Riksflödet
Logga in
Svarade Elin Söderberg i en replik ·

Björn Petersson (S) om Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel

Björn Petersson (S) svarade Elin Söderberg i en replik om Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel i debatten ”Protokoll 2023/24:84 Torsdagen den 14 mars” den 14 mars 2024.

Elin SöderbergMP· i en replikTack, Björn! Det är bra att man kan dra ny-på-jobbet-kortet ibland. Jag vill särskilt lyfta fram att det som vi från Miljöpartiets sida ser är att förutsättningarna minskar att nå våra klimatåtaganden till 2030. För att…
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Vi ser runt om i världen redan påtagliga effekter av klimatförändringarna. Tundra tinar. Glaciärer smälter. Haven blir varmare. Förändringarna i klimatet med ökat extremväder, höjd havsnivå och torka hotar framtida generationers samhällen och med det svenskt välstånd.

Vi behöver ta ansvar för situationen och göra allt vi kan för att hejda utvecklingen och mildra konsekvenserna. Detta kan inte lämnas till var och en att själv hantera. Vi måste lösa det tillsammans.

Därför har vi i FN och EU satt upp gemensamma mål för bland annat minskade utsläpp av växthusgaser.

Därför har vi i Sveriges riksdag beslutat om bindande mål för minskningen av våra koldioxidutsläpp i transportsektorn. För att klara det krävs en omställning till förnybara bränslen. Reduktionsplikten, att blanda ut fossila bränslen med biobränsle, är en del av den omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om reduktionsplikt för bensin och diesel.

Vi socialdemokrater välkomnar att Riksrevisionen har granskat utformningen av reduktionsplikten. Riksrevisionens arbete är avgörande i att säkerställa en effektiv och ansvarsfull klimatpolitik.

Samtidigt blir det lite tragikomiskt. Riksrevisionens granskning är gjord innan Sverigedemokraternas marionettregering stympade reduktionsplikten och skickade ned nivån från 30,5 procent till 6 procent.

Herr talman! Vi är djupt oroliga över regeringens och Sverigedemokraternas beslut att så radikalt minska nivåerna i reduktionsplikten. Det är väl uppenbart för alla att vi genom att elda 4 miljoner liter diesel mer per dag ökar utsläppen. Det kommer att bli svårt, för att inte säga omöjligt, att nå målet om minskade utsläpp till 2030.

Vi riskerar att få betala stora miljöböter till EU om vi missar målet, någonstans mellan 15 och 50 miljarder kronor - pengar vi hade kunnat använda till annat.

Det är illavarslande med ökade utsläpp och risk för böter, men det är långt ifrån det enda som oroar oss.

För oss socialdemokrater handlar den gröna omställningen om mer än minskade utsläpp och mer än mildrade klimatförändringar. För oss socialdemokrater handlar den gröna omställningen om att säkra investeringar i vårt land och att säkra framtidens sjysta jobb och med det våra kommande generationers välfärd.

För att lyckas behöver vi leda omställningen. Regeringens minskning av reduktionsplikten kastar oss längst bak i klungan. Näringslivet och investerarna förfäras. Industrins investeringar i ny teknik och i inhemsk produktion av biodrivmedel hotas nu av regeringens agerande.

Vi oroas också över vilka alternativ till reduktionsplikten som SD-regeringen kommer att driva igenom och vilka kompensationsåtgärder den kommer att föreslå.

Riksrevisionen pekar i sin granskning på alternativet att flytta en del av ansvaret för utsläppsminskningen från transportsektorn och lägga över det på jordbruket och skogen.

Att ställa krav på jordbruket att minska sina utsläpp och återbeskoga jordbruksmark och att minska avverkningen i skogen för att öka kolinlagringen, är det vad SD-regeringen kommer att föreslå?

Ska vi lägga miljarder på att köpa in utsläppsrätter i EU? Är det vad SD-regeringen kommer att föreslå?

Från ministern och i dag från ledamoten Kinnunen får vi höra att klimathandlingsplanen ska lösa minskade utsläpp med ett nationellt utsläppshandelssystem. Är det vad SD-regeringen kommer att föreslå - att minska utsläppen genom prisökningar för att minska efterfrågan och höja priset på bensin och diesel så att folk inte har råd att tanka?

Vi är oroliga över SD-regeringens avsaknad av konsekvensanalys i sänkningen av reduktionsplikten och oroliga över avsaknaden av reella politiska alternativ.

Herr talman! I sin granskning drar Riksrevisionen slutsatsen att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt. Framför allt i målet för inrikestransporter till 2030 anses det bidra till en rimlig kostnad jämfört med alternativen. Men granskningen har också visat att den tidigare utformningen av reduktionsplikten med en årlig ökning för diesel upp till 66 procent 2045 inte är genomförbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Herr talman! Vi socialdemokrater ser allvaret och är beredda att ta ansvar. Jag yrkar bifall till reservation 1.

Sverige behöver en ny väg framåt. Regeringens egna expertmyndigheter Energimyndigheten och Naturvårdsverket är tydliga med att vi inte klarar målen utan reduktionsplikten. Samtidigt behöver vi hitta en genomförbar och hållbar väg framåt.

Vi kallar vårt förslag Sverigebränslet. Vi föreslår i stället en hållbar inblandning av biodrivmedel som är fastlagd över tid och ökar förutsägbart och stabilt. Med start från 2024 ska nivån på basinblandningen vara 19,3 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. Detta är en väg framåt som ger Sverige möjlighet att nå målet 2030 och ger industrin och drivmedelsbranschen den stabilitet och de planeringsförutsättningar som krävs för att våga investera i Sverige.

Vi tror också att det behövs en rad andra åtgärder för att skapa en mer stabil situation när det gäller bränslepriserna. Det befintliga systemet för reduktionsplikten är inte tillräckligt flexibelt.

Vi tror därför att det är rätt väg framåt att en del av Sverigebränslet är en så kallad tilläggsinblandning. När priset på världsmarknaden går upp kan man minska inblandningen, och när produktionen av biodrivmedel i Sverige har kommit igång i större skala och priset blir lägre kan tilläggsinblandningen öka. Vi vill se en sänkt reduktionspliktsavgift, och vi vill gå över till den europeiska dieselstandarden MK3.

Vi anser även att Sverige måste jobba hårt på EU-nivå för att möjliggöra en differentiering av skatten på hållbara biodrivmedel och fossila drivmedel. Det är en principiellt viktig fråga att klimatsmarta bränslen inte ska beskattas på samma sätt som fossila bränslen.

Sammantaget kan vi med vårt förslag också spara miljarder skattekronor som annars skulle gå till att köpa utsläppsrätter eller betala böter till EU. Vi socialdemokrater anser att det finns mycket bättre saker att använda de miljarderna till, till exempel till att lösa sjukvårdskrisen.

Fru talman! Sammanfattningsvis är klimatförändringarna här och nu och kräver åtgärder. Ju mer ökade utsläpp i dag, desto tuffare, dyrare och mer ingripande åtgärder krävs i framtiden. Vi borde inte skjuta över mer av detta på våra barn utan här och nu ta ansvar och göra allt vad vi kan.

(Applåder)

I detta anförande instämde Malin Larsson, Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Fru talman! Jag tackar Björn Petersson för ett gott anförande. Det var mycket intressant att lyssna till.

I redogörelsen för Socialdemokraternas förslag nämndes ett antal procentsatser för biodrivmedelsinblandning från 2024 och framåt som är lägre än den tidigare kurvan för reduktionsplikten.

Jag undrar om Socialdemokraterna kan lyfta fram några av de ytterligare åtgärdsförslag som man vill lägga till för att säkerställa att vi samtidigt når ESR-åtagandena och de nationella klimatmålen till 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Fru talman! Jag tackar ledamoten Elin Söderberg för frågan.

Det stämmer att i det socialdemokratiska förslaget till lösning, Sverigebränslet, föreslår vi en lägre inblandning av biodrivmedel än den i det förra systemet. Det var innan Sverigedemokraternas marionettregering så drakoniskt drog ned på inblandningsnivån i reduktionsplikten från 30,5 procent till ynka 6 procent.

I vårt förslag föreslår vi 19,3 procent, en lägre nivå som vi gör bedömningen inte ska ha samma radikala effekt på prissättningen. Vår tillverkningsindustri ska få tillräckliga förutsättningar att bygga upp en inhemsk produktion, som vi anser behövs för framtiden.

Elin Söderberg frågar mig mycket förtjänstfullt om våra övriga förslag för att klara våra åtaganden i ESR. Där får jag hänvisa till mina partikamrater. Eftersom det är min andra vecka i miljö- och jordbruksutskottet och jag precis har hunnit läsa in mig på det här ärendet får jag nog skicka frågan vidare.

Fru talman! Tack, Björn! Det är bra att man kan dra ny-på-jobbet-kortet ibland.

Jag vill särskilt lyfta fram att det som vi från Miljöpartiets sida ser är att förutsättningarna minskar att nå våra klimatåtaganden till 2030. För att nå både nationella mål och vårt bindande EU-åtagande är just omställningen inom transportsektorn helt central. Det finns då tre områden som vi behöver arbeta med. Det första är ett transporteffektivt samhälle, att vi säkerställer att den totala energianvändningen för vår mobilitet, både persontransporter och godstransporter, i landet kan minska. Det andra är att vi ska jobba med elektrifiering eller utbyte av fordon. Till exempel vill vi återinföra elbilsbonusen och ha en särskild glesbygdsbonus när det gäller elbilsbonusen. Det tredje området handlar om att byta ut drivmedlen i den befintliga fordonsflottan, där reduktionsplikten har varit helt central.

Det behövs kraftfulla reformer inom alla dessa tre områden. Om det görs mindre på det tredje området, när det gäller att byta ut drivmedlet i den befintliga fordonsflottan, kommer det att behövas väldigt kraftfulla åtgärder för ett transporteffektivt samhälle eller för att byta ut fordonsflottan mycket snabbare än vad som sker på marknaden i dag. Det finns tekniska begränsningar inom områdena ett och två. Därför har vi från Miljöpartiets sida förordat en högre inblandning av biodrivmedel. Annars är det svårt att få ihop kalkylen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en god redogörelse för de tre områden som det behöver jobbas med. Jag känner igen dem från våra dokument.

Jag delar ledamotens uppfattning om den utmaning som vi har framför oss. Jag delar också ledamotens uppfattning att det kommer att behöva göras mer på de andra områdena utifrån att vi i vårt förslag gör mindre, enligt kalkylerna, på detta område. Anledningen är, som Riksrevisionens rapport visar på och som vi debatterar i dag, att nivån som vi tidigare hade i våra kalkyler inte är genomförbar. Därför behöver vi hitta en lösning som ska vara genomförbar. Vi ska kunna säkra uppbyggnaden av den inhemska produktionen och hålla en rimlig kostnad för drivmedel för folket, så att vi får en folklig acceptans för den omställning som vi måste göra och så att vi får bränslen som mina syskonbarn kan köra morfars traktor på när den dagen kommer då oljan inte räcker till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Fru talman! Strax före årsskiftet hade det socialdemokratiska partiet en övning och gick sedan ut i medierna och talade om att man hade haft fel om väldigt många saker. Man hade haft fel om migrationspolitiken och om feminismen. Man hade också väldigt fel om klimatpolitiken. Man hade en politik som hade serverat morötter till rika, tror jag att en socialdemokratisk företrädare uttryckte det.

Fru talman! Det som slår mig lite nu när vi har den här debatten om den gamla socialdemokratiska reduktionspliktslagen är att ödmjukheten och självkritiken lyser med sin frånvaro i ledamotens anförande, för det var ju en socialdemokratisk lagstiftning som fullständigt dömdes ut av Riksrevisionen.

Jag undrar lite över självkritiken när det gäller den mycket dåliga socialdemokratiska klimatpolitik som bedrevs under den socialdemokratiska regeringen. Det är visserligen lite oklart om det var Miljöpartiets fel eller om det också var Socialdemokraternas fel. När det kommer till det socialdemokratiska partiet är det ju oftast någon annans fel. Detta får ledamoten samtidigt gärna klargöra.

Har ni fortfarande åsikten att den gamla klimatpolitiken hade brister, att den delade ut morötter till rika och att den drabbade svaga hushåll på landsbygden, eller har ni vänt blad nu och tycker att ni gjorde allting rätt under er tid vid makten?

Fru talman! Ledamoten Kinnunen får det att låta som att Socialdemokraterna i framtagandet av en ny inriktning för politiken och omprövningar skulle ha svängt helt om. Det är inte sant. Grundprinciperna ligger kvar. Det är att vara socialdemokrat.

Ledamoten pratar om morötter till de rika med en företrädare för Socialdemokratiska arbetarepartiet, som har jämlikhet som en av sina grundläggande parametrar. För oss utgör fördelningspolitik grunden; det finns i vårt dna. Detta blir svårt att bemöta på annat sätt än att det för mig är löjeväckande.

Kinnunen fortsätter med att anklaga Socialdemokraterna för att alltid skylla på någon annan - detta efter att Kinnunen i sitt anförande inte gjort annat än att skylla på andra. Han säger att om regeringen nu inte klarar att nå upp till ESR-målen på grund av att Sverigedemokraterna velat sänka reduktionsplikten är detta den förra, socialdemokratiska regeringens fel.

Jag håller inte med om Kinnunens beskrivning av mitt parti som ett parti som inte tar ansvar när vi haft fel. Jag vill påminna om att jag i mitt anförande konstaterade att Riksrevisionen slagit fast att den mall och den plan som fanns inte håller och att vi har omprövat vår politik och har en ny idé, som vi ser ska hålla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Jag vill också påminna om att man när beslutet fattades trodde att det skulle hålla, men det gjorde det inte. Nu har vi omprövat, och nu gör vi om.

(Applåder)

Fru talman! Från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi naturligtvis den påstådda socialdemokratiska omsvängningen i klimatpolitiken.

När det gäller morötter till rika kan jag dela ledamotens uppfattning att det inte lät bra utifrån ett socialdemokratiskt perspektiv, men det var trots allt detta en partikollega till ledamoten sa i Sveriges Radio.

Fru talman! Jag tänkte att vi skulle försöka få lite mer klarhet i Socialdemokraternas nya politik vad gäller biodrivmedel och reduktionsplikt. Man har presenterat något slags servettskiss som man kallar Sverigebränsle. Det kanske är något slags bidrag man ska införa. Man säger att man ska ha en viss nivå, men den ska vara flytande. Man ska alltså kunna sitta där och programmera om inblandningen.

Jag vet inte riktigt hur detta ska gå till, för priserna på världsmarknaden för alla råvaror - oavsett om det är etanol, HVO, olja, diesel eller bensin - varierar extremt kraftigt. Så jag undrar hur det ska gå till när man ska försöka finjustera inblandningen. När priset blir lågt ska man skruva upp den, och en vecka senare ska man sänka den, när bolagen enligt uppgift behöver kanske ett halvår på sig för att handla upp sina biodrivmedel. Jag undrar hur den här finjusteringen ska gå till, när företagen behöver så lång tid på sig att förbereda sig för inblandningsnivån.

Hur ska man kunna veta hur mycket högre pris Socialdemokraterna vill ha? Det förslag ni har lagt fram innebär en chockhöjning av reduktionsplikten som kommer att kraftigt höja priset vid pump, vilket kommer att leda till kostnader för kommuner, privathushåll, regioner och företag på åtskilliga miljarder varje år. Kan ledamoten här och nu tala om hur mycket dyrare det ska bli om Socialdemokraterna får bestämma?

Fru talman! Jag har inte suttit i miljö- och jordbruksutskottet särskilt länge, men socialdemokrat har jag varit länge. Klimatpolitiken har för mig alltid haft samma inriktning och har det fortfarande. Sakpolitiska förslag förändras bitvis; det skruvas i dem och tvistas om dem. Vi står fortfarande upp för reduktionsplikten. Vi har en annan variant nu än innan för att den ska vara möjlig att genomföra. Detta är för mig socialdemokrati: att det ska vara möjligt att genomföra politiken. Jag kan tycka att det är en grundläggande princip.

Klimatpolitiken i övrigt handlar för mig som socialdemokrat om att vi ska säkra omvärlden för våra kommande generationer - säkra välståndet för dem som kommer efter oss.

Kinnunen frågade mig om kostnader. Han nämner kommuner och så vidare. Det är alldeles riktigt att bränslet blir lite dyrare när vi blandar ut det. Men att se till kostnaden på en enda utgiftspunkt, för privatpersoner, kommuner eller regioner, blir befängt. Det handlar om den totala kostnaden.

Sverigedemokraterna har lyckats sänka kostnaderna här och nu, 2024. Bränslepriserna kommer att fortsätta stiga. Om vi inte lyckas bygga en inhemsk produktion kommer vi inte att ha framtidens billiga bränsle. Då kommer vi att tvingas köpa det svindyra bränslet från andra som producerar. Det kommer att bli tokdyrt för dem som kommer efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

De kommer dessutom att behöva betala av på de straffavgifter eller böter som vi får betala - eller vilka andra lösningar man nu ska hitta på för att försöka nå våra klimatpolitiska mål. De kommer att få betala, fast inte vid pumpen. De kommer inte att se räkneverket ticka när de står och tankar, vilket är frustrerande. Jag vet; jag bor på landet. Jag tankar min gamla dieselkombi alldeles för många gånger i veckan, så jag vet hur frustrerande det är. Men den alternativa kostnaden blir för hög.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.