Riksflödet
Logga in
Replikerade på Erik Hellsborn ·

Serkan Köse (S) om Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen

Serkan Köse (S) svarade Erik Hellsborn i en replik om Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i debatten ”Protokoll 2022/23:98 Onsdagen den 26 april” den 26 april 2023.

Erik HellsbornSD· i en replikTack, ledamoten, för relevanta synpunkter och relevanta frågor! Inom politiken pekar vi ut riktlinjer. Innan vi går ned på detaljnivå ska det givetvis utredas ordentligt. Jag tänker inte stå här och säga att vi ska göra…
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 1.

Sverigedemokraterna vill att en ny form av lärlingsanställningar ska skapas. Förebilden är Norge, Danmark och Tyskland, där detta har fungerat som ett mycket effektivt sätt att skapa nya arbetstillfällen för inte minst ungdomar. Det finns egentligen inget skäl att tro att det skulle fungera sämre här i Sverige.

I Sverige har vi två parallella problem. Å ena sidan har vi en hög arbetslöshet inom vissa kategorier av befolkningen. Samtidigt saknas det å andra sidan arbetskraft inom en rad sektorer. De arbetssökande har helt enkelt inte den utbildning som krävs för de arbeten som utannonseras.

Det är Sverigedemokraternas uppfattning att lärlingsanställningar är en viktig pusselbit för att lösa de här problemen. Alla människor har inte så kallat läshuvud. Många människor lär sig bättre genom att göra än genom att läsa. Att gå som lärling skulle underlätta för dessa människor att komma ut och ta ett arbete inom en bristsektor.

Vi vet också att den grupp av människor där arbetslösheten är som högst är personer med invandrarbakgrund och icke-västlig bakgrund. Inom den kategorin är det många som kanske inte behärskar språket så bra, vilket givetvis gör det svårare att studera på högre nivå. Det är en barriär. Även för denna grupp skulle det underlätta att komma ut på arbetsmarknaden med lärlingsanställningar. På så vis är detta inte bara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd utan även en integrationspolitisk dito.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Låt mig när det gäller lärlingsanställningar konstatera att det redan i dag i skollagen finns gymnasielärlingsutbildning som man kan börja första, andra eller tredje läsåret. Det är väl bra att det finns gymnasielärlingsutbildning, och det är bra för elever att få praktisk erfarenhet. Utbildningsformen finns också redan i dag för väldigt många olika utbildningar - frisör, kock, elektriker och liknande - på den svenska arbetsmarknaden. Därför delar jag utskottets mening när utskottet skriver att det är viktigt att sådana här arbetsrättsliga förändringar är förankrade hos parterna, inte minst när det gäller nyanställningar.

Jag tänker dock inte uppehålla mig vid det, utan jag tänker uppehålla mig vid Sverigedemokraternas senaste kommittémotion, som ledamoten inte sa någonting om. Där skriver Sverigedemokraterna att man vill ta bort "särlösningar baserade på födelseland", på tal om icke-västlig bakgrund. Man tycker också att "lönesubventioner som utgår ifrån födelseland" på sikt ska avvecklas.

Då vill jag fråga ledamoten vilka konkreta åtgärder Sverigedemokraterna planerar att vidta för att avskaffa de så kallade särlösningar som baseras på den arbetslöses födelseland. Dessutom är jag väldigt intresserad av om Sverigedemokraterna kan ge exempel på de lönesubventioner man vill avveckla som i dag utgår från födelseland.

Herr talman! Tack, ledamoten, för relevanta synpunkter och relevanta frågor!

Inom politiken pekar vi ut riktlinjer. Innan vi går ned på detaljnivå ska det givetvis utredas ordentligt. Jag tänker inte stå här och säga att vi ska göra ditt eller datt på detaljnivå. Det handlar om en bredare politisk vilja för vad vi ska åstadkomma.

Vi kan konstatera ett par saker om arbetsmarknadspolitiken i Sverige. Det ena är att den inte regleras i Tidöavtalet. Dessutom har våra två partier faktiskt majoritet i den här kammaren. Jag har alltså en förhoppning att vi ska kunna finna samförstånd mellan våra två partier, även om ledamoten inte verkar hålla med om just de här synpunkterna. Men i många andra frågor finns det ändå bred samsyn mellan våra två partier. Det finns definitivt större samsyn mellan våra partier än det gör med vissa partier som ingår i ledamotens regeringsunderlag.

Min motfråga blir alltså: Ska vi inte sätta oss ned tillsammans och försöka hitta gemensamma lösningar på detta?

Herr talman! Jag känner inte riktigt att jag fick svar på min fråga. Ledamoten var inne på samförstånd och Tidöpartierna. Förstår jag rätt? Menar ledamoten att det i dag finns någon sorts samförstånd i majoritetskonstellationen om att ta bort särlösningen baserad på födelseland och att man vill att lönesubvention som utgår från födelseland ska avvecklas på sikt? Jag undrar om det finns någon typ av samförstånd - bara så att jag förstår.

Jag vill ändå komma tillbaka till min fråga. Vilka konkreta åtgärder planerar Sverigedemokraterna att man ska vidta för att avskaffa de så kallade särlösningarna? Om ledamoten kan säga någonting om det blir jag tacksam.

Herr talman! Jag ber om ursäkt om jag uttryckte mig otydligt. När jag talade om samförstånd menade jag inte samförstånd inom Tidösamarbetet. Arbetsmarknadspolitik berörs som sagt inte där. Det jag menar är att det i många delar av arbetsmarknadspolitiken borde kunna finnas utrymme för samförstånd mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Givetvis tycker vi inte likadant i alla frågor, men jag vill argumentera för att våra två partier står närmare varandra än vi kanske står några av våra respektive samarbetspartier.

Återigen - vi politiker ska peka ut riktningen. Detaljerna måste utredas. Jag tänker inte stå här och säga att vi ska göra exakt det ena eller det andra. Men vi pekar ut åt vilket håll politiken ska gå.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.