Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Marléne Lund Kopparklint (M) om Naturvård

Marléne Lund Kopparklint (M) höll ett anförande om Naturvård i debatten ”Protokoll 2023/24:103 Måndagen den 22 april” den 22 april 2024.

Herr ålderspresident! I dag ska vi debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande 12 Naturvård. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Naturvård - smaka på det begreppet! Det är stort, och det innefattar det mesta när vi pratar om frågor ur ett miljö- och jordbruksperspektiv. I detta betänkande pratar vi om det naturvårdspolitiska arbetet, främst med hänvisning till pågående utrednings- och lagstiftningsarbete men också när det gäller åtgärder som redan har vidtagits. Det handlar om art- och områdesskydd och om arbetet med invasiva främmande arter. Här, herr ålderspresident, ser vi bredden av dessa frågor.

Jag skulle vilja börja med att prata om Sveriges skog som är en ovärderlig tillgång för oss alla, inte bara ekonomiskt utan även för dess roll när det gäller att bevara miljön och främja biologisk mångfald. Vårt hållbara skogsbruk är en viktig del och kombinerar i dag ekonomiskt utnyttjande med skydd av naturvärden.

Herr ålderspresident! För att fortsätta på denna väg behöver vi stärka samarbetet mellan olika intressenter, vilket vi också arbetar aktivt med i dag, på regerings- och riksdagsnivå. Det handlar om skogsägare, näringsliv, riksdag och regering - en viktig kedja. Genom dialog och samförstånd kan vi utveckla effektiva strategier för att bevara och skydda skogens naturvärden.

Sverige har en stark skogspolitik som betonar skogsägarnas frihet under ansvar, men tyvärr har vi avvikit från denna politik alltmer de senaste åren. Hotet mot den biologiska mångfalden är en viktig fråga som vi måste adressera genom att bevara naturskogar och främja forskning inom skogssektorn.

Därför är det glädjande att vår regering har beslutat att tillföra ytterligare resurser för skötsel av värdefulla naturmiljöer och arter i vårt kulturlandskap. Detta är avgörande för att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald och säkerställa att vi når våra miljökvalitetsmål.

Samtidigt är det viktigt att poängtera att vi strävar efter en balans mellan äganderätten och främjandet av den biologiska mångfalden och artskyddet. Vi vill inte försvåra för markägare, men det är samtidigt nödvändigt att skydda och vårda våra naturvärden. Genom denna satsning kan vi bevara våra värdefulla naturmiljöer och lämna över en värld i ekologisk balans till våra kommande generationer.

Herr ålderspresident! I min värld kan vargfrågan inte ignoreras i en debatt om naturvård. Jag bor i Värmland och ser det därför som viktigt att ta upp denna fråga. Vargen har betydelse för människor som bor på landsbygden. Under tidigare regeringar tilläts vargstammen växa oacceptabelt mycket, vilket har fått allvarliga konsekvenser för enskilda lantbrukare och djurägare. Dessa människor lever med rädsla och oro för sin och sina anhörigas säkerhet på grund av vargens närvaro. I många län har vargarna blivit alltmer oskygga och vill dagligen angripa lantbrukares djur. Man lever med en rädsla. Detta leder till stora ekonomiska förluster för de lantbrukare som har verksamhet med exempelvis får.

Det är inte hållbart att ha över 80 vargrevir i Sverige när riksdagen har fastställt att antalet individer bör ligga mellan 170 och 270. Vi behöver därför ett fördjupat samarbete med Norge kring vargförvaltningen och en förändrad klassificering av vargen från strikt skyddad till förvaltningsbar i art- och habitatdirektivet. Dessutom måste regler och lagar från EU tolkas på ett sätt som tar hänsyn till vår svenska situation. Skyddsjakt bör kunna ske omedelbart efter ett vargangrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Moderaterna har länge arbetat för att lösa de problem som vargen orsakar, och vi jobbar tillsammans med regeringen för att upprätthålla riksdagens beslut. Vi förespråkar en ansvarsfull förvaltning, där människors trygghet och frihet sätts i främsta rummet - inte i garderoben, som vi har sett ske de senaste åren.

Vi måste vara medvetna om vårt gemensamma ansvar att skydda och vårda naturen samtidigt som vi agerar ansvarsfullt. Vi ska skydda och säkerställa människors trygghet och frihet. Vår regering tar tydliga steg för att uppnå detta, genom att minska vargstammen till den nedre gränsen på 170 vargar och vidta andra åtgärder för att säkra tryggheten för människor på landsbygden.

Det är också viktigt att svenska folket förstår orsakerna till att situationen ser ut som den gör med den stora vargpopulationen. Det beror på den politik som den tidigare regeringen har fört. Det är dessa beslut som ligger till grund för de utmaningar vi står inför i dag.

Nog om vargen - även om vi kan debattera den frågan hur mycket som helst här i kammaren.

Herr ålderspresident! Jag skulle, när vi pratar om naturvård, vilja lyfta frågan om dammar och småskalig vattenkraft. Bara i mitt län finns det 900 dammar. I Sverige finns det cirka 11 000 dammar; de flesta klassas som små. Det finns cirka 3 000 dammar som hör till vattenkraftverk. För att ge en djupare insikt i varför denna fråga är så viktig när vi pratar om naturvård skulle jag vilja ge en kort redovisning så att man förstår komplexiteten.

Den beslutade nationella planen för omprövning av vattenkraft och dammar har tillkommit för att tillgodose bland annat EU:s vattendirektiv. Planen tillsammans med en rigorös prövningsprocess ska innebära en så liten produktionsförlust som möjligt, är det sagt.

Vid utrivning av dammar krävs tillstånd enligt miljöbalken, och beslut om utrivningen fattas av mark- och miljödomstolen och föregås av en noggrann utredning av effekterna. Ett tillstånd för utrivning kan förenas med villkor i syfte att minimera eventuella negativa effekter av en utrivning som påverkar landskap, kulturmiljö, djur- och växtliv och infrastruktur.

Man förstår att detta är komplext, och det var också därför regeringen valde att pausa. Vi behöver se till att lagen och tolkningen av vattendirektivet moderniseras och anpassas till vår tid för att värna om de kulturarv vi har och samtidigt se till helheten. Skälen till utrivning av dammar kan vara att verken inte är i funktion, ekonomi, att det är reglerdammar som inte längre behövs med mera.

Just nu genomför regeringen en konsekvensanalys av omprövningarna av den småskaliga vattenkraften. Detta välkomnar vi. Det är av yttersta vikt att man utformar ett regelverk där elförsörjningen prioriteras högt. Det är dessutom avgörande att vi noggrant överväger hur de åtgärder som föreslås av länsstyrelserna påverkar kraftverksägarna och att vi undviker att kostnaderna för omprövningarna blir oproportionerligt stora, framför allt för enskilda ägare.

En viktig fråga som jag vill lyfta upp är klassificering av vattendrag där överdriven aktivism från myndigheterna inte får vara ett hinder. Man måste tolka lagar rätt. Vi får inga pluspoäng för att vi är bäst i klassen när vi tolkar lagar och regler. Det finns också bekymmer med orimliga kostnader, och vi välkomnar att det ska bli bra för våra dammägare i Sverige.

Avslutningsvis kommer de beslut som vi fattar i dag givetvis att ha en inverkan på morgondagen. Det finns många utmaningar där vi kan samarbeta tillsammans över partigränserna, och där tar vår regering nya steg hela tiden. Vi ser utmaningarna, vi lyssnar på fakta, vi anpassar våra strategier och vi arbetar tillsammans för en mer hållbar framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Lund Kopparklint, för anförandet!

SD-regeringens budget för 2023 innebar kraftiga nedskärningar på åtgärder för värdefull natur. I budgeten för 2024 lägger regeringen tillbaka en liten del av pengarna från tidigare nedskärningar, bland annat till återskapande av våtmarker och bekämpning av invasiva arter.

Eftersom höjningen av anslagsnivån är mindre än satsningarna kommer det dock att bli mindre medel kvar att fördela till den bredd av åtgärder som anslaget till Övrigt ska finansiera. Sammantaget har anslaget sjunkit med ytterligare ungefär 30 procent 2024 för verksamhet vid sidan av satsningarna på våtmarker och invasiva arter.

Även anslagen till rovdjursarbetet minskar regeringen, trots att vi ser ett ökat resursbehov på detta område. Det kommer att kräva hårdare prioriteringar och minskade möjligheter att utveckla arbetet med inventering och arbetet med stora rovdjur.

Också rovdjursinventeringarna ligger inom detta ansvarsområde för myndigheten. Bristande rovdjursinventeringar kommer att påverka hela rovdjursförvaltningen, och resultatet från rovdjursinventeringarna styr licensjakt och skyddsjakt och ligger också till grund för bedömningen av om en art är hotad eller inte.

Med anledning av detta vill jag fråga ledamoten: Varför gör ni i den SD-ledda regeringen denna neddragning trots att rovdjursarbetet har ett ökat resursbehov och trots att de fem stora rovdjuren ökar också inom renskötselområdet?

Herr ålderspresident! När det gäller nedskärningar skulle jag hellre vilja använda uttrycket att vi gör en konsekvensanalys när vi tillsätter medel för att hantera de områden som vi har att göra med.

Vi har bra underlag när det gäller exempelvis rovdjurspolitiken. Det är inte riktigt hållningen hos regeringen eller hos oss som jobbar under, eller över, regeringen i riksdagen att hålla på och utreda saker i tid och otid, under tiden exempelvis vargstammen växer. Vi måste agera här och nu, och vi har tillräckligt mycket underlag för att veta hur vi ska agera när det gäller rovdjurspolitiken.

Det är precis vad vi gör nu. Vi tar tag i saker, och vi agerar utifrån de fakta och alla de utredningar som ligger till grund för det arbete som vi gör i dag.

Nedskärningar behöver inte nödvändigtvis handla om att vi inte prioriterar frågorna, för det gör vi absolut. Men vi måste se till de underlag som finns, och om vi har tillräckligt mycket underlag för att kunna agera och prioritera frågorna så som riksdagen och regeringen nu gör är det väl bra. Då kan vi i stället lägga pengarna på de områden som inte har tillräckligt mycket underlag och där vi behöver ta fram underlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Jag vet att den tidigare regeringen gärna ville utreda frågor. Sedan helt plötsligt hamnar det i lådan, och så blir det inte så mycket mer än så.

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Lund Kopparklint, för svaret!

Ledamoten lyfte själv upp vargen och förvaltningen av den i sitt anförande. Det är klart att hela rovdjursförvaltningen kommer att påverkas om det inte görs inventeringar. Då hittar man ju färre rovdjur och föryngringar, och då blir det också färre som får skjutas med SD-regeringens förda politik.

Det finns ett utredningsansvar, och man måste ha underlag innan beslut fattas. Att vargstammen måste minskas är vi eniga om. Om ledamoten Lund Kopparklint och regeringen nu anser att vi har tillräckligt med underlag kan vi fundera på varför vargstammen inte minskas här och nu. Det har man inte gjort under den tid regeringen har suttit, utan det är de utredningar som vi tillsatte tidigare som kommer nu. Det blir lättare med skyddsjakt, men arbetet är långt ifrån klart.

Det känns lite grann som att man ger med ena handen och tar med den andra. Samtidigt som man har en hög svansföring i vargfrågan minskar man nu rovdjursinventeringen. Det är denna politik man för, och det är denna politik man då också måste ta ansvar för.

När det inte finns resurser till inventeringar riskerar antalet rovdjur att öka ännu mer. Våra renägande samer får ersättning utifrån hur många rovdjur som hittas, så de riskerar också att få betydligt lägre ersättningar. Är detta vad regeringen vill - att antalet rovdjur ska öka?

Herr ålderspresident! Det blir lite humoristiskt när man lyssnar till riksdagsledamoten Larssons resonemang om hur vargpopulationen har vuxit. Det är faktiskt den grönsocialistiska tidigare regeringen som har gjort att vi har den stora vargstam som vi har i Sverige. Det är detta som ligger till grund för de beslut och de rättelser som regeringen nu behöver göra.

Visst finns det ett underlag. Det är ju de inventeringar som faktiskt har gjorts och där vi ser hur stor vargpopulationen är. Vi har ett underlag för hur stor den bör vara. Vi pratar om MVP och om GYBS, som är de två viktiga utredningar och underlag som vi har.

Det är väl ingen som har sagt att vi ska sluta göra inventeringar, för det är ju de som ligger till grund för hur vi ska agera i denna fråga. Men det är glädjande att Socialdemokraterna har vänt i denna fråga. Det gjorde ni i slutet av mandatperioden, ledamoten Larsson, när ni märkte hur rädda människor på landsbygden är och hur illa det har gått för lantbrukarna med den stora vargpopulationen.

Ni vände i frågan i sista minuten. Detta är ingen fråga som ni har jobbat med tillsammans med Miljöpartiet över huvud taget under den tid ni hade regeringsmakten, utan det var först i slutet som ni började agera i frågan. Vi däremot förespråkade denna politik hela tiden då vi satt i opposition, och nu tar vi tag i det när vi sitter i regeringsställning.

(Applåder)

Herr ålderspresident! I Sverige har vi miljökvalitetsmål, vars syfte är att vi ska minska utsläppen och lösa miljöproblemen och inte lämna över allt detta till nästa generation. Vi sammanfattar allting i generationsmålet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

För ett tag sedan presenterades en utvärdering av de här målen. Det sker kontinuerlig uppföljning i våra län. Tyvärr är det tämligen dyster läsning. Det är inte det myllrande liv i våra våtmarker som vi önskar. Det finns fortfarande döda bottnar i Östersjön. Det är inte lika många småfåglar nu som tidigare. Det är endast 4 av de 16 miljökvalitetsmålen som vi kommer att uppnå eller är på god väg att uppnå den närmaste tiden.

Något som också är anmärkningsvärt är att det för de flesta av målen saknas underlag för att mäta hur vi uppnår dem och om vi kommer att nå dem eller inte. En del av utskottets kritik mot regeringen handlar om att det i resultatredovisningen saknas data och information gällande de flesta av miljökvalitetsmålen. Jag tror att ledamoten har tagit del av detta och är medveten om det.

Kontentan av detta är att vi egentligen inte vet hur det står till. Vi saknar underlag och siffror för att veta om det går åt rätt håll och om vi gör rätt saker eller inte i vårt miljöarbete. Ett sätt att ta reda på detta är att öka miljöövervakningen, någonting som jag och Centerpartiet föreslår i flera motioner. I detta betänkande behandlas en motion från oss om övervakning av pollinatörer.

Min fråga till ledamoten är: Varför säger ni nej till mer miljöövervakning, till exempel övervakning av pollinatörer, som vi har föreslagit?

Herr ålderspresident! Det här är frågor som är viktiga och som också regeringen anser vara viktiga. Att utskottet under regeringen pekar på vilka saker vi behöver utveckla är inga konstigheter. Det är vår roll som riksdag att titta på vilka delar man behöver komplettera med.

Visst kan det behövas utredningar för att titta på de här frågorna. Det behöver göras konsekvensanalyser. Miljö- och klimatarbetet är inte slut utan fortsätter i all framtid för att vi ska kunna lämna över ett arv till våra kommande generationer. Vi värnar om de olika delar som vi tar fram och de olika mål som vi sätter upp.

De konsekvensanalyser som vi tar fram och utför framöver och nu är någonting som regeringen ständigt arbetar med. Även riksdagsledamoten borde veta hur det är att arbeta i en regering med de här frågorna. En mandatperiod är fyra år lång. Under mandatperioden arbetar vi ständigt för att utveckla de här frågorna och nå de mål som riksdagsledamoten pratar om. Men efter innevarande mandatperiod kommer det ytterligare en mandatperiod, och så ser det ut hela tiden. Vi jobbar med de här frågorna för att nå målen.

När det gäller pollinatörerna delar jag riksdagsledamotens mening att det är en ytterst viktig fråga. Vi har sett dokumentärer på tv om hur illa ställt det är med dem och hur viktiga de är i vårt system. Det är också någonting som regeringen tycker är viktigt.

Herr ålderspresident! Oavsett vilken roll man har i riksdagen är konsekvensanalysen att det saknas underlag för att ta reda på om det går åt rätt håll eller inte när det gäller miljömålen. För en majoritet av miljökvalitetsmålen vet vi inte vad som gäller och om vi gör rätt saker eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård

Vad gäller pollinatörer hade Naturvårdsverket 2020-2022 ett projekt om vildbin och humlor för att ta reda på hur vi ska räkna dessa på bästa sätt. Jag kan jämföra hur många gånger jag behövt stanna vid bensinmackar och tvätta vindrutan med min första bil respektive den jag har i dag. Visserligen är vindrutetorkarna något bättre nu för tiden, men det är en markant minskning, upplever åtminstone jag.

Det som saknas är sådana insatser för övervakning och räkning av pollinatörer som gör att vi kan få ett definitivt svar. Men det behövs också ett intensivare arbete mot främmande invasiva arter; där vet jag att regeringen skjutit till alltför lite pengar jämfört med hur mycket man gick in med i den förra budgeten.

Det som ledamoten anförde i sitt inledningsanförande stämmer inte riktigt - det finns betydligt mindre pengar till naturvård än vad som var fallet för tre år sedan. Jag kan bara konstatera att Tidöregeringens ekonomiska budget inte har någon prioritering av miljö- och naturvård.

Min slutliga fråga är: Vad avser ledamoten att prioritera framöver för att åtminstone vända utvecklingen, så att vi får svar på hur det ligger till med miljökvalitetsmålen och ökar naturvården i vårt land?

Herr ålderspresident! Det är lite märkligt att riksdagsledamoten talar om vindrutetorkare. Farten är väl det som är mest betydande när det gäller insekter som slår emot vindrutan när man kör bil. Men det är väl inte riktigt det mätverktyget vi ska ha när vi mäter pollinatörer i vårt natursystem.

Det pågår ständigt arbete ute i kommunerna, där man prioriterar de frågor som riksdagsledamoten är inne på. Som jag sa tidigare är pollinatörer en fråga regeringen ser som viktig. Vi har gjort en konsekvensanalys. Vi har gjort prioriteringar som vi anser vara viktiga för att uppnå de mål vi satt upp när det gäller miljön. Jag är inte alls orolig för att vi skulle prioritera bort saker som är väsentliga för att uppnå dem.

Däremot vill jag vara tydlig med att vi alltid behöver göra mer på det här området. Det är otroligt viktiga frågor för riksdag och regering att leverera i. Det handlar om hur vi ska lämna över det här arbetet på ett bra sätt till kommande generationer och uppnå miljömålen.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.