Riksflödet
Logga in
Replikerade på Marléne Lund Kopparklint ·

Rebecka Le Moine (MP) om Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Rebecka Le Moine (MP) svarade Marléne Lund Kopparklint i en replik om Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur i debatten ”Protokoll 2024/25:83 Torsdagen den 13 mars” den 13 mars 2025.

Marléne Lund KopparklintM· i en replikJag tackar riksdagsledamoten för frågorna. Jag har varit inne på de satsningar vi har gjort. Vi är båda intresserade av just de här frågorna och värnar om de naturområden som finns. I Sverige har vi drygt 5 000…
Replikskiftet · 12 repliker

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi står här i dag för att debattera en fråga som berör oss alla, nämligen förvaltningen av vår skyddade natur. Det handlar inte bara om ekosystem och biologisk mångfald utan också om vår historia, vår framtid och vårt gemensamma ansvar.

När jag var barn brukade jag och min mormor vara ute i skogen ganska mycket och plocka blåbär. Vi såg älgar vid skogsbrynet och hörde fåglarna i gryningen. Skogen kändes oändlig med kristallklara sjöar. Naturens rikedom var något vi tog för givet. Men vi kan inte längre ta den för given.

Många av oss har någon gång vandrat genom ett naturreservat, paddlat i en skärgård eller besökt någon av våra 30 nationalparker. Själv har jag i mitt uppdrag besökt skyddade naturområden från söder till norr och träffat tjänstepersoner som varje dag arbetar för att bevara och vårda vår natur. Det slår mig varje gång hur otroligt mycket vi har att vara rädda om i Sverige – från de lummiga bokskogarna i söder till fjällvidderna i norr, från myllrande korallrev till böljande sanddyner. Sverige är fantastiskt! Därför är regeringens beslut att stärka skyddet av vår natur en viktig och välkommen satsning som kommer att ge en starkare förvaltning av vår natur.

Riksrevisionens granskning av förvaltningen av skyddad natur ger oss en tydlig bild av både framsteg och brister. Det är en värdefull genomlysning av hur vi sköter våra naturreservat och nationalparker, och vi tar det på största allvar. Det är också en påminnelse om att vårt arbete aldrig får stanna av. Vi måste fortsätta att förbättra och utveckla förvaltningen av våra skyddade områden.

Därför har regeringen föreslagit en betydande ökning av anslagen till förvaltningen av just detta. För 2025 höjs anslaget till 1,35 miljarder kronor. Det här är mer än bara siffror i en budget – det är en investering i vårt naturarv och i framtida generationer. För Moderaterna är det en självklarhet att de skyddade områdena ska skötas och bevaras på rätt sätt.

Vi stannar inte här utan kommer att satsa ytterligare resurser på bevarandeinsatser och skötsel. Vi vill se en långsiktig och effektiv förvaltning där vi säkerställer att våra insatser faktiskt har verkan.

En av de stora utmaningar vi står inför är givetvis hotet från invasiva arter. Dessa arter tränger undan inhemsk flora och fauna. Konsekvenserna kan bli allvarliga både för ekosystem och för näringar som jordbruk och fiske. Därför satsar vi på att bekämpa invasiva arter och skydda den biologiska mångfalden. Detta är en investering som kommer att göra stor skillnad. Det är också något som naturvårdare har vittnat om när jag har varit ute och besökt olika områden.

Vi ser att allt fler söker sig till Sveriges nationalparker och naturreservat, och det är fantastiskt. Naturen ska givetvis vara tillgänglig för alla. Men vi måste också ta ansvar för att besökstrycket inte skadar de miljöer vi vill bevara och se till att våra naturvårdsvakter har de befogenheter och verktyg som de behöver.

Det är därför viktigt att vi nu gör en satsning på att rusta upp och klimatanpassa vandringsleder, särskilt i fjällområdena, där det ökade trycket märks tydligt. Detta handlar både om att skydda naturen och om att ge människor möjlighet att uppleva den på ett hållbart sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Fru talman! Det är tydligt att vi har utmaningar framför oss, men jag är övertygad om att vi är på rätt väg. Genom att lyssna på Riksrevisionen och ta till oss deras rekommendationer samt genom att fortsätta prioritera Sveriges naturresurser kan vi säkerställa att Sverige även i framtiden är ett land där natur och människor lever i harmoni.

Jag skulle vilja avsluta med att återvända till min barndoms skogar. Det var en plats av stillhet, skönhet och liv. Jag vill givetvis som de flesta här inne att våra barn och barnbarn ska få samma möjlighet som jag hade när jag var liten. Jag vill att de ska kunna vandra genom skogar där fåglarna sjunger, där blåbären växer i massor och där sjöarna fortfarande är klara. Det är vårt ansvar att se till att detta blir verklighet.

Med detta sagt vill jag uttrycka mitt fulla stöd för regeringens förslag och de åtgärder regeringen nu vidtar för att stärka förvaltningen av vår skyddade natur.

Fru talman! Tack, Marléne Lund Kopparklint, för anförandet!

Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det jag precis hörde. Är det så att Moderaterna har kommit till insikt om att man har gjort fel hittills under mandatperioden? Man har ju genomfört neddragningar på miljöbudgeten på över 7 miljarder. Man har gjort minskningar i miljöbudgeten och lagt ut dem i en flerårsplan för att sedan lägga tillbaka en del av pengarna och kalla det en satsning.

Jag hörde dock någonting annat än att man slår blå dunster i ögonen på folket. Det lät i alla fall i inlägget som att Moderaterna inser att man inte kan sköta miljöpolitiken i Sverige så här och som att det kommer att komma stora satsningar för att se till att vi framöver faktiskt tar hand om den natur vi skyddar.

Moderaterna talar gärna om effektivitet och resultat, men hittills har vi sett det motsatta. Det är inte effektivt och ger inga positiva resultat.

Som ledamoten sa poängterar Riksrevisionen att regeringens bristande styrning och dess nedskärningar har lett till att viktiga naturvärden riskerar att gå förlorade. Länsstyrelsen har fått kraftigt minskade medel och saknar de resurser som är nödvändiga för de skötselåtgärder som behövs.

Hur kan ledamoten försvara en politik som å ena sidan säger sig vilja skydda naturen men å andra sidan inte ger vare sig de verktyg eller de resurser som krävs för att sköta den?

Fru talman! Jag vill säga till riksdagsledamoten Joakim Järrebring att denna politik är ganska lätt att försvara. Som ledamoten vet har staten inte en outtömlig kassa med pengar som kan användas, utan det handlar om prioriteringar. Detta är den osäkraste tiden sedan andra världskriget, vilket har gjort att vi sedan några år tillbaka är tvungna att göra vissa omprioriteringar.

Nu vill vi satsa på detta. Det råder fortfarande stor osäkerhet runt Sverige, och vi behöver prioritera. Riksdagsledamoten vet ju hur det fungerar. Jag tycker att det är lite märkligt att man över huvud taget resonerar på det här sättet när man själv har suttit i samma ställning och fattat ungefär samma beslut.

Vår politik är tydlig på det här området. Vi stärker skyddet av värdefulla naturområden och ökar resurserna för konkreta åtgärder när det gäller hotad biologisk mångfald. Vi vill dessutom se tydligare krav på uppföljning och resultat, så att varje satsad krona skapar reell effekt för ekosystemen och inte bara fina rubriker, som den grönsocialistiska oppositionen gärna vill jaga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Vi ger myndigheterna både resurser och ett tydligt mandat att bekämpa invasiva arter, som jag tidigare talade om, eftersom tidiga insatser är kostnadseffektiva och förebygger allvarliga skador på vårt ekosystem. Vi ser de brister som behöver åtgärdas i detta nu, och vi åtgärdar dem. Regeringen gör extra satsningar på detta.

Fru talman! Jag tackar Marléne Lund Kopparklint för svaret.

Det är tydligt för mig att ledamoten är väl påläst. Därför gör det så ont att inse konsekvenserna av den förda politiken. Det krävs ihärdighet och långsiktighet när man bekämpar invasiva främmande arter. Vi har ju sett i rapport efter rapport vad som händer nu när resurserna saknas: De invasiva arterna tar över. Man förlorar både år och resurser man har lagt på att bekämpa invasiva arter när man låter dem växa fritt.

Det är ju otroligt korkad politik att prioritera skattesänkningar för de rikaste framför att se till att behålla de naturvärden som vi har lagt tid och ekonomiska resurser på att sköta. Ledamoten kan ju inte tycka att det här är rätt. Det är väl ändå så att Moderaterna har insett att man gjorde fel när man skar ned på miljöbudgeten?

(Applåder)

Fru talman! Riksdagsledamoten talade om korkad politik. Jag anser att det är ganska låg nivå. Vi kan väl hålla god ton i den här kammaren.

Jag tycker att ledamoten borde veta hur man lägger upp en budget, hur man satsar och hur man prioriterar. Socialdemokraterna satt ju i regeringsställning tidigare. Jag tycker inte att det anstår riksdagsledamoten att stå här och slå sig för bröstet för den politik som Socialdemokraterna förde, apropå långsiktighet. Vi har långsiktighet i de beslut vi har fattat och i de satsningar vi nu gör när det gäller att värna de naturområden som finns.

Har vi fel eller inte? Vi har tittat på Riksrevisionens rapport och håller med när det gäller de områden som finns att satsa på. Det har vi gjort även tidigare, men som jag sa tidigare måste man prioritera.

Jag vet inte om riksdagsledamoten känner till vilket läge vi befinner oss i just nu, med oroligheterna runt om i världen. Vi måste prioritera vad vi ska lägga pengarna på. Det har vi gjort sedan några år tillbaka, och vi kommer att behöva göra det även i framtiden. Därmed inte sagt att vi inte ska satsa på detta område. Vi visar ju också att vi gör det.

Jag tycker att vi har satsat långsiktigt. Vi gör bra satsningar och har goda prioriteringar som kommer att värna om de naturvärden vi har.

Fru talman! Det var en glädjande inledning från Marléne Lund Kopparklint. Ledamoten talar sig varm om den svenska naturen, där hon vistats sedan barnsben. Hon värnar våra reservat och våra nationalparker. Men Riksrevisionens rapport riktar ju stor kritik mot hur regeringen har hanterat våra värdefulla områden. Den visar att det är underfinansierat, att det saknas styrning och att det helt enkelt har gjorts dåliga prioriteringar. Hur ser ledamoten på denna kritik? Varför kan inte regeringen och Moderaterna prioritera denna pott i budgeten på ett bättre sätt, när man trots allt vurmar så för detta område?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Fru talman! Som jag var inne på i mitt huvudanförande tar vi Riksrevisionens kritik på allvar. Vi kopplar därför anslagshöjningar till konkreta mål och mätbara resultat, vilket är otroligt viktigt. Genom mer detaljerad uppföljning och krav på effektiv förvaltning säkerställer vi att de här resurserna verkligen stärker naturvården där det behövs som bäst.

Som jag sa i en tidigare replik har det med prioriteringar att göra. Vi har inte en outtömlig kassa i staten som gör att vi bara kan hälla pengar över alla områden. Men nu kommer vi att satsa på det här området och prioritera det långsiktigt. Vår politik värnar hela landet och fokuserar på de insatser som gynnar lokalt näringsliv, naturturism och en hållbar förvaltning av skog och mark. Därmed blir skyddade områden en tillgång både för människor som bor och verkar i glesbygd och för framtida generationer. Vi värdesätter den lokala förankringen, och det får spridning inom alla de områden vi pratar om.

Skötsel av naturreservat och nationalparker ska ske i samråd med kommuner, markägare och lokalsamhällen. Att ta till vara den lokala expertisen är avgörande för både naturvårdens kvalitet och besöksnäringens utveckling. Det finns en långsiktighet som alla ska ha ett ägarskap i.

Fru talman! Det som ledamoten står och säger låter väldigt vackert. Hon beskriver allt effektivt som ska ske genom regeringens politik och hur man ska prioritera och ta vara på alla lokala krafter som finns i vårt avlånga land. Men det stämmer inte med verkligheten. Jag upplever att det här är snack men ingen verkstad. Det stämmer inte med hur regeringen har prioriterat i sin budget. Det stämmer inte med vad länsstyrelserna upplever. De kan inte följa sina skötselplaner.

De främmande invasiva arterna ökar. Vi har klimatförändringar som påverkar. Parkslidet växer ännu mer, liksom jättebjörnlokan. Även inom djurlivet har vi främmande invasiva arter som ökat de senaste åren. Vi har en skuld i detta. Vi behöver pytsa in mer resurser för att komma i kapp. De senaste två tre åren har vi verkligen sett en dipp.

Flera parker kan inte leva upp till friluftslivets önskemål. Vandringslederna försämras. Skyltar och anslag visar: Tyvärr, besökare – i dag kan vi inte leva upp till vårt åtagande här i nationalparken, och orsaken är en för liten budget.

Ledamoten talar väl om detta, men det hon säger rimmar inte med finanserna och diskussionerna som förs i andra sammanhang. De här sakerna står emot varandra. Det som sägs är inte sanning.

Ledamoten beskriver att det är en satsning. På vilket konkret sätt blir det en satsning? Kommer det någonting i vårpropositionen som vi inte känner till? Annars är det väldigt tydligt att Moderaterna prioriterar ned miljö och klimat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Fru talman! Det känns som att jag repeterar, för jag har faktiskt redan talat om vilka satsningar vi ska göra. Sedan är det upp till riksdagsledamoten om hon vill lyssna på det, tro på det vi säger, ha tålamod och se vilken effekt det har. I och med att jag har varit runt i flera nationalparker och naturreservat, vilket säkert riksdagsledamoten också har, har jag sett vad som finns i dag och hur det kan bli bättre.

Att vi har en riksrevision som kikar på de här områdena ska man se positivt på, och precis som tidigare regeringar får den här regeringen kritik på de områden som behöver utvecklas. Vi satsar på det här nu. Vi satsar miljarder från 2025 till 2027. Jag förstår inte riktigt hur riksdagsledamoten kan stå och vifta bort detta och säga att det bara är tomma ord. Det är reella pengar vi satsar på det, och det finns på pränt. Vi kommer att göra det här. Vi har räknat upp vad vi kommer att göra. Endera lyssnar riksdagsledamoten på det jag säger och tar till sig det eller så väljer hon att inte göra det.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att tacka ledamoten för ett väldigt fint inlägg om vurmen för naturen och skogen. Jag är övertygad om att vi båda delar kärleken till skogen och naturen.

Jag måste också välkomna det engagemang som jag ser från andra ledamöter och partier. Jag kommer att komma ihåg det väl till nästa gång man kanske behöver samarbeta och lägga pengar på en ökad naturvårdsbudget.

Som vi varit inne på har vi tyvärr sett väldigt stora nedskärningar från den här regeringen, i stor kontrast till det som nu förs fram. Vad gäller de invasiva arterna skulle man kunna kalla det förlorade år för naturvården.

Vi har också gång efter annan sett utredningar och utspel som inte pekar i samma riktning som det ledamoten Kopparklint här redogör för. Jag beklagar detta, men jag ska också ha tilltro till framtiden, särskilt nu när man ändå hör att det finns någon typ av samsyn i de här frågorna.

Det som jag skulle vilja fråga ledamoten är hur hon ser på att använda andra pusselbitar för att få till stånd skydd av den skog och den värdefulla natur som vi gemensamt här i riksdagen beslutat att åta oss att skydda. Hur ser ledamoten till exempel på att från staten se till att få kunskap om var de mest värdefulla skogarna finns? Hur ser ledamoten på att ha alternativa ersättningsformer för att snabbt kunna garantera ersättning till de markägare som vill skydda sin värdefulla skog? Hur ser ledamoten på att staten skulle kunna vara behjälplig i att skydda skog? Det blir väldigt mycket mer effektivt både ekonomiskt och tidsmässigt om staten kan vara med och bidra.

Fru talman! Jag tackar riksdagsledamoten för frågorna. Jag har varit inne på de satsningar vi har gjort. Vi är båda intresserade av just de här frågorna och värnar om de naturområden som finns. I Sverige har vi drygt 5 000 naturreservat och 30 nationalparker, vilket innebär att vi har väldigt mycket skyddad skog. Det är precis det här som vi talar om: Hur ska vi skydda den skog som finns och de naturområden som vi har? Det har jag varit inne på. Det handlar mycket om att öka kunskapen – att vi riksdagsledamöter tar på oss ett ansvar och besöker de områden som finns runt om i landet, hämtar in information, lyssnar och vidtar åtgärder. Det är precis det som den här regeringen har gjort. Vi har lyssnat. Vi har tagit till oss den kritik vi har fått, och vi vidtar åtgärder långsiktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Det är otroligt viktigt med skötsel av naturreservat och nationalparker. Men som jag sa i ett tidigare inlägg måste det ske i samråd med kommuner, markägare och lokalsamhällen. Det är ett gemensamt ansvar att ta hand om den naturrikedom som Sverige har. Då får vi en reell långsiktighet och en ökad kunskap.

Vi anser att tydliga och förutsägbara regelverk är kärnan i en långsiktig politik för landsbygden. Det är det viktiga i de här frågorna, och det är det som vi måste värna om. Vi måste också stimulera gröna innovationer, stärka infrastrukturen och värna de lokala näringarna. Det är en del av vår moderna landsbygdspolitik, och det integreras i de här frågorna. Det är i samspel mellan hållbarhet och tillväxt vi kan göra detta.

Fru talman! Som tur är kan ledamöter ha möjligheten att fortsätta diskussioner utanför debatterna. Det ser jag fram emot.

Jag vill i debatten nämna att regeringens miljöminister Romina Pourmokhtari har skrivit under på ett ramverk inom FN för att skydda 30 procent av naturen, och i dag har vi 15 procent skyddad natur. Det skulle betyda en dubblering.

Det är väldigt ambitiöst. Jag är väldigt glad om hela regeringen står bakom detta. Det betyder också en bättre och mer effektiv styrning och förstås mycket mer pengar.

Utöver det säger ledamoten Lund Kopparklint här väldigt bra saker som jag kan skriva under på. Jag har också varit mycket i kontakt med markägare som har vittnat om hur skadligt det är med ryckighet i budgeten.

Det kan innebära att man har ingått ett avtal med staten och länsstyrelsen om att skydda natur. Men helt plötsligt finns inte pengarna där. Man behöver vänta orimligt länge.

Hela den pressen och den ekonomiska osäkerheten läggs på den enskilde på ett sätt som är väldigt olyckligt och som skadar tilliten. Här önskar jag att vi över olika partigränser kan lyssna på de människorna och försöka hitta lösningar som gör att man ska kunna lita på att skyddet kan genomföras och att man verkligen får pengarna.

Då måste vi verkligen se till att satsningarna inte blir ryckiga för framtiden och att pengarna betalas ut inom en rimlig tid.

Fru talman! Jag är glad att riksdagsledamoten lyfter fram de här frågorna. Det är precis det som regeringen vill med budgeten. Vi kommer att satsa långsiktigt, ha reella åtgärder och göra en uppföljning. Det kommer att ha effekt på arbetet. Annars skulle vi inte ha lagt fram en budget som sträcker sig ända fram till 2027.

Vi måste också inse att när vi börjar ställa krav på kommuner och börjar samarbeta om de här frågorna med människor på landsbygden, markägarna och länsstyrelserna, och när vi följer upp på ett bra och strukturerat sätt, kommer det att ge långsiktig effekt.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.