Fru talman! Isak From har frågat mig om jag överväger ny lagstiftning för att säkerställa att de stora investeringar som görs i den svenska fordonsindustrin ska bli lyckade, främja en klimatomställning och skapa nya jobb i stället för att riskera nya investeringsstopp.

Fordonsindustrin är och har historiskt varit en central näring som skapat arbetstillfällen, stärkt svensk ekonomi och ökat vår konkurrenskraft. Den omställning till fossilfrihet som fordonsindustrin har påbörjat är omfattande, storskalig och komplex och behöver dessutom ske i så snabb takt som möjligt. Den svenska fordonsindustrin har en stark ställning i EU och har potential att bli ledande när Europa ska bli fossilfritt. En grön omställning gjord på rätt sätt kommer att skapa jobb och välstånd samt säkerställa en växande fordonsindustri i Sverige.

Det svenska näringslivet ska ges förutsättningar att vara världsledande. Politikens uppgift är att bidra med ramar, förutsättningar och incitament för fler investeringar i Sverige. Industrin genomför omfattande strategiska investeringar i den gröna och digitala omställningen, vilket är avgörande för att skapa långsiktig konkurrenskraft. Samtidigt lägger regeringen fram förslag och tar steg för steg för ett rikare och grönare Sverige där klimatångest vänds till klimathopp.

EU:s lagstiftningspaket Fit for 55, som förhandlades fram under det svenska ordförandeskapet, innehåller flera viktiga rättsakter inom transportsektorn. Här spelar Sverige en viktig roll i att värna lagstiftningspaketet och därmed skapa den stabilitet och långsiktighet som näringslivet inom transportsektorn behöver för att kunna ställa om till fossilfrihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har lagt om energipolitiken och genomför ett paradigmskifte inom tillståndsprocesserna. Regeringen har inrättat ett grönt accelerationskontor för att underlätta industrins omställning och för att ytterligare öka tempot i Sveriges beslutsprocesser.

Inriktningen framåt är tydlig: Vägtransporterna ska ställas om, i huvudsak genom elektrifiering. Under de närmaste åren behöver takten i omställningen öka, och i den klimatpolitiska handlingsplanen presenterade regeringen åtgärder för att påskynda elektrifieringen av både lätta och tunga fordon. Regeringen stöttar omställningen via en klimatpremie som främjar marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp, och antalet ansökningar till Energimyndigheten om stöd för ellastbilar har sedan införandet 2020 ökat snabbt.

Regeringen satsar även på ladd- och tankinfrastruktur för tunga fordon så att el och vätgas snabbare kan ersätta bensin och diesel och på sikt bidra till att transportkostnaderna kan minska. Satsningen på regionala elektrifieringspiloter stöder utbyggnaden av ladd- och tankinfrastruktur för tunga elfordon. Energimyndigheten har inom ramen för programmet beviljat 249 laddplatser för totalt 548 miljoner kronor. Energimyndigheten utlyser 850 miljoner kronor ytterligare för detta ändamål 2024 och avser att göra ännu en utlysning 2025.

Regeringen föreslår även i budgetpropositionen för 2025 att Klimatklivet får ett tillskott på 500 miljoner kronor 2025 och 500 miljoner kronor 2027, bland annat för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur. Dessutom förlänger regeringen Klimatklivet till 2030.

Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för att realisera fordonstillverkarnas nyckelinvesteringar i form av etableringar. Sveriges export- och investeringsråd Business Sweden gavs därför i juni 2023 ett samordningsuppdrag att förstärka koordinering av insatser för stora etableringar i fordonsindustrins gröna omställning. Regeringen fortsätter att följa den utvecklingen mycket nära.

Fru talman! Jag uppskattar att ledamoten Isak From noterar att det finns ännu mer att redogöra för från regeringens sida. När det har gått ett år tycker jag att man har rätt att förvänta sig att vi ska ha ännu fler åtgärder på listan.

Jag vill också, om jag får, ge en lite ideologisk kommentar om detta. Vi kan aldrig kommendera fram investeringar, något som inte bör vara statens uppgift, men vi kan bana väg för dem. Antingen har man ett tillräckligt gott klimat för att företag ska våga göra tunga investeringar eller så har man det inte.

I och med att jag har ansvar för både energifrågorna och näringslivsfrågorna vet jag att näringslivet har noterat den teknikneutrala och långsiktiga spelplan som vi i denna kammare har skapat genom den energipolitiska inriktningspropositionen, där vi har sagt att det ska finnas planeringsmål.

Sverige har inte haft några mål för hur mycket el som ska kunna produceras i landet och med vilken leveranssäkerhet. Vi styr alltså inte bara mot mer el utan mot effekt som gör att tunga företagsinvesteringar kan anslutas, men också mot att det ska finnas tillräckligt med el där den behövs och när den behövs, vilket är helt avgörande för att kunna elektrifiera både vår lätta och vår tunga transportsektor.

Vi har fattat totalt 50 beslut som handlar om både här och nu och fram till 2030, för att förbättra energisituationen i Sverige, vilket är helt avgörande.

Vi har stort fokus på tillståndsprocesserna, som fortfarande inte är tillräckligt snabba eller förutsägbara. Vi har satt igång en utredning som ser över både materiella och processuella frågor, vilket är helt avgörande. Som jag uppfattar det skedde aldrig detta under den förra regeringen, vilket man inte ska lasta Socialdemokraterna för, då det var på grund av ett stort motstånd från Miljöpartiet.

Inte minst har vi också alla konkreta satsningar på laddstolpar. Vi både förstärker och förlänger de befintliga satsningarna på laddinfrastruktur för både lätta och tunga fordon, som sagt. Tillsammans med de tidigare satsningarna uppgår nu tillgängliga medel för detta anslag till 2 ½ miljard kronor för perioden från innevarande år 2024 till 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I budgetpropositionen för 2025 ökar regeringen takten för utbyggnad av laddinfrastruktur, som jag redogjorde för i mitt svar, vilket också finns tillgängligt skriftligt.

Det handlar om stationär laddning eller tankning samt utbyggnad av infrastrukturen för lastbilar i regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Där vet vi att de som ska göra inköpen och bestämma sig för att gå över från ett diesel- eller bensindrivet fordon - oavsett om de är privatbilister, åkare eller företag som är beroende av transporter med lastbilar - vågar lita på att de kan göra sina transporter med el om infrastrukturen finns där. Och den banar vi i allra högsta grad väg för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag börjar med att ta fasta på det som jag uppfattar att Isak From och jag är helt överens om, och det är behovet av kärnkraft. Men vi kommer inte att ha kärnkraft i morgon eller om fem år. Vi ska vara väldigt glada om vi klarar av att få det på plats om tio år. Detta är jag fullt medveten om. Vi bedriver en realistisk energipolitik.

Den bästa tiden att bygga ny kärnkraft hade varit för åtta år sedan, men i stället för att låta projekteringen av två nya reaktorer fullföljas lade man i stället ned två befintliga. Det blir en diff på fyra, utöver dem som redan lagts ned. Detta kommer dock inte att lösa Sveriges problem nu.

Den näst bästa tiden att fatta beslut om ny kärnkraft är nu, och under tiden är vindkraft det som vi har möjlighet att få loss snabbt. Problemet är bara att vi har prövat den rödgröna energipolitiken de senaste tio åren, och vad blev resultatet? Jo, mycket el - jättemycket el. Det är helt korrekt. Jag kommer dock att repetera dessa siffror om och om igen tills man förstår problemet: Det blev 13 000 megawatt mer el in i systemet på tio år men bara 340 megawatt mer i konsumtion.

Inom vilket annat område skulle man tillåta sådant? Titta här, Polismyndigheten, ni får 10 000 fler poliser, men vad blir resultatet? Jo, kanske en handfull fler uppklarade brott. Ingen annanstans skulle man acceptera det. 13 000 megawatt el gick in i systemet, motsvarande vad tio kärnkraftverk kan producera, även om elen inte kom från kärnkraft utan från vindkraft, men bara en liten del kunde konsumeras.

Vi står alltså med den värsta effektbristen i hela EU, men det ska vi inte fortsätta med. Därför pratar vi med vindkraftsbolagen om hur de kan leverera mer effekt, det vill säga att elen inte bara går på export blåsiga dagar utan att vi har en jämn tillgång till el under hela året. Detta är avgörande för investeringarna.

Fru talman! Det talades här om att det bromsades in på grund av Sverigedemokraternas närvaro. Jag skulle säga att en hel del investeringar bromsades in på grund av att vi tog över i ett läge där inflationen var 10 procent. Efter två år med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna - jag brukar kalla det den kristdemokratiskt ledda regeringen för att kompensera för alla andra epitet vi får - har vi fått ned inflationen till 2 procent. Det är fortfarande för dyrt att vara svensk, men vi har vänt från ett läge där vi tog över på 10 procent. Den situationen hade väldigt allvarliga konsekvenser för investeringar.

Dessutom städar vi upp i den oreda som har varit när det gäller vindkraft. Vi gör det en rödgrön regering inte mäktade med på åtta år: Vi ger ekonomiska incitament för att lokalt säga ja till vindkraft. Vi tar bort det öppen dörr-system som har gällt för havsbaserad vindkraft, där man har kunnat ansöka lite varstans och utan att ha en aning om ifall försvaret i slutändan ändå skulle säga nej. Vi har också ett rejält tempo i besluten om just havsbaserad vindkraft. Det är återigen något som den rödgröna regeringen inte mäktade med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också kapat tiderna genom att sätta tryck. Svenska kraftnät har nu kunnat kapa tiden för en del av de här kabelprocesserna från 14 ½ år till 8 ½ år. Visst händer det alltså mycket, och det kommer det att fortsätta göra.

Det här är viktigt därför att industripolitik i dag i allra högsta grad även är geopolitik. Det är fråga om vår konkurrenskraft, vår möjlighet att behålla jobb i Sverige och att i en mycket svår tid i vår omvärld kunna säkra vårt oberoende från länder vars värderingar vi verkligen inte delar.

Fru talman! Jag fortsätter att ta fasta på det vi är överens om. Eftersom mitt förra inlägg gick ut på frågan om att industripolitik är geopolitik är det lätt för mig att hålla med Isak From om att det är svåra och tuffa tider där vår resiliens och konkurrenskraft också är en viktig del av vår syn på totalförsvaret.

Jag vill återigen hålla med: Många svenskar upplever nog att de har fått betala ett väldigt högt pris för en politik som var fokuserad på politiska överenskommelser som saknade grund i verkligheten och som inte löste Sveriges allvarliga problem. Man har fått betala 28 kronor per liter diesel vid pump. Det är svårt att säga ett exakt genomsnitt, men nu är priset nere på runt 18 kronor per liter, vilket är 10 kronor mindre. Detta beror delvis på omvärldsläget men till väldigt stor del också på att vi lade om politiska beslut.

Det är samma sak när det gäller inflationen, som gått från 10 procent till 2 procent. Vi fortsätter att fatta beslut om åtgärder som inte bara låter bra utan som kommer att ge effekt, i dubbel bemärkelse, för det svenska folket. Det blir mer pengar till laddinfrastruktur och regelförenklingar för företag. Det är också en energipolitik som inte bara bygger på att vi säger "Titta här, massa mer el!" men där elen går på export när det blåser och där industrier och fabriker som behöver el 24:7 inte kan få det när det inte blåser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det där måste vi bort ifrån, och den politiken lägger vi nu om. Jag är stolt och glad över de prioriteringar som hittills gjorts av fyra partier i budgeten, delvis med stöd i kammaren, för en grön omställning som är förankrad i verkligheten och som leder till jobb, tillväxt och konkurrenskraft i en svår tid.

Tack för interpellationen, Isak From!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.