Emma Ahlström Köster

Fru talman! Jag är alldeles nyss hemkommen från Vasaloppets vintervecka. Vasaloppet är världens äldsta och största långlopp på skidor. Den första tävlingen ägde rum år 1922, och då deltog 119 manliga skidlöpare. Förra året firade loppet 100 år, och i dag är det inga 119 utan 15 000, både kvinnor och män, som kör de nio klassiska milen mellan Sälen och Mora.

I helgen kunde jag själv tillsammans med andra åkare på en 30, 45 eller 90 kilometer lång bana uppleva den pirriga stämningen före loppet. Vi stakade oss fram i uppförsbackarna och hukade oss i nedförsbackarna för att till slut, med stor lättnad och stolthet, äntligen få ta emot den välförtjänta medaljen vid målgången i Mora.

Längs vägen hejades vi fram av peppande publik, föräldrar, syskon, grannar, äkta makar och vänner. På plats hade jag också glädjen att få se och uppleva de pigga och pirriga tonåringar som förberedde sig för Ungdomsvasan. Några gjorde sitt allra första skidlopp den dagen. Jag såg också veteraner som genomförde sitt lopp för kanske 40:e gången, med lika stort engagemang i år som alla tidigare år. Vilka förebilder dessa veteraner är för oss alla!

Idrotten spelar en otroligt stor roll för folkhälsan men också för gemenskapen och inspirationen. Kan hon så kan jag! Eller: Ska vi göra det tillsammans?

Fru talman! Jag har haft förmånen att växa upp i Skåne. Där är avstånden små och engagemanget för idrott och friluftsliv stort. Det stora utbudet av aktiviteter ger många valmöjligheter för barn och unga. Våra föreningar har också kunnat karva fram elitidrottare, som är ansikten utåt för hela Sverige. Tillåt mig nämna några: Ludvig Åberg i golf, Peder Fredricson i ridsport eller varför inte Truls Möregårdh i pingis. I Lund är handboll stort. I Svedala vill många spela tennis, och i Kävlinge står en ny simhall redo och färdig att användas till glädje för simklubben och medborgarna.

Men det är långtifrån alla regioner eller kommuner som har motsvarade utbud eller som investerar i dyra anläggningar och simhallar. Anläggningsfrågor är aktuella, har så varit i årtionden och är det även fortsatt. Under den förra regeringens tid gjordes mycket lite för att förbättra situationen.

Den nuvarande regeringen vill börja från början och ta nya grepp. Det är därför vi har gett Centrum för idrottsforskning uppdraget att göra en analys av tillgången till idrottsanläggningar med fokus på skolfastigheter. Låt oss börja där vi redan har en outnyttjad resurs!

Målet är att skapa större förståelse för och kunskap om tillgängligheten och möjligheten att nyttja de anläggningar som redan finns. I mitten av mars får vi ta del av vad utredningen har kommit fram till. Först när vi vet hur saker och ting ser ut kan vi tolka det och fatta kloka beslut om vad vi ska göra härnäst.

I höstas satsade regeringen 130 miljoner kronor extra för att öka tillgången till idrottsanläggningar runt om i landet. Med hjälp av dessa pengar har vi kunnat utöka stödet så att fler barn och unga har välkomnats in i idrottsgemenskapen.

Fru talman! Under den senaste tiden har många alarmerande och oroväckande rapporter kommit in om ökade kostnader för barn- och ungdomsidrott. För vårdnadshavare med idrottande barn och unga mellan 15 och 18 år har kostnaderna så mycket som fördubblats sedan 2003.

Det är många faktorer som gör att kostnaderna ökar, och vi känner alla till världsläget. Men det riskerar också att öka en redan ganska stor segregation mellan olika grupper när det kommer till just idrottande. Pengar är inte hela lösningen, men familjer som bor i socialt utsatta områden kan ha svårt att prioritera barnens aktiviteter när terminsavgifterna ibland konkurrerar med matkasse eller elräkning.

Under den förra mandatperioden, med socialdemokratiskt styre, såg vi detta fortskrida. Gapet mellan dem som redan hade ett stort engagemang i sin idrottsförening och dem som stod utanför blev ännu större. Ett stort antal barn står fortfarande långt utanför. Men den moderatledda regeringen låter dem inte längre stå vid sidan om. Den moderatledda regeringen tycker att alla barns hälsa är viktig. Alla barns fritid behöver berikas. Det är därför satsningen på fritidskortet skräddarsys för att på riktigt göra skillnad där det behövs som mest.

Fru talman! I Sverige ser vi också stor skillnad mellan flickors och pojkars idrottande. Pojkar deltar i fritids- och föreningsaktiviteter i högre utsträckning än flickor, och skillnaden ökar med åldern. I endast 14 av 290 kommuner idrottar flickor mer än pojkar. Det motsvarar 5 procent av kommunerna.

Dagens barn och unga rör sig alarmerande lite. Vi kan bara ana vad brist på fysisk aktivitet får för konsekvenser på lång sikt. På kort sikt ser vi redan en del av effekterna i form av ökad psykisk ohälsa, sömnsvårigheter och ökade svårigheter att koncentrera sig i skolan. Det är viktigt att hela samhället hjälps åt för att fler, oavsett bakgrund, bostadsort och kön, hittar till och stannar kvar i föreningslivet.

Fru talman! Vi vet att personer med funktionsnedsättning möter hinder och utmaningar redan innan de kan påbörja sin parasportträning. Dessa hinder behöver vi alla hjälpas åt att minimera, för individens hälsas och välbefinnandes skull men också för alla de samhällsvinster som varje självständig och aktiv individ genererar. Därför behöver vi göra mer för att sprida kunskap, öka samarbetet och inspirera de parasportutövare som framgångsrikt visar vägen och visar att det går.

Fritidsbanken tilldelas medel om 10 miljoner kronor för att möjliggöra ett brett utbud av parasportutrustning. 1,8 miljoner artiklar lånades ut av Fritidsbanken bara förra året. Det var dubbelt så mycket som året före. Det visar på den stora efterfrågan på idrottsutrustning för alla barn och unga, också parasportutövare.

Fru talman! Kammaren har även att behandla frågor om matchfixning. Att stävja brott är ett av regeringens absolut mest prioriterade områden. Det gäller även inom idrott. Därför har vi vidtagit en rad åtgärder för att försvåra fusk och matchfixning vid spel och tävling. Som framgår av svaret vid Miljöpartiets yrkande har ett matchfixningsråd inrättats. Spelinspektionen, Regeringskansliet, polis, åklagare, spelbranschen och Riksidrottsförbundet samverkar nu för att utbyta erfarenheter och förbättra samarbetet för att motverka just matchfixning.

Men matchfixning känner inga nationsgränser. Även om vi förbättrar samarbetet här i Sverige behöver vi blicka längre ut. Den moderatledda regeringen har beslutat att ansluta Sverige till Macolinkonventionen, något som den förra regeringen talade sig varm för men inte lyckades prestera eller få gjort på åtta år. Detta är en milstolpe i kampen mot den organiserade brottsligheten inom sport och spel.

Fru talman! Fritidsaktiviteter, även utan tävlingsmoment, fyller en viktig funktion för såväl barn som vuxna genom hela livet. Att ströva, vandra, paddla, jogga eller cykla i skog och mark bidrar till bättre hälsa och social gemenskap. Det har en positiv, mätbar, påverkan på stress och bidrar till ökad kunskap om natur, miljö och vårt vackra land.

Det ökade anslaget till Friluftsorganisationerna har bidragit till att fler har hittat ut, hittat en mening och fått ny kraft. Naturen är en källa till välbefinnande och läkande. Det är därför jag gärna lyfter fram ledarledd barn- och ungdomsverksamhet utomhus men också projekt där friluftsliv på recept har gett fantastiska resultat. Moderaterna är mycket aktiva i friluftsfrågor. Vi är övertygade om att friluftslivet spelar en viktig roll i ett aktivt men även balanserat liv.

Fru talman! Jag önskar att alla barn och unga nu, men också i framtiden, får växa upp i en trygg miljö med en aktiv fritid. Rörelse och fysiska lekar ska vara en självklar del av våra barns vardag. Idrotten ska vara ett medel för att utvecklas och bygga friska och starka fysiska kroppar. Föreningslivet bjuder in till äventyr, gemenskap och vänner – kanske för livet. Det handlar om ett Sverige som även i framtiden kan nå idrottsliga framgångar i världsklass. Heidi Andersson i armbrytning, Sarah Sjöström i simning, Anna Benson i parasportskytte och Alexander Isak i fotboll är bara några svenska framgångsrika idrottspersonligheter att inspireras av.

Jag företräder stolt en regering som har en tydlig idrottsprofil och en minister som ser vårt idrottsliga arv, som har stor potential även framåt. Men allt börjar med en inbjudan till idrott och rörelseglädje. Därmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det är glädjande och fantastiskt positivt att ministern är väl insatt i just detta projekt.

Jag vill bara kort fylla på där ministern avslutade. Det här konceptet bidrar verkligen till ökad psykisk hälsa på ett ganska enkelt sätt. Det började som ett projekt mellan socialpsykiatriska verksamheter i Skåne och Friluftsfrämjandet, som kan sådan verksamhet allra bäst.

Jag tackar ministern för den goda insatsen hittills, och jag hoppas att hon fortsätter verka för just det här.

Fru talman! Allt fler söker läkarvård för besvär som stress, nedstämdhet, ångest och sömnsvårigheter. I Bris barnrapport från 2024 konstateras att antalet barn och unga som kontaktat organisationen ökat med 41 procent sedan 2020. Den främsta anledningen är ökad psykisk ohälsa.

Ett annat växande problem i samhället är den ofrivilliga ensamheten. Var fjärde person är ofrivilligt ensam, och det innebär ökad risk för att drabbas av stroke, hjärtinfarkt och demens. Detta trots att mycket hade kunnat förebyggas.

Fysisk aktivitet har positiv påverkan på såväl psykisk som fysisk hälsa och har på vissa håll i vårt land redan börjat användas i vården. Regioner och länsstyrelser har tillsammans utvecklat koncept som Fysisk aktivitet på recept och Naturaktivitet på recept. Ett annat exempel är konceptet Häng med oss ut - friluftsliv för psykisk hälsa. Satsningarna har gett mycket goda resultat och studeras nu vid Uppsala universitet. Därför undrar jag om sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson vill verka för att samtliga regioner och kommuner ska få möjlighet att satsa på liknande koncept.

Herr talman! Det enkla svaret är att vi kikar på det, och vi fortsätter att kika på det.

Jag förstår att ledamoten Vasiliki Tsouplaki är ivrig och vet att den här regeringen har ett högt tempo när det kommer till reformer och olika insatser. Så är det, och man skulle önska att det gällde på vartenda detaljområde, också inom idrotten. Jag kan hålla med om det.

Men jag kan också lova att vi kikar på frågan. Den är fortsatt intressant. Som jag antydde i mitt anförande fortsätter vi att kartlägga hur det ser ut, för allt är inte färdigkartlagt. Vi vet inte alltid hur det ser ut överallt, och det finns faktiskt ställen där vi inte utnyttjar alla lokaler. Nej, det kanske inte står färdiga gymnastikhallar där ute. Men det har funnits lokaler för andra idrotter, till exempel sådana som uppstod under pandemin, som i dag ekar ganska tomma. Det finns naturligtvis anledning att kika på hur detta ser ut, även om mycket av det arbetet kommer att behöva göras på kommunal nivå.

Men tack för förtroendet för det snabba reformtempot! Jag ska ta med mig till regeringen att Vänsterpartiet känner så.

Herr talman! Jag tror att regeringen och Vänsterpartiet är överens om att anläggningsfrågan är angelägen.

Om ledamoten Vasiliki Tsouplaki har läst på sin historik vet hon också att moderater i flera omgångar har väckt motioner som handlar om att vi ska ha en anläggningsfond eller liknande. Frågan om att skapa någonting sådant är intressant, och vi diskuterar hur det skulle kunna se ut.

Jag är samtidigt lite förundrad över att Vänsterpartiet och även Socialdemokraterna, som har pratat sig varma för en anläggningsfond här i dag, inte röstade igenom det när de själva hade bollen under förra mandatperioden.

För att återgå till vad vi kan göra nu vet jag, vilket jag också antydde i mitt anförande, att regeringen redan har skickat pengar för att kunna starta arbetet. Jag får återkomma till om det landar exakt i att vi gör en anläggningsfond eller om vi utvecklar uppdraget för att få en samlad bild av hur det ser ut där ute och hur vi kan använda de lokaler som redan finns.

Frågan är angelägen, och jag tycker att den är intressant. Den danska modellen tycker jag också är intressant att kika vidare på.

Herr talman! Jag spenderar ganska mycket tid ute i våra verksamheter. Jag hör historier om barn och unga som står långt från en idrottsförening. De får nu en möjlighet att ta sig till en idrottsförening. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att det kallas att vara tondöv.

Den kritik som Socialdemokraterna för fram via ledamoten Rojhan är att det är för dyrt, och man är orolig för att pengarna ska hamna fel. Det är därför som detta har fått ta tid. Vi vill ha ett system på plats som är robust. Vi vill ta hänsyn till den kritik eller de farhågor som finns. Det är därför vi inte skyndar på denna process. Vi vill att systemet ska vara vattentätt. Det handlar om de föreningar som ska ta emot våra barn, de barn som står längst ifrån föreningarna. Jag lyssnar på dem som säger att det är dyrt och att de inte har råd att skicka sina barn till en förening. De kommer med dessa pengar att kunna göra det.

Socialdemokraterna säger att det är för dyrt och att detta inte kommer att riktas till denna grupp. Jag säger: Följ gärna med och se! Jag och regeringen hör att det finns ett problem, och vi vill göra någonting åt det.

Det är klart att man kan göra som Socialdemokraterna har gjort tidigare, det vill säga göra precis samma sak år ut och år in. Men jag lovar att vi då inte kommer att hitta ett förändrat och förbättrat system.

(Applåder)

Herr talman! Jag noterar att Socialdemokraterna är imponerade av fritidskortet. De tar gång på gång upp problematik som de ser runt det, men egentligen vet de att det är en fantastiskt bra reform som kommer att nå dem som är allra längst bort från detta.

Socialdemokraterna är oroliga för att det finns för mycket pengar som nu kommer att riktas till denna grupp. De är också oroliga för att det tar för lång tid. Och nu är de oroliga för att själva administrationen kostar för mycket.

Men jag menar att detta också är ett svar på det som Socialdemokraterna har oroat sig för, det vill säga att pengarna ska hamna i fel fickor. Nu har vi möjlighet att göra det här i god tid. Vi har möjlighet att skicka ut pengar till de föreningar som ska ta hand om detta framöver så att de har god tid på sig att förbereda sig. Systemet ska vara väl rustat och inte vara en ficka för kriminella. Vi ska kunna ha ett robust system på plats.

Jag tycker att debatten om fritidskortet är intressant. Socialdemokraterna säger sig vara måna om dem som är allra längst bort från detta. De säger sig vara måna om dem som inte hittar till idrottsföreningar. De säger sig vilja att barn och unga som inte har kopplingar till idrottsföreningar ska komma dit. Nu vet vi att vi har ett system som kommer att kunna göra mer än vad Socialdemokraterna lyckades göra under de åtta år när de senast satt vid makten.

Jag förstår att det blir frustrerande för er att också pengarna finns och att vi har lyckats ordna detta.

Fru talman! Det finns något alldeles speciellt med den svenska idrottstraditionen. När vi träffas under idrottens fana för att träna, tävla eller bevittna idrottsliga prestationer upplever vi en känsla av stolthet och gemenskap.

Sarah Sjöström i frisim, Armand Duplantis i stavhopp, Truls Möregårdh i bordtennis eller Anna Beck på cykel - ja, de svenska idrottsstjärnorna får inte bara oss svenskar att tappa hakan; de får en hel värld att stanna upp.

Idrottsrörelsen är och ska även fortsatt vara en central del av Sverigebilden. Det handlar om Sverige som idrottsnation, Sverige som ett folk och ett land för hälsa och Sverige som hållbart samhälle.

Fru talman! I en tid av ökat stillasittande och ökad ohälsa som kryper allt lägre ned i åldrarna behöver vi göra ännu mer för att fler barn och unga ska bjuds in till en aktiv och meningsfull fritid. Den moderatledda regeringen har redan nu presenterat flera åtgärder för att stärka civilsamhället, friluftslivet och föreningslivet. Idrottsanläggningar är en sådan del.

En av förutsättningarna för att utöva vissa idrotter är att det finns en anläggning att utöva idrotten i. Därför satsar regeringen 30 miljoner kronor extra på fler idrottsanläggningar i landet.

Dessa medel kommer självklart inte att räcka för att rusta upp Sveriges alla eftersatta gymnastikhallar eller idrottsplatser - detta är också ett arbete som till stor del kommer att behöva göras ute i våra kommuner - men det är en tydlig signal om att frågan om idrottsanläggningar är viktig och att regeringen vill bidra till att öka takten på den efterlängtade upprustningen.

Totalt uppgår den extra satsningen till 130 miljoner kronor bara för i år.

Tillgången till anläggningar måste också kartläggas. Därför har regeringen gett Centrum för idrottsforskning ett uppdrag att upprätta och driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid. När vi vet mer om var vi ska satsa och investera kan vi pricka våra satsningar mer träffsäkert.

Cif har också fått i uppgift att lyfta fram goda exempel på lösningar på hur tillgången till lokaler och ytor skulle kunna förbättras. Att öka nyttjandegraden av redan befintliga idrottshallar, lokaler och ytor för idrott är en lågt hängande frukt som ur såväl ett tids, kostnads- som hållbarhetsperspektiv bara har fördelar.

Var tredje familj har inte råd att skicka sitt barn på en fritidsaktivitet, hörde jag från talarstolen här i dag. Då är det välkommet att den här regeringen ser det problemet. Det är just därför som vi har utformat fritidskortet. Fritidskortet är regeringens stora reform för att främja barns och ungas aktiva deltagande i idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv.

Att barn och unga får röra sig mer, förbättra konditionen och främja kreativt och kulturellt skapande i sociala sammanhang är viktigt här och nu, men det är också av stor betydelse för god hälsa genom hela livet. Barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter ska inte avgöras av föräldrarnas storlek på plånbok eller deras utbildningsbakgrund. Fritidskortet är därför en riktad satsning för att nå dem som står allra längst bort. Det är också där som nyttan kommer att vara som allra störst.

För den moderatledda regeringen är också riktade medel för att utveckla idrottsverksamhet i utsatta områden en prioriterad fråga. Utöver införandet av fritidskortet har Riksidrottsförbundet därför tilldelats 100 miljoner kronor för att utveckla idrottsverksamheten, främst för barn och unga, i just dessa områden. Insatser ska ske där det finns förutsättningar för långsiktigt arbete. Långsiktighet är också en röd tråd i det som regeringen nu föreslår.

Fru talman! Den nationella ungdomsenkät som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har genomfört visar att unga som har en funktionsnedsättning idrottar, umgås med vänner, besöker gym eller är aktiva i föreningar i mycket lägre utsträckning än andra barn och unga. Det är endast 9 procent av dem med intellektuell funktionsnedsättning som når den rekommenderade tiden för fysisk aktivitet per dag.

Vi behöver tänka nytt och utforma aktiviteter och verksamheter som fungerar för alla och är välkomnande också för dem som inte redan har hittat till föreningslivet. Därför har regeringen i år satsat nästan 300 miljoner kronor extra för att stärka föreningslivet och göra det mer tillgängligt särskilt för denna grupp, som alltså är extra långt bort. Satsningen inkluderar stöd för att öka kännedomen om verksamheterna, stöd för att köpa in utrustning, stöd för att rekrytera och utbilda ledare och stöd för att förbättra möjligheterna för barn med funktionsnedsättning att delta.

Lägg därtill att Fritidsbanken nyligen har tilldelats 10 miljoner kronor för att skapa ett brett utbud av fritidsutrustning, fritidshjälpmedel och parautrustning.

Fru talman! Jag har härmed nämnt några av regeringens riktade satsningar för att öka barns och ungas möjlighet till mer rörelse och idrott, men jag vill också lyfta vikten av att du och jag - vuxna i Sverige - rör på oss mer. Det handlar om folkhälsan i stort.

Lidingöloppet, Vårruset, Vätternrundan - vilket lopp är din favorit? Sverige har fantastiska löp- och cykellopp. De lockar tusentals vuxna att röra sig. Det uppstår en folkfest, och det skapas arbetstillfällen på de orter och i de kommuner där det arrangeras en större tävling.

Det är därför mycket välkommet att regeringen nu har beslutat att ideella föreningar ska kunna slippa att betala för Trafikverkets kostnader för bland annat omskyltning vid arrangemang på statliga vägar. I budgetpropositionen för 2025 aviserar regeringen också ett permanent anslag till Trafikverket på 8 miljoner kronor årligen för att möjliggöra en permanent lösning.

Fru talman! Jag är stolt över Idrottssverige. Våra idrottsstjärnor går först. De driver utvecklingen framför sig. De sätter Sverige på kartan i världen och visar att det är möjligt att nå nya mål. De visar att ansträngning lönar sig. De visar också att både resan och målet i sig kan vara målet.

Men jag är också stolt över den breddverksamhet som finns i Sverige, som tack vare denna regering kommer att kunna innefatta fler. Vi visar att det finns vilja och handling och att vi tillsammans kommer att kunna rikta satsningar för att nå fler och göra mest nytta.

Jag är också stolt över dem som arbetar ideellt i civilsamhället, de som är därute i våra föreningar, som tror på våra barn och som tar sig tid att göra det möjligt för barnen att upptäcka rörelseglädjen. En aktiv och meningsfull fritid är kanske något av det absolut viktigaste vi kan ge våra barn. Det är alltså vi - politiken och civilsamhället tillsammans - som gör detta möjligt.

(Applåder)

Herr talman! Träning, rörelse och skapande har betydande effekt på hälsan, och det krävs ingen större mängd för att det ska ge positiva effekter på det psykiska måendet. Tyvärr ser vi ett sjunkande psykiskt välmående bland framför allt unga och tjejer, en trend som är oroväckande och givetvis måste brytas.

För bara någon vecka sedan besökte statsministern Perstorp i mitt hemlän Skåne för att ta del av ett projekt som heter Häng med oss ut. Det är en metod för att skapa möjligheter för personer med psykisk ohälsa att komma ut i naturen och ta del av de här positiva hälsoeffekterna.

Jag undrar vad från träffen med Friluftsfrämjandet som statsministern tar med sig in i det politiska arbetet framöver.

Fru talman! Svenska barn och unga läser allt mindre och har bristande koncentrationsförmåga. Så lyder många larmrapporter från skolor de senaste åren. Man kan tydligt se att läsningen har minskat i samma takt som skärmarna har tagit plats i våra barns liv och i deras klassrum. Samtidigt vet vi att läsförståelse är nyckeln till en framgångsrik skolgång. Regeringen har verkligen tagit dessa larmrapporter på allvar och styrt om till fler fysiska läroböcker och fokus på läsning och på att få bort de störande skärmarna under hela skoldagen.

Vi ser också att rörelse direkt ger effekt på välmående och förmågan att lära i skolan. Pilotskolor som har infört exempelvis obligatoriska promenader eller pulshöjande aktiviteter vittnar alla om fantastiska resultat. Är detta något skolministern önskar ska komma fler skolbarn till del?

Fru talman! I början av maj avslöjades det att gängkriminella har infiltrerat polisen. Den typen av infiltration i våra myndigheter är självklart helt förödande. Jag vet att regeringen verkligen har trappat upp arbetet mot den typen av brottslighet.

Arbetet för att stärka bekämpandet av penningtvätt och matchfixning är ett annat område där regeringen har beslutat att göra mer för att förebygga risken för just infiltration. Men vad är det regeringen har gjort hittills, och på vilket sätt kommer det att stärka trovärdigheten för myndigheten? Vad vill man göra mer för att förebygga ekonomisk brottslighet när det gäller penningtvätt och matchfixning framöver?

Fru talman! Nej, jag använder inte några retoriska knep för att försöka få fram en annan poäng än den som är relevant här, det vill säga att man står och talar sig varm för att man brinner för att engagera sig i idrottsfrågor när man inte har presterat någonting själv på åtta år. Men därefter, när man har förlorat regeringsmakten, har man plötsligt en hel palett med saker som man skulle vilja göra. Men dessa saker är dessutom redan påbörjade.

Jag förstår att det är besvärande för Socialdemokraterna att vi nu har kommit med så konkreta förslag som faktiskt kommer att göra skillnad. Jag förstår att det är besvärande för Socialdemokraterna att vi kommer att kunna nå fler av dem som står allra längst bort.

Självklart skulle man kunna lägga in pengarna i det system som vi redan har. Men om man gör precis samma sak som man redan gör får man också det resultat som man redan har.

Här försöker regeringen göra någonting annat för att verkligen kunna nå den grupp som är svår att nå. Ja, det kommer att kosta. Och i den bästa av världar hade det kostat mindre. Men det är viktigt för regeringen att pengarna går ned i rätt fickor, till rätt personer och till rätt verksamheter och inte landar fel. För att säkerställa det kommer vi inte att hasta igenom en reform som inte är genomtänkt, som inte är förberedd och som inte är förankrad, utan det kommer att ta tid. Men på det sättet säkerställer vi också kvaliteten, och vi säkerställer att sakerna går dit de ska.

Men utöver det, trots denna enligt Socialdemokraterna dyra satsning, gör vi fem, sex eller sju saker till. Det kallar jag inte för att utarma idrotten. Det kallar jag för att satsa på idrotten.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill tacka för ett anförande av Azadeh Rojhan som i alla fall var engagerande. Men ingen kan förvånas över fräckheten i detta anförande. Azadeh Rojhan lyfter fram punkt efter punkt med saker som hon ser ett behov av i Sverige i dag när det gäller idrott. Det är saker som hon vill ska göras - problem och utmaningar. Men hon har samtidigt missat att regeringen har plockat upp alla dessa punkter.

Regeringen jobbar i dag med att få ett fritidskort på plats. Det är en helt unik satsning som har syftet att nå precis den grupp som ledamoten Rojhan önskar ska få tillgång till idrotten. Vi har en sådan satsning.

Vi har också meddelat att vi nu har räddat tävlingar på statlig väg. Tidigare kunde Trafikverket ta ut en kostnad för det. Vi har gjort det möjligt att man ska slippa denna kostnad. Vi har gjort ett undantag för att det fortfarande ska kunna ske. På så sätt kan fler vara med och tävla och utmana sig själv, och fler kan vara med och arrangera, arbeta runt omkring och vara en del av idrottsrörelsen.

Vi satsar också 100 miljoner kronor på anläggningar. Det är helt nya pengar för att antalet anläggningar i Sverige ska kunna utökas - idrottsanläggningar som gör det möjligt för fler att komma till och idrotta.

Vi satsar också 100 miljoner kronor på barn och unga och idrottande i utsatta områden. Det är också mer pengar avsatta till Riksidrottsförbundet för uppsökande arbete.

Då är min fråga: Vad gjorde Socialdemokraterna under åtta år som motsvarar en liten del av det som regeringen nu lägger fram förslag om?

Fru talman! Jag måste göra ledamoten lite besviken, för jag kan inte svara på exakt var vi är i detta arbete just nu. Men jag vet att det här är högst aktuellt.

Jag kan redan i dag meddela att idrottsminister Forssmed kommer med en överraskning om ytterligare en sak som inte tidigare har meddelats, som har med detta att göra. Det handlar alltså om att se bredden.

Jag instämmer i Amanda Linds ambition: Vi behöver ha en strategi på så sätt att fler delar i samhället bidrar till ökad rörelse. Jag vet att regeringen är positiv till den typen av tankesätt.

Detta är dock fortfarande i sin linda. Vi har mycket information, och vi kommer att återkomma till exakt vad det hela innebär. Vi följer arbetet, och vi har samma inriktning och ambition: Vi behöver ha mer rörelse i det svenska samhället, och det finns mycket vi kan göra. Så håll till godo!

Fru talman! Jag instämmer i att vi delar engagemanget för idrotts- och friluftsfrågorna, som jag har möjlighet att vara en del av ledningen för här i riksdagen.

För att svara kort på frågan: Vi följer resultaten nogsamt. Jag instämmer i att man absolut kommer att kunna göra fler saker för att underlätta, men vi får inte göra saker fortare än att vi hinner göra dem med kvalitet.

Regeringen följer nogsamt de rapporter som finns. Vi är positiva till det som kommer fram, och vi ser positivt på fritidskortet, som kommer att kunna göra en del av det arbete som lyfts fram i rapporten.

Svaret på frågan är alltså att vi följer detta nogsamt och att vi kommer att göra saker. Steg ett är fritidskortet, men därefter har vi givetvis en enorm möjlighet att göra mycket mer.

Herr talman! Den moderatledda regeringen tar frågan om möjligheten till ett aktivt och meningsfullt liv på största allvar. Regeringens politik syftar till att alla i Sverige ska ges möjlighet att motionera och idrotta, att främja god hälsa och att stödja en fri idrottsrörelse. I en tid när sociala medier och den psykiska ohälsan ökar, framför allt bland unga kvinnor och tjejer, har idrotten och föreningslivet en särskilt stor och viktig roll i samhället.

Idrott och friluftsliv

Idrottens drivkrafter är många. Det är glädje, gemenskap, stolthet, känslan av att bli starkare och att tillsammans fira framgångar och segrar. Jag är därför stolt över att den moderatledda regeringen på bred front har en politik för att möjliggöra en aktiv och meningsfull fritid för fler.

Herr talman! Deltagandet för barn och unga i olika idrottsaktiviteter har inte bara återhämtat sig efter pandemin utan är just nu rekordhögt. Vi vet dock att föreningslivet och idrotten inte alltid når dem som allra bäst behöver den eller önskar vara en del av föreningslivet och idrottslivet.

Under 2025 kommer fritidskortet att lanseras. Nästan 800 miljoner kronor beräknas årligen gå till denna stora och unika satsning som riktar sig till barn och unga i åldrarna 8-16 år. Kortet kommer att kunna användas för stadigvarande aktiviteter inom fritid, kultur, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället. Fritidskortets syfte är att främja rörelse och gemenskap i vardagen.

Inflationen verkar äntligen vara på väg nedåt. Men hushållen pressas fortfarande av höga räntor och livsmedelskostnader. För Moderaterna är det viktigt att möjligheten till en aktiv fritid inte ska avgöras av föräldrarnas plånbok. Möjligheten till näringsrik kost ska inte ställas mot barnens möjlighet att idrotta eller att delta i en kulturaktivitet eller en friluftsaktivitet.

Men det är inte enkom den moderatledda regeringen och det arbete som görs nu som kommer att skapa bättre förutsättningar för rörelse och idrottande. Just nu pågår också ett förändringsarbete inom idrottsrörelsen under namnet Strategi 2025. Syftet är att fler ska vilja och kunna delta i föreningslivet genom hela livet.

Anpassningar görs efter ett mer modernt liv. Det handlar om att lägga om idrotten så att fler kan vara med, så att fler kan stanna längre och så att vi kan nå nya målgrupper, och framför allt dem som står längst bort. Det är denna grupp som är i störst behov av fysisk aktivitet. Där kommer hälsofrämjande insatser att göra störst skillnad.

Herr talman! Forskning visar att det är fler flickor än pojkar som inte kommer upp i den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet. Föreningsdeltagandet är lägre för barn med funktionsnedsättningar, för barn som bor i socioekonomiskt svaga områden och särskilt för flickor med utländsk bakgrund. Detta kan vi inte acceptera.

Som aktiv i idrottsrörelsen och som ansvarig för idrottsfrågor för Moderaterna blir jag beklämd över detta. Men motivationen att driva på i frågorna blir däremot starkare. Alla som vill ska kunna idrotta och utvecklas individuellt och tillsammans med andra.

Jag nämnde tidigare i mitt anförande att politiken och idrottsrörelsen behöver jobba för att fler ska stanna kvar inom idrotten och föreningslivet högre upp i åldrarna. Det är för att vi lever längre. Då behöver vi också träna längre upp i åldrarna. Vi vet att man inte behöver träna på en hög nivå för att man ska kunna må bättre eller prestera bättre. De små skillnaderna gör de stora skillnaderna.

Resultatet av forskning visar att idrott och friluftsaktiviteter tycks motverka den ökade skolstressen bland unga. Därför är ett samarbete mellan olika aktörer - exempelvis skola, idrottsföreningar men också friluftsföreningar - av stor vikt för att minska ungdomars psykiska ohälsa men framför allt öka deras välbefinnande. För elever kan det innebära bättre koncentrationsförmåga i skolan, ökad inlärningsförmåga, stärkt självförtroende och ökad vakenhet.

Att prata uppmuntrande om vikten av att delta i idrottslektionen, att själv ta trapporna i stället för hissen eller att anmäla sig eller sin familj till ett tävlingslopp skapar också en positiv syn på rörelse, och hälsovinsterna är ett faktum.

Herr talman! Regeringens politik för idrott som riktar sig till barn och unga riktar sig också till vuxna och äldre. För att föreningslivet ska kunna bedriva idrott och annan verksamhet effektivt är det avgörande att de har tillgång till goda förutsättningar för till exempel evenemang på statlig transportinfrastruktur.

Det är därför glädjande att regeringen har beslutat att Trafikverket nu får avstå från att begära ersättning från ideella föreningar och organisationer för kostnader vid motionslopp, tävlingslopp och andra arrangemang på statlig väg. Genom regeringens gemensamma insatser öppnas nu möjligheter att anordna aktiviteter som cykellopp under mer fördelaktiga omständigheter. Det är positivt både för folkhälsan och för det ideella engagemanget.

Herr talman! Jag har i mitt uppdrag rest land och rike kring för att se på, heja på men också själv genomföra tävlingslopp. Och vart jag än tar mig ser jag att föreningar och städer just i dessa sammanhang plockar upp det bästa och visar upp det bästa. Jag ser en kreativitet, ett ledarskap och ett ideellt arbete. Jag ser familjer som gör saker tillsammans, jag ser målmedvetenhet och jag ser fantastiska idrottsprestationer. Jag ser en fru och barn som hejar på pappa som deltar i en tävling, en mor och en dotter som tävlar tillsammans, ett äldre par som har bestämt sig för att ta sig i mål och en bror som kör sin rullstolsburna syster i ett maratonlopp. Det är större än själva idrotten i sig.

Fru talman! Jag ser en folkfest, en stolthet och en gemenskap som jag önskar skulle komma alla medborgare till del, och jag känner att inspirationen som detta ger kan ge än större nytta och glädje för alla som tar del av den.

Fru talman! Jag leder nätverket för parasporten här i riksdagen. Vi får inte glömma denna grupp, som i dag utkämpar en hinderbana redan innan de har tagit sig till träningsanläggningen eller ska påbörja ett tävlingslopp. Jag vet att varje människa har potential som med hjälp av ett aktivt och fysiskt liv kommer att kunna blomstra. Förutom att denna grupp såklart känner av samma vinning av fysisk aktivitet som alla vi andra är insatser som bidrar till gemenskapen för just den här gruppen kanske extra viktiga.

Fru talman! Världshälsoorganisationen WHO har i en rapport räknat ut vad bristen på fysisk aktivitet kostar olika länder i form av sjukdomar och vårdkostnader som vi hade kunnat undvika om vi rörde oss mer, för att inte tala om det mänskliga lidandet - om det ens går att räkna i pengar. För Sveriges del handlar det ändå om cirka 1,3 miljarder kronor årligen. Rapporten visar vilken enorm vinning det finns att göra i att satsa på fysisk aktivitet.

Kommittén har fått i uppdrag att lämna förslag som kan leda till ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande - vår tids kanske största utmaning när det kommer till hälsa. Kommittén kommer fram till en viktig slutsats: Varje rörelse gör skillnad.

(Applåder)

Fru talman! Min indirekta fråga, som inte blev så tydlig, var om ledamoten inte hade uppfattat allt det regeringen gör för att nå och räcka ut en hand till precis den grupp jag vet att ledamoten Vasilikis hjärta brinner för och som hon vill ska ha större tillgång till kultur. Jag tyckte att jag redogjorde för detta på ett ganska pedagogiskt sätt.

Under er tid i regeringen, ledamoten Vasiliki, minskade läsandet och läsförståelsen kraftigt. Jag oroas över att Vasiliki och Vänsterpartiet inte riktigt ser det regeringen ser, det vill säga att lässatsningen är en viktig del i satsningen på barn och unga som vi kommer att kunna skörda frukterna av under lång tid framöver.

Nej, man kan inte få med allt i ett anförande, och man kan inte heller få fram allt det positiva med olika satsningar. Men jag tror att ledamoten Vasiliki förstår vad regeringen vill. Vi vill inte längre bara prata om det vi redan vet, det vill säga att en del står längre ifrån och en del har vi svårare att nå, utan vi vill göra något. Därför gör vi flera konkreta satsningar som når den grupp vi vill nå.

Jag tycker att det är sorgligt att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet åter hamnar i en oro över det praktiska utförandet i stället för att se möjligheterna och vad detta kommer att kunna göra. Jag är stolt över regeringens satsningar. Jag tror att även ledamoten Vasiliki tjänar på att vara positiv, för hon kommer att få se att detta gör skillnad på riktigt.

Fru talman! Jag ägnade många intensiva minuter åt att lyssna på ledamoten Vasiliki Tsouplaki och blev lite förvånad, för jag pratade ju dubbelt så många minuter om vad regeringen gör för att komma åt precis de barn och unga som Vasiliki Tsouplaki lyfte fram. Det gäller de barn som inte har närhet eller naturlig väg in till kulturen som är allas vår gemensamma. Jag lyfte fram tre konkreta saker som regeringen gör: inför kultur- och fritidskortet, satsar på en kulturkanon och satsar på läsning. De tre tillsammans utgör en bred palett av investeringar i våra barns och ungas fritid.

Jag noterade också att ledamoten har en väldigt smal definition av den svenska kulturen. Det finns mycket mer som behöver göras och som kan ge barn och unga en meningsfull fritid, till exempel film, musik, spel, litteratur, mat och hantverk. Alla de delarna bidrar också till en bred kultur. Det är inte bara kulturskolan. Det är inte bara en annan del. Det är allt detta gemensamt och tillsammans.

Fritidskortet kommer att kunna nå barn och unga som står långt ifrån ett idrottande eller en kulturell aktivitet.

En kulturkanon kommer att ge oss en lista att utgå från - en lista som vi har gemensamt. Det är en fantastisk möjlighet för dem som inte har den naturligt.

Satsningen på läsning är kanske den största och viktigaste delen. Den gör att barn och unga i större utsträckning kommer att kunna ta del av den fantastiska kulturskatten och även berika sitt ordförråd och därmed kunna vara en aktiv del i ett demokratiskt land.

Herr talman! Jag har haft privilegiet och möjligheten att växa upp i ett hem som var fullt av kultur - musik, konst, litteratur, film, hantverk, slöjd och mat- och bakkonst. Där fanns Astrid Lindgrens och Maria Gripes böcker, Georg Riedels tonsättningar, Allan Edwalls karaktärer och Alfons bus och grubblerier. Men det är inte förrän nu i vuxen ålder, då jag själv ska fostra mina barn, som jag förstår fullt ut vad kulturen har bidragit med och gjort för mig.

Kulturen är en skatt som både du och jag bär med oss hela livet och som jag hoppas ska gå i arv till inte bara mina barn utan också generationer därefter, precis som den kultur jag fick till mig många gånger har vandrat genom generationer före mig. Kulturen hjälper oss att förstå vilka vi är och varifrån vi kommer. Den granskar och ifrågasätter. Den berättar och bekräftar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Flera studier visar att såväl fysisk aktivitet som kultur har en positiv effekt på människors hälsa. Kulturen stärker också ditt välmående, oavsett om du själv deltar i den kulturella aktiviteten eller om du tar del av den som publik.

Herr talman! Att idrotta eller ta del av friluftsliv eller kultur har bevisligen positiva effekter på oss människor samtidigt som vi genom dessa aktiviteter får stöd i formandet av oss som individer. Det understryker vikten av att just idrott, friluftsliv och kultur når särskilt våra barn och unga.

Jag är därför stolt över att vi i dag har en regering som vill att alla barn ska nås av just detta, oavsett bakgrund eller ekonomiska möjligheter. Genom vår politik kommer också fler att kunna göra det.

Vad gör då regeringen konkret för att stärka barns och ungas fritid? För det första inför vi kultur- och fritidskortet. Det är en helt unik och riktad satsning som kommer att stärka barns och ungas fritidsaktiviteter. Regeringen arbetar för att kortet ska lanseras 2025.

För det andra har regeringen utsett en kommitté med uppdrag att ta fram en svensk kulturkanon. Syftet är att den ska vara levande och kunna användas som ett verktyg för bildning, gemenskap och inkludering. Den ska också uppmuntra till fördjupning och förkovran.

För det tredje gör vi en unik satsning på läsande. I tidigare anföranden har vi hört hur viktigt det är. Regeringen presenterar riktiga och konkreta satsningar. Bland annat avsätter vi 40 miljoner kronor årligen 2024-2026 för insatser på folkbibliotekens läsfrämjande arbete för barn och unga.

Vi fokuserar också på fysiska läromedel i skolan. Barn och elever måste få tillgång till böcker. Regeringen har inrättat ett nytt statsbidrag för just inköp av skön- och facklitteratur. Bara i år har 176 miljoner kronor avsatts. Det motsvarar ungefär 880 000 böcker.

Herr talman! Ytterst är läsning en fråga om demokrati och likvärdighet. Det handlar dels om tillgången till utbildning och kultur, dels om möjligheten att ta plats i vårt samhälle som en aktiv medborgare i ett demokratiskt Sverige.

När barn sjunker in i en bok får de utlopp för en inbyggd nyfikenhet. De behöver koncentrera sig och avskärma sig. De får hjärngymnastik i en värld av komplexa tankar, logik och humor. Rätt bok vid rätt tillfälle hjälper läsaren att slappna av, lindrar stress och ger ro i sinnet.

Läsning är också det bästa sättet att ta reda på saker, att lära sig mer. Det är vidare ett fantastiskt bra och konkret sätt att utöka sitt ordförråd samtidigt som man inhämtar ny kunskap och nya idéer. Genom texter får man erfara ordens makt i poesi, fantasi, ordlekar och skämt. Som en följd blir man skicklig på att använda språket, så att man förmår kommunicera med andra på ett tydligt och övertygande sätt.

Böcker överbryggar avstånd i tid och rum. Vi lär oss empati genom att ta del av mänskliga erfarenheter från gången tid och i nutid och framtid.

Herr talman! Barndomen är den period då vi bygger upp vår läskompetens för resten av livet. Forskning visar att barn lär sig läsa fram till ungefär åtta års ålder. Efter denna ålder läser man i stället för att lära.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

En internationell studie från 2021 visar att skillnaderna i läsförståelse i årskurs 4 ökade kraftigt mellan elevgrupper och mellan skolor. Och enligt en Pisamätning från 2023 når en fjärdedel inte upp till den nivå i läsförståelse som anses vara nödvändig för fortsatt lärande. Det kan vi inte acceptera, herr talman.

Läskompetens är en nyckel till framgång i livet, och Sverige måste vara ett läsande land. Att stärka läsförmågan, inte minst hos barn och unga, är en av regeringens och Moderaternas viktigaste och främsta prioriteringar inom området barn och unga.

Här spelar biblioteken en avgörande roll. Regeringen har därför avsatt 40 miljoner kronor årligen för insatser på folkbibliotekens läsfrämjande arbete för barn och unga.

Herr talman! Som jag har redogjort för gör regeringen nu flera satsningar på barn och unga för att de ska få en alltmer meningsfull fritid inom både idrott och kultur. Idrotten ska nå dem som riskerar att hamna utanför, och fler barn måste lockas till böckernas värld. Statliga museer och teatrar runt om i landet gör många insatser för att nå barn och unga, och vi gör också mycket mer än vad jag har möjlighet att lyfta fram i dag.

Riksteatern ska enligt ett riktlinjebeslut för i år särskilt verka för att öka intresset för scenkonst för barn och unga, och 177 miljoner fördelas också inom ramen för Skapande skola. Genom att uppleva kultur i olika former och att få vara med och skapa och utöva kultur utvecklar barn sin kreativitet och sitt självständiga tänkande. Detta, fru talman, är det bästa vi kan ge våra barn.

Jag kan inte nog understryka vikten av att alla barn i hela landet får just den möjligheten, och de tre konkreta satsningar jag har lyft fram kommer att göra att fler just når det. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.