Christian Carlsson

Herr talman! Nästan 100 000 barn står i dag i kö till barn- och ungdomspsykiatrin. Det visar Barnombudsmannens senaste årsrapport. Det kan handla om unga pojkar med adhd eller autism eller om unga flickor som plågas av depression, ångest eller ätstörningar. Dessa barn har väntat längre än vad vårdgarantin kräver.

Med Socialdemokraterna vid makten tredubblades vårdköerna. Vårdköerna är alltså inget nytt problem, men de är ett stort problem. De regionala skillnaderna är också väldigt stora. Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är: Vad kan regeringen göra för att barn- och ungdomspsykiatrin ska bli bättre på att möta de barn och ungdomar som mår dåligt?

Fru talman! Mitt fokus är hur vi stärker skyddet för kvinnorna, stärker barnrättsperspektivet, genomför en ambitionshöjning och stärker barnens rättigheter på bekostnad av våldsutövarna. Det är det som är den stora segern med detta. Vi tillskjuter medel till kommunerna, så att de ska klara sin ambitionshöjning. Vi tillskjuter särskilda medel för att de ideella kvinnojourerna ska klara omställningen.

Kommunerna har i sin verktygslåda också möjligheter att försöka gynna de typer av verksamhetsformer som man bedömer kan göra jobbet särskilt bra. Det går att avsätta en del av upphandlingen till ideella organisationer, till exempel. De verktygen finns, och detta kan man bedöma på lokal nivå. Men för mig som kristdemokrat har inte det primära varit huruvida de aktörer som driver detta är privata, ideella eller kommunala, utan det viktiga för mig är att vi i och med detta stärker skyddet för de våldsutsatta kvinnorna och några av samhällets mest utsatta barn.

Fru talman! Jag ser ett behov av att nära följa upp hur den här reformen utvecklar sig, men det gäller inte primärt på det område som ledamoten lyfter upp. När vi nu inför den här tillståndsplikten vet vi också att den innebär en ambitionshöjning för många av de ideellt hårt arbetande kvinnojourerna. Det finns en oro för att omställningen ska göra att vissa aktörer får svårt att klara sig. Regeringen skjuter till pengar för att övergången ska bli smidig. Men vi måste noga följa detta, så att det faller så väl ut som det bara går. Vi kommer absolut att behöva följa upp frågan allteftersom. Det är bra att regeringen är väldigt tydlig med att man avser att göra det. Man avser att ge en särskild myndighet i uppdrag att noga följa utvecklingen.

Fru talman! Det är särskilt allvarligt när hemmet som ska vara en plats av kärlek, omtanke och respekt i stället förvandlas till en plats för våld och förtryck. Men alltför många kvinnor i vårt land vittnar om hur en snabb förälskelse och en till en början kanske lycklig relation sedan övergår i psykisk terror och fysiskt våld.

Våldet mot kvinnor i Sverige har ökat på senare år, och vi som samhälle behöver göra mycket mer för att motverka mäns våld mot kvinnor och för att stärka stödet till de våldsutsatta kvinnorna och deras barn. Jag är därför stolt över att vi i dag tillsammans tar ett viktigt steg på vägen i och med betänkandet Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende.

För de tusentals kvinnor och barn som varje år drabbas av våldet är kvinnojourerna och deras skyddade boenden ibland skillnaden mellan liv och död. Kvinnojourerna tar ett jätteansvar. Kommunerna måste också ta sitt ansvar genom att erbjuda fler kvinnor plats på skyddat boende, och vi behöver särskilt noga följa upp och säkerställa att så sker.

Men det räcker inte att tillhandahålla fler platser, utan vi måste också säkerställa att våra skyddade boenden är trygga och skyddande. I och med beslutet om dagens betänkande kommer därför skyddat boende att regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats. En tillståndsplikt för dem som vill bedriva skyddat boende kommer också att införas. Vidare blir Ivos nya tillståndsprövning ett viktigt led i att stärka skyddet för de våldsutsatta kvinnorna.

Fru talman! När vi talar om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation förtjänar barnen ett särskilt fokus. När våld i hemmet riktas mot kvinnan finns ofta barn i närheten. De hör och de ser. Så många som vart tionde barn tvingas uppleva att pappa utövar våld mot mamma. Våldet som barnen bevittnar får långtgående konsekvenser för barnen själva i form av skräck och vanmakt.

Barn som bevittnar våld är brottsoffer, men de riskerar också att själva bli förövare. De flesta gängkriminella har vuxit upp i familjer där det förekommit våld i en nära relation eller mot barnen själva. Vi påminns om att det är just trygga familjer som lägger grunden för det trygga samhället.

För att öka tryggheten för de våldsutsatta barn som behöver följa med mamma till ett skyddat boende ska de i fortsättningen få en egen bedömning och ett beslut om placering i skyddat boende, och socialnämnden får ett tydligt ansvar att se till att deras behov tillgodoses. Det kan handla om att socialnämnden bistår med att hantera byte av skola, eller säkerställa att barnen kan fortsätta med fritidsaktiviteter, spela fotboll eller vad det kan vara, i en situation då den våldsutsatta mamman av förklarliga skäl har fullt upp med att själv hålla ihop.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att alltför länge har en våldsam pappa fått stå i vägen inte bara för mammans utan också för barnens trygghet. Nu minskar vi våldsutövarnas makt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

För det första ska socialnämnden, omedelbart eller efter ansökan hos förvaltningsrätten, kunna bevilja barnet en insats i skyddat boende trots att samtycke från ena föräldern saknas.

För det andra ska den som barnet placeras tillsammans med i det skyddade boendet ensam få bestämma om barnens deltagande i hälsoundersökning, socialtjänstens insatser och eventuella skolbyten.

För det tredje ska socialnämnden få besluta om hemlighållande av vistelseort och hur umgänge mellan barnet och den våldsamma vårdnadshavaren ska få utövas.

När jag träffade representanter för Unizon på Forum Jämställdhet i Karlstad i onsdags berättade de att så många som vart tredje barn i skyddat boende måste träffa sin våldsamma pappa. Det beror på att socialtjänsten helt saknar verktyg för att neka en våldsam vårdnadshavare umgänge med barnet under vistelsen i det skyddade boendet.

Det är för dessa barns skull som vi nu ändrar lagen. Barnets egen vilja ska få komma till uttryck, och socialtjänsten ska få sätta stopp för att barn i skyddat boende ska behöva träffa den våldsamma förövaren. Jag vet att det här innebär en stor seger för många som har kämpat för att det ska bli verklighet, och det innebär ett steg i rätt riktning för att öka tryggheten för några av samhällets mest utsatta barn.

Vi kristdemokrater anser att som huvudregel bör gemensam vårdnad eller umgängesrätt inte beviljas om det finns en dom om våld inom familjen. Jag vet att det pågår beredningsarbete i Regeringskansliet i frågan, precis som det gör när det gäller frågan om utvidgat kontaktförbud och andra viktiga åtgärder för att stärka skyddet för kvinnor och barn. Jag ser fram emot att regeringen och socialutskottet tillsammans kan ta fler viktiga steg framöver när det kommer till att stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor och de utsatta barnen. Vårt arbete på det här området har bara börjat.

Herr talman! Det är trygga familjer som lägger grunden för det trygga samhället. Men långt ifrån alla kvinnor och barn får möjlighet att växa upp och leva i en trygg familj. Det är tusentals kvinnor som varje år söker skydd hos kvinnojourerna.

Vi måste göra mer för att motverka mäns våld mot kvinnor och stärka stödet till de våldsutsatta kvinnorna. Det stödet måste vara långsiktigt. Vi kristdemokrater har därför föreslagit besöksförbud i hemmet för gärningsmännen i större utsträckning och också utvidgade kontaktförbud till att omfatta hela kommuner. Detta ska ske i kombination med fotboja och trygghetspaket med larm och pepparsprej för de hotade kvinnorna.

Min fråga är: Vilka åtgärder vidtar regeringen på det här området? Frågan går till justitieminister Gunnar Strömmer.

Fru talman! Jag kan se att Centerpartiet skär ned på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, men jag kan inte se att man stärker andra myndigheter för att överta myndighetens uppdrag, därav frågan.

Jag skulle vilja prata lite mer om Sis, för många av de barn som växer upp i trasiga familjer hamnar där - alltför många. Det är de mest utsatta ungdomarna som hamnar där, tillsammans med tungt kriminella ungdomar.

Missförhållandena inom verksamheten har varit väldigt allvarliga och är det fortfarande. Vi vet att unga flickor har utsatts för sexuella övergrepp av såväl personal som andra intagna. Ingen har väl undgått rymningarna under våren och hur sprängningar och fritagningar har kunnat planeras på grund av att man har tillgång till telefoner eller elektronisk kommunikation, såsom dator, på boendena. Vi vet också att det har beställts droger och att man kan ha kontakt med torskar för att sälja sex på boendena med hjälp av mobiltelefonerna. Personalen har inte befogenhet att genomsöka rummen efter vapen och droger och kan inte låsa rum och avdelningar nattetid, trots att några av Sveriges tyngsta kriminella sitter på vissa av våra Sis-hem.

Jag tycker att det är väldigt uppenbart att vi behöver se till att stärka personalens befogenheter för att öka tryggheten. Vi behöver ge Sis bättre förutsättningar att rekrytera bra personal, och det behövs bättre lokaler. Vi kommer att se över Sis organisation i en utredning som ser över Sis i grunden, men då måste vi också vara beredda att skjuta till resurser.

Centerpartiet genomför i stället en besparing på 323 miljoner. På vilket sätt hjälper det våra mest utsatta barn och unga?

Fru talman! Trygga familjer är den viktigaste faktorn för att barn och unga ska få en bra start i livet. Men alltför många gånger finns det brister i familjen. Väldigt många barn växer upp i trasiga familjer, och det slutar inte sällan med att barnen behöver omhändertas och växa upp i samhällets vård. I vissa fall leder det till en placering i HVB-hem och i andra fall kan det sluta på Sis.

Ledamoten och jag är överens om att stödet till barn i samhällets vård behöver stärkas. Regeringen bedriver nu ett viktigt arbete för att öka rekryteringen av till exempel familjehem för att undvika institutionsplacering. Men det allra bästa vore om barnen aldrig hade hamnat i den situationen att de behövde omhändertas. Ett viktigt led i vårt arbete för att det ska bli så är föräldraskapsstödet.

Därför blev jag förvånad när jag läste i Centerpartiets budgetförslag att man vill skära ned med 36 miljoner i ett slag genom att helt avveckla Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. På vilket sätt gör det att fler barn får växa upp i trygga och kärleksfulla hem?

Fru talman! Ledamoten Lundh Sammeli menar att regeringens satsning på välfärden är långt ifrån behovet. Vi täcker alltså upp hälften av det beräknade underskottet. Sanningen är att även Socialdemokraternas budgetalternativ är långt ifrån att leva upp till hela det behov som välfärden har, om vi ser till det underskott som nu beräknas. Skillnaden är att regeringen har lagt fram en finansierad budget som har majoritet i Sveriges riksdag, medan Socialdemokraterna påstår att de kan skjuta till 10 miljarder extra till välfärden. De ska införa en bankskatt vid årsskiftet för att finansiera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Alla vet dock att detta inte kan komma på plats då. Absolut, om några år kan man säkert införa en bankskatt som kommer att göra svenska folket fattigare eftersom man bara kommer att lyfta över den kostnaden på hushållen. Men nästa år finns inte möjligheten att införa någon bankskatt. Alltså har Socialdemokraterna lagt ett ofinansierat budgetförslag på riksdagens bord. Det kanske duger att vifta med för att kunna hävda att oppositionen vill satsa mer på välfärden, men det är inte att ta ansvar för landet. Det är inte en effektiv och genomförbar politik. Därför är det inte heller trovärdigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Jag tror att väldigt få skriver under på att den regering som har styrt landet i ett år har skapat den välfärdskris som vi befinner oss i när vi vet att Socialdemokraterna har styrt under de senaste två mandatperioderna. Vi vet också att det som framför allt driver på det tuffa ekonomiska läget nu är inflationen. Det är inflationen som är det stora problemet för regionerna.

Precis som jag svarade ledamoten Rågsjö gör regeringen sitt för att ta ansvar för den ekonomiska situationen. Den största satsningen i regeringens budget går till att stärka välfärden - 40 procent av vårt reformutrymme. Regeringen tar absolut ansvar för situationen. Sedan är det regionerna som ansvarar för sjukvården. Det är klart att de också måste ta ansvar för att deras ekonomi går ihop.

När det gäller de miljarder som Socialdemokraterna anser att man ska skjuta till i stället är frågan när man tänker att de ska komma på plats. Det vi har fått se är ju att Socialdemokraterna har lagt en ofinansierad budget på riksdagens bord, trots att man är riksdagens största oppositionsparti. Här skulle jag vilja veta lite mer om hur Fredrik Lundh Sammeli tänker, apropå de miljarder som man påstår skulle kunna läggas till välfärden om Socialdemokraternas budgetalternativ vinner bifall.

Fru talman! I budgeten för 2024 tillför regeringen 10 miljarder kronor i generella statsbidrag för att stötta kommuner och regioner. Vi skjuter dessutom till 3 miljarder i ett sektorsbidrag till vården för att ge dem bättre förutsättningar att klara av sin verksamhet. Totalt stärker vi välfärden med 16 miljarder kronor extra. Regeringens satsning på välfärden är den största satsningen i budgeten; den utgör 40 procent av vårt totala reformutrymme.

Det stämmer att SKR räknar med dessa underskott. Men i och med regeringens budget täcker vi upp med mer än hälften av underskottet. Statliga bidrag står för ungefär 30 procent av kommunsektorns samlade inkomster. Men staten går nu alltså in och tar ett större ansvar och täcker upp mer än hälften av sektorns underskott. Det är att ta ansvar.

Sedan kan inte staten kompensera för alla kostnadsökningar för vare sig hushåll, företag eller kommunsektorn. Alla måste hjälpas åt och göra det de kan. Regionernas resultat har varit rekordhöga de tre senaste åren, och deras ekonomiska ställning har stärkts. Nu gäller det att använda centrala medelsreserver, att effektivisera och att prioritera eller att hävda nödläge och tillfälligt gå med underskott.

Man har olika förutsättningar i de olika regionerna. Men staten och regionerna måste ta ansvar för att klara denna tuffa ekonomiska situation, och staten tar mer än sin del av ansvaret.

Fru talman! Det vi ser är uppbyggnaden av en miljardsatsning för att kunna stärka bemanningen inom socialtjänsten i takt med att vi ställer om socialtjänstens uppdrag mot att jobba mer just förebyggande med det brottsbekämpande och brottsförebyggande.

Jag tror att det är ett viktigt skifte vi ser nu, för om vi ska klara av att göra Sverige tryggt behöver hela samhället vara med och förebygga och bekämpa brotten. Jag skulle säga att det viktigaste brottsförebyggande arbete vi gör i socialtjänsten men också inom exempelvis BVC är alla hembesök. Det handlar om föräldrastödsprogrammen. Det är just de trygga familjerna och den trygga starten i livet som är så viktiga också för fortsättningen av barnets liv. Man ska känna en grundtrygghet och tillmäta sig själv ett eget värde så att man också tillskriver andra ett värde. Det är till stor del där som samhället har gått snett, skulle jag säga.

Vi behöver naturligtvis en helt annan typ av kompetens inom socialtjänsten också när vi ska möta vår tids utmaningar. Vi är beredda att se över socionomutbildningen för att stärka kompetensen kring det brottsförebyggande, men jag ser också helt andra hot mot samhället i dag. Vi har till exempel ett stort problem med radikalisering, och där måste socialtjänsten få mycket bättre verktyg för att möta det narrativ som de själva utsätts för när islamistiska extremister hotar socialtjänsten och gör att färre vill jobba där.

Fru talman! Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Många familjer och företag kämpar mot bakgrund av hög inflation och stigande räntor. Sverige har stora problem med tillväxten. Vi kommer att se en konjunkturnedgång i år och nästa år. Det tuffa ekonomiska läget märks också av inom välfärden. Det finns hopp om en återhämtning 2025, men till dess ligger den ekonomiska politikens inriktning fast.

Regeringen sänker skatten för alla som arbetar och för landets pensionärer genom ett jobbskatteavdrag med tonvikt på låg- och medelinkomsttagare, och vi förlänger det förhöjda bostadsbidraget för att stötta vanliga människor som kämpar. Samtidigt gör vi historiska satsningar på försvar och rättsväsen och för att värna välfärden.

Det är rätt prioriteringar om man som vi kristdemokrater sätter sjukvården och tryggheten främst. Därför vill jag här i dag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Människor ska kunna lita på att sjukvården finns där och fungerar när någon i familjen blir sjuk. Men tyvärr är det alldeles för många som har fått vänta alldeles för länge på vård eller behandling. Så här har det varit länge nu.

Styrande politiker har inte på många år lyckats ta itu med problemen eller genomfört de strukturella reformer som svensk sjukvård behöver. Det har gått ut över väldigt många patienter. Kristdemokraterna och regeringen lägger nu om politiken för att den som är sjuk ska kunna få vård i tid och för att vi ska kunna skapa en mer jämlik vård för människor i hela landet.

I budgeten för 2024 tillför regeringen 10 miljarder kronor i generella statsbidrag för att stötta kommuner och regioner med anledning av de stora kostnadsökningarna. Vi skjuter dessutom till 3 miljarder i ett sektorsbidrag till vården för att ge regionerna och vårdens medarbetare bättre möjlighet att bedriva en god vård, och vi satsar 3 miljarder i riktade statsbidrag till vård, skola och omsorg.

Totalt stärker vi alltså välfärden med 16 miljarder kronor extra. Det här stärker välfärdens förutsättningar i dessa tuffa tider. Regeringen fortsätter samtidigt sina satsningar för att korta vårdköerna och öka antalet vårdplatser med 5 miljarder kronor 2024 och 6,5 miljarder kronor 2025.

Tillsammans med satsningar på den fortsatta utbyggnaden av primärvården, reformer som en nationell vårdförmedling och en översyn av vårdgarantin så att vård i högre grad ska ges efter behov är avsikten att detta kommer att kunna leda till både fler bemannade vårdplatser och att fler får vård i tid.

Några andra höjdpunkter i budgeten är att vi klarar av att dubblera satsningen för att stärka cancervården. Vi avsätter 1 miljard kronor per år 2024-2026 för att uppdatera den nationella cancerstrategin så att svensk cancervård fortsatt ligger i absolut framkant.

Det är på tiden att vi säkerställer att en nationell gemensam digital infrastruktur för hälso- och sjukvården kan införas med gemensamma standarder så att patientens hälsodata och journaler blir tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård oavsett huvudman.

Något som däremot bekymrar mig, fru talman, är att den psykiska ohälsan ökar. Den ökar inte minst bland unga, och samtidigt är köerna till barn- och ungdomspsykiatrin fortfarande alldeles för långa.

Vi satsade 1,6 miljarder 2023 för att kapa köerna och stärka primärvården just för att kunna möta det här behovet. Nästa år skjuter vi till ytterligare för att alla de flickor och pojkar som i dag bara bollas runt i systemet faktiskt ska kunna få hjälp.

Vid sidan av det arbetar regeringen också med en nationell strategi för psykisk hälsa som kommer att kunna leda till ytterligare kraftsamling på området.

Det är däremot inte bara de unga som behöver stöd. Det behöver också de äldre. Det är därför väldigt bra att regeringen fortsätter att visa omsorg om Sveriges äldre genom att satsa för att bryta äldres ofrivilliga ensamhet.

Att äldre ska behandlas med respekt är inte bara en slogan eller en politisk målsättning. För oss kristdemokrater och också Sverige som land är det en grundläggande värdering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I takt med att andelen äldre över 80 år ökar med 50 procent 2020-2030 kommer allt fler av oss att vara i behov av omsorg. Det var därför ett viktigt besked när regeringen meddelade att Äldreomsorgslyftet nu förlängs i tre år.

Jag är medveten om att de här 1,7 miljarderna inte löser alla problem när det kommer till kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. Men det har varit en lyckad satsning som innebär att omsorgspersonal kan utbilda sig under betald arbetstid. Det faktum att satsningen nu förlängs skapar bättre förutsättningar för en trygg och värdig äldreomsorg.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis i mitt inledningsanförande säga någonting om otryggheten i Sverige. För att göra Sverige tryggt tror jag att vi behöver ha klart för oss att otryggheten till viss del beror på en värderingskris.

Betydelsen av trygga familjer och föräldraansvar har länge tonats ned i vårt samhälle. Ordning och reda och vikten av regelefterlevnad har av vissa närmast framställts som något mossigt eller åtminstone alltför begränsande.

I stället för att framhålla det personliga ansvaret och vårt ansvar som medborgare att ta makten över våra liv, att vi ska göra rätt för oss och att vi ska göra vad vi kan för samhället har allt fler kommit att hänvisa till samhällets ansvar att ge oss vad vi behöver. Allt fler ställer sig snarare frågan vad samhället kan göra för dem.

Det här är en farlig utveckling, särskilt i kombination med att vi har fått ett alltmer segregerat Sverige. Vi har i dagens Sverige parallellsamhällen av utanförskap där alltför många föräldrar aldrig har gått till jobbet och alltför många barn alltid misslyckats i skolan.

Sammantaget har det lett till en bristande framtidstro och en minskad ansvarskänsla för varandra i samhället. Det gör tyvärr att fler människor i dag är beredda att bryta mot lagen och utsätta andra människor för brott. Det är just det här som har gjort Sverige otryggt.

Den utvecklingen går att vända. Tryggheten går att ta tillbaka. Regeringen arbetar nu för fler poliser, vassare verktyg i kampen mot brottsligheten och skärpta straff.

Vi förstärker i denna budget säkerheten och verksamheten på Statens institutionsstyrelse, Sis, och även socialtjänstens brottsförebyggande arbete med en ny socialtjänstlag, ökad bemanning och skolsociala team.

Men lika viktigt är att vi stärker stödet till familjerna. Vi bygger ut föräldrastödsprogrammen och hembesöken så att fler föräldrar kan få vägledning och så att fler barn ska få växa upp i trygga och kärleksfulla hem.

Det är starka familjer med goda värderingar och hopp om framtiden som på allvar lägger grunden för det trygga samhället. Av den anledningen finns det faktiskt också anledning att känna hopp om ett tryggare Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Välfärdsbrottsligheten är ett växande problem som skadar tilliten i vårt samhälle. Människor som gör rätt för sig och betalar skatt gör det för att de vill att fler barn ska få växa upp i trygghet, att den som är sjuk ska få vård i tid och att äldre ska behandlas med respekt. Men i stället ser vi hur den tunga organiserade brottsligheten bryter sig in i välfärden. Det bedrivs personlig assistans, HVB och familjehem och det har startats upp hela vårdcentraler i syfte att begå brott och roffa åt sig av vårt stöd till samhällets mest utsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Denna brottslighet måste naturligtvis stoppas, och det brådskar. Människor måste kunna lita på välfärden. Min fråga är: Vad gör regeringen för att stoppa välfärdsbrottsligheten?

Herr talman! I en familj är den viktigaste uppgiften att med kärlek och ansvarsfulla krav stötta varandra. I den fungerande familjen grundläggs den trygghet och de värderingar som gör det möjligt för oss att växa och utveckla vår potential. Där lär vi oss vad som är rätt och fel och att behandla andra med respekt.

Tyvärr händer det att hemmet, som ska vara en plats av trygghet, i stället förvandlas till en brottsplats. Alltför många kvinnor blir slagna av sina män. Inte sällan sker det framför ögonen på små barn. Våldet, hoten och rädslan gör att självkänslan försvinner hos dem som utsätts och att deras osäkerhet och oro tilltar.

När vuxna inte längre klarar av att ta ansvar och inte erbjuder den trygghet som resten av familjen behöver, när hot och våld i stället präglar vardagen, då är det övriga samhällets ansvar att bryta in till de utsatta familjemedlemmarnas försvar. Det behöver finnas skyddade boenden att tillgå över hela landet - säkra boenden där de utsatta är säkra på att de kan känna sig trygga.

Det är därför regeringen nu bereder förslag som syftar till att stärka kvaliteten på våra skyddade boenden och förbättra skyddet för personer med skyddade personuppgifter. Vi avser också att stärka de individuella rättigheterna och även stödet för de barn som tvingas ryckas upp från sin tillvaro för att följa med sin mamma till ett skyddat boende.

Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta m.m.

Herr talman! Särskilt allvarliga riskerar konsekvenserna av våldet att bli när det inte bara är en person utan hela familjen eller släkten som utövar våldet och förtrycket. Islamism och hederskultur har fått breda ut sig i Sverige på senare år, och i vissa områden kan kvinnor inte längre röra sig fritt. I Rinkeby, 20 minuter härifrån, har det larmats om hur torget tömts på kvinnor eftersom det inte sägs höra till kulturen att kvinnor fikar på egen hand. Andra flickor vittnar om hur de blir spottade på ute på stan för att de vägrar att bära slöja.

Tusentals unga flickor tvingas leva under hederskulturens förtryck i vårt land. Flickor luras utomlands för att giftas bort och kommer aldrig tillbaka till skolbänken efter sommarlovet. Andra misshandlas eller mördas i hederns namn.

Herr talman! Värderingar har betydelse. Kampen mot hederskultur och hedersrelaterat våld handlar om att vara tydlig med vilka värderingar som Sverige fortsatt ska bygga på. Det handlar om att stå upp för svenska värderingar om frihet och jämställdhet. Det handlar om att stå upp för västerländsk kultur. Framför allt handlar det om att försvara enskilda människors frihet och att stå upp för några av samhällets mest utsatta. Därför behöver vi göra mer för att bekämpa hederskulturen och hedersvåldet.

En särskild brottsrubricering för hedersförtryck kom äntligen på plats under förra året, och regeringen har nu aviserat att man ska skärpa straffen ytterligare för den här typen av brott. Jag tycker att det är väldigt positivt att Länsstyrelsen i Östergötland har fått ett förstärkt uppdrag att stödja utvecklingen av regionala resurscentrum för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Det finns framgångsrika exempel redan, men det behöver sprida sig till fler delar av landet. Jag menar också att socialtjänsten behöver ett tydligare uppdrag och bättre förutsättningar att motverka den typen av radikalisering och extremism som banar väg för islamism och hederskultur i Sverige.

Jag skulle också vilja nämna några ord om prostitutionen och människohandeln i Sverige. Vissa prostituerar sig för att de inte vet hur de annars ska försörja sina barn eller finansiera droger. Andra föddes kanske i en familj där de såldes av sina föräldrar redan som barn. Ytterligare någon har lurats hit av en man som kanske sa att han älskade henne, men nu tvingas hon i stället att sälja sin kropp här i Sverige.

Tyvärr är det samtidigt alldeles för många män i Sverige som är beredda att utnyttja andra människors utsatthet genom att köpa sex. Det handlar om alltifrån unga killar till småbarnsföräldrar och äldre. Sexköparna finns i alla samhällsskikt, och jag tror att vi behöver tala mer om värderingarna som gör att vissa män är beredda att ta sig den rätten i stället för att behandla andra med respekt.

Det är ju så att de flesta som prostituerar sig gör det av tvång eller för att de befinner sig i en väldigt svår och utsatt situation. Många har tidigare utsatts för sexuella övergrepp och våldtäkter. De allra flesta uppger att de skulle lämna prostitutionen om de kunde. I värsta fall handlar det om någon som fallit offer för trafficking och människohandel.

Beslutet att begå brottet att köpa sex är fel därför att man riskerar att utnyttja en extremt utsatt person när det man i stället borde göra är att hjälpa henne eller honom bort från utsattheten. Vi behöver erbjuda bättre stöd till de prostituerade och hårdare straffa dem som köper sex och upprätthåller människohandeln.

Därför vill jag passa på att lyfta fram regeringens pågående arbete med handlingsplanen mot prostitution och människohandel, som är en del av regeringens bredare satsning för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor. Jag ska också säga att jag ser fram emot utredningens resultat när det gäller att ta fram ett exitprogram för personer som är utsatta för prostitution.

Att motverka prostitution och människohandel handlar för oss kristdemokrater om att ta socialt ansvar. Det handlar om att stå upp för några av samhällets mest utsatta, och vi bidrar gärna för att förstärka det arbetet.

Jag ska avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet men vill också passa på att tacka talmannen, presidiet, utskottskansliet och mina kollegor i utskottet för arbetet under riksmötet.

Jag vill först och främst önska alla en glad midsommar och därefter också en fortsatt trevlig sommar! Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete i höst.

Herr talman! Vi kan vara överens om en hel del saker.

Ledamoten tar till exempel upp oron över socionomutbildningen - att den inte rustar tillräckligt väl för att möta de utmaningar som socialtjänsten står inför i dag. Det är därför som Tidöpartierna har aviserat att vi behöver se över innehållet i socionomutbildningen så att vi på så vis kan bidra till att stärka socialtjänsten.

Jag håller också med om att barn inte föds till kriminella. Alf Svensson, Kristdemokraternas förre partiledare, brukade ofta påpeka just det - att inget barn föds till kriminell. Men som forskarna sa på forskningsdagen med socialutskottet i torsdags: De bästa brottsförebyggande åtgärderna har ofta inte epitetet brottsförebyggande.

Bra föräldrastödsprogram som når alla, oavsett socioekonomisk grupp, bäddar också för starka och trygga familjer i alla samhällsgrupper. Det gör också att vi skapar förutsättningar för fler barn att växa upp och bli trygga samhällsmedborgare som vill göra rätt för sig och som behandlar sina medmänniskor med respekt.

Herr talman! Det jag gjorde i mitt anförande var att försöka visa att jag tar människors oro över otryggheten i Sverige på mycket stort allvar. Jag försökte också visa att vi kristdemokrater förstår att för att vi ska kunna skapa ett tryggt samhälle behöver vi fler poliser, skärpta straff och effektivare verktyg för polisen, men vi behöver också komma till rätta med roten till problemet.

Vi kristdemokrater beskylls ofta för att bara prata om hårdare tag. Som ordförande för socialutskottet känner jag ett stort ansvar att tala om det viktiga som socialtjänsten gör i form av exempelvis föräldrastödsprogrammen. Det glöms ofta bort i debatten att det är trygga och starka familjer som är grunden för det trygga samhället. Vi som representerar regeringens samarbetspartier menar att socialtjänsten behöver få ett tydligare förebyggande uppdrag. Vi menar att kommunerna ska ha ett tydligare uppdrag att verka brottsförebyggande, för ska vi göra Sverige tryggt på riktigt måste hela samhället vara berett att motverka brottsligheten. Kan jag bidra i det arbetet som ordförande för socialutskottet kommer jag att fortsätta göra det.

Herr talman! Stockholm, där jag bor, där jag har valt att leva med min familj, har skakats av fruktansvärda våldsdåd den gångna helgen.

Vid 22-tiden på fredagen larmades polisen både till Jordbro och till Solna på grund av skottlossningar. I Jordbro sköts en man i 20-årsåldern, och i Solna sköts två män i 20-årsåldern.

Tidigt på lördagskvällen sköts ytterligare fyra personer vid tunnelbanestationen i Farsta centrum. En 15-årig pojke dog, och en man i 45-årsåldern avled senare av sina skador. En kvinna och ytterligare en pojke i 15-årsåldern har vårdats på sjukhus.

21 skott ska ha avlossats med automatvapen. De två anhållna unga männen är kända av polisen sedan tidigare.

Herr talman! Varje gång någon förlorar en närstående som en följd av gängens hänsynslösa våld blir vi påminda om att det inte finns någon viktigare uppgift för politiken än att ta tillbaka tryggheten i Sverige. För det krävs fler poliser, effektivare verktyg att bekämpa brotten och skärpta straff som ger brottsoffer upprättelse, och rättvisa kan skipas. Men det behövs också förebyggande åtgärder.

När socialutskottet samlades för forskningsdag i torsdags var temat Brottsförebyggande sociala insatser. När man lyssnar på forskarna är det tydligt att det är trygghet i det lilla som har förutsättningar att skapa trygghet i det stora. Det är ingen nyhet för oss kristdemokrater, men den viktigaste brottsförebyggande faktorn är att skapa förutsättningar för starka, trygga och väl fungerande familjer så att barn och unga i Sverige får växa upp under trygga och goda förhållanden.

Betydelsen av närvarande föräldrar som ger barnen närhet och kärlek, som tränar dem i empati, fostrar dem att följa lagar och regler och som förmedlar goda värderingar, som får barnen att vilja göra rätt, att göra gott och att behandla andra med respekt är avgörande för att vi ska kunna skapa ett tryggare Sverige. Mycket handlar om etik och moral, och det handlar om värderingar och självkontroll. Och här menar jag att insatser för barn och unga inom socialtjänsten spelar en stor roll och kan spela en än större roll än i dag. Det är nämligen de tidiga insatserna som riktar sig till både barnen och föräldrarna som är mest verkningsfulla för att förebygga brott.

Herr talman! Satsningen på föräldrastödsprogram byggs nu ut med syfte att stärka föräldrastödet, med målet att de ska bli fler och kunna finnas i landets samtliga kommuner. Fler öppna stödformer inrättas exempelvis vid familjecentralerna som byggs ut. Regeringen ser behov av ökad samverkan mellan mödravårdscentral, barnavårdscentral, barnomsorg och skola, och inte minst behöver vi vidareutveckla det förebyggande arbetet genom fler hembesöksprogram inom BVC i fler delar av landet.

Riktat föräldraskapsstöd i grupp för föräldrar med normbrytande beteende behöver prioriteras eftersom detta stöd kan ha en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet. Det behövs särskilda föräldrastödsprogram anpassade för fäder. Naturligtvis är familjerådgivningen viktig och bör erbjudas i samtliga kommuner. Syftet är att lösa konflikter som annars riskerar att leda till splittrade familjer med det lidande som det många gånger medför för barn och vuxna.

Herr talman! I de fall där familjen brister och barnets bästa motiverar att vård och fostran ges utanför det egna hemmet är det Kristdemokraternas ambition att barnet så långt som möjligt ändå ska få växa upp i hemliknande förhållanden. Därför är det viktigt att vi skapar förutsättningar för fler familjehem samtidigt som vi stärker de familjehem som finns så att sammanbrott kan undvikas och barnen får möjlighet att stanna i ett hem där de kan få en trygg uppväxt.

Statsbidrag till kommunerna för subventioner av familjehemsplaceringar är en sak, men det krävs fler åtgärder. Det ekonomiska stödet till de familjer som väljer att bli familjehem behöver stärkas, så även stödet till familjehemmen för själva uppdraget.

Därför beslutade regeringen den 19 april i år att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla stödet till kommunerna i deras stöd och kontakt med familjehem. Det pågår också ett arbete sedan tidigare för att skapa bättre förutsättningar för familjehemmen och för att få fram fler familjehem. Ett regeringsuppdrag på det området ska återrapporteras senast den 31 oktober.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag påminna om att det är Kristdemokraternas och den borgerliga regeringens ambition att stärka barns rättigheter. Det gäller inte minst rättigheterna för barn som farit illa, som exempelvis fått uppleva våld från närstående.

Riksdagen har under innevarande riksmöte riktat ett tillkännagivande till regeringen när det gäller barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU. Det innebär att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga. Det har regeringen också för avsikt att göra.

Samtidigt bereds just nu i Regeringskansliet exempelvis frågan om vårdnadsöverflyttning, frågan om ökat skydd för barn när det gäller umgängesrätt för en förälder som har utövat våld och frågan om att både barn och vårdnadshavare som utgångspunkt ska ha rätt till ett juridiskt biträde när frågan om vårdnadsöverflyttning prövas. Jag ser fram emot att se resultatet av detta beredningsarbete.

Rättsfall som "Lilla hjärtat" och även fallet med åttaårige Tintin, som hittades död hemma hos sin pappa i början av detta år efter att pappan beviljats umgänge med sonen trots allvarliga varningssignaler, visar på att det kan vara livsavgörande att barnperspektivet får vara vägledande. Barnets bästa behöver tillmätas större betydelse i Sverige framöver.

(Applåder)

Fru talman! Det är ju känt sedan tidigare att socialdemokrater och kristdemokrater har olika syn på skatter. Min bestämda övertygelse är att höga skatter inte gör människor rikare utan faktiskt fattigare, men diskussionen lär väl fortsätta. Jag önskar att vi när vi har rett ut den ekonomiska situationen hamnar i en situation där vi har möjlighet att sänka skatterna ännu mer för vanliga människor som jobbar och att vi dessutom kan satsa ännu mer pengar på sjukvården. Det var någonting vi lyckades med under alliansåren när Sverige senast hade en borgerlig regering.

Det är ju så att om skatterna sänks och fler människor jobbar bidrar det till ökade skatteintäkter. Sedan handlar det naturligtvis om prioriteringar, men för Kristdemokraterna hamnar sjukvården alltid främst. Vi kommer att fortsätta satsa på sjukvården och även se till att skapa förutsättningar för starka och trygga familjer, därför att välfärd är att veta att vården finns där i tid när man behöver den. Men välfärd är också att veta att man kan leva på sin lön, försörja sin familj, bygga upp ett eget sparande och planera framtiden med dem man älskar.

Fru talman! Det är klart att den ekonomiska situation som Sverige befinner sig i är kännbar för samhällets verksamheter, statens verksamheter och sjukvården. Den är också kännbar för hushållen.

Det går att med retorik utmåla oss som att vi vill gynna en viss samhällsgrupp. Men faktum är att med Socialdemokraternas budgetalternativ hade 1 miljon svenskar fått högre skatt, i en situation då många undrar hur de ska få ihop sin vardag. Jag tycker inte att det är en politik att stoltsera med, att man vill ta mer av människors pengar. Jag tycker tvärtom att det är bra när människor får behålla mer av sin lön. Det skapar förutsättningar för starkare familjer.

Satsningarna på välfärden är viktiga för oss. Det är därför vi har lagt en tredjedel av reformutrymmet på att skjuta till resurser till kommuner och regioner. Det är helt enkelt något vi är beredda att fortsätta göra. Men våra resurser är inte obegränsade. Vi kan inte lova allt till alla. Men vi skjuter till resurser som gör skillnad.

Framför allt försöker vi komma åt de grundläggande problemen inom svensk sjukvård. Mer pengar räcker uppenbarligen inte i det trasiga sjukvårdssystem vi har. Vi vill ha mer statlig styrning. Det behövs en effektivare svensk sjukvård. Därför behöver regeringen ta de initiativ som den nu gör när det gäller en utredning av statligt huvudmannaskap, helt eller delvis, och en nationell kompetensförsörjningsplan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Man kan tycka att nationella kompetensförsörjningsplaner känns som självklarheter. Men faktum är att regionerna inte alltid har full koll på vilken personalsammansättning de har. Staten måste alltså gå in. Vi måste göra upp med de strukturella problemen inom svensk sjukvård.

Fru talman! För mig är det viktigt att personer som lider av könsdysfori kan få stöd och behandling snabbare än i dag.

Det finns också många svårigheter med sådan här lagstiftning. Det handlar om många olika delar. Eftersom regeringen inte har berett frågan färdigt ännu är jag inte beredd att ta ställning till just det här lagförslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Det är klart att det är positivt om vi kan säkerställa att vi inte öppnar för rättsosäkerhet eller godtycklighet i de situationerna och om vi samtidigt kan snabba på och göra det enklare för människor att få sin behandling. Men vi måste säkerställa att vi har en lagstiftning som är just rättssäker. Vi får helt enkelt återkomma i frågan.