Fru talman! Läsåret 2022/2023 var 312 648 elever i den svenska grundskolan berättigade till undervisning i modersmålet, varav drygt 178 000 deltog i någon form av modersmålsundervisning.

All forskning visar att den som har ett rikt modersmål, språkligt kapital, kommer att ha lättare att lära sig ett andraspråk. Och den som utvecklar sitt andraspråk kommer samtidigt att utveckla sitt förstaspråk. På så vis kan språkinlärning i andraspråket växeldra med språkutveckling i modersmålet.

Att språkundervisning på modersmålet skulle inverka negativt på elevers andraspråksinlärning och integration är den tes som regeringen driver när man nu vill utreda frågan. Detta framgår tydligt av regeringens direktiv till utredningen och av det som statsrådet redogjorde för här i talarstolen.

Detta endimensionella sätt att se på människan, identitet och språk borde för ett liberalt parti och för liberala statsråd inbegripa djupa bevekelsegrunder. Det har väl aldrig varit en liberal idé att begränsa människors kunskaper i språk?

Fru talman! Språk är inte bara ord och begreppsdefinition. Språk medför kunskaper om kultur och identitet. Att tillförsäkra barn med utlandsfödda föräldrar en möjlighet att lära sig modersmålet ordentligt ger bildning och lärande om bakgrund. Det ger människan en trygghet, en trygghet i sin bakgrund, som kommer att bidra till det blir lättare att stärkas även i sin svenska identitet.

Det som däremot motverkar integration är om barn har ett svagt modersmål och därmed inte kan växla ut detta i det svenska språket. De barn och unga som tydligt halkar efter är de som sällan har ett åldersadekvat språk på något språk och som inte kompenseras för detta vare sig i förskolan, grundskolan eller den sociala omgivningen. Detta är dessvärre ett faktum när vi lever så ekonomiskt och etniskt segregerat som vi i nuläget gör i Sverige.

Vad som motverkar integration är EBO, det vill säga att nyanlända i vårt land får välja att bo hos anhöriga och släktingar, vilket ökar trångboddheten i redan utsatta områden. Vad som motverkar integration är det som EBO har lett till - situationen att förskolor har en elevsammansättning där ingen elev har svenska som modersmål. I rätt många förskolor i Sverige ser det ut på det här sättet.

Vad som motverkar integration är marknadsskolan, som separerar och segregerar våra barn. Den gör att vi har drygt 550 skolor i vårt land där majoriteten elever har utländsk bakgrund och det omvända, det vill säga att vi har drygt 960 skolor i vårt land där antalet elever med utländsk bakgrund är mindre än tio elever på hela skolan. Detta är en ögonblicksbild av hur pass alarmerande segregationen är och som den som på allvar vill främja integration måste ta sig an.

Min fråga till statsrådet Lotta Edholm är: Vilka skäl ligger till grund för ministerns beslut att utreda frågan om undervisning i modersmål?

Statsrådet svarar här i dag att det föreligger få studier i frågan och att det är bra att få saken utredd. Samtidigt är statsrådet på det klara med att modersmålsundervisningen har en negativ inverkan på barns integrationsmöjligheter, för det framgår av utredningsdirektivet. Därför vill jag ställa frågan: Anser statsrådet själv att undervisning i modersmålet försvagar integrationen, eller är denna utredning en eftergift för det parti i Sveriges riksdag som ideologiskt har en endimensionell syn på språkutveckling, identitet och kultur?

(Applåder)

Fru talman! Jag satt i bänken och lyssnade på Anders Alftberg och studsade till över hur gravt han har missat poängen.

Det finns övertygande mängder forskning som säger att andraspråksinlärning underlättas av att man har ett starkt förstaspråk. Det betyder att den som vill underlätta andraspråksinlärningen också behöver jobba med utvecklingen av förstaspråket. Sedan växelverkar det, precis som Lawen Redar sa, så att språkutvecklingen på andraspråket också stärker ställningen i förstaspråket.

Den förre statssekreteraren Erik Nilsson brukade liknade detta vid kapital och valuta, alltså att språkutveckling och kunskaper i språk är att likna vid ett kapital som en individ bär. Sedan kan man växla detta kapital till olika valutor. Det spelar liksom ingen roll om du tar ut det i svensk, dansk eller arabisk valuta. Kapitalet har du ändå med dig, så all språkutveckling för individen är av godo när man ska ta ut sitt kapital i en ny valuta.

Den rapport som Alftberg hänvisar till låg till grund för beslutet i Danmark. Den handlar egentligen om Köpenhamns skolor. Det som står i rapporten är att den inte är omfattande nog för att kunna användas för att avgöra om modersmålsundervisning leder till bättre skolresultat eller inte. Det är denna rapport som Sverigedemokraterna brukar återkomma till när de vill hitta någonting att hålla sig till och säger att det finns forskning som stöder att modersmålsundervisning hindrar integrationen. Detta står alltså i nämnda rapport.

Den utredning som sitter nu är tillsatt för att titta på de externa syftena med modersmålsundervisningen. Men syftet med modersmålsundervisning måste ju vara att eleverna ska bli bättre på sitt modersmål, inte att de ska bli bättre på svenska eller matematik. Syftet med modersmålsundervisningen är inte heller att man ska integreras eller att föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden ska stärkas, utan syftet med modersmålsundervisningen, som det är stipulerat i den läroplan som den förra alliansregeringen tog fram, är att eleverna ska utveckla sina kunskaper i och om sitt modersmål. Det syftet har denna utredning inte i uppdrag att se över, utan denna utredning har i uppdrag att se över det ämnesexterna syftet.

Jag och Lotta Edholm har debatterat detta i kammaren ett par gånger tidigare. Vi vet att Liberalerna gick till val med ett landsmötesbeslut och ett beslut från stämman - vad den nu heter - som säger att modersmålsundervisning är en prioriterad integrationspolitisk åtgärd. Efter valet sa man att man skulle undersöka om detta hindrar integrationen. Det enda som har hänt är att man har gjort gemensam sak med Sverigedemokraterna, som är fullständiga kunskapsförnekare i denna fråga.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill passa på att välkomna Anders Alftberg till denna debatt. Den har föranletts av Sverigedemokraternas inflytande över svensk skolpolitik, som dessvärre genomförs av Liberalerna.

I anförandet nämndes ingenting om den svenska ojämlikhetsutvecklingen de senaste 30 åren eller om hur EBO har förvärrat den segregation som har gjort att vi enligt polisens lista i dag har 59 utsatta områden där majoriteten av befolkningen har utländskt påbrå.

Det sades ingenting om den precisionsbemanning vi har i förskolorna, som gör det omöjligt för pedagoger och förskollärare att ta sig tid att utveckla sig själva i det svenska språket och möta den elevsammansättning som finns i många av de förskolor där ingen i elevunderlaget talar det svenska språket.

Det sades heller ingenting om marknadsskolan, om hur man kan förstärka det svenska språket eller om behovet av kvalitetshöjning i välfärden. I stället lades all kraft på modersmålsundervisningen.

Fru talman! Modersmål är ju det språk som föräldrar talar med sitt barn. Förstaspråk är det språk barnet lär sig först, vilket inte alltid är det språk som föräldrarna talar. Jag har själv frågat mig vad som blev mitt förstaspråk. Var det modersmålet kurdiska, eller var det svenska, som är det samhällsbärande språket i mitt födelseland Sverige? I dag är det otvetydigt att jag har ett rikt språkligt kapital i båda två. Förmodligen har jag fått kvalitetssäkring både i den svenska grundskolan och genom modersmålsundervisningen.

Modersmålsundervisning ger de svenska barn som inte kan peka på rötter i det här landet rätt att ändå känna stolthet över sin bakgrund. För dessa barn är frågan om tillhörighet viktig, för de möts av den någon gång under sin uppväxt eftersom de har andra förutsättningar än majoritetssamhället.

Jag är övertygad om att undervisning i modersmålet ger mer än ett rikt språk och språkprogression. Den svarar mot det grundläggande behov varje människa har av att få kunskaper om sin härkomst och - på något sätt - kontakt med sina rötter. Rätten till undervisning i modersmål är, menar jag, en manifestation för det demokratiska samhällets empatiska och solidariska förmåga att erkänna våra olikheter. Jag är dock den första att välkomna kvalitetssäkring när det gäller både modersmålsundervisningen och svenskundervisningen i svenska grundskolor, förskolor och gymnasieskolor.

Som tidigare talare har sagt infördes modersmålsundervisning på 70talet. Då var det främsta syftet att underlätta återvandringen till det gamla landet. Eleverna skulle ges goda förutsättningar att behålla det egna språket, att utöva kulturell egenverksamhet och att upprätthålla kontakt med ursprungslandet.

Det är en annan tid nu. Faktum är att freden kommit till vissa platser medan krigen fortsatt på andra. Detta har gjort att människor i takt med tiden fått flera tillhörigheter. Föräldragenerationen kan sakna hemlandet och samtidigt älska sitt nya land. Man kan se barnen växa upp i det nya landet och inse att deras självklara etnicitet, plats och framtid finns här i Sverige.

I dag växer dessvärre en ideologisk och politisk kraft som försöker angripa det vetenskapen säger och hävda att språkutveckling i modersmålet skulle inverka negativt på elevers andraspråksinlärning. Jag vill vädja till statsrådet att inte frånta barn i Sverige rätten till undervisning i modersmålet. Många växer upp med svåra identitetsfrågor, men denna process kan underlättas längs vägen. Angrip gärna kvalitetssäkringen och hur svenska språkets utveckling och modersmålsundervisningen kan stärkas i den svenska grundskolan, men frånta inte barnen denna rättighet!

(Applåder)

Fru talman! Det jag sa, Anders Alftberg, var att det är väl beforskat hur andraspråksinlärning går till och att starka kunskaper i modersmålet underlättar inlärningen av andraspråket.

Hur modersmålsundervisningen fungerar utreddes väl under den förra mandatperioden. Om man vill stärka modersmålsundervisningen kan man titta på de färdigberedda förslag som ligger på regeringens bord, men det är ju inte detta man vill. Man vill i stället genomföra Sverigedemokraternas idé att avveckla modersmålsundervisningen.

Idén att avveckla modersmålsundervisningen är, precis som indragen rätt till tolk i sjukvården och angiverilagar för offentliganställda, sverigedemokratisk signalpolitik. Signalen som Sverigedemokraterna vill skicka till människor som är födda utomlands är: Ni är inte välkomna här. Jag kan bara beklaga att Lotta Edholm hjälper Sverigedemokraterna att skicka denna rasistiska signal.

(Applåder)

Fru talman! Tack till statsrådet för svar, och tack till alla som har deltagit i debatten!

För mig är det tydligt att det finns ideologiska skillnader i hur man ser på denna fråga. Enligt Sverigedemokraternas människosyn kan man inte ha olika språkutveckling som människa, och barn och unga ska inte ges den tillförsäkrade rätt de har i dag att få utveckla sina kunskaper gällande språk och identitet och därmed, med detta i bagaget, tillägna sig en stark svensk språkutveckling och en stark svensk kulturell identitet. Samtidigt beskriver Liberalerna detta som att de vill utreda frågan eftersom det föreligger bristande kunskap om hur modersmålsundervisningen fungerar i dagens svenska samhälle.

Nu har vi fått en kombination av dessa två, det vill säga ett utredningsdirektiv som säger att modersmålsundervisningen kan ha negativ inverkan på barns integrationsmöjlighet. Det står klart för mig att den samverkan som förekommer i både budgetarbetet och framtagandet av utredningen har en klang av det Sverigedemokraterna gärna vill höra, det vill säga att staten inte ska vara med och finansiera barns och ungas rätt att få utvecklas språkligt i modersmålet. Jag beklagar detta, fru talman.

Jag menar att all språkutveckling hos barn och unga är viktig och att om barn och unga med utländska föräldrar tillförsäkras denna i sitt eget språk och sin egen identitet är det till gagn också för deras svenska identitet och utveckling. Jag är kanske en aning partisk i denna fråga. Jag uppfattar inte att mitt svenska språk hämmades av att jag fick modersmålsundervisning. Det stärkte tvärtom mina kunskaper, min svenska identitet och min känsla av en stark etnisk tillhörighet till det svenska samhället, och jag önskar detsamma för alla svenska barn som växer upp i vårt samhälle.

Tack för debatten!

(Applåder)