Marléne Lund Kopparklint

Herr talman! Den som någon gång har haft ett djur vet att det inte bara är ett husdjur. Det är en familjemedlem. De tröstar oss när vi är ledsna. De välkomnar oss hem varje dag med glädje. De finns hos oss i vardagens rutiner och i livets stora ögonblick. Och precis som för alla familjemedlemmar vill vi att de ska få vård när de blir sjuka och rätt hjälp i tid oavsett var i landet man bor.

Så har verkligheten inte sett ut de senaste åren. Under flera somrar har djursjukhus fått stänga på grund av brist på veterinärer och djursjukvårdare. Det innebar, herr talman, en risk att husdjur i akuta situationer inte fick vård i tid. Det är fruktansvärt att tänka sig att en hund, en katt eller en häst får lida i onödan, kanske till och med avlida, för att det inte finns tillräckligt många tillgängliga veterinärer. Om en hund blir påkörd, om katten blir ormbiten, om en dräktig tik får komplikationer eller om det händer någonting med ens lantdjur måste vården finnas till hands. Det får inte vara ett lotteri som beror på var man bor.

Det här gäller inte bara våra sällskapsdjur, utan lantbrukare och deras djur påverkas också allvarligt av veterinärbristen. Under årens lopp har jag haft långa samtal med veterinärer när jag har besökt verksamheter. De har berättat vilka konsekvenser som uppstår om man inte har tillräckligt många veterinärer eller djursjukvårdare. Djur riskerar onödigt lidande, och de blir sjuka. I värsta fall avlider de.

Det stannar inte där. Det har funnits en brist på veterinärer och djursjukvårdare de senaste åren. Om veterinärer inte hinner ut till lantbruket får det konsekvenser för lantbruksnäringen som helhet. Om veterinärerna inte hinner utföra sina kontroller i tid påverkas livsmedelsproduktionen och djurens välmående.

Herr talman! Vi måste göra mer för att stärka djursjukvården i hela landet. Det är precis det regeringen gör nu. Det ska bli fler händer i vården och bättre kompetensförsörjning. En av de största utmaningarna vi står inför är just bristen på veterinärer och djursjukvårdare, särskilt i glesbygden. Därför gör regeringen flera insatser på området, vilket gör att vi kan känna oss tryggare.

Regeringen ser över antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare, för att säkerställa att fler ska kunna utbilda sig och att fler väljer att arbeta med lantbrukets djur. Vi underlättar för utländska veterinärer att få svensk legitimation för att ta till vara den kompetens som kommer till Sverige. Fler djurvårdare ska kunna bli godkända och ingå i djurhälsopersonalen, vilket frigör veterinärer för de mest avancerade insatser som kan krävas när djur blir sjuka. Det behöver dock göras mer för att säkra djursjukvårdaryrket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Djursjukvårdare har en undersköterskeroll inom djurvården. Kompetenta djurvårdare spelar en nyckelroll i djursjukvården. I dag är deras befogenheter mycket begränsade, trots att deras utbildning är lika omfattande som undersköterskans inom humanvården. Det är inte rimligt att en undersköterska får utföra en mängd medicinska insatser på en människa medan en djurvårdare inte får göra motsvarande på ett djur, trots att behovet finns.

Herr talman! Vi vill därför höja kvaliteten på gymnasieutbildningen för djursjukvårdare. Vi vill skapa en ny reglerad yrkeskategori inom djurvården som motsvarar undersköterskor. De utökade arbetsuppgifter som djurvårdare fått utföra genom tillfälliga undantag bör bli permanenta. De gällde bara till den 31 december 2023.

Det här är ett led i det vi vill göra för att höja kompetensen inom djurhälsovården och höja viljan till att jobba där. Det skulle inte bara stärka djursjukvården utan också avlasta veterinärerna så att de kan fokusera på det de är bäst på.

Herr talman! Det viktigaste med veterinärvården är ökad tillgänglighet och trygghet. Djursjukvården måste vara tillgänglig dygnet runt i hela landet. Därför ser regeringen över hur privata aktörer kan ta ett större ansvar för beredskapen inom djursjukvården. Det kan inte vara så att djurägare i vissa delar av landet saknar akut veterinärvård. Det är fullständigt oacceptabelt.

Vi ser också ett behov av ökad transparens i veterinärvårdens prissättning. Många djurägare upplever att det är svårt att förutse kostnaderna för vård, särskilt vid akuta ingrepp. Regeringen ser därför över hur man kan förbättra informationen om veterinärvårdens kostnader och möjliggöra ökad jämförbarhet.

Det talas också om stärkt tillsyn och kvalitetskrav inom djursjukvården, herr talman. Det är ett stort problem i dag att tillsynen inom djursjukvården är individbaserad. Den riktas mot enskilda veterinärer och djurhälsopersonal snarare än mot de företag och organisationer som bedriver verksamheten. Det förändras nu. Genom att införa verksamhetstillsyn kommer vi att se till att tillsynen riktas mot vårdgivarna, vilket ger bättre kontroll och högre kvalitet i vården.

Vi inför också skärpta krav på att djursjukvården ska ha rätt resurser till personal, lokaler och utrustning. Det är en avgörande reform för att säkerställa att djursjukvården håller en hög och jämn standard över hela landet.

Vi vill se ett fortsatt stärkt djurskydd med fokus på smittskydd och djurvälfärd. Vi har i Sverige, herr talman, ett av världens bästa djurskydd, men vi kan inte slå oss till ro. Vi fortsätter därför att stärka beredskapen när det gäller smittsamma djursjukdomar så att vi snabbt kan agera vid utbrott. Vi kommer att skydda djur inom lantbruket vid transporter och på slakterier genom fortsatt höga krav på djurvälfärd.

Herr talman! Som avslutning: Vårt ansvar för djuren är viktigt. Djur är inte bara en del av våra liv. De är en del av våra familjer, vår vardag och vårt samhälle.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag är glad att riksdagsledamoten lyfter fram de här frågorna. Det är precis det som regeringen vill med budgeten. Vi kommer att satsa långsiktigt, ha reella åtgärder och göra en uppföljning. Det kommer att ha effekt på arbetet. Annars skulle vi inte ha lagt fram en budget som sträcker sig ända fram till 2027.

Vi måste också inse att när vi börjar ställa krav på kommuner och börjar samarbeta om de här frågorna med människor på landsbygden, markägarna och länsstyrelserna, och när vi följer upp på ett bra och strukturerat sätt, kommer det att ge långsiktig effekt.

Fru talman! Jag tackar riksdagsledamoten för frågorna. Jag har varit inne på de satsningar vi har gjort. Vi är båda intresserade av just de här frågorna och värnar om de naturområden som finns. I Sverige har vi drygt 5 000 naturreservat och 30 nationalparker, vilket innebär att vi har väldigt mycket skyddad skog. Det är precis det här som vi talar om: Hur ska vi skydda den skog som finns och de naturområden som vi har? Det har jag varit inne på. Det handlar mycket om att öka kunskapen – att vi riksdagsledamöter tar på oss ett ansvar och besöker de områden som finns runt om i landet, hämtar in information, lyssnar och vidtar åtgärder. Det är precis det som den här regeringen har gjort. Vi har lyssnat. Vi har tagit till oss den kritik vi har fått, och vi vidtar åtgärder långsiktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Det är otroligt viktigt med skötsel av naturreservat och nationalparker. Men som jag sa i ett tidigare inlägg måste det ske i samråd med kommuner, markägare och lokalsamhällen. Det är ett gemensamt ansvar att ta hand om den naturrikedom som Sverige har. Då får vi en reell långsiktighet och en ökad kunskap.

Vi anser att tydliga och förutsägbara regelverk är kärnan i en långsiktig politik för landsbygden. Det är det viktiga i de här frågorna, och det är det som vi måste värna om. Vi måste också stimulera gröna innovationer, stärka infrastrukturen och värna de lokala näringarna. Det är en del av vår moderna landsbygdspolitik, och det integreras i de här frågorna. Det är i samspel mellan hållbarhet och tillväxt vi kan göra detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Fru talman! Det känns som att jag repeterar, för jag har faktiskt redan talat om vilka satsningar vi ska göra. Sedan är det upp till riksdagsledamoten om hon vill lyssna på det, tro på det vi säger, ha tålamod och se vilken effekt det har. I och med att jag har varit runt i flera nationalparker och naturreservat, vilket säkert riksdagsledamoten också har, har jag sett vad som finns i dag och hur det kan bli bättre.

Att vi har en riksrevision som kikar på de här områdena ska man se positivt på, och precis som tidigare regeringar får den här regeringen kritik på de områden som behöver utvecklas. Vi satsar på det här nu. Vi satsar miljarder från 2025 till 2027. Jag förstår inte riktigt hur riksdagsledamoten kan stå och vifta bort detta och säga att det bara är tomma ord. Det är reella pengar vi satsar på det, och det finns på pränt. Vi kommer att göra det här. Vi har räknat upp vad vi kommer att göra. Endera lyssnar riksdagsledamoten på det jag säger och tar till sig det eller så väljer hon att inte göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Fru talman! Som jag var inne på i mitt huvudanförande tar vi Riksrevisionens kritik på allvar. Vi kopplar därför anslagshöjningar till konkreta mål och mätbara resultat, vilket är otroligt viktigt. Genom mer detaljerad uppföljning och krav på effektiv förvaltning säkerställer vi att de här resurserna verkligen stärker naturvården där det behövs som bäst.

Som jag sa i en tidigare replik har det med prioriteringar att göra. Vi har inte en outtömlig kassa i staten som gör att vi bara kan hälla pengar över alla områden. Men nu kommer vi att satsa på det här området och prioritera det långsiktigt. Vår politik värnar hela landet och fokuserar på de insatser som gynnar lokalt näringsliv, naturturism och en hållbar förvaltning av skog och mark. Därmed blir skyddade områden en tillgång både för människor som bor och verkar i glesbygd och för framtida generationer. Vi värdesätter den lokala förankringen, och det får spridning inom alla de områden vi pratar om.

Skötsel av naturreservat och nationalparker ska ske i samråd med kommuner, markägare och lokalsamhällen. Att ta till vara den lokala expertisen är avgörande för både naturvårdens kvalitet och besöksnäringens utveckling. Det finns en långsiktighet som alla ska ha ett ägarskap i.

Fru talman! Riksdagsledamoten talade om korkad politik. Jag anser att det är ganska låg nivå. Vi kan väl hålla god ton i den här kammaren.

Jag tycker att ledamoten borde veta hur man lägger upp en budget, hur man satsar och hur man prioriterar. Socialdemokraterna satt ju i regeringsställning tidigare. Jag tycker inte att det anstår riksdagsledamoten att stå här och slå sig för bröstet för den politik som Socialdemokraterna förde, apropå långsiktighet. Vi har långsiktighet i de beslut vi har fattat och i de satsningar vi nu gör när det gäller att värna de naturområden som finns.

Har vi fel eller inte? Vi har tittat på Riksrevisionens rapport och håller med när det gäller de områden som finns att satsa på. Det har vi gjort även tidigare, men som jag sa tidigare måste man prioritera.

Jag vet inte om riksdagsledamoten känner till vilket läge vi befinner oss i just nu, med oroligheterna runt om i världen. Vi måste prioritera vad vi ska lägga pengarna på. Det har vi gjort sedan några år tillbaka, och vi kommer att behöva göra det även i framtiden. Därmed inte sagt att vi inte ska satsa på detta område. Vi visar ju också att vi gör det.

Jag tycker att vi har satsat långsiktigt. Vi gör bra satsningar och har goda prioriteringar som kommer att värna om de naturvärden vi har.

Fru talman! Jag vill säga till riksdagsledamoten Joakim Järrebring att denna politik är ganska lätt att försvara. Som ledamoten vet har staten inte en outtömlig kassa med pengar som kan användas, utan det handlar om prioriteringar. Detta är den osäkraste tiden sedan andra världskriget, vilket har gjort att vi sedan några år tillbaka är tvungna att göra vissa omprioriteringar.

Nu vill vi satsa på detta. Det råder fortfarande stor osäkerhet runt Sverige, och vi behöver prioritera. Riksdagsledamoten vet ju hur det fungerar. Jag tycker att det är lite märkligt att man över huvud taget resonerar på det här sättet när man själv har suttit i samma ställning och fattat ungefär samma beslut.

Vår politik är tydlig på det här området. Vi stärker skyddet av värdefulla naturområden och ökar resurserna för konkreta åtgärder när det gäller hotad biologisk mångfald. Vi vill dessutom se tydligare krav på uppföljning och resultat, så att varje satsad krona skapar reell effekt för ekosystemen och inte bara fina rubriker, som den grönsocialistiska oppositionen gärna vill jaga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Vi ger myndigheterna både resurser och ett tydligt mandat att bekämpa invasiva arter, som jag tidigare talade om, eftersom tidiga insatser är kostnadseffektiva och förebygger allvarliga skador på vårt ekosystem. Vi ser de brister som behöver åtgärdas i detta nu, och vi åtgärdar dem. Regeringen gör extra satsningar på detta.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi står här i dag för att debattera en fråga som berör oss alla, nämligen förvaltningen av vår skyddade natur. Det handlar inte bara om ekosystem och biologisk mångfald utan också om vår historia, vår framtid och vårt gemensamma ansvar.

När jag var barn brukade jag och min mormor vara ute i skogen ganska mycket och plocka blåbär. Vi såg älgar vid skogsbrynet och hörde fåglarna i gryningen. Skogen kändes oändlig med kristallklara sjöar. Naturens rikedom var något vi tog för givet. Men vi kan inte längre ta den för given.

Många av oss har någon gång vandrat genom ett naturreservat, paddlat i en skärgård eller besökt någon av våra 30 nationalparker. Själv har jag i mitt uppdrag besökt skyddade naturområden från söder till norr och träffat tjänstepersoner som varje dag arbetar för att bevara och vårda vår natur. Det slår mig varje gång hur otroligt mycket vi har att vara rädda om i Sverige – från de lummiga bokskogarna i söder till fjällvidderna i norr, från myllrande korallrev till böljande sanddyner. Sverige är fantastiskt! Därför är regeringens beslut att stärka skyddet av vår natur en viktig och välkommen satsning som kommer att ge en starkare förvaltning av vår natur.

Riksrevisionens granskning av förvaltningen av skyddad natur ger oss en tydlig bild av både framsteg och brister. Det är en värdefull genomlysning av hur vi sköter våra naturreservat och nationalparker, och vi tar det på största allvar. Det är också en påminnelse om att vårt arbete aldrig får stanna av. Vi måste fortsätta att förbättra och utveckla förvaltningen av våra skyddade områden.

Därför har regeringen föreslagit en betydande ökning av anslagen till förvaltningen av just detta. För 2025 höjs anslaget till 1,35 miljarder kronor. Det här är mer än bara siffror i en budget – det är en investering i vårt naturarv och i framtida generationer. För Moderaterna är det en självklarhet att de skyddade områdena ska skötas och bevaras på rätt sätt.

Vi stannar inte här utan kommer att satsa ytterligare resurser på bevarandeinsatser och skötsel. Vi vill se en långsiktig och effektiv förvaltning där vi säkerställer att våra insatser faktiskt har verkan.

En av de stora utmaningar vi står inför är givetvis hotet från invasiva arter. Dessa arter tränger undan inhemsk flora och fauna. Konsekvenserna kan bli allvarliga både för ekosystem och för näringar som jordbruk och fiske. Därför satsar vi på att bekämpa invasiva arter och skydda den biologiska mångfalden. Detta är en investering som kommer att göra stor skillnad. Det är också något som naturvårdare har vittnat om när jag har varit ute och besökt olika områden.

Vi ser att allt fler söker sig till Sveriges nationalparker och naturreservat, och det är fantastiskt. Naturen ska givetvis vara tillgänglig för alla. Men vi måste också ta ansvar för att besökstrycket inte skadar de miljöer vi vill bevara och se till att våra naturvårdsvakter har de befogenheter och verktyg som de behöver.

Det är därför viktigt att vi nu gör en satsning på att rusta upp och klimatanpassa vandringsleder, särskilt i fjällområdena, där det ökade trycket märks tydligt. Detta handlar både om att skydda naturen och om att ge människor möjlighet att uppleva den på ett hållbart sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Fru talman! Det är tydligt att vi har utmaningar framför oss, men jag är övertygad om att vi är på rätt väg. Genom att lyssna på Riksrevisionen och ta till oss deras rekommendationer samt genom att fortsätta prioritera Sveriges naturresurser kan vi säkerställa att Sverige även i framtiden är ett land där natur och människor lever i harmoni.

Jag skulle vilja avsluta med att återvända till min barndoms skogar. Det var en plats av stillhet, skönhet och liv. Jag vill givetvis som de flesta här inne att våra barn och barnbarn ska få samma möjlighet som jag hade när jag var liten. Jag vill att de ska kunna vandra genom skogar där fåglarna sjunger, där blåbären växer i massor och där sjöarna fortfarande är klara. Det är vårt ansvar att se till att detta blir verklighet.

Med detta sagt vill jag uttrycka mitt fulla stöd för regeringens förslag och de åtgärder regeringen nu vidtar för att stärka förvaltningen av vår skyddade natur.

Herr talman! Min fråga går till Acko Ankarberg Johansson.

Jag har en klok praktikant med mig den här veckan som faktiskt har bidragit till den fråga som jag ska ställa, och jag är också engagerad i frågorna.

Vi vet att statistiken för hur många barn som är utsatta för sexuella övergrepp ser mörk ut. Vi vet också att väntetiden för barnen för att få traumavård ibland är mycket lång. De behöver specialiserad vård. Vi kan också se att det är brist på traumaterapeuter med expertis inom detta komplexa traumaområde.

Vilka åtgärder planerar regeringen att vidta för att stärka vården för utsatta barn men också vuxna som har blivit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen? Det behövs åtgärder, inte bara för att förstärka vården utan också för att förebygga psykisk ohälsa, missbruk och allt som kan komma efter en hemsk upplevelse som detta.

Herr ålderspresident! Det är lite märkligt att riksdagsledamoten talar om vindrutetorkare. Farten är väl det som är mest betydande när det gäller insekter som slår emot vindrutan när man kör bil. Men det är väl inte riktigt det mätverktyget vi ska ha när vi mäter pollinatörer i vårt natursystem.

Det pågår ständigt arbete ute i kommunerna, där man prioriterar de frågor som riksdagsledamoten är inne på. Som jag sa tidigare är pollinatörer en fråga regeringen ser som viktig. Vi har gjort en konsekvensanalys. Vi har gjort prioriteringar som vi anser vara viktiga för att uppnå de mål vi satt upp när det gäller miljön. Jag är inte alls orolig för att vi skulle prioritera bort saker som är väsentliga för att uppnå dem.

Däremot vill jag vara tydlig med att vi alltid behöver göra mer på det här området. Det är otroligt viktiga frågor för riksdag och regering att leverera i. Det handlar om hur vi ska lämna över det här arbetet på ett bra sätt till kommande generationer och uppnå miljömålen.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Det här är frågor som är viktiga och som också regeringen anser vara viktiga. Att utskottet under regeringen pekar på vilka saker vi behöver utveckla är inga konstigheter. Det är vår roll som riksdag att titta på vilka delar man behöver komplettera med.

Visst kan det behövas utredningar för att titta på de här frågorna. Det behöver göras konsekvensanalyser. Miljö- och klimatarbetet är inte slut utan fortsätter i all framtid för att vi ska kunna lämna över ett arv till våra kommande generationer. Vi värnar om de olika delar som vi tar fram och de olika mål som vi sätter upp.

De konsekvensanalyser som vi tar fram och utför framöver och nu är någonting som regeringen ständigt arbetar med. Även riksdagsledamoten borde veta hur det är att arbeta i en regering med de här frågorna. En mandatperiod är fyra år lång. Under mandatperioden arbetar vi ständigt för att utveckla de här frågorna och nå de mål som riksdagsledamoten pratar om. Men efter innevarande mandatperiod kommer det ytterligare en mandatperiod, och så ser det ut hela tiden. Vi jobbar med de här frågorna för att nå målen.

När det gäller pollinatörerna delar jag riksdagsledamotens mening att det är en ytterst viktig fråga. Vi har sett dokumentärer på tv om hur illa ställt det är med dem och hur viktiga de är i vårt system. Det är också någonting som regeringen tycker är viktigt.

Herr ålderspresident! Det blir lite humoristiskt när man lyssnar till riksdagsledamoten Larssons resonemang om hur vargpopulationen har vuxit. Det är faktiskt den grönsocialistiska tidigare regeringen som har gjort att vi har den stora vargstam som vi har i Sverige. Det är detta som ligger till grund för de beslut och de rättelser som regeringen nu behöver göra.

Visst finns det ett underlag. Det är ju de inventeringar som faktiskt har gjorts och där vi ser hur stor vargpopulationen är. Vi har ett underlag för hur stor den bör vara. Vi pratar om MVP och om GYBS, som är de två viktiga utredningar och underlag som vi har.

Det är väl ingen som har sagt att vi ska sluta göra inventeringar, för det är ju de som ligger till grund för hur vi ska agera i denna fråga. Men det är glädjande att Socialdemokraterna har vänt i denna fråga. Det gjorde ni i slutet av mandatperioden, ledamoten Larsson, när ni märkte hur rädda människor på landsbygden är och hur illa det har gått för lantbrukarna med den stora vargpopulationen.

Ni vände i frågan i sista minuten. Detta är ingen fråga som ni har jobbat med tillsammans med Miljöpartiet över huvud taget under den tid ni hade regeringsmakten, utan det var först i slutet som ni började agera i frågan. Vi däremot förespråkade denna politik hela tiden då vi satt i opposition, och nu tar vi tag i det när vi sitter i regeringsställning.

(Applåder)

Herr ålderspresident! När det gäller nedskärningar skulle jag hellre vilja använda uttrycket att vi gör en konsekvensanalys när vi tillsätter medel för att hantera de områden som vi har att göra med.

Vi har bra underlag när det gäller exempelvis rovdjurspolitiken. Det är inte riktigt hållningen hos regeringen eller hos oss som jobbar under, eller över, regeringen i riksdagen att hålla på och utreda saker i tid och otid, under tiden exempelvis vargstammen växer. Vi måste agera här och nu, och vi har tillräckligt mycket underlag för att veta hur vi ska agera när det gäller rovdjurspolitiken.

Det är precis vad vi gör nu. Vi tar tag i saker, och vi agerar utifrån de fakta och alla de utredningar som ligger till grund för det arbete som vi gör i dag.

Nedskärningar behöver inte nödvändigtvis handla om att vi inte prioriterar frågorna, för det gör vi absolut. Men vi måste se till de underlag som finns, och om vi har tillräckligt mycket underlag för att kunna agera och prioritera frågorna så som riksdagen och regeringen nu gör är det väl bra. Då kan vi i stället lägga pengarna på de områden som inte har tillräckligt mycket underlag och där vi behöver ta fram underlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Jag vet att den tidigare regeringen gärna ville utreda frågor. Sedan helt plötsligt hamnar det i lådan, och så blir det inte så mycket mer än så.

Herr ålderspresident! I dag ska vi debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande 12 Naturvård. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Naturvård - smaka på det begreppet! Det är stort, och det innefattar det mesta när vi pratar om frågor ur ett miljö- och jordbruksperspektiv. I detta betänkande pratar vi om det naturvårdspolitiska arbetet, främst med hänvisning till pågående utrednings- och lagstiftningsarbete men också när det gäller åtgärder som redan har vidtagits. Det handlar om art- och områdesskydd och om arbetet med invasiva främmande arter. Här, herr ålderspresident, ser vi bredden av dessa frågor.

Jag skulle vilja börja med att prata om Sveriges skog som är en ovärderlig tillgång för oss alla, inte bara ekonomiskt utan även för dess roll när det gäller att bevara miljön och främja biologisk mångfald. Vårt hållbara skogsbruk är en viktig del och kombinerar i dag ekonomiskt utnyttjande med skydd av naturvärden.

Herr ålderspresident! För att fortsätta på denna väg behöver vi stärka samarbetet mellan olika intressenter, vilket vi också arbetar aktivt med i dag, på regerings- och riksdagsnivå. Det handlar om skogsägare, näringsliv, riksdag och regering - en viktig kedja. Genom dialog och samförstånd kan vi utveckla effektiva strategier för att bevara och skydda skogens naturvärden.

Sverige har en stark skogspolitik som betonar skogsägarnas frihet under ansvar, men tyvärr har vi avvikit från denna politik alltmer de senaste åren. Hotet mot den biologiska mångfalden är en viktig fråga som vi måste adressera genom att bevara naturskogar och främja forskning inom skogssektorn.

Därför är det glädjande att vår regering har beslutat att tillföra ytterligare resurser för skötsel av värdefulla naturmiljöer och arter i vårt kulturlandskap. Detta är avgörande för att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald och säkerställa att vi når våra miljökvalitetsmål.

Samtidigt är det viktigt att poängtera att vi strävar efter en balans mellan äganderätten och främjandet av den biologiska mångfalden och artskyddet. Vi vill inte försvåra för markägare, men det är samtidigt nödvändigt att skydda och vårda våra naturvärden. Genom denna satsning kan vi bevara våra värdefulla naturmiljöer och lämna över en värld i ekologisk balans till våra kommande generationer.

Herr ålderspresident! I min värld kan vargfrågan inte ignoreras i en debatt om naturvård. Jag bor i Värmland och ser det därför som viktigt att ta upp denna fråga. Vargen har betydelse för människor som bor på landsbygden. Under tidigare regeringar tilläts vargstammen växa oacceptabelt mycket, vilket har fått allvarliga konsekvenser för enskilda lantbrukare och djurägare. Dessa människor lever med rädsla och oro för sin och sina anhörigas säkerhet på grund av vargens närvaro. I många län har vargarna blivit alltmer oskygga och vill dagligen angripa lantbrukares djur. Man lever med en rädsla. Detta leder till stora ekonomiska förluster för de lantbrukare som har verksamhet med exempelvis får.

Det är inte hållbart att ha över 80 vargrevir i Sverige när riksdagen har fastställt att antalet individer bör ligga mellan 170 och 270. Vi behöver därför ett fördjupat samarbete med Norge kring vargförvaltningen och en förändrad klassificering av vargen från strikt skyddad till förvaltningsbar i art- och habitatdirektivet. Dessutom måste regler och lagar från EU tolkas på ett sätt som tar hänsyn till vår svenska situation. Skyddsjakt bör kunna ske omedelbart efter ett vargangrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Moderaterna har länge arbetat för att lösa de problem som vargen orsakar, och vi jobbar tillsammans med regeringen för att upprätthålla riksdagens beslut. Vi förespråkar en ansvarsfull förvaltning, där människors trygghet och frihet sätts i främsta rummet - inte i garderoben, som vi har sett ske de senaste åren.

Vi måste vara medvetna om vårt gemensamma ansvar att skydda och vårda naturen samtidigt som vi agerar ansvarsfullt. Vi ska skydda och säkerställa människors trygghet och frihet. Vår regering tar tydliga steg för att uppnå detta, genom att minska vargstammen till den nedre gränsen på 170 vargar och vidta andra åtgärder för att säkra tryggheten för människor på landsbygden.

Det är också viktigt att svenska folket förstår orsakerna till att situationen ser ut som den gör med den stora vargpopulationen. Det beror på den politik som den tidigare regeringen har fört. Det är dessa beslut som ligger till grund för de utmaningar vi står inför i dag.

Nog om vargen - även om vi kan debattera den frågan hur mycket som helst här i kammaren.

Herr ålderspresident! Jag skulle, när vi pratar om naturvård, vilja lyfta frågan om dammar och småskalig vattenkraft. Bara i mitt län finns det 900 dammar. I Sverige finns det cirka 11 000 dammar; de flesta klassas som små. Det finns cirka 3 000 dammar som hör till vattenkraftverk. För att ge en djupare insikt i varför denna fråga är så viktig när vi pratar om naturvård skulle jag vilja ge en kort redovisning så att man förstår komplexiteten.

Den beslutade nationella planen för omprövning av vattenkraft och dammar har tillkommit för att tillgodose bland annat EU:s vattendirektiv. Planen tillsammans med en rigorös prövningsprocess ska innebära en så liten produktionsförlust som möjligt, är det sagt.

Vid utrivning av dammar krävs tillstånd enligt miljöbalken, och beslut om utrivningen fattas av mark- och miljödomstolen och föregås av en noggrann utredning av effekterna. Ett tillstånd för utrivning kan förenas med villkor i syfte att minimera eventuella negativa effekter av en utrivning som påverkar landskap, kulturmiljö, djur- och växtliv och infrastruktur.

Man förstår att detta är komplext, och det var också därför regeringen valde att pausa. Vi behöver se till att lagen och tolkningen av vattendirektivet moderniseras och anpassas till vår tid för att värna om de kulturarv vi har och samtidigt se till helheten. Skälen till utrivning av dammar kan vara att verken inte är i funktion, ekonomi, att det är reglerdammar som inte längre behövs med mera.

Just nu genomför regeringen en konsekvensanalys av omprövningarna av den småskaliga vattenkraften. Detta välkomnar vi. Det är av yttersta vikt att man utformar ett regelverk där elförsörjningen prioriteras högt. Det är dessutom avgörande att vi noggrant överväger hur de åtgärder som föreslås av länsstyrelserna påverkar kraftverksägarna och att vi undviker att kostnaderna för omprövningarna blir oproportionerligt stora, framför allt för enskilda ägare.

En viktig fråga som jag vill lyfta upp är klassificering av vattendrag där överdriven aktivism från myndigheterna inte får vara ett hinder. Man måste tolka lagar rätt. Vi får inga pluspoäng för att vi är bäst i klassen när vi tolkar lagar och regler. Det finns också bekymmer med orimliga kostnader, och vi välkomnar att det ska bli bra för våra dammägare i Sverige.

Avslutningsvis kommer de beslut som vi fattar i dag givetvis att ha en inverkan på morgondagen. Det finns många utmaningar där vi kan samarbeta tillsammans över partigränserna, och där tar vår regering nya steg hela tiden. Vi ser utmaningarna, vi lyssnar på fakta, vi anpassar våra strategier och vi arbetar tillsammans för en mer hållbar framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

(Applåder)

Fru talman! Med oroligheter som ständigt trappas upp runt om i världen och med krig i vår direkta närhet bör vår beredskap också trappas upp. Medlemskapet i Nato är en viktig pusselbit i det arbetet, och försvarsministern har pratat om det förut i den här frågestunden.

Vi har nu varit medlemmar i Nato i en månad. Jag skulle vilja fråga försvarsminister Pål Jonson hur arbetet fortskrider med den militära integrationen och om det finns några lärdomar från den första månaden som försvarsministern kan delge oss här i kammaren.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till Parisa Liljestrand.

I dag bär jag tre viktiga symboler: en landslagströja, en pin med EU-flaggan och svenska flaggan och två armband som barn har gjort. De symboliserar framtidstro och samarbete och hedrar offren i Bryssel.

Fru talman! Det är i tider som dessa vi svenskar inte ska låta oss söndras. Vi måste stå enade som folk och land mot ondskan som försöker vända oss mot varandra.

Med tanke på den nyligen inträffade händelsen och terroristattacken i Bryssel som tragiskt drabbade svenska medborgare för att de bar våra älskade färger blått och gult och den alltmer oroande ökningen av våldsbrott mot oskyldiga medborgare i landet, skulle ministern i stora drag kunna beskriva den mångfasetterade strategi som regeringen har för att motverka det vi ser just nu?

Fru talman! Jag fick en fråga tillbaka, och riksdagsledamoten Larsson hävdar att den förra regeringen har gjort ett bra förarbete för att minska den vargstam som vi har i dag. Det enda förarbete som den tidigare miljöpartistiska och socialistiska regeringen gjorde var att öka vargstammen så att människors otrygghet hamnade på tapeten. Vi politiker blev kontaktade av människor för att de upplevde en så stor fara och otrygghet. De såg lantbruksdjuren slitas i stycken och jakthundar bli dödade. Detta förarbete har ni gjort genom att öka vargstammen när ni satt i regeringsställning under två mandatperioder och förde en politik som var oansvarig.

Vi däremot, nu när vi sitter i regeringsställning, har sagt att vi kommer att ta steg i denna fråga. Vi kommer att titta på ett fördjupat samarbete med Norge när det gäller vargförvaltningen. Vi kommer att driva linjen om självbestämmande i EU så mycket vi bara kan. Vi har en landsbygdsminister som har gått ut och talat om var vi står i frågan, och vi kommer att ta dessa steg framåt under denna mandatperiod. Men grunden att stå på är inte lätt eftersom Socialdemokraterna inte har fört en ansvarsfull politik tidigare. Det vill jag faktiskt framhålla för riksdagsledamoten Larsson när hon står och säger att de har gjort ett bra förarbete.

Fru talman! Sent ska syndaren vakna. Jag kan inte låta bli att säga det, fru talman, för detta är lite humoristiskt. Jag har stått här i talarstolen åtskilliga gånger och debatterat om vargen just med Socialdemokraterna. Jag tror till och med att jag och Malin Larsson har diskuterat denna fråga tidigare. Men då stod vi på omvända sidor. Då var jag i opposition och riksdagsledamoten var i majoritet. Men inte en enda gång höll de med om det som vi förde fram kring vargstammen - att det har gått över styr och att man var tvungen att ta människors otrygghet på allvar. Sedan kom det ett valår. Då helt plötsligt var det viktigt att ge Naturvårdsverket ett uppdrag om hur man skulle komma ned till ett intervall på 170-270 vargar. Detta är inte trovärdigt i min värld eller i mångas andra värld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Därför vill jag fråga riksdagsledamoten Larsson: Hur tänker ni när det gäller denna fråga? Vill ni ha ett intervall på 170-270? Det är exakt samma politik som ni har fört fram när ni satt i regeringsställning. Så vad är rimligt? Ska vi ha 269, eller ska vi ha 170, eller vilken nivå ska vi lägga oss på? Och hur ska ni ytterligare bidra till den politik som ni nu för i opposition, på andra sidan där vi stod tidigare, för att öka människors trygghet? Det hörde vi inte ett ord om när ni satt i regeringsställning. Och än en gång vill jag tydliggöra att det är den politik som ni förde som har bidragit till den stora vargstam som vi har i dag.