tack till Joakim Sandell för en viktig interpellation och till energi- och näringsministern för svaret!

Jag begärde ordet utifrån att jag tänker att det behöver komma till en liten komplettering av svaret. Det är korrekt att biobränslepriserna har höjts av Rysslands krig i Ukraina. Det har påverkat hela Europa. Men vad som också är korrekt är att sedan den här regeringen tillträdde har priset för biobränsle på svensk skogsråvara höjts kraftigt, till viss del eftersom en import från Ryssland inte är möjlig men också utifrån att restriktioner har införts så att det inte går att bruka skogen på samma sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska påminna talmannen och lyssnarna om ett uppmärksammat brev som skrevs av dåvarande oppositionsledaren Ulf Kristersson inför valet. Han är nu statsminister. Han lovade att vi skogsägare - jag är också skogsägare - ska få bestämma över vår skog och att mer skog ska brukas. Nu brukas mindre skog. Han lovade att bara den som är berörd ska kunna påverka beslut om skog. Just nu är det så att hackspettarna och tjädrarna och olika intresseorganisationer på olika sätt påverkar det svenska skogsbruket.

Sverige ska stå upp för skogen i EU. Det menar jag nog att man gör, och det finns nog en stor politisk enighet om att vi bör göra det. Men implementeringen i Sverige går det lite sämre med.

Svaret bör kompletteras med att vi skogsägare faktiskt får mer betalt nu, vilket är positivt - det är något som vi inte lyckades med. Men det innebär också att fjärrvärmepriserna stiger i ganska stor omfattning, vilket drabbar kunderna, energiförsörjningen och vanliga människors hushållsekonomi. Man bör alltså lägga till att avverkningen och tillgången på svensk biomassa har sjunkit sedan den här regeringen tillträdde.

Herr talman! Landsbygdsministern borde kanske också ta en diskussion med sin partikamrat civilminister Erik Slottner. Vi hade en debatt här i kammaren för inte så länge sedan om att jordbruk, skogsbruk och kommuner i nästan hela Sverige lyfter upp att utfasningen av 2G- och 3G-systemen måste få ta lite längre tid.

I inte minst många små kommuner servar 2G-systemet många larm i äldreomsorgen och larm till vatten och avlopp. I skogsbruket använder man 2G-systemet från skogsmaskiner, och i jordbruket i hela Sverige använder man det när man sår, gödslar och plöjer.

Civilministern sa att näringen får bekosta detta själv. Om man inte har planerat för detta, något som har varit känt jättelänge, får man skylla sig själv. Det är inte acceptabelt, och det måste landsbygdsministern förstå. Ett sådant svar kan vi inte ha.

De små kommunernas möjlighet att hinna ställa om är helt avgörande. Det handlar inte om pengar. Både Post- och telestyrelsen och Telia har sagt att regeringen måste komma med direktiv. Om de ska skjuta fram utfasningen bör regeringen ta ett sådant initiativ. Det kan inte ligga på marknaden och branschen. Det kan inte ligga på telebolagen att själva bestämma det här. Det är en alltför viktig fråga.

Detta är bara en del i sådant som regeringen måste ta hänsyn till. Riksdagen har ju tagit ställning för en landsbygdsproposition som ska utvärdera landsbygdspolitiken för att se till att landsbygden och glesbygden är konkurrenskraftiga.

Vi har inte fått något svar på vad de borttagna 70 miljonerna får för effekt och vilken utvärdering man har gjort.

Herr talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg och Ida Karkiainen, som inte kunde vara med här, för en bra och viktig interpellation.

Jag bor i Norsjö kommun, som är en av de 39 kommunerna, och jag kan vittna om hur positivt stödet har varit. Landsbygdsministern är säkert medveten om att den kommungrupp som kallas R10 och som omfattar åtta inlandskommuner i Västerbotten samt Arvidsjaur och Arjeplog i Norrbotten har skrivit brev och påpekat hur betydelsefullt stödet har varit och vad man har kunnat göra med det.

Kompetensförsörjningen är ofta helt central, och en liten kommun har väldigt små resurser att främja näringslivsutveckling, men med dessa relativt begränsade pengar har man ändå lyckats upprätthålla ett näringslivskontor för att stötta det lokala näringslivet. I allehanda frågor har detta varit oerhört viktigt.

Detta stöd tar man nu bort. Nu försämrar man på fler områden förutsättningarna att bo och verka på landsbygden, och man har gett ett stort besparingsbeting till Statens servicecenter. Frågeställningen till regeringen och landsbygdsministern är: Vilka servicekontor tänker man sig ska plockas bort?

Man drar ned rejält på stödet till studieförbunden, som på landsbygden oftast upprätthåller hela infrastrukturen för kultur och fritid. Det är faktiskt oftast ABF och Vuxenskolan som är på plats och upprätthåller detta. Nu kommer rapporter om att kontor efter kontor förmodligen måste läggas ned därför att regeringen skär ned på folkbildningen.

Vad finns då kvar av Landsbygdskommitténs betänkande, som antogs här i kammaren i bred enighet? Vilka analyser har regeringen gjort innan man skar ned på stödet, som av Tillväxtverket har beskrivits som oerhört träffsäkert, viktigt och en av de bästa satsningar som gjorts? Vilken analys har regeringen gjort innan man plockade bort just detta lilla stöd?

Sedan plockade man bort miljontals kronor från andra delar; man har lagt ett stort besparingsbeting på Statens servicecenter. Samtidigt som man ändrar den tidigare regeringens ambition att utlokalisera 10 000 statliga jobb till resten av landet lägger man nu nya myndigheter här i Stockholm och i storstäderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är faktiskt en ganska stor förändring av landsbygdspolitiken. Här i kammaren fanns det en bred enighet om att vi behöver göra det här, och det var ganska många - även i landsbygdsministerns eget parti - som sa att man måste göra mer. Men i regeringens politik och budget, liksom i Tidöavtalet, ser man ingenting. Där är det snarare så att landsbygden helt har försvunnit.

Herr talman! Virkesbristen i framför allt södra Sverige bidrar kraftigt till att priserna på kraftvärme och fjärrvärme nu ökar två tre gånger om, vilket drabbar svenska konsumenter. Detta beror mycket på att den tidigare importen av ryska skogsvaror är stoppad men till en del också på virkesbrist och restriktioner. Det är naturligtvis också en fråga för skogsägarna att ta höjd för och även planera för. Många av de granplanteringar som gjordes efter stormen Gudrun har angripits av granbarkborrar och annat, och det är såklart inte lyckat. Där behövs fler insatser.

I norra Sverige ser vi, inte minst efter Sveaskogs stora neddragning, att det här drabbar hela skogssektorn. Vi kan inte räkna med att exportera klimatnytta i den omfattning vi tidigare gjort. Om det här fortsätter kan vi inte räkna in skogsindustrins stora tillskott i exportnettot. Det behöver regeringen adressera.

Var är fåglarna i artskyddsutredningen? De är enormt viktiga, och det är klart att vi också jobbade med den frågan. Vi såg att alliansregeringens implementering av artskyddsförordningen inte blev bra. Vi kom inte hela vägen; det kan erkännas. Men den här utredningen ser inte heller ut att ta tag i det här. Det finns alltså fler frågor att leverera på. Det är fler som förväntar sig leverans. Var är fåglarna, Peter Kullgren?