Anders Alftberg

Fru talman! Jag är inte helt ovan vid att socialdemokrater och vänsterpartister något ouppfostrat kallar mig för rasist. Jag vet inte om mina elever under alla år skulle se mig som det.

Det är märkligt att det betraktas som rasism att bjuda in barn från andra länder att ta del av och bli en del av den svenska identiteten. Att de barnen får en identitet som svenskar är ju alldeles förträffligt – att man öppnar dörren för de tjejer ute i förorten som lever i en kulturell kontext som är direkt kvinnofientlig och skadlig mot deras existens. Självklart ska vi ha dörren öppen till en svensk inkludering och en svensk identitet, även om mamma och pappa kommer från ett annat land.

Det är beklagligt men symtomatiskt att vänsterfolk har svårt att se denna koppling.

Sedan är det självfallet så att Liberalerna och Sverigedemokraterna står på ganska motsatta sidor när det gäller just synen på modersmålsämnets vara eller inte vara, dess möjligheter och dess eventuella skadlighet. Så är det i allt regeringssamverkande. Vi har mycket gemensamt. Vi har många frågor som liberalerna i utskottet – jag höll på att säga vi liberaler, men vi är väl alla liberaler på ett eller annat sätt ibland – och vi sverigedemokrater helt delar med varandra. De förenande punkterna är mycket starkare och många fler än vad motsättningarna är. Sedan finns det motsättningar, och där blir det fråga om förhandling. Så var det även under ert styre.

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till reservation 5.

Fru talman! För över 23 år sedan klev jag för första gången in i ett klassrum som undervisande lärare efter utbildning. Det var på en skola i ett särskilt utsatt område, en skola som jag för övrigt valde att arbeta vidare på i 16 år.

Det var härliga ungar från jordens alla hörn! Visst, det fanns kanske endast ett eller två svenska barn eller barn med svenska föräldrar. Men det var också så att ingen etnisk grupp dominerade. Det var en elev från Finland, en från Danmark och en från Polen. Någon var från forna Jugoslavien och någon från Vietnam. Ett par stycken var från Somalia och så vidare.

Fru talman! I detta till synes splittrade klassrum fanns en stark kraft som förenade: det svenska språket. Det var en självklarhet, trots allas olika bakgrund, att vi kommunicerade, umgicks och lärde oss nya kunskaper via det svenska språket. Via det svenska språket stärkte vi också en gemensam svensk identitet i klassrummet. Med det fick vi delade värderingar och normer på köpet. Tillsammans med ett tydligt ledarskap och vad man ibland kallar katederundervisning fick vi saker och ting att röra sig framåt trots alla utmaningar och svårigheter vi hade i klassrummet.

Fru talman! Tyvärr valde våra politiker att lägga in ytterligare en växel i sina ambitioner att skapa ett mer mångkulturellt samhälle, som det så vackert hette. Massinvandringen accelererade under två decennier. Det svenska språket devalverades inte bara i samhället utan också i klassrummet. Det spelade inte längre någon roll om man lärde sig historia, geografi och samhällskunskap på svenska eller på arabiska eller somaliska.

Vänsterns identitetspolitik jobbade sig också stadigt in i klassrummet. Elevens etnicitet och kulturella särart skulle lyftas fram och förstärkas än mer. Det svenska sveptes föraktfullt åt sidan. Det finns ingen svensk kultur, deklarerade vissa ledande politiker på den tiden. Så illa var det. Så blint var det.

Fru talman! När jag 16 år senare, 2018, lämnade klassrummet för sista gången hade det svenska samhället, förorten där jag var och även mitt klassrum genomgått omvälvande förändringar. Jag hade ett splittrat klassrum, där två etniska grupper allt oftare stod mot varandra och där alltmer av lektionstiden gick åt till att dämpa stök och latenta konflikter. Arabiska och somaliska var de vanligaste språken som hördes i klassrummet, i korridorerna och på skolgården. Det svenska språket och den svenska majoritetskulturen lyste alltmer med sin frånvaro. Unga killar sprang omkring och agerade moralpoliser på min skolgård och skällde ut flickor om deras hår stack fram under slöjan. Mångkultur hade nu blivit hederskultur.

Fru talman! Den situation som det svenska samhället och den svenska skolan nu befinner sig i har inte uppstått av sig själv utan är ett resultat av medvetet fattade politiska beslut. Och det är med praktiska, politiskt fattade beslut vi nu steg för steg ska vända utvecklingen.

Fru talman! Sverigedemokraterna har sedan riksdagsinträdet 2010 lagt fram och pläderat för en mängd förslag för att vända denna negativa utveckling – en utveckling som beror på årtionden av skolpolitiska beslut och massinvandring – för att vi vill återskapa en skola i världsklass. Vi hade det en gång i tiden. Vi har lagt fram förslag för att stärka elevers kunskaper och ge elever och lärare efterlängtad arbetsro samt göra skolan till en trygg arbetsplats.

Vi kan med glädje konstatera att merparten av våra förslag som berör återinfört kunskapsfokus och upprätthållande av ordning och trygghet och mer därtill nu verkar bli en realitet. Skolans utveckling går således mot ett nytt och lite mer hoppfullt tillstånd, och Sverigedemokraterna är en aktiv del i det.

Fru talman! I Tidöavtalet återfinns många sverigedemokratiska förslag: reformering av läroplanen, fokus på kunskap och bildning, tidiga stödinsatser, bättre tillgång till små undervisningsgrupper för de elever som så behöver och riktat stöd till särbegåvade, uppförandekontrakt mellan skola, elev och föräldrar, ökade befogenheter för rektorer och lärare, ordningsregler som beslutas av skolans vuxna, förstärkt elevhälsa, ökad likvärdighet genom nationella kvalitetskrav och införande av en nationell skolpengsnorm, ökad satsning på Skolinspektionen och därtill skärpt tillsyn av skolor med konfessionell inriktning avseende extremism och islamism, ökade insatser mot hedersrelaterat förtryck, flytt av elever som mobbar eller utgör fara – och detta under längre tid än nuvarande lagstiftning medger – och anmälningsplikt vid brott på skolan, krav på ekonomisk buffert och skärpt ägarprövning för friskolor, avlastning och mer tid för lärare att ägna sig åt sitt kärnuppdrag samt höjd lärarstatus genom höjda antagningskrav till lärarutbildningarna. Listan kan göras lång – betydligt längre än vad andra regeringar hittills har åstadkommit.

Fru talman! Jag skulle vilja återvända till frågan om svenska språket och modersmålsundervisningen. Vi sverigedemokrater står fast vid avskaffandet av den statsfinansierade modersmålsundervisningen. Visst, man kan välja att läsa och lära sig sitt modersmål fritt, men det är inte det offentliga som ska finansiera det.

Införandet av modersmålsundervisningen har aldrig handlat om att stärka elevernas förmåga att lära sig svenska. Det är en efterhandskonstruktion för att legitimera att vi ska behålla denna undervisning. Modersmålsundervisningen har alltid främst handlat om att stärka invandrarnas språkliga identitet och därmed deras kulturella identitet. Vi ser resultatet i dag.

Fru talman! En viktig komponent i det mångkulturella projektet är den skattefinansierade modersmålsundervisningen. Påståendet att elever som läser modersmål presterar bättre har länge framhållits, även nu i denna kammare, som ett argument för modersmålsundervisning. Det kan emellertid ha en annan enkel förklaring, nämligen att det i större omfattning är studiemotiverade elever som väljer att läsa modersmål. Detta visade Skolverket redan 2008.

Fru talman! Om den skattefinansierade modersmålsundervisningen är den mirakelmedicin som våra politiska motståndare hävdar är det väldigt märkligt att verkligheten ser ut som den gör: Svenskkunskaperna rasar, och så även elevernas läsförståelse. Cirka en femtedel av alla elever når inte ens upp till vad Skolverket kallar grundläggande nivå i läsförståelse. Hur ska man då klara sig vidare i gymnasiet?

Fru talman! Stat och kommun lägger mer än 2,2 miljarder av våra skattepengar på modersmålsundervisning. Det är mer än dubbelt så mycket som staten vanligtvis brukar satsa på fortbildning av lärare och förskolepersonal. Det är tre gånger mer än vad som satsas på läromedel i skolväsendet ett vanligt budgetår. Vi sverigedemokrater är övertygade, och kommer fortsatt att vara det, om att dessa miljarder kan användas på ett bättre sätt för att stärka våra elevers kunskaper och lärande i den svenska skolan.

Fru talman! Arbetet med att återuppbygga en kunskapsfokuserad skola med arbetsro och trygghet kommer att kräva både klarsyn och mod. Vi är beredda att ta den konflikten med våra politiska motståndare. Skolan måste än mer bidra till en sammanhållning baserad på svenska normer och värderingar i en tid när landet dras isär, även i skolmiljön. Vi vet orsaken till att detta har skett: det stora experimentet med mångkultur och oreglerad invandring i grunden.

Vägen är lång, fru talman. Vi kommer inte att stå här och lova att rädda den svenska skolan på hundra dagar, som en viss skolminister från ett visst parti gjorde för ett antal år sedan. En restaurering av det svenska skolsystemet kommer att ta tid och kraft. Men förhoppningsvis kommer jag, när jag om några år återvänder till mitt klassrum och börjar undervisa, att finna ett klassrum som är lite mer likt det jag för första gången gick in i för över 23 år sedan.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Lotta Edholm.

Den 19 mars meddelade regeringen att en ny utredning för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan och skolan skulle tillsättas. Detta är inte bara välkommet, utan det är en fråga om liv och död för tusentals flickor i Sverige.

Minst 240 000 människor lever under hedersförtryck. Unga flickor mördas i hederns namn. De tvingas till äktenskap med äldre män eller får sina könsorgan stympade. Att detta skulle bli vardag i det moderna Sverige är djupt tragiskt.

Under mina 16 år som lärare i särskilt utsatta områden har jag kunnat notera en uppenbar koppling. Mer än 99 procent av de flickor som lever under hedersförtryck bär slöja. Slöjan är inte bara en symbol utan ett reellt verktyg för hedersförtryck.

Mina frågor lyder: Ser statsrådet, som jag gör, att slöjan är ett viktigt verktyg i hedersförtrycket av unga flickor? Borde det då inte tydligare framgå i utredningsdirektivet att detta är problematiskt?

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 5.

Det är dags att öka tryggheten på våra förskolor. Alla föräldrar ska känna sig trygga med att lämna sina barn till förskolan. Här ska barnet ges en trygg och stabil miljö för lärande genom lek, utveckla sina sociala färdigheter och förberedas för den kommande skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Fru talman! Därför blev vi alla djupt bestörta och upprörda när det för ett tag sedan avslöjades att en barnskötare under flera år kunnat begå sexuella övergrepp på små flickor på en förskola i Ljusdals kommun. Det finns åtskilliga liknande exempel i Kommunsverige. Även i min hemkommun Borås har vi haft denna typ av vedervärdiga fall. För ett antal år sedan hade en då 29-årig man som åtalades för sexuella övergrepp mot barn praktiserat på flera förskolor i Borås.

Samtidigt, i allt detta, har vi som vi alla vet en situation med växande barngrupper, personal som ibland går på knäna och barn som inte får den uppmärksamhet de behöver för sin utveckling. Det är uppenbart att staten med hjälp av stramare lagstiftning måste förmå våra kommuner att ta sitt ansvar.

För att skapa en tryggare och bättre situation för barnen och förskolans personal föreslår Sverigedemokraterna några viktiga åtgärder.

Den första gäller inlämnande och förnyelse av registerutdrag. Som ni vet beslutade riksdagen våren 2021 att registerutdrag vid anställning inom skolväsendet endast ska visas upp och noteras som klanderfria. Vi sverigedemokrater anser i likhet med Skolverket att begäran om inlämnande av registerutdrag är den viktigaste delen i arbetet för säkerhet i skolan. Barnperspektivet väger tungt här. För att öka tryggheten för våra barn vill vi att de tidigare reglerna för inlämnande av registerutdrag ska återinföras och att utdragen ska omfatta fler brottskategorier. Registerutdragen ska även förnyas årligen, precis som i annan verksamhet som rör barn.

Bestämmelserna i skollagen om registerkontroll bör även utvidgas till att omfatta chaufförer som transporterar barn kopplat till förskolans verksamhet. En obligatorisk registerkontroll för chaufförer som anlitas av förskolan kommer att minska risken för att någon som tidigare dömts för exempelvis sexualbrott kommer i kontakt med barn.

En annan åtgärd som kommer att förbättra omständigheterna runt om i Kommunsverige och i förskolor är att nu införa en bemanningsnorm. Vi vet att alla barn behöver rik tillgång till vuxna för att få trygghet, omsorg och stöd i förskolan. I Sverige är det inte reglerat vilken personaltäthet förskolan ska ha. Det finns inte heller några lagstadgade fasta gränser för hur stora barngrupperna får vara, men det finns givetvis riktmärken.

Fru talman! I Norge har man en lagstadgad bemanningsnorm. Enligt denna norm får det vara max tre barn per anställd på en småbarnsavdelning och sex barn per anställd på en storbarnsavdelning. Syftet är att säkerställa att alla barn har tillräckligt med vuxna runt sig. Vi anser att en liknande norm bör införas i Sverige.

Fru talman! En annan viktig åtgärd är att vi behöver förbättra arbetsmiljön och vistelsemiljön för våra små. För att förbättra miljön för både barn och personal måste det pedagogiska utrymmet ses över och tillgång till friyta regleras i lag.

I Boverkets vägledning anges ett rimligt mått utifrån antalet barn till 40 kvadratmeter friyta per barn i förskolan. Den totala friytan bör överstiga 3 000 kvadratmeter eftersom forskning visar att barngrupper kan få svårt att utveckla lek och socialt samspel när ytorna är för små. Vi anser att Boverkets råd och rekommendationer bör fastställas som minimikrav enligt lag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Detta är mot bakgrund av att vi runtom i Kommunsverige ser en tydlig riktlinje för stordrift av våra förskolor. Kommunen som huvudman slår ihop mindre förskolor och lägger ned mindre förskolor, och man pressar in allt fler barn på en mindre, begränsad yta. Därför är det nödvändigt att staten här pekar med hela handen.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag återigen lyfta fram frågan om slöjan och hedersförtrycket i våra svenska förskolor. Låt det återigen vara klart och tydligt: Vi sverigedemokrater anser att ett totalförbud av detta kvinnoförnedrande, kvinnoförtryckande plagg ska införas på våra skolor. Vi måste stå upp även för muslimska flickors rätt att slippa religiöst motiverat könsförtryck, sexualisering av sina kroppar och hedersnormer.

Det är återigen på sin plats att påminna om utvecklingen och det som hänt de senaste åren. Vi minns hur det var 2024 där åtskilliga larmrapporter kom om hur hedersförtrycket var väldigt utbrett i svenska förskolor och då speciellt i särskilt utsatta områden. Vi hade många hemska exempel just från Malmö, där Socialdemokraterna har styrt under många decennier.

Mönstret återupprepar sig oavsett om det är i Borås på Norrbyskolan, där jag har jobbat, på andra förskolor eller i Socialdemokraternas Malmö. Vi ser samma mönster upprepas bland barn som lever under hedersförtryck på avdelningen.

Man ser att barn av olika kön inte får leka med varandra i den omfattning de vill. Det finns barn från familjer med olika religiös uppfattning. Om de råkar vara shia eller sunni kan vara helt avgörande för om en förälder över huvud taget låter barnen umgås ens på förskolan.

Flickor får inte ha kortärmat på sommaren. Det vill inte föräldrarna. Småpojkar kan kaxa upp sig ganska rejält och tycka att de inte behöver visa kvinnliga anställda den respekt som de ska ha. Flickor tvingas bära slöja av sina föräldrar. De är ibland även påtvingade det av en del av personalen som lever under samma hedersnormer.

Det som sker i Malmö sker redan i dag på många platser. Det är tyvärr lite av den framtid som vi måste bromsa in. Det utbredda hedersförtrycket men också naiviteten och oviljan hos vissa politiska partier av olika färger är något som vi måste bekämpa.

Vi måste hålla en klar och tydlig linje att all form av hedersförtryck måste bekämpas. Säkerligen är det än viktigare just i förskolemiljö. Vi har haft personer här i talarstolen som har påpekat hur viktigt det är att särskilt förskolan ska vara en fristad för många av de barn som hemmavid lever under hedersförtryck. Då måste vi verkligen leva upp till det löftet. Men det gör vi tyvärr inte runt om i Sverige.

Fru talman! Det är dags för staten att med hjälp av stramare lagstiftning förmå våra kommuner att ta sitt ansvar så att vi får en bättre situation för våra barn och för förskolepersonalen.

(Applåder)

Herr talman! Om vi håller oss kvar vid drivmedel är det lite slående att det skulle handla om världsmarknadspris och så vidare. Det är bara att titta på hur det ser ut i dag. Sverige har faktiskt de näst lägsta bränslepriserna i Europa. Det är väl Estland eller Lettland som ligger något lägre.

Med en aktiv politik i stället för att hela tiden skylla på omvärlden har vi genomdrivit förändringar på detta område, som gynnar landsbygden. Detta är på sikt. Vi behöver ha en landsbygd där det finns företagsamhet och där människor kan leva och bo. Det är verkligen någonting som inte bara handlar om utlokalisering av myndigheter. Det kan vara lite konstgjord andning - det handlar tyvärr många gånger om det.

Nu tar vi på olika sätt itu med de strukturella problemen på landsbygden. En viktig blodådra, så att säga, för att man ska få hjärtat att slå är just att det ska vara någorlunda drägligt att ta sig till och från jobbet på landsbygden. Jag tror att väljarna och landsbygdsbefolkningen uppskattar denna åtgärd betydligt mer än att få en ny myndighet till granne.

Herr talman! Det var ju Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna som såg till att det blev en död hand över landsbygden - med de drivmedelspriser som drev familjer till desperation. Det var ett betydligt större problem, som vi med denna regering har åtgärdat. Det blir betydligt mycket drägligare och lättare att vara småföretagare, jordbrukare eller barnfamilj på landsbygden bara av den reform som vi gjorde med att pressa ned bland annat dieselpriserna till vettiga, normala och uthärdliga nivåer. Det är faktiskt en politik för landsbygd på riktigt.

Herr talman! Debatten som har varit här hittills får det att låta som att det råder en stor splittring. Saken är den, som också har sagts, att det finns en ganska stor enighet bland oss partier över partigränser om att vi ska ha det generösa studiesystem som vi har i dag.

Vi är inte eniga om detaljerna. Det är inga revolutioner som har ägt rum. Men vi har ändå gjort vissa saker. Vi fattade ett nödvändigt beslut om avvecklandet av studiestartsstödet. Men vi har också sett till att de som utbildar sig till poliser så småningom ska slippa att betala av sina studielån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! För en långsiktig, hållbar tillväxt och utveckling i hela Sverige behöver alla delar av landet bidra och ha möjlighet att bidra. En sådan utveckling är beroende av att människor vill, kan och ska leva på Sveriges landsbygder samt att företag har bättre möjligheter att verka där.

Sveriges tillväxt och utveckling är beroende av de värden som finns och produceras på landsbygden. Det är någonting vi ofta glömmer av. Vår svenska landsbygd bidrar med energiförsörjning, råvaror och livsmedelsförsörjning.

I skuggan av den ryska aggressionen mot det ukrainska folket har det blivit mer uppenbart än någonsin att vi behöver en livskraftig landsbygd ur ett rent beredskapsperspektiv.

Herr talman! Eftergymnasial utbildning blir allt viktigare i samhället. Behovet av och efterfrågan på kompetens är stora och kommer sannolikt att öka framöver.

Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för många mindre landsbygdskommuner inom såväl offentlig som privat sektor. På vissa platser är detta redan i dag i allra högsta grad en reell utmaning, särskilt när det gäller de välfärdstjänster som kommun och landsting ansvarar för. Det behöver vi adressera.

Enligt gällande rätt finns det inga möjligheter i dag att få studielån avskrivna för personer som tar arbete i någon särskild del av landet eller utbildar sig inom ett visst yrke. Detta vill vi sverigedemokrater ändra på.

En tidigare regering behandlade frågan om nedskrivning av studielån i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder - för ett Sverige som håller ihop. I oktober 2019, det är några år sedan, gav dåvarande regering Tillväxtverket i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att underlätta kompetensförsörjningen i Sveriges landsbygder. Syftet med uppdraget var att underlätta för företag och offentliga arbetsgivare att rekrytera rätt personal och kompetens och därigenom bidra till en mer livskraftig landsbygd.

I Tillväxtverkets redovisning av uppdraget i mars 2020 föreslog faktiskt myndigheten en rad åtgärder för att komma till rätta med problemen med kompetensförsörjningen på Sveriges landsbygder - däribland avskrivning av studielån för dem som bor och arbetar i särskilt utsatta kommuner, som ett sätt att stimulera en ökad inflyttning till landsbygder. Några förslag om avskrivningar kom aldrig från den tidigare regeringen. Vi beklagar detta.

En av välfärdsstatens främsta pelare, herr talman, handlar om att ge sina medborgare en tillgänglig och god vård i hela landet. Kompetensförsörjningen är ett enormt problem inom vården. Detta är vi alla medvetna om, och vi behöver göra någonting åt det.

På landsbygd eller i glesbygd är det oftast än svårare att rekrytera bland annat läkare och sjuksköterskor, vilket underminerar såväl vårdens kvalitet som patientsäkerheten. Att locka läkare och annan vårdpersonal till landsbygden är faktiskt en utmaning i hela den industriella världen. I landsbygdsområden i USA finns ett system där läkare till exempel kan förbinda sig att arbeta ett antal år, varefter de som bonus får sina studieskulder reducerade.

Vi sverigedemokrater tycker att det är en viktig och intressant åtgärd. Den behöver utredas och ses över för svenska förhållanden. Man kan även tänka sig att applicera motsvarande system på andra grupper, såsom sjuksköterskor, för att de ska vilja söka sig till mindre attraktiva orter och till glesbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Som nämndes tidigare råder det en stor enighet om grunderna för vårt svenska generösa studiestödssystem. Dock har det länge legat ett fokus på särlösningar - det gäller bland annat studiestartsstödet, som har diskuterats här tidigare - för socioekonomiska grupper. Vi kanske helt enkelt i stället ska fokusera på fler särlösningar när det gäller vår landsbygd och dess befolkning.

(Applåder)

Herr talman! Det är väldigt intressant att ledamoten ojar sig så mycket över studiestartsstödet, ett stöd som har dalat när det gäller intresse och hur många som är involverade i det. Jag skulle nog säga att det finns andra fokusområden, andra sätt och andra nivåer, till exempel kommunal, för att nå dem som har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

Ni socialdemokrater säger att ni satsar så mycket på våra studenter. Vi har noterat här i dag att ni lovar bort Adidasskor till gymnasieungdomar, men när vi tittar efter finns det ingen täckning för det. Det är lätt att lova brett, men det gäller att ha pengarna också.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Vi får inte blunda för vad Riksrevisionen sa när man gjorde sin granskning. Det var en ganska rejäl sågning. Man konstaterade att det här bidraget inte leder till de saker som efterfrågas. Helt klart är det så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi gör nu en omläggning, precis som vi har gjort med omställningsstudiestödet. Vissa av de här sakerna är överlappande, och då lägger vi hellre mer resurser och mer fokus på de andra typerna av stöd - till exempel omställningsstudiestödet, som kräver väldigt mycket arbete för att det ska funka. Det är mycket bättre att fasa ut till exempel det omstridda, även av Riksrevisionen, studiestartsstödet, som enligt mig i grunden är diskriminerande.

Fru talman! Jag vill först passa på att yrka bifall till utbildningsutskottets förslag i betänkande UbU2 Utgiftsområde 15 Studiestöd.

Vi vet alla att kunskap och utbildning är det främsta verktyget för att nå framgång, både för den enskilde och för samhället i stort. Sverige har i dag ett av världens generösaste studiebidragssystem, och det ska vi givetvis fortsätta att ha.

Det ger den begåvade och talangfulla tjejen eller killen möjlighet att studera oavsett social bakgrund. Det ger den ensamstående föräldern en extra möjlighet att göra en karriärväxling mitt i livet.

Som sagts många gånger tidigare har vi all anledning att känna oss stolta över vårt studiebidragssystem. Men, fru talman, precis som solen har sina fläckar har också studiebidragssystemet sina fläckar. En av dessa är det så kallade studiestartsstödet. Detta stöd infördes 2017 av den tidigare regeringen med förevändningen att det skulle hjälpa människor som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden.

Redan från start har vi sverigedemokrater motsatt oss detta bidrag. Studiestartsstödet kan inte tolkas annorlunda än att det är avsett för nyanlända personer. Cirka 70 procent av de studerande med detta stöd har varit utländska medborgare.

Syftet med satsningen har skapat orättvisa mellan grupper, där andra än nyanlända är hänvisade till att finansiera sina studier med studielån. Studiestartsstödet som bidragsform har inneburit att nyanlända har sluppit att ta studielån under en period. Stödet har också inneburit en ojämlik snedvridning i studiefinansieringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Det är därför glädjande att studiestartsstödet avvecklas från 2026. Anslaget minskas med 100 miljoner kronor kommande år. Från och med 2026 beräknas anslaget minska med 400 miljoner kronor.

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att återkomma till riksdagen med en proposition om avvecklande av studiestartsstödet. Vi Sverigedemokrater ser detta som en stor framgång och seger.

Fru talman! Att återupprätta ett tryggt, säkert och fritt Sverige är Tidöpartiernas prioriterade mål. Förutom att vi ger rättsväsendet 3,5 nya miljarder i budgeten för nästa år gör vi det nu mer attraktivt att utbilda sig till polis. Vi Tidöpartier avser att lämna ett förslag som innebär att de som studerar vid polisutbildningen hösten 2024 eller senare kommer att få studielånen återbetalda eller avskrivna.

Vi sverigedemokrater gick till val på att Sverige skulle gå tillbaka till en betald polisutbildning, så som det var fram till 1998. Detta är ett steg i rätt riktning. Vi hoppas att satsningen ska leda till att fler, även människor mitt uppe i livet, ska välja att byta karriär och bli polis.

Avslutningsvis, fru talman, önskar jag alla här i kammaren och alla hårt arbetande tjänstemän i förvaltning och övrig verksamhet en god jul.

(Applåder)

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag lovar att framföra hälsningen också till fru talmannen.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett effektivare omställ-ningsstudiestöd

Herr talman! För snart fyra år sedan begärde Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK, IF Metall, Svenska Kommunalarbetareförbundet och Landsorganisationen att regeringen skulle modernisera arbetsrätten. I överenskommelsen efterfrågades ändringar i anställningsskyddet, införande av ett nytt, parallellt studiestöd och ett offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Den nya lagen om omställningsstöd, som vi diskuterar i dag, trädde i kraft sommaren 2022.

Vi har vid olika tillfällen debatterat omställningsstudiestödet här i kammaren. Det mycket stora intresset och söktrycket har som bekant inneburit stora utmaningar. Bristande systemstöd tillsammans med ett snårigt regelverk har lett fram till alltför långa handläggningstider, som påpekats här tidigare. Bland annat har prövningen av etableringsvillkoret varit den mest tidskrävande delen av CSN:s prövning.

Herr talman! Den proposition som ligger på bordet här i dag bygger på förslag som CSN lämnade i rapporten Uppdrag att ta fram förslag på regelförenklingar inom omställningsstudiestödet.

Förslaget består i huvudsak av sju delar:

Etableringsvillkoret ska endast prövas genom inkomsten.

Det ska inte ställas krav på att förvärvsarbete har varit den studerandes huvudsyssla.

Utbildningens längd ska inte ha någon betydelse för när lagen ska börja tillämpas.

Den studerandes årliga inkomst ska kunna bestämmas tidigare.

Beräkningen av omställningsstudielånets storlek ska förenklas.

Det ska vara möjligt att få omställningsstudiestöd under fler veckor för att man ska kunna ställa om vid fler tillfällen i livet.

Det ska vara en ökad möjlighet till omställningsstudiestöd för dem som arbetar inom bristyrken.

Herr talman! Med föreslagna ändringar hoppas vi skapa ett mer effektivt och ändamålsenligt omställningsstudiestöd som ytterligare förbättrar förutsättningarna för vuxna att finansiera sina studier, vilket i sin tur stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden.

Fru talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm. Enligt vissa uppskattningar lever ungefär 240 000 människor under hedersförtryck i Sverige. De flesta är barn och unga.

Rapporten Förskolans möte med hederskulturen visar att hedersförtrycket redan i förskoleåldern är mycket omfattande. Rapporten visar också att förskolornas arbete mot hedersförtryck är mycket bristfälligt och, än värre, att det finns förskolor och personal som tillmötesgår föräldrars hedersförtryckande önskemål. Det har vi sett i Malmö och Botkyrka och på många andra platser i Sverige.

I grundskolans läroplan finns ett uppdrag att arbeta mot hedersförtryck. Men i läroplanen för förskolan nämns inte detta med ett enda ord. Är det inte dags att införa ett tydligt uppdrag att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i läroplanen för förskolan?

Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.

I förra veckan kunde vi läsa om en lärarvikarie som var tvungen att tillrättavisa en elev som ansågs störa ordningen i klassrummet. Enligt uppgift hade lärarvikarien tagit tag i eleven och dragit honom tillbaka in i klassrummet när denne försökte lämna klassrummet trots anvisningar från vikarien. Lärarvikarien polisanmäldes av elevens föräldrar för misshandel, något som verkar vara brukligt nu för tiden när normer, respekt och ansvar inte riktigt längre gäller i skolan.

I längden påverkar detta inte bara läraryrkets attraktivitet utan även kunskapsinlärningen. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att det är lärarna och inte eleverna eller deras föräldrar som bestämmer i klassrummet?

Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm. Den senaste tiden har frågan om radikalisering av barn i förskolan aktualiserats i några uppmärksammade fall. I Socialdemokraternas Malmö har förskoleförvaltningens arbete mot hedersnormer i förskola totalsågats av Malmö stads egen stadsrevision. Personal vågar inte eller vill inte orosanmäla till socialtjänsten när barn utsätts för hedersförtryck av sina föräldrar.

I Järvaområdet stängdes nyligen ett antal förskolor med hänvisning till att förskoleförvaltningen i Stockholms stad inte ansåg att ägaren vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att barnen inte utsätts för radikalisering.

Min fråga är då: Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att förhindra att barn i förskolan utsätts för radikalisering?

Fru talman! Detta handlar inte om att förbjuda barn att lära sig sitt modersmål, utan vi pratar om huruvida det ska statsfinansieras med 2,4 miljarder. Kan pengarna användas på ett bättre sätt?

Som har kommit fram här handlade införandet av modersmålsundervisning aldrig om att stärka elevens förmåga att lära sig svenska. Detta är en efterhandskonstruktion för att legitimera att vi behåller denna typ av undervisning. Modersmålsundervisningen har alltid främst handlat om att stärka den språkliga och kulturella identiteten, och vi ser vad detta har lett till.

Att all forskning visar att modersmålsundervisningen stärker inlärningen av svenska, som Linus Sköld hävdar, stämmer inte. Forskningsresultaten spretar ganska ordentligt, och det mesta kommer från utlandet.

Låt mig ta ett exempel. Den schweiziske språkprofessorn Raphael Berthele har länge forskat om flerspråkighet och genomförde nyligen ett stort forskningsprojekt om modersmålsundervisningen i Schweiz. Framför allt synades argumentet att modersmålsundervisning stöder inlärningen av andra språk, vilket vi ju har hört påstås här i kammaren. Det kunde konstateras att stödet för detta är alldeles för svagt för att man ens ska ha en policy i frågan. Det konstaterades vidare att det förvisso finns goda ideologiska skäl att behålla modersmålsundervisningen men att det kognitiva argumentet inte håller.

Det finns undersökningar från Århus i Danmark som visar på samma saker, liksom stora undersökningar som har gjorts i Belgien. Därför är det på sin plats att vi utreder om dessa 2,4 miljarder kan användas på ett bättre sätt för att stödja barns utveckling i svenska.

Fru talman! År 1975 fattade riksdagen beslutet att Sverige skulle bli ett mångkulturellt land. Våra invandrare skulle inte längre assimileras in i det svenska samhället och den svenska kulturen. I stället skulle Sverige och det svenska folket anpassa sig efter den nya befolkning som kom till vårt land. En miljardrullning av skattepengar gick till att främja och bevara invandrares kultur och språk.

Våra politiker gick nästan in i en mental dimma av naivitet och ren dumhet. Ett outtalat löfte gavs till invandrarna som kom till vårt land: Du kan fortsätta att leva som du gör och gjorde i hemlandet och behålla dina värderingar, oavsett hur främmande de är. Och behåll ditt språk, för guds skull! Allt kommer att gå bra. Vi betalar.

Fru talman! Det har nu snart gått 50 år sedan detta beslut, och vi kan med tungt hjärta se resultatet av det mångfaldsparadis som utlovades: gettofiering av våra förorter, klansamhällen, parallella strukturer, hedersförtryck, könsstympning av små flickor, islamisering, religiös fundamentalism och, som vi blivit alltmer vana vid, gängkriminalitet, skjutningar och sprängningar. Ett tungt ansvar vilar på övriga politiker i den här kammaren.

Fru talman! En viktig komponent i det mångkulturella projektet är den skattefinansierade modersmålsundervisningen. Påståendet att elever som läser modersmål presterar bättre har länge framhållits som ett argument för modersmålsundervisning. Detta kan emellertid förklaras med att många av dessa elever är mer studiemotiverade från början, vilket även Skolverket konstaterade i sin rapport 2008.

I Danmark avvecklades modersmålsundervisningen 2006, eftersom resultatet visade att modersmålsundervisningen inte gav några tydliga effekter på elevernas språkinlärning i danska.

Om den skattefinansierade modersmålsundervisningen vore den mirakelmedicin som våra politiska motståndare hävdar är det märkligt att verkligheten ser ut som den gör. Kunskaperna i svenska har rasat under decennier, så också läsförståelsen. Cirka en femtedel av våra elever når inte ens upp till vad Skolverket kallar en grundläggande nivå i läsförståelse.

Fru talman! Stat och kommun lägger mer än 2,4 miljarder av våra skattepengar på modersmålsundervisning. Det är mer än dubbelt så mycket som staten satsar på fortbildning för lärare och förskollärare, tre gånger mer än vad som satsas på läromedel i hela skolväsendet och hälften av de resurser som vi satsar generellt sett på att höja lärarlöner. Vi sverigedemokrater är övertygade om att dessa miljarder kan användas på ett bättre sätt för att stärka våra elevers kunskaper och lärande i den svenska skolan.

Fru talman! Våra elever behöver inte lära sig mer persiska, arabiska eller somaliska utan mer svenska. Det är vägen framåt.

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till reservation 5.

Som många gånger tidigare sagts har vi all anledning att känna oss stolta över det studiestödssystem vi har i vårt land. Det ger den begåvade tjejen eller killen möjlighet att studera vidare oavsett social bakgrund. Det ger den ensamstående föräldern möjlighet att mitt i livet göra en karriärväxling.

Det råder bred enighet bland riksdagspartierna om att värna vårt svenska, generösa studiesystem. Visst kan vi ha olika åsikter om detaljerna; det har denna debatt visat. Vissa delar behöver bli generösare, andra delar behöver stramas åt.

Fru talman! För en långsiktigt hållbar tillväxt och utveckling i hela Sverige behöver alla delar av landet bidra och ha möjlighet att bidra. En sådan utveckling är beroende av att människor kan bo och leva på Sveriges landsbygd samt att företag kan verka där. Sveriges tillväxt och utveckling är beroende av de värden som finns och produceras på landsbygden. Vår svenska landsbygd bidrar med energiförsörjning, råvaror och livsmedelsförsörjning - något som är än viktigare i dessa oroliga tider.

Fru talman! Eftergymnasial utbildning blir allt viktigare i samhället. Behovet av kompetens är stort, liksom efterfrågan, och kommer sannolikt att öka framöver. Kompetensförsörjningen inom såväl offentlig som privat sektor är en av de största utmaningarna för många mindre landsbygdskommuner. På vissa platser är detta redan i dag i allra högsta grad en reell utmaning, särskilt vad gäller de välfärdstjänster som kommun och landsting ansvarar för.

Enligt gällande rätt finns inga möjligheter i dag att få studielån avskrivna för personer som tar arbete i någon särskild del av landet eller utbildar sig till ett visst yrke. Detta vill Sverigedemokraterna ändra på.

En tidigare regering behandlade frågan om nedskrivning av studielån i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder - för ett Sverige som håller ihop. I oktober 2019 gav dåvarande regering Tillväxtverket i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att underlätta kompetensförsörjningen på landsbygden. Syftet med uppdraget var att underlätta för företag och offentliga arbetsgivare att rekrytera rätt kompetens och därigenom bidra till en livskraftig landsbygd.

I Tillväxtverkets redovisning av uppdraget i mars 2020 föreslog myndigheten en rad åtgärder för att komma till rätta med problemen kring kompetensförsörjning på Sveriges landsbygd, däribland avskrivning av studielån för dem som bor och arbetar i just dessa kommunområden som ett sätt att stimulera ökad inflyttning. Några förslag på avskrivningar kom inte från tidigare regeringar. Detta beklagar vi.

Fru talman! En välfärdsstats främsta pelare är att kunna ge sina medborgare en god och tillgänglig vård i hela landet. Kompetensförsörjningen är ett enormt problem inom vården. Detta är vi alla medvetna om. På landsbygden eller i glesbygd är det ofta svårare att rekrytera läkare och sjuksköterskor, vilket underminerar inte bara vårdens kvalitet utan även patientsäkerheten.

Att locka till exempel läkare till landsbygden är inte bara en utmaning för Sverige utan för hela världen, åtminstone den västliga delen. I landsbygdsområden i USA finns ett system där läkare kan förbinda sig att arbeta ett antal år varefter de som bonus får sina studieskulder reducerade på ett eller annat sätt. Vi Sverigedemokrater anser att det systemet är intressant och bör utredas för svenska förhållanden. Man kan även tänka sig att applicera motsvarande system på sjuksköterskor för att de ska vilja söka sig till orter och platser som inte är lika attraktiva just i dag.

Fru talman! Som nämnts tidigare råder en stor enighet om grunderna för vårt svenska generösa studiestödssystem. Dock har fokus länge legat på att ha särlösningar för olika typer av socioekonomiska samhällsgrupper, om jag uttrycker det så. Kanske är det rent av dags att i stället fokusera på fler särlösningar som prioriterar den svenska landsbygden och dess befolkning.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4.

Med hundraårsfirandet av den svenska demokratin i färskt minne kan vi konstatera att vårt land har förändrats oerhört mycket - från bondesamhälle till industrisamhälle till kunskapssamhälle. Men det har också sannerligen varit barnens århundrade. Vi gick från barnaga och barnarbete till att se våra barn som mer fullvärdiga människor med specifika behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Vid förra sekelskiftet, när industrisamhället växte fram, flyttade allt fler av våra familjer in till städerna, och barn blev inte lika lönsamma i vuxnas ögon. I stället sågs de ibland som små vildar som drev omkring på gatorna, och de uppfattades till och med av medel- och överklassen som ett direkt hot mot framtiden om ingen tog hand om dem. Det var då filantroperna etablerade sina institutioner. Vi fick bland annat småbarnsskolorna. Barnen undervisades i kristendom, läsning, skrivning, räkning och gymnastik. Dock låg fokus på tukt och fostran. Under denna tid fick vi även barnkrubbor och barnträdgårdar med varierande pedagogiska verktyg.

Under 1960-talet förändrades dock pedagogiken och blev mer inspirerad av Fröbel, som hade betonat lekens betydelse och vikten av självverksamhet. Skolliknande undervisning tonades ned, och leken fick mer plats.

Men det var kanske först på 1970- och 1980-talen som vi fick den förskola vi känner i dag. Den stora utbyggnaden av förskoleverksamheten gjorde det möjligt för särskilt kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden, bli självständiga individer och mer ekonomiskt oberoende. Vi har all anledning att känna stolthet över den svenska förskolan.

Herr ålderspresident! Jag är dock orolig. Situationen på våra förskolor runt om i landet är alarmerande med växande barngrupper och svårigheter att rekrytera utbildad personal. Detta har resulterat i att vi har misslyckats med att ge våra barn den bästa tänkbara omsorgen, tryggheten och stimulansen för deras lärande och utveckling.

Det är Sverigedemokraternas grundläggande uppfattning att förskolan främst ska vara till för de barn vars föräldrar arbetar eller studerar. Sveriges kommuner står inför stora utmaningar och svårigheter att på sikt kunna säkra och trygga de grundläggande delarna i vår välfärdsstat och vår förskola.

Vi behöver därför revidera de delar i skollagen som stipulerar att kommunerna ska erbjuda barnomsorg minst tre timmar per dag eller femton timmar i veckan till de barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Sverigedemokraterna ser det som nödvändigt att sänka detta krav på våra kommuner till två timmar per dag eller tio timmar i veckan. På så sätt ger vi våra kommuner bättre möjligheter och förutsättningar att säkra omsorgen och tryggheten för de barn som verkligen behöver vara i förskolan.

Jag kan förstå att detta förslag väcker viss irritation hos de politiker som ser förskolan som den perfekta platsen för att fostra och indoktrinera barn efter sina politiska preferenser. Vi sverigedemokrater anser att förskolan varken ska eller kan ersätta familjen. Föräldrarna fostrar bäst sina egna barn i nästan alla fall.

Herr ålderspresident! För att inte göra miljöpartister, vänsterpartister och socialdemokrater besvikna måste jag givetvis återigen lyfta fram frågan om genuspedagogiken i förskolan. Tidigare debatter i denna kammare har tydligt visat att vi står långt ifrån varandra, och det kommer vi säkerligen att fortsatt göra även i dag.

Vi ser med oro på hur den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar alltmer. Diagnosen könsdysfori har ökat med mer än 2 300 procent under en tioårsperiod. Det är mycket oroande att olika typer av tvångsmetoder, till exempel motstyrning, används flitigt just inom genuspedagogiken på en del av våra förskolor. Man anser att barn lever under det tvång som könsrollerna skapat och att man därför har rätt att tvinga barn att leka på ett visst sätt, med andra leksaker och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Vi kan fråga oss om den vuxne som befinner sig i en överordnad maktposition menligt skapar en könsförvirring hos barn som blir utsatta för åtgärden. Regeringen borde därför överväga att utreda hur genuspedagogiken bedrivs i förskolan och om det finns kopplingar till den psykiska ohälsan hos barn.

Herr ålderspresident! Sverige står inför stora samhällsutmaningar, och många av dem är direkt kopplade till den ökade segregationen. Här har givetvis förskolan en viktig roll att spela.

Att behärska det svenska språket är den enskilt viktigaste faktorn för en lyckad integration. Barn som inte kan hantera det svenska språket när de lämnar förskolan och tar klivet upp i grundskolan kommer att ha stora svårigheter i framtiden. Det är därför alarmerande att vi gång på gång möts av rapporter om att förskolepersonalens kunskaper i svenska i vissa delar av landet är så undermåliga att barnens språkutveckling blir lidande.

Sverigedemokraterna har under många år med en rad olika förslag drivit frågan om att höja den språkliga kompetensen hos vår förskolepersonal. Med de nu tillkomna regleringsbreven ska Skolverket tillhandahålla insatser som syftar till att förbättra kunskaperna i det svenska språket bland anställda inom välfärden och förskolan. Här ska Skolverket prioritera insatser som kan sättas in snabbt och sträva efter att sprida insatserna över hela landet. Skolverket kommer att löpande hålla Utbildningsdepartementet informerat om arbetet. Uppdraget kommer att slutredovisas i höst, den 16 oktober 2024. Vi sverigedemokrater kommer att följa frågan med stort intresse.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram frågan om slöjans vara eller inte vara i den svenska förskolan. Låt det vara klart och tydligt att vi sverigedemokrater anser att ett totalförbud av detta kvinnoförnedrande och kvinnoförtryckande plagg ska införas på våra förskolor. Vi måste stå upp även för muslimska flickors rättigheter att slippa religiöst motiverat könsförtryck, sexualisering av barns kroppar och hedersnormer.

Under de senaste veckorna har, som påpekats av tidigare talare, lokalpressen i Malmö lyft fram hur omfattande hedersförtrycket är på just deras förskolor i särskilt utsatta områden. Barn av olika kön får inte leka med varandra. Flickor får inte ha kortärmat eller kortbyxor för att de inte får visa sina kroppsdelar, trots sommarvärmen som var. Småpojkar säger att de bestämmer över kvinnlig personal och inte behöver lyssna på dem för att de är just kvinnor. Flickor tvingas av föräldrar, och i vissa fall även av personalen som själv lever under någon form av hedersnorm, att bära slöja.

Förskoleförvaltningens arbete i Malmö mot hedersnormer i förskolan totalsågades av Malmö stads egen stadsrevision. Personalen vågar inte, eller vill inte, orosanmäla till socialtjänsten när barn utsätts för hedersförtryck av sina föräldrar. Från januari till oktober förra året gjordes bara en enda anmälan bland 20 000 Malmöbarn i förskolan. Inte ens fall av könsstympning av små flickor ville vissa styrande socialdemokratiska politiker se som hedersförtryck utan endast som misshandel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Det som nu sker på bred front i Malmö sker även runt om i Sverige. Jag talar om det utbredda hedersförtrycket men också om naiviteten och oviljan hos vissa politiska företrädare att ta itu med problemen. Vi måste hålla en rak och tydlig linje i Sverige att all form av hedersförtryck ska bekämpas. Förskolan får aldrig bli en plats där hedersförtryck upprätthålls.

Herr ålderspresident! Ett stort ansvar vilar på oss politiker. Vår förskola ska ge barnen den bästa omsorgen och tryggheten - men också möjligheten att bli fria människor oavsett om de är pojkar eller flickor.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrick Reslow (SD).

Herr talman! Den 28 november nåddes vi av nyheten att den muslimska Cordobaskolan ska stängas efter larm från Säpo. Eleverna riskerade att radikaliseras, och anställda och personer i styrelsen hade kontakt med våldsbejakande extremism. Detta är inte första gången som muslimska skolor avslöjas med islamistisk indoktrinering, förakt för homosexuella, kvinnoförnedrande värderingar och antisemitiska åsikter.

I Tidöavtalet har vi kommit överens om skärpt granskning av friskolor med konfessionell inriktning. Detta är gott och nödvändigt, men islamism och antisemitism är även ett stort problem på många kommunala skolor i särskilt utsatta områden. De flesta elever som bär islamistiska och antisemitiska värderingar befinner sig i kommunala skolor.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta så att våra kommunala huvudmän tar sitt ansvar när det gäller att bekämpa den antisemitism som frodas på skolor i kommunerna?