Erik Hellsborn

Fru talman! Tack, statsministern, för en mycket informativ återrapport!

Det är uppenbart att det finns ett stort samförstånd inom Europa om behovet av att stärka försvarsförmågan för att kunna möta ett alltjämt aggressivt och imperialistiskt Ryssland. Stora summor pengar avsätts för detta, men som alla förstår spelar inte pengar någon roll om de inte kan omsättas i faktisk materiel.

Europas ekonomi är tolv gånger så stor som Rysslands, men trots det kan Ryssland producera ny militär materiel i minst lika hög fart som Europa – detta då man helt enkelt har en större och för ändamålet mer utbyggd industri jämfört med oss här i Europa. På kort sikt är det nog svårt att komma ifrån att Europa i stor utsträckning måste förlita sig på import för att kunna stärka försvarsförmågan, men på längre sikt är det önskvärt att vi i större utsträckning blir självförsörjande. Europeiska försvarsföretag är dock tveksamma till att expandera i nödvändig omfattning då sådan expansion givetvis är dyr, och man vet inte hur länge dagens stora efterfrågan kommer att kvarstå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från extra möte i Europeiska rådet den 6 mars

Jag vill därför fråga statsministern hur han ser på frågan och om det har förts några samtal kring hur den europeiska försvarsindustrin ska kunna förmås att växa.

Herr talman! Några hundra mil härifrån sitter en diktator som sätter skräck i sitt grannland - en mindre, demokratisk stat med blicken vänd västerut. Diktatorn säger att grannlandet styrs av fascister och att han måste förgöra dessa påstådda fascister. Diktatorn håller även ett högt tonläge mot demokratiska stater i väst som stöder det lilla grannlandet. Han säger att de genom sin hjälp hotar freden och stabiliteten i regionen.

Herr talman! Jag talar inte om Vladimir Putin. Jag talar inte om Ryssland eller Ukraina. Sydost om Ukraina ligger Kaukasien och länderna Azerbajdzjan och Armenien. Under många decennier var de delrepubliker i Sovjet, men de är sedan 90-talet självständiga stater. Men medan det kristna Armenien har utvecklats i demokratisk riktning och i dag har en regering som ser en framtid med väst snarare än i Putins postsovjetiska intressesfär ser det drastiskt annorlunda ut i det muslimska Azerbajdzjan.

Azerbajdzjan har sedan självständigheten varit en diktatur, i dag under presidenten Ilham Alijev, som ärvde posten av sin far. Sedan Sovjetunionens fall har regionen plågats av flera väpnade konflikter om territorium mellan de två länderna, framför allt om bergsregionen Artsach. Det är ett område som länge har bebotts av kristna armenier, som av naturliga skäl ville vara en del av Armenien, något som däremot inte accepterades av Azerbajdzjan, med hänvisning till de gränsdragningar som gjordes av Josef Stalin. En tyrann använder en annan för att rättfärdiga sina anspråk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det senaste kapitlet i den här historien kom i september 2023. Efter nio månader av blockad och humanitärt lidande gick den azerbajdzjanska armén in och tog kontroll över Artsach. Vad som följde var en etnisk rensning. Över 100 000 armenier, 99 procent av områdets befolkning, tvingades med fruktan för sina liv lämna det hem där de bott i generationer.

Artsach har sedan dess blivit den minst fria platsen i hela världen, enligt den välrespekterade tankesmedjan Freedom House. Det är ett svart hål där ingen frihet, inga rättigheter och ingen mänsklig värdighet existerar. Inte för att Azerbajdzjan i sin helhet är så mycket bättre. Landet är som sagt en diktatur och rankas lägre än både Ryssland och Belarus, detta på grund av avsaknad av fria val, fängslande av oppositionella och ett förtryck av minoriteter, där den antiarmeniska rasismen i det närmaste har blivit en statsideologi.

Men det här handlar inte bara om vad som har skett eller om vad som sker just nu utan även om vad som kan komma att ske. Diktatorn Alijev använder gång på gång en krigisk retorik mot Armenien. Han gör anspråk på territorium, och han beskriver den demokratiskt valda regeringen som fascister som han vill utrota. Risken för ett nytt krig känns inte långt borta.

Detta pratas det inte så mycket om i Europa, vilket kanske inte är så konstigt. Azerbajdzjan är ett betydligt mindre land än Ryssland och utgör inte ett hot på samma sätt som Ryssland. Att stå upp för Armenien mot Azerbajdzjan är först och främst en moralisk skyldighet. Det demokratiska väst bör alltid stå upp för demokrati och mot barbari.

Men för den som inte tycker att moral är skäl nog finns det också goda strategiska skäl. Armenien har rört sig bort från Ryssland och i riktning mot Europa under senare år. Det är dock ingen självklarhet att denna goda utveckling fortsätter. Det finns röster som tycker att kursändringen var ett misstag och hellre lutar sig mot Ryssland. Det finns också de som ser grannlandet Iran som en bättre säkerhetsgaranti än väst. Det ligger förstås i det demokratiska västs intresse att fler länder knyter band med oss än med regimerna i Moskva och Teheran.

Låt oss därför i Sverige och övriga väst stödja Armenien efter bästa förmåga och göra klart för regimen i Baku att vi inte accepterar det sätt de behandlar vare sig sin egen befolkning eller sina grannar på - för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter, men också för ett starkare Europa och en starkare västerländsk civilisation.

(Applåder)

Herr talman! På tal om försvarsberedskapen skulle jag vilja fråga statsministern om den tidigare antagna Versaillesförklaringen, där Europas stats- och regeringschefer enades om att öka sina länders försvarsanslag. Sedan den antogs 2022 har många länder ökat sina försvarsanslag, men det skiljer sig givetvis mycket mellan olika länder. Jag har förståelse för att detta inte är ett Natoforum, men många EU-länder är också Natoländer. Natos tvåprocentsgräns kan därmed ses som en relevant faktor i sammanhanget.

Sedan fördraget antogs för två år sedan har fler europeiska länder, däribland Sverige, börjat leva upp till tvåprocentsmålet. Alla gör dock inte det. Jag skulle vilja fråga statsministern: Har det förts några diskussioner med de länder som i dag lägger en orimligt liten andel av sin budget på försvarsanslag, och har man framfört några önskemål om att dessa anslag ska ökas?

Fru talman! Det är lite magstarka antydningar och anklagelser här. Socialdemokraterna hade som sagt makten i åtta år. Man hade åtta år på sig att genomföra det man tycker skulle ha genomförts för två år sedan. De gjorde inte det.

Under sittande högerregering har tullen mer pengar än de hade under Socialdemokraternas styre, de har större befogenheter än de hade under Socialdemokraternas styre och de har bättre verktyg än under Socialdemokraternas styre. Utvecklingen går alltså åt rätt håll under vårt styre, inte under socialdemokratiskt styre.

(Applåder)

Fru talman! Jag får erkänna att jag har svårt att känna igen mig i den verklighetsbeskrivning som ledamoten målar upp. Ledamoten representerar Socialdemokraterna, partiet som satt i regeringsställning i åtta år innan Tidösamarbetet tog över. Man hade åtta år på sig att genomföra det man säger sig vilja göra nu. Frågan är varför man inte gjorde detta.

Det som har skett de senaste två åren är att tullen har fått mer pengar än någonsin. De växer; de anställer fler personer. De har genom den här lagstiftningen fått bättre verktyg, större befogenheter och bättre utrustning. Tullen står i dag starkare än någonsin. Det ska vi vara stolta över.

Fru talman! Sverige är ett fantastiskt land att bo i på många sätt. Vi som bor här har mycket att vara glada och stolta över. Men givetvis är inte allting perfekt. En sak som inte är perfekt är den grova brottslighet som under många år plågat vårt land. Samvetslösa gäng fyller sina fickor genom utpressning, bedrägerier och narkotikaförsäljning. De tvekar inte att skjuta eller att detonera sprängladdningar mitt ute bland vanliga hederliga människor för att försvara sin ljusskygga verksamhet och inkomsterna från den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny tullbefogenhetslag

Svenska folket har fått nog av dessa bovar och banditer. Löftet att slå ned hårt på dessa var en av de främsta anledningarna till att svenska folket valde en ny regering 2022.

Sedan valet har vi sverigedemokrater och våra Tidökollegor arbetat hårt för att infria våra löften till svenska folket. Vi har skärpt straffen för narkotikabrott, rån, utpressning och en rad andra brott. Vi har tillfört större ekonomiska resurser till tull, polis och domstolar, och vi har gett polisen utökade befogenheter för att de ska kunna göra sitt arbete.

Ett exempel på detta är lagen om hemliga tvångsmedel. Polisen rapporterar att de bara mellan oktober 2023 och februari 2024 kunde gripa 30 kriminella tack vare den nya lagen. I flera fall kunde de i samma veva också beslagta vapen, narkotika och svarta pengar.

Ett annat exempel är vistelseförbudet. Det har bland annat testats i problemområdet Rågsved centrum i södra Stockholm. Resultatet har varit gott. När tidningen Expressen besökte området och talade med företagare och flanörer vittnade dessa om en markant skillnad. Det gäng som öppet langat narkotika var borta. Gamla stamkunder vågade återvända till fik och restauranger. "Det är 100 procent lugnare", sa en intervjuad företagare.

Fru talman! Under de gångna två åren har Sverigedemokraterna och övriga Tidöpartier genomfört den största offensiven mot den organiserade brottsligheten i det moderna Sveriges historia. Men vi är långt ifrån färdiga.

I dag är vi här för att diskutera nästa steg i vår kamp mot de kriminella gängen och andra lagbrytare: den nya tullbefogenhetslagen. Denna innebär bland annat att tulltjänstemän får rätt att använda våld i fler situationer, en utökad rätt att stoppa fordon och ökade möjligheter att skyddsvisitera i kontrollverksamheten. Tulltjänstemän får rätt att avlägsna ordningsstörande personer från en kontrollplats. De får öppna försändelser i fler fall än i dag, de får stänga av områden vid den inre gränsen och de får större möjligheter att leda förundersökningar.

Med dessa befogenheter ges tullen nu bättre förutsättningar än någonsin att upptäcka och stoppa smugglare. Det kan inte nog betonas hur viktigt detta är. Varje pistol och granat och varje paket med narkotika som stoppas vid gränsen slår mot gängens inkomster och våldskapital. Varje gängmedlem som grips, döms och fängslas för smuggelbrott är en mindre som kan sprida skräck och otrygghet i samhället och en mindre som kan locka in naiva ungdomar på brottets bana.

Fru talman! Under de senaste två åren har vi gjort det betydligt jobbigare att vara kriminell i Sverige. Nu gör vi det ännu jobbigare.

(Applåder)

Fru talman! Då ska vi äntligen komma till skott med förslaget om kompensation för människor födda 1957 och 1959, något som tveklöst varit efterlängtat bland tiotusentals personer runt om i landet. Förslaget kommer att reparera de olyckliga bieffekter som kom av den tidigare reformen med höjd pensionsålder.

Vi sverigedemokrater var vid beslutandet om detta inte med i Pensionsgruppen. Vi var från första början emot förslaget om höjd pensionsålder och hade därmed inte släppt igenom förslaget. Sedan 2023 är dock Sverigedemokraterna med i Pensionsgruppen, vilket vi ser som en stor tillgång för framtida beslutsfattande.

Vi har nu tillsammans med regeringen föreslagit en kompensation till 57:orna. I lagrådsremissen föreslås också en höjning av åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget för att personer födda 1959 inte ska drabbas på samma sätt. Förslagen aviserades i budgetpropositionen för 2024.

Jag kan konstatera att det inte inkommit några följdmotioner på propositionen. Att en enig riksdag kan sluta upp bakom förslaget vittnar om att det är väl formulerat och genomarbetat. Det skänker förhoppningsvis också en extra trygghet till berörda personer att veta att Tidöpartierna och oppositionen är eniga och att det inte föreligger någon risk för ändringar vid ett eventuellt framtida regeringsskifte.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för mycket relevanta synpunkter! I mångt och mycket håller jag med om det som framförs. Hästnäringen är viktig i Sverige. Travsporten är någonting positivt.

Jag tror även att Sverigedemokraterna och Centerpartiet är överens om att det totala skattetrycket i Sverige snarare bör minska än öka. I det här specifika fallet bedöms dock en höjning av spelskatten kunna ge medel till nödvändiga statliga satsningar utan att samtidigt ge alltför negativa effekter på berörda sektorer. Med detta sagt kommer vi givetvis att hålla ett öga på utvecklingen och på hur branschen påverkas. Om effekterna konstateras bli alltför stora är Sverigedemokraterna absolut inte främmande för att se över skattenivån i framtida förhandlingar.

Fru talman! I dag debatterar vi spelskatten, som är en form av punktskatt. Detta är värt att betona då spelpolitiken och punktskatten har olika mål som bör tas i beaktning när framföranden av förslag görs.

Vi i Sverigedemokraterna ställer oss bakom utskottets förslag till beslut. Förslaget innebär att punktskatten på spel höjs från 18 till 22 procent av behållningen för varje beskattningsperiod. Detta är angeläget då syftet med spelskatten är att uppfylla dagens spelreglering.

"Målet är en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll, som värnar intäkterna till det allmänna och som ger goda förutsättningar för allmännyttig ideell verksamhet att erhålla finansiering genom intäkter från spel. De negativa konsekvenserna av spelande ska minskas och det ska råda hög säkerhet i spelen. Spel om pengar ska omfattas av ett starkt konsumentskydd och inte kunna missbrukas för kriminell verksamhet."

Så lyder målet för spelpolitiken, som därmed lägger grunden för den föreslagna höjningen av spelskatten. Syftet med punktskatt är att styra konsumtion och investeringar i motiverbar riktning med hänsyn till folkhälsa, miljönytta och andra effekter som önskas uppnås. Detta ska inte slå mot svenska företag eller svenska konsumenter på ett orimligt sätt.

Skälen till höjningen av spelskatten är flera. Ett av syftena med spelregleringen är att överskottet från spelverksamhet ska bidra till finansieringen av statliga verksamheter, vilket en höjning av skatten förväntas göra.

En höjd skatt anses även kunna påverka kanaliseringsgraden, det vill säga andelen av spelaktiviteten hos företag med licens i Sverige. Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna vill undvika att en för hög skatt leder till att spelaktivitet flyttas till olicensierade aktörer. Därför har vi bara föreslagit en försiktig höjning.

Spellicensutredningen kom 2015 fram till slutsatsen att en skatt på drygt 20 procent kan anses vara förenlig med syftet att uppnå en kanaliseringsgrad på minst 90 procent. Detta har tagits fram med försiktighet för att undvika att det uppstår orimligt negativ påverkan på licensbaserade spel i Sverige.

Fru talman! Med målen för punktskatten och spelpolitiken uppfyllda ställer vi i Sverigedemokraterna oss bakom utskottets förslag om höjd spelskatt.

Fru talman! Låt mig först säga att jag inte riktigt känner igen mig i den verklighetsbeskrivningen. I vårändringsbudgeten tillförs mer pengar till välfärden i regionerna, så att vi skulle nedprioritera det köper jag inte på något sätt och vis.

Sedan kan jag bara upprepa vad jag har sagt om tullen: Tullens resurser stärks. Budgeten växer, och den kommer att fortsätta växa. Man får dessutom bättre befogenheter och bättre utrustning. Vi stärker tullen, och det önskar jag att ni hade gjort redan när ni hade makten, Patrik Björck.

(Applåder)

Fru talman! Det kan ledamoten absolut få. Vi kan börja med tullen. Låt oss först konstatera att tullen förstärks, att vi tillför mer medel och att tullen kommer att bli starkare nu än vad den har varit under de åtta år då Socialdemokraterna hade regeringsmakten.

Det är jätteroligt att Socialdemokraterna nu verkar ha fått väldigt bråttom att förstärka tullen, men det väcker en naturlig följdfråga: Varför hade man inte så bråttom under de åtta år då man själv styrde?

Vi i skatteutskottet besökte Tullverket för inte alltför länge sedan och ska komma ihåg vad de sa till oss, nämligen att de inte har kapacitet att växa hur mycket som helst inom sin nuvarande organisation. De har en maxgräns för hur många nya tullare de kan utbilda utan att det går ut över ordinarie verksamhet.

Att ösa massvis av pengar över dem på ett fat riskerar att leda till att pengar bara blir liggande, och det är inte ett ansvarsfullt sätt att hantera skattemedel. Tullen ska växa, men det är bättre att de växer år för år. Det hade varit önskvärt att de hade gjort det redan under de år då Socialdemokraterna hade makten.

Vad gäller plastpåseskatt kontra sjukvård kan man ifrågasätta om det ligger under detta ämne att prata om finansiering av sjukvård, men låt oss konstatera att huvudansvaret för sjukvården ligger på regionerna. Om ledamoten undrar hur samtalen går när jag talar med väljare i min hemregion kan jag säga att jag inte har något att skämmas över. Jag är hallänning och kommer från en högerstyrd region som rankas som en av de tre bästa sjukvårdsregionerna när det gäller i princip alla parametrar.

Ifall ledamoten tycker att det saknas pengar på många håll kanske finansieringen ute i de socialdemokratiskt styrda regionerna borde ses över när det gäller vad man prioriterar och satsar på, eftersom det framför allt verkar vara socialdemokratiska regioner snarare än högerstyrda som klagar på underskott.

Fru talman! Uppbörden av punktskatt måste göras på ett sätt som uppnår syftet med skatten, det vill säga att styra konsumtionen eller investeringar i en viss riktning, med hänsyn till de effekter som man önskar uppnå. Punktskatterna är också en viktig inkomstkälla för staten.

Betänkandet behandlar de motioner som har kommit in under allmänna motionstiden. Sverigedemokraterna står naturligtvis bakom alla sina reservationer i detta betänkande, men för tids vinning yrkar jag endast bifall till reservation 15 under punkt 7.

Fru talman! Den sammantagna bedömningen av punktbeskattning är att den ofta träffar näringslivet, inte minst när det kommer till kemikalieskatten. Från den förra regeringen tycktes det inte heller finnas någon självkritik när vi tittar på de olika punktskatter som bara pumpades ut.

Syftet med punktskatter är att styra konsumtionen och investeringar i motiverbar riktning med hänsyn till folkhälsa, miljönytta eller andra effekter man önskar uppnå. Detta ska inte slå mot svenska företag eller svenska konsumenter på ett orimligt sätt.

Just kemikalieskatten infördes för att minska bland annat förekomsten av flamskyddsmedel i elektronik. Kemikalieskatten är svår att motivera utifrån ett miljöperspektiv, då den snarare hämmar utvecklingen mot önskvärt mål och har fungerat som en straffskatt på hemelektronik utan att i någon större utsträckning bidra till att minska förekomsten av farliga kemikalier.

Den svenska marknaden är i ett globalt perspektiv en liten marknad för elektronikjättarna, vilket gör att en isolerad svensk straffbeskattning på elektronikprodukter har en begränsad inverkan på deras sortiment. Då det samtidigt råder global konkurrens sett till prissättning blir det naturligt att konsumenterna väljer att importera sin elektronik snarare än att vända sig till sin lokala elektronikhandlare, varpå jobb och momsintäkter går förlorade i Sverige.

Kemikalieskatten lönar sig med andra ord endast på marginalen för staten, och dess effekt på hälsa och miljö är och förblir osäker. Kemikalieskatten uppfyller därmed inte sitt syfte och är en belastning för näringslivet.

Fru talman! Sverigedemokraterna var redan före kemikalieskattens införande emot förslaget och har sedan den förra socialdemokratiska regeringen införde den verkat för att den ska slopas.

Den nya regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna vänt den negativa utvecklingen av ej motiverbara punktskatter.

Bland annat plastpåseskatten är en punktskatt som vi har varit emot och sedan även drivit på för att avskaffa, då den likt kemikalieskatten inte har haft den betydande miljöeffekt som den förra socialdemokratiska regeringen vid införandet påstod att den skulle få. Våra farhågor visade sig efter analys vara sanna, och vi har nu tillsammans med sittande regering beslutat att ta bort denna flopp till punktskatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt och tull

Tillsammans med regeringen har Sverigedemokraterna även kommit överens om förslaget att husbilar inte längre ska omfattas av malusbeskattningen. Detta är naturligtvis ett glädjebesked inom husbilsbranschen, som tidigare har lagt fram klagomål mot beskattningen då de husbilar som omfattas av den bara körs i snitt 400 mil per år.

Förslaget innebär att den förhöjda fordonsskatten på husbilar nästa år kan slopas då den endast slår mot husbilsbranschen utan någon vidare miljönytta. Även detta är ett exempel på när Sverigedemokraterna driver en politik inom punktskatteområdet där verklighetens påverkan går före ej motiverbara beskattningar.

Nu föreslås även att punktskatten på cigaretter och snus ska ändras. En sänkning av snusskatten med 20 procent och en höjning av cigarettskatten med 9 procent är i linje med den hälsopåverkan som respektive tobakssort innebär för svenska folket.

Fru talman! Detta är bara några få av de många förslag som Sverigedemokraterna har lagt fram som har visat sig vara bättre förankrade i verkligheten än den tidigare regeringens förslag. Därför vill jag ännu en gång understryka att kemikalieskatten, tillsammans med resten av Sverigedemokraternas reservationer i betänkandet, har samma verklighetsförankrade syfte, nämligen att punktskatterna ska användas som ekonomiska styrmedel för att styra svenska intressen i önskvärd riktning, inte att slå mot näringslivet eller konsumenterna med straffbeskattning utan önskvärt resultat.

Fru talman! I betänkandet har även tull infogats, och jag vill säga några ord om det också.

Tullverkets verksamhet har i många år, i stort sett sedan EU-inträdet 1995, varit underfinansierad. Tullpersonalen har utökats successivt de senaste åren, vilket har medfört att fler beslag av vapen och narkotika har kunnat göras. Detta räcker dock inte. Tullen är ofta underbemannad, och betydligt fler beslag och kontroller skulle kunna göras om Tullverket får mer resurser över tid för att kunna utbilda och anställa fler tulltjänstemän.

Både allmänhet och tullpersonal upplever frustration då de inte har befogenhet att stoppa fordon eller personer som lämnar landet, då det bara är polisen som har denna befogenhet. För att ge befogenhet till Tullverkets personal att genomsöka fordon på väg att lämna landet behöver transport av stöldgods klassificeras som ett smugglingsbrott.

Sverigedemokraterna har ända sedan 2010 föreslagit kraftigt höjda anslag för Tullverket och fortsätter även i detta betänkande att lägga fram förslag som kan stärka Tullverkets oerhört viktiga verksamhet genom ökade befogenheter.

När det gäller de finansiella förutsättningarna och de juridiska befogenheterna har det visat sig att tidigare regeringars förslag är alltför klent tilltagna för att vara i närheten av att lösa problemen, vilket Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen nu vänder i rätt riktning.

Herr talman, riksdagskollegor och åhörare! Den 5 juli 1921 drog den sovjetiska diktatorn Josef Stalin ett streck på en karta. Med detta streck beslutade han att det område som i dag är känt som Artsach, eller Nagorno-Karabach, skulle tillhöra den huvudsakligen muslimska azerbajdzjanska delrepubliken snarare än den armeniska - detta trots att en stor majoritet av invånarna i Artsach var kristna armenier.

Detta var med stor sannolikhet en mycket medveten sovjetisk strategi. Genom att dra nya gränser som splittrade gamla etniska och religiösa gemenskaper minskade man samhörigheten i delrepublikerna och därmed risken för uppror mot den kommunistiska centralmakten i Moskva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Sedan dess har 100 år passerat. Sovjet är upplöst, men det där strecket som Stalin drog går igen än i dag. När Sovjetunionen upplöstes återuppstod såväl Azerbajdzjan som Armenien som självständiga stater. Den armeniska majoriteten i Artsach ville tillhöra Armenien, men detta gick inte Azerbajdzjan med på, med hänvisning till det där strecket. Resultatet blev den första av flera våldsamma konflikter i området, med Azerbajdzjan på ena sidan och Armenien och det armeniska självstyret i Artsach på den andra. Under de år som har passerat sedan dess har Armenien och i någon mån även Artsach utvecklats i demokratisk riktning medan Azerbajdzjan däremot har förblivit en diktatur av sovjetiskt snitt.

Det senaste kapitlet i den här historien kan sägas ha inletts den 12 december 2022, då Azerbajdzjan påbörjade en blockad av den enda vägen mellan Armenien och Artsach. Resultatet blev en humanitär katastrof. Mat, medicin, bränsle och el blev bristvaror. Operationer fick utföras utan bedövning. Gravida kvinnor drabbades av missfall på grund av undernäring.

Blockaden varade i drygt nio månader och avslutades i september, när den azerbajdzjanska armén valde att invadera och ta kontroll över hela området. Vad som följde var de facto en etnisk rensning, när över 100 000 armenier, mer än 99 procent av befolkningen i området, flydde till Armenien och övergav de hem där deras familjer bott i många generationer.

Utöver detta har vi kunnat se hur statyer och monument med kristna motiv förstörts och hur kyrkor gjorts om till moskéer. Azerbajdzjan nöjer sig inte med att fördriva Artsachs invånare - man vill även förgöra deras kultur och historia. Artsach, som är ett av de områden i världen som har längst kristen historia, håller nu på att islamiseras och turkifieras.

I den demokratiska västvärlden har Azerbajdzjan kritiserats för sitt agerande i Artsach, sina aggressioner mot grannlandet Armenien och bristen på demokrati och mänskliga rättigheter inom de egna gränserna. Kritiken har dock bitvis varit tämligen mild och från vissa europeiska länder i det närmaste obefintlig.

Anledningen till detta stavas energiberoende. När EU införde sanktioner mot Ryssland vände man sig i stället till Azerbajdzjan för att importera gas och olja - detta trots att Ryssland och Azerbajdzjan under de senaste fyra åren knutit allt närmare band och det finns starka indikationer på att mycket av den gas och olja som exporteras från Azerbajdzjan ursprungligen kommer från just Ryssland. En av Ursula von der Leyens mindre hedervärda stunder får sägas vara när hon tog den azerbajdzjanska diktatorn Alijevs hand och kallade honom för EU:s pålitliga partner.

Här faller ett än större ansvar på oss, som har kommit längre i elektrifieringen och inte är lika beroende av gas, att stå upp för fred, frihet och mänskliga rättigheter i södra Kaukasien. Detta handlar nämligen inte bara om vad som har hänt utan lika mycket om vad som kan komma att hända framöver. Precis som många fruktar att Putin inte kommer att nöja sig om han lyckas kuva Ukraina finns det starka skäl att tro att Alijev inte kommer att nöja sig med att ha kuvat Artsach. Han har tidigare hållit aggressiva tal där han talat om att Armenien saknar rätt att existera som ett självständigt land, och han har beskrivit hela eller delar av landets territorium som västra Azerbajdzjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Enligt mitt ursprungliga manus, som jag skrev i förra veckan, skulle jag nu säga att det finns risk för mer militärt våld i en nära framtid. Tyvärr har det sedan dess visat sig att framtiden är nu. I går morse attackerade azerbajdzjansk militär en armenisk gränsposition och sköt ihjäl fyra gränsvakter. Diktaturens aggressioner sker nu. Människor dödas nu.

Omvärlden har ett ansvar att göra klart för Azerbajdzjan att detta inte kommer att accepteras. I detta avseende har Frankrike mer än något annat land varit ett föredöme. Man har varit lika tydlig i sin kritik mot Azerbajdzjan som i sitt stöd för Armenien - ett föredöme att följa och låta sig inspireras av.

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket för svaret, herr statsminister! Jag får väl bara göra ett medskick om mitt önskemål till framtiden - att Sverige och EU engagerar sig i frågan.

Vi har ju sett hur Frankrike på ett föredömligt sätt har engagerat sig genom att skicka militär personal till sin ambassad och öppna upp för export av militär materiel till Armenien för att hjälpa landet att skydda sin befolkning och sin territoriella integritet. Jag hoppas att fler länder inom EU - inklusive Sverige, givetvis - ska följa Frankrike i framtiden.

Fru talman! Statsministern nämnde som hastigast konflikten i södra Kaukasien mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Att denna konflikt är aktuell har vi sett prov på tidigare i höst, när den muslimska diktaturen Azerbajdzjan gick in militärt i regionen Nagorno-Karabach. Det resulterade de facto i en etnisk rensning när över 100 000 kristna armenier valde att fly från sina hem i det land där deras förfäder bott sedan urminnes tider.

Den azeriske diktatorn Alijev för sig med ett väldigt aggressivt språkbruk och en väldigt krigshetsande retorik, vilket indikerar att fred antagligen inte ligger på bordet den närmaste tiden.

Vad jag vill fråga statsministern är exakt vad det pratades om gällande denna konflikt under rådsmötet.

Herr talman! Jag ber om ursäkt om jag uttryckte mig otydligt. När jag talade om samförstånd menade jag inte samförstånd inom Tidösamarbetet. Arbetsmarknadspolitik berörs som sagt inte där. Det jag menar är att det i många delar av arbetsmarknadspolitiken borde kunna finnas utrymme för samförstånd mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Givetvis tycker vi inte likadant i alla frågor, men jag vill argumentera för att våra två partier står närmare varandra än vi kanske står några av våra respektive samarbetspartier.

Återigen - vi politiker ska peka ut riktningen. Detaljerna måste utredas. Jag tänker inte stå här och säga att vi ska göra exakt det ena eller det andra. Men vi pekar ut åt vilket håll politiken ska gå.

Herr talman! Tack, ledamoten, för relevanta synpunkter och relevanta frågor!

Inom politiken pekar vi ut riktlinjer. Innan vi går ned på detaljnivå ska det givetvis utredas ordentligt. Jag tänker inte stå här och säga att vi ska göra ditt eller datt på detaljnivå. Det handlar om en bredare politisk vilja för vad vi ska åstadkomma.

Vi kan konstatera ett par saker om arbetsmarknadspolitiken i Sverige. Det ena är att den inte regleras i Tidöavtalet. Dessutom har våra två partier faktiskt majoritet i den här kammaren. Jag har alltså en förhoppning att vi ska kunna finna samförstånd mellan våra två partier, även om ledamoten inte verkar hålla med om just de här synpunkterna. Men i många andra frågor finns det ändå bred samsyn mellan våra två partier. Det finns definitivt större samsyn mellan våra partier än det gör med vissa partier som ingår i ledamotens regeringsunderlag.

Min motfråga blir alltså: Ska vi inte sätta oss ned tillsammans och försöka hitta gemensamma lösningar på detta?

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 1.

Sverigedemokraterna vill att en ny form av lärlingsanställningar ska skapas. Förebilden är Norge, Danmark och Tyskland, där detta har fungerat som ett mycket effektivt sätt att skapa nya arbetstillfällen för inte minst ungdomar. Det finns egentligen inget skäl att tro att det skulle fungera sämre här i Sverige.

I Sverige har vi två parallella problem. Å ena sidan har vi en hög arbetslöshet inom vissa kategorier av befolkningen. Samtidigt saknas det å andra sidan arbetskraft inom en rad sektorer. De arbetssökande har helt enkelt inte den utbildning som krävs för de arbeten som utannonseras.

Det är Sverigedemokraternas uppfattning att lärlingsanställningar är en viktig pusselbit för att lösa de här problemen. Alla människor har inte så kallat läshuvud. Många människor lär sig bättre genom att göra än genom att läsa. Att gå som lärling skulle underlätta för dessa människor att komma ut och ta ett arbete inom en bristsektor.

Vi vet också att den grupp av människor där arbetslösheten är som högst är personer med invandrarbakgrund och icke-västlig bakgrund. Inom den kategorin är det många som kanske inte behärskar språket så bra, vilket givetvis gör det svårare att studera på högre nivå. Det är en barriär. Även för denna grupp skulle det underlätta att komma ut på arbetsmarknaden med lärlingsanställningar. På så vis är detta inte bara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd utan även en integrationspolitisk dito.