Morgan Johansson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag har naturligtvis också följt den debatten. Liberalerna får svara för sig själva. Man kan inte alltid lita på besked från det hållet.

Men det jag hör från utrikesministern på den här punkten i dag tycker jag är klargörande. Direkt efter valet och den nya regeringens tillträde fick vi höra en del uttalanden på den punkten som vi uppfattade som svajande. Men precis som jag har sagt i mitt inlägg nu menar jag att man nu klargör detta. Vi ska inte ha vare sig permanenta baser eller några kärnvapen på svenskt territorium.

Därmed har vi precis samma hållning som Norge och Danmark har haft sedan 50-talet. Det har också klargjorts där genom uttalanden från riksdagar och från regeringshåll.

Jag är tillfreds med detta. Jag tycker att det räcker i sammanhanget.

Men det är klart att om något av regeringspartierna eller en högerregering i framtiden skulle börja svaja i frågan och konkret börja lyfta upp frågan kan de förvänta sig en strid om det. Det tänker vi nämligen icke gå med på. Så enkelt är det, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag vågar påstå att ingen regering har rustat upp det svenska försvaret lika mycket som de två socialdemokratiska regeringarna vi hade mellan 2014 och 2022. Det var som sagt en i det närmaste fördubbling av försvarsutgifterna - nya regementen, ny materiel, ny utrustning och återinförd värnplikt. Det var en oerhörd utökning av resurserna. Det är vi stolta över. Det var förstås en medveten politik från vår sida.

Aron Emilsson säger här att han är beredd att diskutera finansiering. Det är nya besked. Varje gång vi tar upp frågan om finansiering i Försvarsberedningen får vi nämligen samma svar från högerpartierna: Det vill vi inte prata om.

Om vi begär av unga människor att de ska göra värnplikten under ett år tycker jag att vi kan begära att de allra rikaste i samhället, de som bor i Danderyd, på Lidingö, i Täby eller var man nu bor, är beredda att betala någon krona mer i skatt, i form av en beredskapsskatt, för att genomföra den stora utgiftsökning som vi har framför oss. Men det är Sverigedemokraterna dessvärre helt emot.

Herr talman! Aron Emilsson måste ha missat de senaste tio årens debatt och diskussioner om försvaret.

När vi tillträdde 2014 lade vi om försvarspolitiken, bland annat mot bakgrund av Rysslands ockupation av Krim våren 2014. Under tioårsperioden 2014-2024 har Sverige i det närmaste fördubblat försvarsutgifterna. Den utvecklingen inleddes som sagt omedelbart i och med försvarsbeslutet 2015, som togs under ledning av dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist.

Jag tänker alltså inte ta åt mig någon som helst kritik om att vi inte ska ha dragit några slutsatser av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Om det var någonting vi gjorde omedelbart efter vårt tillträde var det precis det.

Nu diskuterar vi hur utvecklingen ska fortsätta. Sverige är som sagt ett av få länder som nu når upp till att ha militära utgifter på 2 procent av bnp, på det sätt som Nato definierar de utgifterna. Vi kan nog komma att behöva lägga in ytterligare resurser i försvaret. Det diskuterar vi i Försvarsberedningen. Det finns många idéer om hur det ska stärkas på olika sätt. Och vi vet att det kommer att kosta ganska mycket pengar.

Ett problem i diskussionerna i Försvarsberedningen är att en del partier, inklusive Sverigedemokraterna, vägrar att diskutera alla typer av finansiering av utgifterna. Det duger inte att bara beställa mer och mer försvarsmateriel men inte samtidigt vara beredd att finansiera det, herr talman.

Min motfråga till Aron Emilsson blir alltså om han är beredd att gå in i en diskussion om hur vi ska kunna finansiera de ökade försvarsutgifterna, så att det inte ska behöva gå ut över sjukvård, skola och andra viktiga offentliga verksamhetsområden.

Herr talman! Sverige är sedan i torsdags i förra veckan, den 7 mars, medlem i försvarsalliansen Nato. Det är en framgång för Sverige, och vi socialdemokrater välkomnar att den process som startade våren 2022 nu har slutförts.

Därmed inleds ett nytt kapitel i svensk historia. Alliansfriheten tjänade Sverige väl under mer än 200 år, och 200 år av alliansfrihet blev 200 år av fred. Den tog oss igenom alla krig på kontinenten under det stormiga 1800-talet, den tog oss igenom två världskrig och den tog oss igenom kalla kriget.

Detta ska vi inte skämmas för, tvärtom. Det är trots allt det som säkerhetspolitik handlar om - att se till att den svenska befolkningen kan leva i fred och frihet. Vi socialdemokrater har aldrig ägnat oss åt äventyrspolitik, utan det viktigaste för oss har alltid varit svenska folkets säkerhet.

Så var det också på våren 2022 när vi såg hur Rysslands angrepp på Ukraina trasade sönder den europeiska säkerhetsordningen och Finland därmed påbörjade omprövningen av sin säkerhetspolitiska linje. Då blev det naturligt att också vi i Sverige gjorde det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Efter konsultationer med samtliga riksdagspartier, efter täta kontakter med Finland och efter samråd och många diskussioner med våra övriga grannländer kunde regeringen under ledning av dåvarande statsminister Magdalena Andersson lämna in Sveriges ansökan om Natomedlemskap den 18 maj 2022. Det kunde den göra med ett brett stöd både hos svenska folket och i denna kammare. Detta var att ta ansvar för Sverige i en farlig tid.

Herr talman! Svenskt Natomedlemskap gör Sverige säkrare och Nato starkare. De säkerhetsförsäkringar som vi fick av ett antal länder redan på våren 2022 förstärks nu med de försvarsgarantier som artikel 5 i Natofördraget innebär. Detta i sig gör Sverige säkrare; under Natos 75-åriga historia har inget land vågat angripa ett Natoland.

Också Nato blir starkare. Sverige kan gå in i försvarsalliansen med huvudet högt och gott självförtroende när det gäller försvarsförmåga. Vårt försvar har förstärkts väsentligt under de senaste tio åren. Den socialdemokratiska regeringen ökade försvarsinvesteringarna kraftigt från 2015 och framåt. Vi återinförde värnplikten.

Sverige blir nu ett av ett fåtal Natoländer som faktiskt når upp till Natos rekommendation om militära utgifter på minst 2 procent av bnp. Dessutom fördjupade vi samarbetet med Finland avsevärt, vilket kommer väl till pass nu när vi inom ramen för Nato kan ta ansvar för att tillsammans försvara vår del av världen.

Sverige bidrar med välutbildade befäl och soldater. Vi har ubåtar och stridsflyg i absolut världsklass. Vi har unika förmågor när det gäller att strida i subarktisk miljö. Vi är ett av få Natoländer av vår storlek som har en egen stark försvarsindustri. Sverige blir, vågar jag säga, en stor tillgång för Nato i den gemensamma försvarsplaneringen, och detta ska vi vara stolta över.

Herr talman! Det är naturligt att det finns många frågor om vad Natomedlemskapet kommer att betyda. Många av svaren får ges efter hand, men jag vill redan nu göra ett par markeringar.

För det första, när det gäller kärnvapen och permanenta Natobaser i Sverige, var Magdalena Andersson mycket tydlig när vi ansökte om Natomedelskap våren 2022: Sverige ska ha samma policy som Norge och Danmark har haft sedan 50-talet. Vi tänker inte i fredstid godta utplacering av kärnvapen på svenskt territorium eller etablerande av permanenta Natobaser.

Detta kvitterades av den dåvarande oppositionsledaren Ulf Kristersson, och jag hörde nu utrikesministern bekräfta det. Detta är bra, och vi välkomnar det. Vi har tidigare sett hur en del regeringsföreträdare har uttryckt sig svajande i denna fråga, men nu verkar det klargjort, vilket är bra. Jag vill lägga till att detta naturligtvis också måste gälla efter ett DCA-avtal. Inte heller då ska vi ha några kärnvapen i Sverige. Om det finns oklarheter kring detta får vi klara ut dem i riksdagsbehandlingen av avtalet.

För oss socialdemokrater är kärnvapen en starkt moralisk fråga. Kärnvapen är vapen som i praktiken är helt inriktade på att döda civila. Kärnvapen skadar inte bara i stunden utan långt in i framtiden, och ett storskaligt kärnvapenkrig kan innebära slutet för mänskligheten, åtminstone med de levnadsbetingelser som vi kan föreställa oss. Kärnvapen är en typ av vapen som aldrig borde ha uppfunnits.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Vårt mål är alltjämt en värld fri från kärnvapen, och därför har vi varit tydliga från början med att Sveriges anslutning till Nato inte på några villkor får innebära en risk för spridning av kärnvapen vare sig nu eller i framtiden.

Herr talman! För det andra finns det de som tror och kanske också de som hoppas att Natomedlemskapet ska innebära att Sverige tystnar i utrikespolitiken. Detta vill jag också starkt markera emot. Nato är ett försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete, inte ett utrikespolitiskt.

Det finns ingen gemensam utrikespolitik för Natoländerna, även om man förstås eftersträvar så mycket samsyn som möjligt. Att de 32 olika länderna kan ha helt olika uppfattningar om internationella frågor kan var och en som följer internationell debatt se.

För oss socialdemokrater är det självklart att Natomedlemskapet inte får innebära att Sverige tystnar i utrikespolitiken. Sverige ska fortsätta att stå upp för allt som vi har stått upp för i decennier. Vi ska vara en stark röst för folkrätten. Vi ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter. Vi ska vara en stark röst för internationell solidaritet, och enprocentsmålet i biståndet ska återinföras. Vi ska vara en stark röst för kvinnors och flickors rättigheter. Vi ska vara en stark röst för fredsbyggande och konfliktförebyggande arbete. Vi ska vara en stark röst för ömsesidig kärnvapennedrustning.

Detta är viktigt. När ett land kränker mänskliga rättigheter, undergräver rättsstaten, bryter mot folkrätten och äventyrar freden måste Sverige kunna kritisera det, även om det skulle gälla ett annat Natoland. Ett medlemskap i Nato innebär inte att ett land ger upp sin röst i utrikespolitiken, och det ska det heller inte göra för Sveriges del.

Herr talman! Sverige blir nu säkrare, och Nato blir starkare. Anslutningsprocessen är slut, men nu börjar det riktiga arbetet. Sverige ska vara en aktiv och konstruktiv medlem i försvarsalliansen. Nu börjar det omfattande arbetet med att integreras i Natostrukturen, och vi socialdemokrater ser fram emot ett brett, blocköverskridande samarbete kring detta.

Sverige ska tillsammans med andra länder i vårt närområde, såsom Norden och Baltikum, fördjupa vårt försvarssamarbete så att det blir så gott som sömlöst - ett gemensamt försvar för norra Europa som blir så starkt att ingen angripare ens kan överväga att anfalla oss. Så, herr talman, säkrar vi bäst Sveriges fred, frihet och oberoende i en ny tid.

(Applåder)

Herr talman! Absolut, där är vi helt överens: Ingen uppgörelse i området kan innefatta Hamas. Så är det naturligtvis. Jag instämmer fullständigt i att Hamas militära kapacitet måste slås sönder för att man över huvud taget ska kunna komma framåt.

Det är dock inte Hamas som jag ber Joar Forssell att ha kontakt med eller hämta information från utan den palestinska sidan eller helt enkelt den palestinska myndigheten. Jag har aldrig sett Joar Forssell på någon av den palestinska ambassadens mottagningar eller i sådana sammanhang. Jag tror att det vore bra om fler från regeringsunderlagets partier hämtade information också därifrån.

Veckan efter den 7 oktober träffade vår partiordförande tillsammans med den socialdemokratiska utrikesgruppen både den palestinska ambassadören och den israeliska ambassadören, därför att vi är angelägna om att få information från båda. Nästa gång det blir en mottagning, filmvisning eller liknande hoppas jag att vi får se någon från regeringsunderlagets partier på plats vid det tillfället.

Herr talman! Jag tycker att det blev tydligt i ett par tidigare replikskiften att ett av skälen till att vi ibland har svårt att förstå varandra över blockgränserna är att vi verkar ha olika information.

När vi socialdemokrater diskuterar Mellanösternfrågan är vi väldigt angelägna om att ta in information från båda sidor, både den israeliska sidan och den palestinska sidan. När vi besöker Mellanöstern besöker vi både Israel och Palestina. När jag själv gjorde ett besök där stod Ramallah, Hebron, Jerusalem, Betlehem och Sderot på programmet. När Ann Linde var i området för bara någon månad sedan träffade hon både Israels president och Palestinas premiärminister. När Johan Büser ska åka dit nu på fredag för Palmecentret besöker han både Israel och Palestina.

På er låter det som att ni bara tar information från den ena parten. Det är ett stort bekymmer. Det blev nästan övertydligt, skulle jag vilja säga, i höstas. När Israels ambassadör var här i riksdagen för att visa filmen om de fruktansvärda övergreppen som Hamas begick den 7 oktober hade vi socialdemokrater på plats för att vi ville se detta och ta in det. Men när Palestinas ambassadör var här i riksdagen och visade sin film om kriget i Gaza och om trakasserier mot palestinierna på Västbanken och dödandet av dem var inte en enda företrädare för regeringsunderlagets partier på plats. Ingen från Moderaterna, ingen från Sverigedemokraterna, ingen från Kristdemokraterna och ingen liberal var intresserad av att se detta.

Vad tänker Joar Forssell om det? Är det så att ni bara är intresserade av information från den ena sidan?

Herr talman! Vi har uppenbarligen lite olika ingångar. Jamal El-Haj gick på en konferens där det fanns deltagare från Hamas, vilket nu har kommit fram. Han fick med anledning av det lämna vår riksdagsgrupp. Björn Söder har sagt att judar inte kan vara riktiga svenskar. Han har befordrats av Sverigedemokraterna till att bli ordförande i riksdagens OSSE-delegation. Det är helt enkelt uppenbart att vi hanterar sådana här frågeställningar på olika sätt. Vi lägger kanske ribban för vad som är acceptabelt och inte på olika platser.

Min fråga till Aron Emilsson var om han tog avstånd från de här bosättarna och den kolonialism som de bedriver mot Västbanken och i Gaza. Jag hörde inget klart avståndstagande. Men om Aron Emilsson tar avstånd från de bosättarna och den rörelsen, varför umgås man i så fall med politiker som står just dessa extrema grupper nära? Det är min fråga till Aron Emilsson.

Herr talman! Jag har en fråga till Aron Emilsson om den resa till Israel som ni gjorde för en tid sedan.

Det är ju nästan ingen i Israel som vill ha med er att göra, delvis på grund av er historia men också på grund av antisemitiska uttalanden i nutid, till exempel när Björn Söder sa att judar inte kan vara riktiga svenskar. I valrörelsen avslöjades det också att ni hade över 200 nazister på era listor runt om i landet. Israel har som policy att inte ha kontakt med partier av er typ över huvud taget.

Den här gången fick ni ändå träffa en israelisk minister. Han heter Amichai Chikli och är en kontroversiell person i israelisk politik. Han har uttalat sig föraktfullt mot homosexuella, och han har stött kampanjen mot finansmannen George Soros. Det har gjort att företrädare för 160 000 judiska studenter i världen har tagit avstånd från honom, trots att han alltså är diasporaminister.

Men han har också nära band till bosättarrörelsen, och därav min fråga. Han deltog för en tid sedan på den stora bosättarkonferens som högern anordnade där man krävde fler bosättningar på palestinsk mark, det vill säga att bosättningarna i Gaza skulle återupptas. Man uttalade sig också för en fördrivning av palestinierna från Gaza och Västbanken. Båda dessa saker står naturligtvis helt i strid med folkrätten. Vi ser nu också bosättare som trakasserar och dödar palestinier på Västbanken och som USA också utfärdat sanktioner mot.

Min fråga till Emilsson är: Hur förhåller sig egentligen Sverigedemokraterna till de här aggressiva militanta bosättarna? Tar ni avstånd från dem? Stöder ni sanktioner mot dem?

Herr talman! Låt mig först klara ut en enda sak när det gäller de här anklagelserna och försöken att kleta Hamas på socialdemokratin. Det är fullständigt fel. Det är snarare tvärtom; Hamas dödar socialdemokrater.

Vårt systerparti i Palestina är Fatah. När Hamas tog över 2007 i Gaza utbröt stridigheter. Man körde ut alla Fatahmedlemmar, och man trakasserade och dödade dem. En Fatahmedlem i det Hamasstyrda Gaza kommer att dödas på fläcken. Det har aldrig funnits någonting i dessa anklagelser. Det är snarare tvärtom: Det är vi socialdemokrater som genom vårt systerparti har kunnat utgöra en motvikt till Hamas.

När det sedan gäller Jamal El-Haj vill jag säga att vi sa att han inte skulle gå på konferensen just eftersom det hade kommit fram information om att det fanns Hamasdeltagande där. Han valde att göra det ändå, och då bryter man helt enkelt mot de regler som vi har i vårt parti. Det har lett till att vi har fattat beslut och satt ned foten i den frågan. Det är inte en svaghet för vårt parti. Det är snarare en styrka att vi gjorde det.

(Applåder)

Herr talman! Grundproblemet här är detsamma som man möter på många andra ställen där biståndsarbetare jobbar i olika typer av diktaturer.

Hamas är en konservativ islamistisk terrororganisation som styr över Gaza. Om biståndsarbetare ska kunna jobba i den miljön - och det här är inte den enda situation där det handlar om detta - är det svårt att ställa sådana krav på enskilda individer som Joar Forssell nu pratar om. Det kommer att vara väldigt svårt att göra det i Rädda Barnen, Röda Korset eller vem det nu handlar om, för det kan innebära direkt livsfara för de individer vi talar om.

Det jag tycker att man ska göra är i stället att utreda anklagelserna i botten. Det handlar inte bara om något svepande om att det finns ett antal som skulle sympatisera eller något sådant, utan det handlar om anklagelser om att personer har medverkat i terrordådet. Från början uppgavs det att tolv personer skulle ha haft sådana här kopplingar. Men nu har jag sett att man är nere i ett antal av sex personer, och den allra sista siffra jag hörde var att det är fyra personer som det fanns bevis för, eller i alla fall anklagelser mot. Det är alltså 4 personer av 30 000 anställda.

Det är detta man absolut aldrig någonsin kan acceptera, det vill säga att någon är inblandad i denna typ av terrorverksamhet. De ska få sparken omedelbart, de ska dömas för sina brott och det ska riktas sanktioner mot dem. Men om man drar hela organisationen med dess 30 000 anställda över en kam på det sätt som regeringen gör riskerar det i slutänden att gå ut över hundratusentals människor som inte kommer att få mat, som inte kommer att få läkemedel och som inte kommer att få vatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det är i denna avvägning som jag tycker att regeringen har hamnat fullständigt snett.

Herr talman! Det är ett välkommet klargörande från Kristdemokraterna i den delen. Men det handlar inte bara om att ta avstånd från expansionen av antalet bosättningar och bosättarvåldet.

Vi kommer förr eller senare att hamna i en diskussion om: Vad ska hända med de 700 000 bosättare som finns på Västbanken om det blir en tvåstatslösning? Enligt mitt sätt att se det måste de acceptera att antingen ingå i den nya palestinska stat som bildas eller att deras bosättningar utryms på samma sätt som skedde i Gaza för ungefär 15 år sedan. Den frågan kommer förstås att bli mycket stor, och det är en mycket svår fråga att lösa. Men det finns nog helt enkelt ingen annan väg framåt än att man kommer att hamna där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Om det nu är så att Kristdemokraterna tydligt tar avstånd och även sluter upp bakom sanktionerna mot de militanta bosättarna är det ett välkommet besked.

Herr talman! Den stiftelse som vi talar om har anklagats för att finansiera bosättningar på Västbanken. Om det skulle vara så att den inte gör det är det i så fall välkommet.

Jag vill ställa frågan till Magnus Berntsson hur han förhåller sig till just bosättningarna på Västbanken. Tar han avstånd från dem? Stöder han sanktioner mot de militanta bosättare som vi talar om och som det nu finns sanktioner införda mot från amerikanskt håll, som EU diskuterar? Det skulle jag vilja veta.

En stiftelse eller en organisation kan hålla på med många olika saker under tidens gång. När man hänvisar till David Ben-Gurion är det många decennier tillbaka. Även när det gäller Göran Perssons tid är det nu över 20 år sedan.

Därför vill jag fråga Magnus Berntsson om de anklagelser som finns från bland annat israeliskt håll. Det finns israeliska röster som säger att KKL, som vi talar om, finansierar bosättningar på Västbanken. Är det fel? Kan Magnus Berntsson garantera att det inte är på det sättet? Det skulle jag vilja veta.

(Applåder)

Herr talman! När det gäller Jasplan handlar det kanske inte så mycket om att skruva färdigt. Vi har Jasplan som i så fall skulle kunna användas. Men det är också en utbildningssak. De måste kunna flyga planen. Jas är också en väldigt viktig del i vårt eget försvar.

Återigen handlar avvägningen om hur mycket försvarsmateriel som vi kan avvara. Hur mycket måste vi ha för vår egen del, och hur mycket kan vi skänka bort? Det är inte särskilt lätt. Jag sitter också i Försvarsberedningen. Jag vet hur pass långa ledtider det är för att beställa mer.

Vi är heller inte ensamma om att ge stöd till Ukraina. Det finns en lång rad andra länder som är med. Vi ska dra vårt strå till stacken. Men vi kan inte göra det på ett sådant sätt att vi undergräver våra egna möjligheter att försvara oss om det skulle behövas. Det perspektivet måste man tyvärr också ha i dessa tider, herr talman.

Herr talman! Vår linje är att vi står för ett fortsatt långsiktigt stöd till Ukraina. Det var vår regering som inledde det. För första gången sedan 1939 beslutade en regering om att ge militärt stöd till ett land i krig. Det gjorde vi redan fyra dagar efter invasionen 2022 på förslag av den socialdemokratiska regeringen. Vi står för det. Vi kommer också i samarbete med regeringen att backa upp alla sådana initiativ för att se till att stödet blir långsiktigt.

Sedan är vi inte beredda att låna upp speciellt till det. Jag välkomnar i och för sig en diskussion om den ekonomiska politiken och hur balansen ska vara i balanskrav och annat för att vi ska få råd med allt annat som vi också behöver göra. Försvarsutgifter är en del av det. Den diskussionen välkomnar jag. Men att låna upp speciellt för detta ändamål tror jag inte är bra att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

När det gäller vilka typer av leveranser som vi ska göra är det en avvägning mellan vad Ukraina behöver och vad Försvarsmakten kan avvara. Vi måste också ta hänsyn till vår egen säkerhet om vi tömmer våra egna lager på vapen som vi kan komma att behöva om några år, och det tar ganska lång tid att beställa materiel. Man måste tänka till både en och två gånger innan man bestämmer sig för vad det är för typ av vapen som man i så fall skickar. Vi skickade i första skedet 5 000 pansarskott fyra dagar efter invasionen. Det var precis den typen av vapen som vi kunde avvara och som Ukraina behövde vid det tillfället. Sedan har det skett ett antal försändelser efter det.

Vi har öppnat för att ge försvarsindustrin garantier för att kunna öka sin produktion på olika sätt. Det var ett utspel som vi gjorde i Sälen. Vi har också välkomnat att Jas skulle kunna användas i Ukraina. Men där finns återigen reservationen om Nato. Vi måste först ha andra säkerhetsgarantier på plats innan vi vidtar sådana åtgärder.

Herr talman! Om det är så att Aron Emilsson träffade António Guterres förra veckan hoppas jag att han lyssnade på vad Guterres sa. Jag känner Guterres sedan 15 år tillbaka. Han var chef för flyktingorganet UNHCR när jag var migrationsminister. Jag vet vad han säger och vad hans budskap är. Det är inte att man ska kapa och slå sönder UNRWA, tvärtom. Hans budskap är: Utred om det finns anklagelser, men slå inte sönder UNRWA! Ingen av FN:s organisationer har linjen att man ska slå sönder UNRWA. Det tycker jag kanske att Aron Emilsson skulle ha lyssnat på om han nu träffade honom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det andra handlade om antisemitism. Jag är stolt medlem av Svenska kommittén mot antisemitism sedan åratal tillbaka. Jag tänker aldrig kleta på mig någonting i de anklagelser som Aron Emilsson kommer med. Har han synpunkter får han nog som sagt leta lite närmare, i andra led, däribland sina egna. Där har han en hel del att göra.

(Applåder)

Herr talman! Det är uppenbart att det pågår ett krig på marken. Det är ett fruktansvärt krig som nu lägger stadsdel efter stadsdel i aska och ruiner och som jagar miljontals palestinier från den ena kanten av Gaza till den andra. Vi har just nu kanske dessutom en pågående kampanj mot Rafah som kommer att innebära ytterligare tusentals människors död. Det pågår ett krig på marken, men det är också uppenbart att det pågår ett informationskrig, där vardera parten vill försöka få ut just sin bild av vad som hänt och också gärna sprider desinformation eller ogrundade påståenden omkring sig. Det som vi precis hörde från Aron Emilsson var väl ett prov på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det är klart att det bland de 30 000 anställda som UNRWA har kan finnas individer som har värderingar vi inte delar och som har gjort fel. I så fall är det dem man ska straffa. Man ska inte straffa hundratusentals helt oskyldiga människor som nu lider under det här kriget. Det är precis den linjen vi har. Gå till botten med de anklagelser som nu finns, utred dem och se till att straffa de individer som eventuellt har gjort någonting. Men dra inte in stödet! Det innebär nämligen i praktiken att de miljontals människor som det handlar om kommer att lida för saker och ting som de inte är ett dugg skyldiga till utan snarare tvärtom.

Jag tycker nog att Aron Emilsson ibland bör fundera över källkritiken när det gäller de påståenden som han kommer med, för mycket av det där är helt enkelt en del av informationskriget. Och är det så att det är antisemitism Aron Emilsson oroar sig för kanske han ska leta på lite närmare håll i stället. I hans egna led finns det nämligen en hel del att gräva i.

(Applåder)

Herr talman! Vi lever i en orolig och farlig tid. Krig och klimatkris präglar världspolitiken, och demokratin är på tillbakagång. Mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper förtrampas, kränks och ifrågasätts världen över. Sällan har väl behovet av ett politiskt ledarskap som förmår förmedla framtidstro och framtidshopp känts mer angeläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

År 2024 kan emellertid bli året då vi vänder detta. Vi kan göra det, för 2024 är ett supervalår i världen: 76 av världens 195 länder går till val. EU går till val, USA går till val, Indien går till val och Storbritannien går till val. Indonesien går till val i dag, och många fler länder går till val under året - Ryssland också, förstås, men det kanske handlar mer om teater. Under detta supervalår finns chansen att visa att vi fortfarande kan stå upp för en världsordning baserad på folkrätten och respekt för mänskliga rättigheter, där man eftersträvar fred och samlevnad i stället för misstro, hat och splittring.

Herr talman! Det är snart 80 år sedan andra världskriget avslutades. Den katastrof för mänskligheten som det kriget utgjorde innebar att världens länder satte upp institutioner och regler för att se till att något liknande aldrig skulle kunna inträffa igen. FN, Europarådet, EU, deklarationen om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen, Europadomstolen - hela det folkrättsliga regelverket utformades. Det är nu viktigare än någonsin att vi slår vakt om den grunden och står upp för de institutioner som har säkrat världsfreden under så många år.

Hoten mot detta är förvisso många, inte minst i Europa. I EU:s största medlemsland Tyskland växer återigen de högerextrema krafterna. I EU:s näst största land Frankrike står Le Pen och väntar i kulisserna. Det är samma gamla aggressiva nationalism som vi har sett så många gånger tidigare, och vi känner igen hur den jobbar: Det handlar om att så split, misstro och hat mellan folkgrupper för att sedan exploatera det politiskt. Just detta har vi sett förr i Europa. Historiens varningsklockor ringer.

Gemensamt nu är också att Ryssland har slagit sina klor djupt i dessa partier. Putin har systematiskt och under många år bearbetat främlingsfientliga och högerextrema partier i Västeuropa, och nu ser vi resultatet. Därför blir EU-valet en kraftmätning mellan å ena sidan de demokratiska krafter som vill hålla ihop Europa och som bygger på sammanhållning och respekt för mänskliga rättigheter och å andra sidan de högerkrafter som vill slita sönder unionen, som vill ställa grupper mot varandra och som vill splittra Europa - och därmed kasta ut vår kontinent i ett läge av extrem osäkerhet och instabilitet. Därigenom går de också Moskvas ärenden.

Går vi sedan till USA ser vi att högern av allt att döma kommer att gå till val med presidentkandidat Trump, som vi vet struntar i rättsstatliga principer. Han struntar i folkrätten, han struntar i mänskliga rättigheter - och nu verkar han rentav strunta i om Putin skulle anfalla Natoländer. Gör vad ni vill med dem, sa han i ett uttalande häromdagen. Också detta spelar bara Putin i händerna.

Detta är inte business as usual, utan det är ett politiskt nödläge för Europa på många sätt. Det bör vi alla vara medvetna om inför Europavalet. Det är också därför Ukraina är så viktigt. Putin har visat att Ryssland är ett långsiktigt hot mot Europas säkerhet under överskådlig tid, och därför måste Ryssland slås tillbaka. Om högern i USA nu blockerar fortsatt stöd till Ukraina blir det bara ännu viktigare att alla EU-länder - också Ungern - sluter upp bakom ett starkt och långsiktigt stöd till Ukraina.

Ukrainas sak är vår sak. De slåss för sin självständighet och sitt oberoende, men de slåss också för den grundläggande internationella rättsordningen och för alla folks rätt till fred och frihet. Därför ska Ukraina ha vårt oreserverade stöd tills detta krig är vunnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Utöver kriget i Ukraina finns det ett annat krig som dominerar den internationella dagordningen, och det är kriget i Gaza. Det har nu pågått i fyra månader. Kriget utlöstes av Hamas terrorattentat mot Israel där 1 200 civila israeler dödades och över 200 israeler togs som gisslan. Det är ett av de värsta terrordåden någonsin, och det fördömdes med rätta av en hel värld.

Hamas är en extrem islamistisk terrororganisation. Israel har rätt att försvara sig mot Hamas, också med militära medel. Men även krig har lagar, och det är nog uppenbart för alla att det våld som Israel har utövat under de här månaderna har gått över alla rimliga gränser. Över 25 000 människor har dödats, de allra flesta kvinnor och barn. Gaza har blivit en barnkyrkogård.

Hela stadsdelar har lagts i ruiner. Hundratusentals människor har fått se sina hem förstörda och lever nu i yttersta misär - sover på gatan, saknar mat och färskt vatten, saknar läkemedel och saknar sjukvård. Vi nås av nyheter om hur gravida kvinnor får göra kejsarsnitt utan bedövning och hur barn som fått sina ben och armar söndersprängda får genomgå amputationer utan bedövning.

Så gott som alla barn i Gaza är nu traumatiserade, säger FN:s barnfond Unicef. Det rör sig i så fall om över 1 miljon barn. Unicefs talesperson Jonathan Crickx sa att barnen "visar symtom på extremt höga nivåer av ihållande ångest och aptitlöshet. De kan inte sova, de har känsloutbrott eller panik varje gång de hör bomber." Vi ser hur en hel generation barn - 1 miljon barn - håller på att förlora själva lusten att leva.

Gaza var en extremt svår plats att leva på också före kriget. Det var inget himmelrike, men nu har det blivit ett helvete på jorden. Mitt i allt detta beslutar sig den svenska regeringen för att dra in stödet till UNRWA, den viktigaste biståndsorganisationen i Gaza. Det är den enda organisationen som i praktiken kan få in förnödenheter till de drabbade. Det är ett i mitt tycke katastrofalt beslut. Om man slår sönder UNRWA kommer det att få förödande konsekvenser för miljontals krigsdrabbade människor, och vi kan få se en svältkatastrof.

Det hänvisas till påstådda kopplingar mellan en liten grupp UNRWA-anställda och Hamas. Det ska röra sig om en handfull personer, av 30 000 UNRWA-anställda. Det är förstås en allvarlig anklagelse, och man måste utreda den. Men även om det skulle vara sant är det i så fall dessa individer som ska straffas, inte hundratusentals oskyldiga civila kvinnor och barn. Det är helt orimligt. Inga belägg har heller presenterats för att organisationen UNRWA som sådan har haft med terrordådet att göra.

Hamas måste släppa den israeliska gisslan, men man når inte dit genom att plåga ett helt folk. De ska inte straffas för Hamas terrorhandlingar. Sverige måste omedelbart ompröva beslutet att dra in stödet till UNRWA, den palestinska myndigheten måste stärkas och förhandlingar måste återupptas för att bereda väg för en tvåstatslösning. Viktigare än allt annat just nu är dock att det måste bli ett slut på dödandet. Det måste till en omedelbar vapenvila i Gaza.

(Applåder)

Herr talman! Om jag inte hörde fel sa utrikesministern i ena andetaget att UNRWA-stödet inte var indraget och i nästa andetag att den planerade utbetalningen var indragen. Utrikesministern måste nog faktiskt reda ut vad som egentligen gäller.

Det kan vara så att utrikesministern och regeringen här söker en utväg att kunna ändra sin politik. I så fall välkomnar jag det. Man kan inte straffa hundratusentals oskyldiga människor för vad kanske en handfull andra har gjort. Det finns en hänvisning till anklagelserna mot UNRWA, men det finns som sagt andra länder som inte fryser sitt stöd utan tvärtom ökar det, såsom Spanien och Norge.

Jag förstår att man vill avvakta en utredning. Det är klart att detta ska utredas, men hjälpen kan ju inte vänta. Utan läkemedel kan man dö på några timmar, utan vatten dör man på några dagar och utan mat dör man på några veckor.

Det finns bara en anständig sak här, Billström, och det är att återuppta stödet till UNRWA så att hjälpen äntligen kan komma fram - den behövs nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

(Applåder)

Herr talman! Först vill jag säga att det finns mycket i den här deklarationen som jag håller med om. Det gäller förstås framför allt det fortsatta stödet till Ukraina i kriget mot Ryssland. Där har vi en total uppslutning i riksdagen, och det har vi haft ända sedan den socialdemokratiska regeringen lade fast den linjen 2022. Det är i sig en styrka för Sverige.

Annat har jag synpunkter på. Jag tycker att regeringens politik är alldeles för provinsiell och att man glömmer världen. Biståndet har dragits ned, och Sverige drar sig undan från många länder som vi tidigare har varit närvarande i. Det är visserligen bra att utrikesministern nämner jämställdhet, men sanningen är ju att regeringen på två år har mer än halverat stödet till FN:s viktiga arbete för kvinnors och flickors rättigheter i UN Women.

Allvarligast tycker jag nog ändå är att vi inte får några nya besked i den fråga som är mest akut just nu, nämligen den katastrofala humanitära situationen i Gaza. Vi ser hur hungern breder ut sig, och hundratusentals människor saknar vatten, läkemedel och sjukvård. Vi ser en svältkatastrof som kan komma att kräva tusentals liv. Rädda Barnen sa redan för tre veckor sedan att över 300 000 barn i Gaza under fem år är nära akut undernäring och svält - det var alltså för tre veckor sedan.

Samtidigt har Sverige tillsammans med en grupp andra länder dragit in stödet till UNRWA, som är den viktigaste biståndsorganisationen i Gaza. FN, Rädda Barnen, Röda Korset - ja, alla som jobbar på plats för att hjälpa de civila vädjar nu om att man ska ompröva det beslutet så att hjälpen kan komma fram. Länder som Spanien, Norge, Portugal, Irland och Belgien har tvärtom markerat sitt stöd för UNRWA och i några fall också utökat det.

Min fråga till utrikesministern blir då: Tänker regeringen nu ompröva sitt besked om UNRWA så att hjälpen till palestinierna äntligen kan komma fram?

(Applåder)

Fru talman! Med anledning av föregående inlägg talar vi om 25 000 döda varav kanske 10 000 är barn. Det är ingenting som man kan skämta om, Stefan Olsson, utan denna situation är en av de värsta som vi har sett på decennier. Och denna debatt ska man ta på allvar.

Jag hoppas att utrikesministern tar till sig av den debatt som vi har haft här i dag. Jag skulle tro att den är ett uttryck för den frustration som väldigt många i Sverige känner just nu, alltså den frustration som man känner när man ser nyheterna som kommer från Gaza varenda dag och från alla våra nyhetsmedier. Vi ser så att säga hur Gaza läggs i ruiner och hur tiotusentals civila dödas, lemlästas och plågas för att de har haft oturen att födas i Gaza och för att de lever i ett område där Hamas har gripit makten och har haft den sedan 2007. I 17 år har Hamas styrt i Gaza och förtryckt sin egen befolkning. Det är Gazabornas öde - först att förtryckas av Hamas i 17 år och sedan dödas i detta krig som något slags straff för det som Hamas har gjort. Det finns ingen rimlighet över huvud taget i detta. Och det finns ingen anständighet i detta över huvud taget. Detta måste få ett slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag uppmanar utrikesministern att använda sig av alla de politiska och ekonomiska medel som står till buds för att driva på för en omedelbar vapenvila. Det är viktigt att Europa och EU tar initiativet. När USA nu går in i en valrörelse kommer man att fokusera mer och mer på de inrikespolitiska frågorna i USA, och man kommer inte att kunna ta det initiativet. Men EU har vi kvar, och jag vill att Sverige tar ledningen i en sådan process och aktivt driver på i EU för att få till stånd en omedelbar vapenvila.

Detta är vad vi kräver av den svenska regeringen, och där vill jag ha ett svar av utrikesministern. Tänker han ta på sig det ledarskapet?

(Applåder)