Björn Petersson

Herr talman! Tack för svaret, finansministern! Finansministern besvarar frågan om alla får med att det är breda grupper som får. Det tolkar jag som ett nej, herr talman. Alla får inte, även om finansministern inte vill säga det. Jag har den största respekt för att det ibland kan bli fel och att man kan snubbla. Men jag konstaterar att alla inte får del av skattesänkningarna, vilket framgår av finansministerns interpellationssvar.

I sitt svar fokuserar finansministern mycket på att öka tillväxten och drivkrafterna för arbete och utbildning. Här håller jag med. Jag tänker att våra partier, Moderaterna och Socialdemokraterna, alltid har välkomnat tillväxt. Vi har dock lite olika syn på hur vi uppnår tillväxten.

Med sina skattesänkningar prioriterar regeringen de välbeställda, precis som min partikamrat Kalle nyss föredrog. Man kan jämföra med undersköterskorna, som får någon hundralapp i stället för, som vi, tusenlappar. Min kamrat Jill är undersköterska, och hennes matkasse kostar lika mycket som min. Jag vet inte varför tillväxten skulle öka mer av den matkasse jag köper, eller om jag köper mer mat än Jill gör.

Handels har gjort en stor undersökning bland sina medlemmar som är anställda i butik. En tredjedel av dem lever under fattigdomsgränsen. Vad skulle de göra om de fick ett par tusen kronor mer i månaden? Svaren är hjärtskärande: inte låna pengar varje månad, betala min receptbelagda medicin, äta mig mätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tillväxt - ja. Men min fråga till finansministern är: Tror regeringen att 2 000 kronor i skattesänkning för mig ökar tillväxten mer än till exempel 2 000 kronor i lön för en anställd i vården, vilket man kunde ha prioriterat i stället, utifrån en socialdemokratisk modell för att öka tillväxten?

Fru talman! Min partikamrat Mattias Vepsä har i sin interpellation till finansministern undrat dels om det finns någon analys av vilka som får del av skattesänkningarna från regeringen, dels vilka avvägningar som har gjorts mellan skattesänkningar och resurser till skolan och vården.

I sitt svar tar finansministern upp att man prioriterar skola och vård med 2 miljarder kronor i sin budget. Samtidigt pratar vi om skattesänkningar på uppåt 28 miljarder kronor till de välbeställda. Frågan från Vepsä handlar som sagt om hur man gjort avvägningarna.

I Vepsäs frågeställning finns också en fundering kring om alla verkligen får ta del av regeringens skattesänkningar. Vi är nog fler än bara Mattias Vepsä och jag som har hört finansministern prata om att alla får del av regeringens skattesänkningar.

Jag ersätter i dag Tomas Kronståhl, som är sjukskriven. Får de av oss som haft oturen att drabbas av olycka eller sjukdom del av regeringens skattesänkningar?

Jag kommer från byggbranschen, en bransch med tusentals konkurser i svallvågorna av inflationsbekämpningen. Får min kamrat Kalle, som bokstavligen är med och bygger vårt samhälle men just nu är arbetslös på grund av att investeringarna uteblir i byggbranschen, del av regeringens skattesänkningar?

Fru talman! En enkel fråga till finansministern: Får alla del av regeringens skattesänkningar?

Fru talman! Jag är fundersam när det gäller klimathandlingsplanen. Den ska ju vara en bärande del i hur målet ska uppnås. I den ingår det delar som bör höja kostnaden för bränsle vid pump, diesel och bensin.

Jag undrar om Liberalerna och den liberala ministern har kommit överens med Sverigedemokraterna om att genomföra denna politik? Som läget är nu ska politiken implementeras efter nästa val, eller efter det val som kommer därefter. Klimathandlingsplanen har inte överenskommits brett. Vårt parti har mig veterligen inte varit delaktigt i att ta fram förslagen och har inte haft någon insyn. Frågan är alltså om Liberalerna fått med Sverigedemokraterna på denna politik - eller hur har man tänkt genomföra den?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Fru talman! Jag får börja med att tacka ledamoten Elin Nilsson för välkomnandet till utskottet och debatten.

Vi har i dag debatterat, eller vi debatterar, Riksrevisionens granskning av reduktionsplikten och dess effektivitet. I rapporten slår man fast att reduktionsplikten kan vara en effektiv del av lösningen och att det är en kostnadseffektiv del i jämförelse med andra alternativ när det gäller transportsektorn.

Ledamoten nämnde flera gånger i sitt anförande och i debatten här målet 2045. Sverige var före stympningen av reduktionsplikten ett av fem länder som var på väg att klara målet 2030.

Hur ställer sig Liberalerna till målet 2030? Hur ser man på att lösa klimatmålet 2030?

Fru talman! Näringslivsföreträdare där hemma sa till mig inför sänkningen av reduktionsplikten, och säger det till mig även fortsatt, att om den sänks till under 15 procent kan de inte bära investeringarna i nyproduktion. Det är vad de säger till mig. Det vore ju olyckligt om de säger någonting annat till de moderata företrädarna. Det tänker jag att de inte gör.

Energimyndigheten har fått i uppdrag att öka produktionen av inhemskt bränsle. Vad är Moderaternas lösning på att få till det, om vi nu tappar inhemsk produktion av biodrivmedel och den inte blir av?

Fru talman! Ledamoten Storckenfeldt besvärade sig över hur jag uttryckte mig om vem som styr regeringen. Jag får göra ledamoten besviken, men det är så det resoneras ute i byggbodarna i Sverige. Även om jag och mina kamrater inte är välutbildade kan vi räkna. Ledamotens parti, Moderaterna, är tillsammans med Liberalerna och Kristdemokraterna samlat färre än vi socialdemokrater är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Ledamoten talade om att få väljarnas förtroende. Partierna har absolut fått förtroendet. Det ska vi också ha respekt för.

För mina kamrater i byggbodarna är det tydligt vem som styr regeringen. Det närmaste en ursäkt som ledamoten kommer att få från mig är att det gläder mig att mitt uttalande väcker anstöt.

Ledamoten pratade om ett konkurrenskraftigt näringsliv. Det behöver vi. Och vi behöver leda omställningen - det har jag hört ledamoten säga - för att komma framåt och få ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Jag är orolig över de här frågorna. Vi behöver bygga inhemsk produktion. Hemma i mitt län, Kalmar län, står Södra Skogsägarna i begrepp att satsa på ett storraffinaderi. De är oerhört oroliga över regeringens agerande, och det skrämmer mig. Det skrämmer mig att de jagar mig. Jag är den fackliga kandidaten på vår lista. Näringslivsrepresentanter och investerare ringer mig. Det gör mig orolig.

Jag undrar vad ledamoten har för svar till företagarna på hur vi ska lösa det här.

Fru talman! Jag har inte suttit i miljö- och jordbruksutskottet särskilt länge, men socialdemokrat har jag varit länge. Klimatpolitiken har för mig alltid haft samma inriktning och har det fortfarande. Sakpolitiska förslag förändras bitvis; det skruvas i dem och tvistas om dem. Vi står fortfarande upp för reduktionsplikten. Vi har en annan variant nu än innan för att den ska vara möjlig att genomföra. Detta är för mig socialdemokrati: att det ska vara möjligt att genomföra politiken. Jag kan tycka att det är en grundläggande princip.

Klimatpolitiken i övrigt handlar för mig som socialdemokrat om att vi ska säkra omvärlden för våra kommande generationer - säkra välståndet för dem som kommer efter oss.

Kinnunen frågade mig om kostnader. Han nämner kommuner och så vidare. Det är alldeles riktigt att bränslet blir lite dyrare när vi blandar ut det. Men att se till kostnaden på en enda utgiftspunkt, för privatpersoner, kommuner eller regioner, blir befängt. Det handlar om den totala kostnaden.

Sverigedemokraterna har lyckats sänka kostnaderna här och nu, 2024. Bränslepriserna kommer att fortsätta stiga. Om vi inte lyckas bygga en inhemsk produktion kommer vi inte att ha framtidens billiga bränsle. Då kommer vi att tvingas köpa det svindyra bränslet från andra som producerar. Det kommer att bli tokdyrt för dem som kommer efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

De kommer dessutom att behöva betala av på de straffavgifter eller böter som vi får betala - eller vilka andra lösningar man nu ska hitta på för att försöka nå våra klimatpolitiska mål. De kommer att få betala, fast inte vid pumpen. De kommer inte att se räkneverket ticka när de står och tankar, vilket är frustrerande. Jag vet; jag bor på landet. Jag tankar min gamla dieselkombi alldeles för många gånger i veckan, så jag vet hur frustrerande det är. Men den alternativa kostnaden blir för hög.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten Kinnunen får det att låta som att Socialdemokraterna i framtagandet av en ny inriktning för politiken och omprövningar skulle ha svängt helt om. Det är inte sant. Grundprinciperna ligger kvar. Det är att vara socialdemokrat.

Ledamoten pratar om morötter till de rika med en företrädare för Socialdemokratiska arbetarepartiet, som har jämlikhet som en av sina grundläggande parametrar. För oss utgör fördelningspolitik grunden; det finns i vårt dna. Detta blir svårt att bemöta på annat sätt än att det för mig är löjeväckande.

Kinnunen fortsätter med att anklaga Socialdemokraterna för att alltid skylla på någon annan - detta efter att Kinnunen i sitt anförande inte gjort annat än att skylla på andra. Han säger att om regeringen nu inte klarar att nå upp till ESR-målen på grund av att Sverigedemokraterna velat sänka reduktionsplikten är detta den förra, socialdemokratiska regeringens fel.

Jag håller inte med om Kinnunens beskrivning av mitt parti som ett parti som inte tar ansvar när vi haft fel. Jag vill påminna om att jag i mitt anförande konstaterade att Riksrevisionen slagit fast att den mall och den plan som fanns inte håller och att vi har omprövat vår politik och har en ny idé, som vi ser ska hålla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Jag vill också påminna om att man när beslutet fattades trodde att det skulle hålla, men det gjorde det inte. Nu har vi omprövat, och nu gör vi om.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en god redogörelse för de tre områden som det behöver jobbas med. Jag känner igen dem från våra dokument.

Jag delar ledamotens uppfattning om den utmaning som vi har framför oss. Jag delar också ledamotens uppfattning att det kommer att behöva göras mer på de andra områdena utifrån att vi i vårt förslag gör mindre, enligt kalkylerna, på detta område. Anledningen är, som Riksrevisionens rapport visar på och som vi debatterar i dag, att nivån som vi tidigare hade i våra kalkyler inte är genomförbar. Därför behöver vi hitta en lösning som ska vara genomförbar. Vi ska kunna säkra uppbyggnaden av den inhemska produktionen och hålla en rimlig kostnad för drivmedel för folket, så att vi får en folklig acceptans för den omställning som vi måste göra och så att vi får bränslen som mina syskonbarn kan köra morfars traktor på när den dagen kommer då oljan inte räcker till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Fru talman! Jag tackar ledamoten Elin Söderberg för frågan.

Det stämmer att i det socialdemokratiska förslaget till lösning, Sverigebränslet, föreslår vi en lägre inblandning av biodrivmedel än den i det förra systemet. Det var innan Sverigedemokraternas marionettregering så drakoniskt drog ned på inblandningsnivån i reduktionsplikten från 30,5 procent till ynka 6 procent.

I vårt förslag föreslår vi 19,3 procent, en lägre nivå som vi gör bedömningen inte ska ha samma radikala effekt på prissättningen. Vår tillverkningsindustri ska få tillräckliga förutsättningar att bygga upp en inhemsk produktion, som vi anser behövs för framtiden.

Elin Söderberg frågar mig mycket förtjänstfullt om våra övriga förslag för att klara våra åtaganden i ESR. Där får jag hänvisa till mina partikamrater. Eftersom det är min andra vecka i miljö- och jordbruksutskottet och jag precis har hunnit läsa in mig på det här ärendet får jag nog skicka frågan vidare.

Herr talman! Vi ser runt om i världen redan påtagliga effekter av klimatförändringarna. Tundra tinar. Glaciärer smälter. Haven blir varmare. Förändringarna i klimatet med ökat extremväder, höjd havsnivå och torka hotar framtida generationers samhällen och med det svenskt välstånd.

Vi behöver ta ansvar för situationen och göra allt vi kan för att hejda utvecklingen och mildra konsekvenserna. Detta kan inte lämnas till var och en att själv hantera. Vi måste lösa det tillsammans.

Därför har vi i FN och EU satt upp gemensamma mål för bland annat minskade utsläpp av växthusgaser.

Därför har vi i Sveriges riksdag beslutat om bindande mål för minskningen av våra koldioxidutsläpp i transportsektorn. För att klara det krävs en omställning till förnybara bränslen. Reduktionsplikten, att blanda ut fossila bränslen med biobränsle, är en del av den omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om reduktionsplikt för bensin och diesel.

Vi socialdemokrater välkomnar att Riksrevisionen har granskat utformningen av reduktionsplikten. Riksrevisionens arbete är avgörande i att säkerställa en effektiv och ansvarsfull klimatpolitik.

Samtidigt blir det lite tragikomiskt. Riksrevisionens granskning är gjord innan Sverigedemokraternas marionettregering stympade reduktionsplikten och skickade ned nivån från 30,5 procent till 6 procent.

Herr talman! Vi är djupt oroliga över regeringens och Sverigedemokraternas beslut att så radikalt minska nivåerna i reduktionsplikten. Det är väl uppenbart för alla att vi genom att elda 4 miljoner liter diesel mer per dag ökar utsläppen. Det kommer att bli svårt, för att inte säga omöjligt, att nå målet om minskade utsläpp till 2030.

Vi riskerar att få betala stora miljöböter till EU om vi missar målet, någonstans mellan 15 och 50 miljarder kronor - pengar vi hade kunnat använda till annat.

Det är illavarslande med ökade utsläpp och risk för böter, men det är långt ifrån det enda som oroar oss.

För oss socialdemokrater handlar den gröna omställningen om mer än minskade utsläpp och mer än mildrade klimatförändringar. För oss socialdemokrater handlar den gröna omställningen om att säkra investeringar i vårt land och att säkra framtidens sjysta jobb och med det våra kommande generationers välfärd.

För att lyckas behöver vi leda omställningen. Regeringens minskning av reduktionsplikten kastar oss längst bak i klungan. Näringslivet och investerarna förfäras. Industrins investeringar i ny teknik och i inhemsk produktion av biodrivmedel hotas nu av regeringens agerande.

Vi oroas också över vilka alternativ till reduktionsplikten som SD-regeringen kommer att driva igenom och vilka kompensationsåtgärder den kommer att föreslå.

Riksrevisionen pekar i sin granskning på alternativet att flytta en del av ansvaret för utsläppsminskningen från transportsektorn och lägga över det på jordbruket och skogen.

Att ställa krav på jordbruket att minska sina utsläpp och återbeskoga jordbruksmark och att minska avverkningen i skogen för att öka kolinlagringen, är det vad SD-regeringen kommer att föreslå?

Ska vi lägga miljarder på att köpa in utsläppsrätter i EU? Är det vad SD-regeringen kommer att föreslå?

Från ministern och i dag från ledamoten Kinnunen får vi höra att klimathandlingsplanen ska lösa minskade utsläpp med ett nationellt utsläppshandelssystem. Är det vad SD-regeringen kommer att föreslå - att minska utsläppen genom prisökningar för att minska efterfrågan och höja priset på bensin och diesel så att folk inte har råd att tanka?

Vi är oroliga över SD-regeringens avsaknad av konsekvensanalys i sänkningen av reduktionsplikten och oroliga över avsaknaden av reella politiska alternativ.

Herr talman! I sin granskning drar Riksrevisionen slutsatsen att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt. Framför allt i målet för inrikestransporter till 2030 anses det bidra till en rimlig kostnad jämfört med alternativen. Men granskningen har också visat att den tidigare utformningen av reduktionsplikten med en årlig ökning för diesel upp till 66 procent 2045 inte är genomförbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Herr talman! Vi socialdemokrater ser allvaret och är beredda att ta ansvar. Jag yrkar bifall till reservation 1.

Sverige behöver en ny väg framåt. Regeringens egna expertmyndigheter Energimyndigheten och Naturvårdsverket är tydliga med att vi inte klarar målen utan reduktionsplikten. Samtidigt behöver vi hitta en genomförbar och hållbar väg framåt.

Vi kallar vårt förslag Sverigebränslet. Vi föreslår i stället en hållbar inblandning av biodrivmedel som är fastlagd över tid och ökar förutsägbart och stabilt. Med start från 2024 ska nivån på basinblandningen vara 19,3 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. Detta är en väg framåt som ger Sverige möjlighet att nå målet 2030 och ger industrin och drivmedelsbranschen den stabilitet och de planeringsförutsättningar som krävs för att våga investera i Sverige.

Vi tror också att det behövs en rad andra åtgärder för att skapa en mer stabil situation när det gäller bränslepriserna. Det befintliga systemet för reduktionsplikten är inte tillräckligt flexibelt.

Vi tror därför att det är rätt väg framåt att en del av Sverigebränslet är en så kallad tilläggsinblandning. När priset på världsmarknaden går upp kan man minska inblandningen, och när produktionen av biodrivmedel i Sverige har kommit igång i större skala och priset blir lägre kan tilläggsinblandningen öka. Vi vill se en sänkt reduktionspliktsavgift, och vi vill gå över till den europeiska dieselstandarden MK3.

Vi anser även att Sverige måste jobba hårt på EU-nivå för att möjliggöra en differentiering av skatten på hållbara biodrivmedel och fossila drivmedel. Det är en principiellt viktig fråga att klimatsmarta bränslen inte ska beskattas på samma sätt som fossila bränslen.

Sammantaget kan vi med vårt förslag också spara miljarder skattekronor som annars skulle gå till att köpa utsläppsrätter eller betala böter till EU. Vi socialdemokrater anser att det finns mycket bättre saker att använda de miljarderna till, till exempel till att lösa sjukvårdskrisen.

Fru talman! Sammanfattningsvis är klimatförändringarna här och nu och kräver åtgärder. Ju mer ökade utsläpp i dag, desto tuffare, dyrare och mer ingripande åtgärder krävs i framtiden. Vi borde inte skjuta över mer av detta på våra barn utan här och nu ta ansvar och göra allt vad vi kan.

(Applåder)

I detta anförande instämde Malin Larsson, Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Herr talman! Ledamoten Kinnunen hänvisar i sitt svar till att klimathandlingsplanen ska utredas efter valet 2026. Som jag förstår klimathandlingsplanen innehåller den förslag om ett inhemskt utsläppshandelssystem och idéer om en höjd reduktionsplikt. Det är en tanke som bygger på att vi ska få ned utsläppen genom att öka kostnaderna på bränsle så att efterfrågan minskar, det vill säga hålla igen försäljningen av bränsle utifrån en kostnadsmässig grund.

Då måste jag ställa en fråga till ledamoten Kinnunen, nämligen om Sverigedemokraterna står bakom de tankarna i klimathandlingsplanen som presenterats av ministern.

I övrigt ställer jag mig frågande till hur Sverigedemokraterna resonerar om priset på bränsle på sikt. Det är min bestämda uppfattning att oljan är en ändlig produkt och att priset kommer att fortsätta att öka. Ledamoten hänvisar till den tidigare debatten när Kinnunen påstod att priset skulle minska med 5,50. Det gjorde det inte, utan det minskade med ungefär 4 kronor. Nu en fjärdedel in på året är en fjärdedel av den minskningen borta. Om någonting av den prisminskningen består efter årets slut återstår att se, men på sikt är det inte så. Vad ska vi som bor på landet köra våra traktorer på när priset på olja skenar och det inte finns någon ny produktion av biobränsle?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

(Applåder)

Herr talman! Jag må vara ny i miljö- och jordbruksutskottet, men jag blir ändå förbluffad över ledamoten Martin Kinnunen när han tar upp diskussionen om konsekvensanalys och avsaknaden därav.

I Riksrevisionens granskningsrapport som vi i dag ska debattera slås det fast att det saknades fullgoda konsekvensanalyser. Förbluffelsen kommer när ledamoten försöker skylla borttagandet av reduktionsplikten på den förra regeringen, när den regering som Kinnunen och hans parti satt att göra denna förändring inte alls har gjort någon konsekvensanalys. Det finns ju ingen konsekvensanalys!

I och för sig gör ledamoten Kinnunen en del av en konsekvensanalys här när han försöker att ge sken av att Sverigedemokraterna inte skulle bära ansvar för om Sverige inte klarar av att leva upp till målsättningarna i ESR. I själva verket är det ju Sverigedemokraterna som har drivit på och genomfört borttagandet av reduktionsplikten - den reduktionsplikt som rapporten som vi i dag ska debattera mycket riktigt slår fast är en viktig del i att klara målsättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Jag undrar hur Martin Kinnunen och Sverigedemokraterna avser att lösa de åtaganden vi har nu när de väljer att ta bort reduktionsplikten.

(Applåder)