Björn Petersson

Fru talman! I dag debatterar vi frågor om vattenbruk utifrån främst regeringens proposition Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk och därtill några motioner från den allmänna motionstiden.

Kort sammanfattat föreslås ändringar i fiskelagen och miljöbalken som kommer att innebära att vattenbruks miljöpåverkan enbart ska bedömas enligt miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. Kravet på tillstånd med mera enligt fiskelagen för att odla fisk, vattenlevande blötdjur och vattenlevande kräftdjur tas bort. Anläggningar för vattenbruk undantas från kravet på tillstånd för vattenverksamhet i miljöbalken. Samtidigt bemyndigas regeringen enligt miljöbalken att utfärda föreskrifter om miljöhänsyn i vattenbruket.

Vikten av att förenkla regelverket för vattenbruk och göra det mer ändamålsenligt var i fokus för min partikamrat, dåvarande landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg, när hon tillsatte den utredning som ligger till grund för ändringarna. Vi gläds åt att vi nu kommer vidare.

Det finns en enorm tillväxtpotential för vattenbruk, och Sverige kan vara ett föredöme inom en cirkulär blå ekonomi. Hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav kan skydda vilda bestånd av fisk och samtidigt skapa jobb på landsbygden.

Fru talman! Jag yrkar därför bifall till reservation 6 och instämmer med föregående talare i att detta är en bra grej.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten frågar när vi socialdemokrater ska ta ansvar. Jag tycker att vi gör det. Jag tycker att jag i den här debatten har varit tydlig med att vi bär ansvar.

Den havererade fiskepolitik som ledamoten ger uttryck för har funnits under lång tid. Båda våra partier bär ansvar för detta, vill jag påstå.

Ledamoten talade om kvotförhandlingarna och gav en redogörelse för det tv-program där mina partivänner sa att om man röstar nej åker man ut ur rummet. Kanske är det en förklaring till att landsbygdsministern inte röstade nej, vilket han enligt EU-nämnden var ålagd att göra. Han hade fått ett medskick härifrån riksdagen att säga nej, men det gjorde han inte. Kanske berodde det på risken att åka ut ur rummet, vad vet jag.

Med lite mer mod från oss båda kanske vi kan hjälpas åt och rädda sillbeståndet innan det kollapsar.

Jo, jag ska heja på regeringen i dess ansträngningar för ett hållbart fiske. Men jag kommer att ta mig friheten att inte bara leka opposition utan faktiskt också vara det lite grann.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Lewerentz för frågan om Socialdemokraterna är beredda att ta ansvar. På den frågan svarar jag ja.

Jag kommer från en liten kommun som heter Torsås och ligger i Sveriges sydöstra hörn. Apropå den jämförelse ledamoten gjorde med vindkraften kan jag berätta att i Torsås, där Socialdemokraterna och Moderaterna styr tillsammans, har vi ett överskott på elproduktion. Det gäller både vindkraft och solkraft. Vi i Torsås tar ansvar, när det behövs, för elproduktionen och för fisket.

I Torsås är vi djupt engagerade i skarvfrågan, som ledamoten till min stora glädje tog upp i sitt huvudanförande. Socialdemokrater och moderater är helt överens om den negativa påverkan som skarvens utbredning har i Kalmarsund. Över 70 000 skarvar plockar upp över 35 ton fisk om dagen. Fisket i övrigt är i det närmaste obefintligt på grund av det.

Jag ser fram emot att få se prov på det politiska ledarskap som ledamoten påkallar och ska heja på regeringen när den tar sig an frågan om ett hållbart fiske.

Fru talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande 19 som avhandlar yrkanden från allmänna motionstiden. Det handlar främst om förslag på hållbara fiskbestånd, åtgärder för att värna svensk fiskerinäring, kontroll och sanktioner men också om till exempel fritidsfiske och fisketurism.

Utskottet föreslår avslag på samtliga motioner. Vi i oppositionen håller inte med. Vi socialdemokrater har en rad reservationer. Vi står bakom dem alla, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 23. Vi vill värna den blå näringen.

Med över 100 000 sjöar, tiotusentals mil strömmande vattendrag och en kust som sträcker sig över 200 mil har vi i Sverige en enorm potential för både fiskenäring och vattenbruk. Det finns stora möjligheter för fritidsfiske och fisketurism. Samtidigt står vi inför allvarliga hot om överfiske och övergödning, som riskerar att slå ut flera fiskbestånd. Det krävs åtgärder både på kort och på lång sikt.

Vi vill värna det småskaliga, kustnära fisket, och vi vill – inte minst ur ett beredskapsperspektiv – se ett ökat fiske för humankonsumtion, men vi ser med stor oro på hur situationen utvecklas. För att det småskaliga, kustnära fisket ska funka krävs en fungerande infrastruktur. Det behöver även finnas en marknad för fångsten. Det är bara att inse att den förda politiken gynnat det storskaliga fisket och att det småskaliga fisket gång på annan hamnat i kläm.

Som det är nu går det mesta av Östersjösillen till fiskmjölsfabriker i Danmark. Marknaden gynnar det storskaliga fisket, som kan skeppa stora mängder direkt till fabrikerna. Det var inget ont menat utan en marknadsmässig konsekvens av politiskt fattade beslut.

När vi behandlar fiskbestånden i Östersjön som om de vore ett och samma skrämmer varningarna om halter av dioxin och PCB sannerligen bort konsumenter. Eftersom fiskmjölsfabrikerna investerat i teknik för rening av dioxiner finns en marknadslogik i att Östersjöns sill säljs till fiskmjöl. Med relativt låg förtjänst krävs stora mängder, vilket driver fram storskaligt fiske som tränger undan det småskaliga och tycks leda till överfiske. Kanske borde vi i stället förhålla oss till att Östersjöns sillbestånd ser olika ut och överväga mer regionaliserad förvaltning, söka landa mer av Östersjöns fisk lokalt och regionalt och öka förädlingsgraden lokalt med mera fisk ut till humankost.

Vi vill vända utvecklingen och engagera oss i att bygga ut infrastrukturen med hamnar och beredningsindustri. För att det ska vara möjligt behöver det finnas en efterfrågan. Folk måste vilja äta fisk. Det är en svår balansakt att hantera rent retoriskt. Vi har å ena sidan problem med överfiske. Å andra sidan behöver vi ha efterfrågan för att det småskaliga fisket ska kunna räddas.

Fru talman! Det är Socialdemokraternas mening att trålgränsen bör flyttas ut till förmån för det småskaliga, kustnära fisket. Just nu pågår ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt hos Havs- och vattenmyndigheten som i korthet innebär utflyttning av trålgränsen längs med kusten hela vägen från Bottenhavet ned till Ölands norra udde. Projektet initierades för att främja det småskaliga fisket. Men myndigheten valde att inte göra några undantag för småskaligt fiske. Det blir nu i stället ytterligare ett exempel på hur politiska beslut, i alla fall på kort sikt, gynnat det storskaliga. Regeringen behöver agera för att hitta alternativa förtjänster för det småskaliga, kustnära fisket för att ge deras verksamhet en rimlig chans att övervintra detta projekt.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill pausa det storskaliga fisket i Östersjön. Även om det påvisas en återväxt i lekbiomassa, förbättrad kondition hos fisken och ett ökat bidrag från de yngre årsklasserna påtalar den vetenskapliga rådgivningen också osäkerheter kring delbestånd och en onaturligt låg andel storväxta individer. Utifrån ett ekosystembaserat tänk påtalas att sillens storlek spelar roll i det stora hela.

Jag har fått förklarat för mig att det är först när sillen når en storlek på över 18 centimeter som den äter spigg. Att beståndet är så smått skulle kunna vara en förklaring till den kraftiga ökningen av spigg, som i sin tur kan vara en delförklaring till minskningen av abborre och gädda, vars rom och yngel äts av spiggen. Sillens ringa storlek tros vara ett tecken på tidigare överfiske från det storskaliga fisket.

Jag inser att det för de berörda kan låta som om jag beskyller dem som ibland i debatten kallas industritrålare. Det gör jag inte. Fiskekvoterna är politiskt beslutade. Ansvaret är vårt som samhälle, precis som vi nu bär ansvar för vad som ska ske i framtiden.

Fru talman! Jag har i drygt ett halvår haft förmånen att jobba med dessa frågor i miljö- och jordbruksutskottet. Det är inte lätt att navigera. Det handlar om komplexa lagstiftningar, regleringar på många nivåer, mängder av aktörer, massor av känslor, ett oändligt antal olika verklighetsbeskrivningar, starka åsikter och tunga målkonflikter.

En sak har slagit mig. Det tycks som om inte minst vi inom politiken har talat mer om de berörda och om varandra än vi pratat med varandra. Nu när vi över partigränserna tycks vara alltmer överens hoppas jag att vi framgent kan agera lite mer jordnära och resonabelt och att vi tillsammans kan rädda Östersjösillen undan kollaps.

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Malin Larsson (båda S).

Herr talman! Jag delar inte ledamoten Lewerentz bild av att Moderaterna skulle ha drivit Socialdemokraterna framför sig när det gäller en utflyttning av trålgränsen. Däremot är jag tacksam att vi har funnit samsyn i detta och att den nuvarande regeringen arbetar vidare med frågan.

En utflyttning av trålgränsen och ett trålningsförbud finns i ett kongressbeslut från Socialdemokraternas förra kongress. Som företrädare för Socialdemokraterna har jag att förhålla mig till och arbeta med det. Jag medger att det är ett något kantigt kongressbeslut, som samtidigt tar sikte på att vi ska främja det kustnära fisket, där inte så få – för att inte säga de flesta – också är trålfiskare. Det finns alltså en målkonflikt där för mig att hantera. Men jag följer kongressens beslut och arbetar för det, och så gjorde även mina föregångare.

Herr talman! Det är fantastiskt hur det kan bli. Som förste ersättare från Kalmar län har jag haft äran att tjäna riksdagen flera gånger nu. Här i dag debatterar vi, som av en händelse, fortsättningen på ett ärende jag debatterade förra gången jag var här.

Då debatterade vi ändringarna i reglerna för skyddet av marina områden inom så kallade Natura 2000-områden. I dag gäller det förbud mot bottentrålning i marint skyddade områden. Det är ett utlovat och efterlängtat nästa steg.

I den debatten redogjorde jag för hur vi i Sverige fått kritik från EU-kommissionen för brister i vårt bevarande av marin livsmiljö. Jag beskrev hur den dåvarande, socialdemokratiskt ledda regeringen hade påbörjat ett arbete och tillsatt en utredning, vars förslag låg till grund för den debatten – och till grund för dagens debatt.

Vidare beskrev jag vår uppskattning av att nuvarande regering har tagit det arbetet vidare och att vi inom Socialdemokraterna, trots att det då fördes diskussioner om att skyddet borde ha kunnat breddas, valde att ställa oss bakom regeringens förslag.

Nu kommer nästa steg, nämligen ett förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden. Vi socialdemokrater finner oss ånyo i en diskussion om att regeringen borde ha kunnat bredda skyddet.

Herr talman! Denna gång känner vi oss nödgade att framhålla att skyddet borde ha kunnat breddas ytterligare, och jag yrkar därför bifall till reservation 4.

Bottentrålningen skadar viktiga livsmiljöer på havsbottnen och kan ge stora bifångster som skadar bestånden av fisk och skaldjur. För att säkerställa ett hållbart fiske ser vi ett brådskande behov av att skydda känsliga områden från bottentrålning och i stället uppmuntra användning av miljövänliga fiskeredskap.

Vi välkomnar därför regeringens förslag, där bra steg tas. Dock anser vi det avgörande för skyddet av våra fiskbestånd och andra marina resurser att förbudet kan utvidgas till att gälla även utanför den så kallade trålgränsen, där en stor del av våra skyddade områden finns. Här behöver regeringen omedelbart inleda förhandlingar med andra berörda länder inom EU. Vi menar att regeringen behöver återkomma med förslag om ett bredare förbud mot bottentrålning som även innefattar känsliga områden utanför trålgränsen.

Herr talman! Regeringen föreslår undantag från förbudet i vissa fall. Med anledning av detta vill vi socialdemokrater framhålla att undantag bör beviljas mycket sparsamt, då omfattande undantag riskerar att urvattna syftet med förbudet. För tids vinning håller jag mig dock till att yrka bifall enbart till reservation 4.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden

Jag ska tala lite om trålning och fisket i en bredare kontext. Vi socialdemokrater ser målkonflikten mellan att skydda natur och att utveckla den blå näringen. Vi ser målkonflikterna vid etablering av vindkraft och andra samhällsintressen. Vi ser också en överhängande risk för kollaps av sillbeståndet. Socialdemokraterna driver därför frågan om en utflyttad trålgräns och en paus för det storskaliga fisket i Östersjön för att ge sillen en chans till återhämtning. Vi driver frågan nationellt och inom EU.

Med detta vill vi gynna det småskaliga kustnära fisket för humankonsumtion. Samtidigt som vi står inför allvarliga hot om överfiske och övergödning tror vi på en utveckling av Sveriges fiskenäring. I det kustnära fisket finns potential att bidra till vår livsmedelsförsörjning, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Det kräver dock insatser på både kort och lång sikt.

Sverige har en enorm potential med hundra tusen sjöar, tiotusentals mil strömmande vattendrag och en kust som sträcker sig över 200 mil. Med ett ansvarsfullt tillvaratagande av dessa resurser finns fantastiska möjligheter för fiskenäring och vattenbruk. Det kräver av oss att vi agerar för bevarandet av våra fiskbestånd. Det kräver av oss att vi arbetar tillsammans med våra grannländer för att hitta samsyn. Det kräver också att våra olika samhällsintressen samverkar kring att hitta gemensamma lösningar.

Det här är frågor som våra tidigare S-ledda regeringar på olika sätt har arbetat med. Det är inte alltid enkelt, som ledamoten Lewerentz så riktigt påpekade. Vi hoppas att den nuvarande regeringen kan ta till sig och fortsätta även detta arbete.

(Applåder)

Herr talman! Det kanske inte lät så på ledamoten i anförandet, men andemeningen i utskottsbehandlingen och här i kammaren i dag är att Sverigedemokraterna nu stöder ett förbud mot bottentrålning i skyddade havsområden. Det tycker vi i grunden är positivt, men tidigare har Sverigedemokraterna gång på gång uttryckt tveksamhet och påstått att den nuvarande regleringen skulle räcka.

I dag lät det inte riktigt så från ledamoten. Min fråga är därför vad som har fått SD att inse att ett tydligt förbud behövs, om SD har insett det, och om SD då också är redo att prioritera miljöskydd framför kortsiktiga vinster.

Fru talman! I dag behandlar vi inkomna yrkanden från riksdagens allmänna motionstid som rör jakt och viltvård. Vi socialdemokrater står bakom samtliga våra yrkanden i vår kommittémotion, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 14.

Jakten och viltvården i Sverige är i stora delar organiserad som en folkrörelse, och det vill vi socialdemokrater slå vakt om. De ideella insatserna och den lokala och regionala viltförvaltningen är ovärderliga för viltvården.

Sverige ska stå i framkant när det kommer till etiskt och hållbart omhändertagande av vår unika natur och våra viltstammar. För oss är det centralt att stärka de många ideella insatser som görs för att bevara och utveckla vårt naturarv. Jakt och viltvård är inte bara traditionella aktiviteter i Sverige utan även tätt kopplade till vår kultur och ekonomi.

När det gäller jakten på rovdjur behöver vi skapa en gemensam grund för samhällsdiskussionen och sträva efter lösningar som gagnar både djurliv och människor.

Jakten på älg har historiskt sett varit en stor del av vår identitet, och detta kombinerat med vår växande fritids- och turistnäring visar den ekonomiska potentialen i en välförvaltad älgpopulation. Dessutom bidrar en hälsosam älgstam till ekologisk balans och erbjuder klimatsmarta köttalternativ.

För att vi verkligen ska kunna dra nytta av denna resurs måste dock förvaltningsplanerna vara robusta och anpassade efter lokala behov. Det är tydligt att den nuvarande älgstammen är pressad. Trots dess styrka och förmåga att anpassa sig har den påverkats av en mängd faktorer såsom hård avskjutning, konkurrens om bete med andra klövdjur och även klimatförändringar som förskjuter älgens naturliga habitat. Det är därför avgörande att vi anlägger en helhetssyn på problemet och övergår till en samlad klövviltsförvaltning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

För att uppnå en balanserad och effektiv hantering av älgstammen vill vi att sammansättningen i älgförvaltningsområdena och älgförvaltningsgrupperna ändras. Vi föreslår att jägare och markägare ska representeras i lika antal under ledning av en oberoende ordförande. Vi tror att man genom att arbeta tillsammans kan säkerställa att nationalsymbolen älgen fortsätter att frodas i skogarna samtidigt som man bevarar skogens hälsa och produktivitet.

Fru talman! Medveten överskjutning utgör ett hot mot viltbestånden. Inte minst älg, kronhjort och rovdjur är utsatta. I dagsläget är straffen inte tillräckligt avskräckande för att säkerställa att jakten sker enligt lag, och därför vill vi socialdemokrater se skarpare straff vid medveten överskjutning av tilldelat vilt.

Fru talman! Få frågor väcker så starka känslor som vargfrågan. Låt mig därför redogöra för vårt partis uppfattning.

I dag finns cirka 375 vargar i Sverige. Den utredning som vi tidigare uppdrog åt Naturvårdsverket att genomföra visar att vargstammen kan minskas till mellan 170 och 270 individer. Vi står bakom en sådan minskning och anser att den är avgörande för att uppnå en långsiktig, hållbar och förutsägbar vargstam. Samtidigt behöver vi säkerställa att stammens bevarandestatus inte försämras.

Vi anser också att reglerna för skyddsjakt på varg måste effektiviseras, exempelvis när husdjur eller tamboskap är hotade. För att öka förutsägbarheten i den svenska vargförvaltningen och bättre utforma jakten efter svenska behov är det nödvändigt att flytta vargen från kategorin strikt skyddad i bilaga 4 till kategorin förvaltningsbar i bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. Sverige bör fortsatt driva på för en sådan regelförändring inom EU.

Fru talman! Vi ser ett behov av att minska vildsvinsstammen. Viltet orsakar allvarliga skador på lantbruket, vilket drabbar lönsamheten för lantbrukare och Sveriges försörjningsförmåga. Dessutom är det en viktig åtgärd för att minska smittoriskerna vid ett eventuellt nytt utbrott av den afrikanska svinpesten. För att upptäcka och åtgärda utbrott av den afrikanska svinpesten anser vi att regeringen behöver främja ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter, civilsamhället och jägarorganisationerna. Regeringen behöver ta fram en tydlig krishanteringsplan för hur smittspridning ska begränsas vid ett eventuellt utbrott av svinpesten.

Fru talman! Jag ska säga något kortfattat om en av mina hjärtefrågor, nämligen skarven.

Skarvens snabba tillväxt i Sverige och Europa utgör en utmaning. För att minimera den allvarliga skada som orsakas av den växande skarvpopulationen behöver antalet skarvar kraftigt begränsas. Den förra, socialdemokratiska regeringen gav därför Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv. Vi kommer att fortsätta att driva denna inriktning både i Sverige och i EU. Till exempel vill vi införa licensjakt på skarv i hela landet. Ett annat exempel är att vi vill överväga oljering av skarvägg för att minska skarvbeståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

En ekosystembaserad förvaltning som innefattar fisket är nödvändig även för säl. Vi anser att licensjakt på gråsäl och knubbsäl är viktiga verktyg för att möjliggöra återhämtning av fiskbestånden. Vi vill också att förbudet mot handel med sälprodukter upphävs. Sedan 2022 tillåts licensjakt på säl, vilket är positivt. Men som vi har hört här tidigare i dag förbjuder EU:s regelverk handel med sälprodukter, vilket leder till att sälkropparna inte tas om hand. Att skjuta djur men inte ta vara på kroppen är inte etiskt försvarbart.

Fru talman! Slutligen vill jag säga något med anledning av de senaste veckornas diskussioner om tillstånd att inneha vapen. Jag hör den oro som har väckts i jägarkåren, och jag tar den på allvar.

Låt mig vara tydlig: Vi socialdemokrater gör skillnad på legala och illegala vapen. Vi gör också skillnad på vapen för jakt och vapen för sportskytte. Detta är en debatt om jakt.

Jag är en av de skyttar som tycker att AR-15 är ett fantastiskt vapen. Jag förstår och sympatiserar med många argument i den allmänna debatten, fru talman, men likväl står jag helt och fullt bakom mitt partis uppfattning att innehav av AR-15 och liknande halvautomatiska kulvapen med militärt utseende inte bör tillåtas för jakt. Liksom jag förstår argumenten för förstår jag nämligen argumenten mot. Jag ser målkonflikten mellan jägarkårens tillgång till moderna vapen och tryggheten i samhället. Det är min uppfattning att vi för att värna ett rimligt regelverk för jägarkåren inte kan tillåta vapen som eftertraktas av kriminella. Vi kan inte tillåta vapen som riskerar allmänhetens tillit till jägarna.

(Applåder)

Vi socialdemokrater hjälper gärna regeringen att hitta lösningar för en skärpning av regelverket som ökar tryggheten utan att onödigt försvåra för jägarkåren.

Jag yrkar bifall till reservation 14, fru talman.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson, Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga riktar sig till landsbygdsminister Kullgren.

För snart fem år sedan i en studiecirkel om motionsskrivning hemma i Torsås använde vi problemet med skarven som exempel. Hos oss i södra änden av Kalmarsund är det en fråga som engagerar.

Vår motion kom att få gehör på socialdemokratiska partikongressen, vilket föranledde omedelbara åtgärder i både riksdag och regering. Det är med stor glädje jag konstaterar att landsbygdsminister Kullgren och nuvarande regering tagit stafettpinnen vidare. Att Sverige nu har siktet inställt på en hållbar mängd skarvar är tydligt.

Fru talman! Hur går arbetet med att få med EU på samma linje?

Fru talman! I dag debatterar vi frågan om ändringar i reglerna för skyddet av marina områden, närmare bestämt inom Natura 2000-områden.

Ärendet grundar sig i att EU-kommissionen år 2020 meddelade Sverige att vi inte lever upp till kraven på att bevara livsmiljöer och att införliva art- och habitatdirektivet. Dåvarande regering tillsatte en utredning, och nuvarande regering har tagit vid i arbetet.

Förslaget vi avhandlar här i dag handlar om att utöka möjligheterna för Havs- och vattenmyndigheten att begränsa fisket inom Natura 2000-områden. Regeringens bedömning är att förslaget inte leder till någon ytterligare begränsning än vad som redan finns i dag. Förslaget syftar till att tydliggöra vilka regler som ska gälla.

Vi socialdemokrater ser att våra hav står inför en av vår tids mest pressade miljöutmaningar. För att säkra den biologiska mångfalden behöver våra hav skyddas. Samtidigt ser vi behovet av att upprätthålla en balans mellan strikta miljökrav och fiskerinäringens möjlighet att utvecklas i en hållbar framtid.

När det gäller framtiden för Sveriges fiskerinäring vill vi socialdemokrater främja och utveckla den på både kort och lång sikt. Internationellt växer den blå ekonomin i takt med att medvetenheten om havens betydelse ökar. Vi vill värna det småskaliga kustnära fisket, som bidrar till vår livsmedelsförsörjning och är skonsammare mot miljön än det storskaliga fisket.

I det aktuella ärendet anser jag att regeringen har lagt ett balanserat förslag, och även om vi inom Socialdemokraterna resonerat kring att det borde kunna övervägas att bredda skyddet ställer vi oss bakom regeringens förslag.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren. I går presenterade Världsnaturfonden Fiskguiden 2024. Den beskriver en akut situation för fisket i Östersjön, där man ger all fiskad sill från västra och centrala Östersjön och Bottenhavet rött ljus för påstått överfiske och bristande förvaltning.

Flera livsmedelskedjor har inskrivet i sina hållbarhetspolicyer att de eftersträvar att följa Världsnaturfondens fiskguide. Den lilla kvot som våra kustfiskare får fiska riskerar nu alltså att inte få säljas i våra butiker eftersom den rödlistas enligt Världsnaturfondens fiskguide. Det småskaliga kustfisket riskerar alltså att rödlistas.

Min fråga till landsbygdsministern är: Vilka åtgärder planerar ministern att vidta här och nu för att rädda sillen och våra kustfiskare?

Fru talman! Jag tackar infrastrukturminister Andreas Carlson för svaret.

Ministern trycker på att inga beslut är fattade och att debatten här i dag bör utgå från det. Låt oss därför göra det!

Trafikplaneringen i Region Kalmar är gjord, och regionens budget är i princip klar. Det är en och en halv månad kvar till 2025 och den budget som vi nu resonerar om, där driftsstödet för Stångådalsbanan riskerar att bli indraget. Arbetet med ett nytt signalsystem för Stångådalsbanan är på gång, och nya tåg är inköpta för Stångådalsbanan. Den här banan är viktig för möjligheterna att pendla i Kalmar läns inland - i Hultsfred, Högsby och Vimmerby.

Låt oss utgå från att besluten ännu inte är fattade. Som ministern säger är Trafikverket ansvarigt för frågan, och infrastrukturminister Andreas Carlson från Kristdemokraterna är ansvarig för Trafikverket. Jag repeterar min fråga: Kommer ministern att agera för att säkra Stångådalsbanans driftsstöd?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Fru talman! Jag kommer från Kalmar län och ersätter tillfälligt Tomas Kronståhl. Han bor i den norra länsändan, medan jag bor allra längst i söder.

I Tomas Kronståhls nuvarande hemkommun Vimmerby passerar Stångådalsbanan, en av de regionala banor som nu riskerar att få sitt driftsstöd indraget. Det här är en bana som går genom inlandet i vårt landsbygdslän. Det passar definitivt in på den beskrivning infrastrukturministern ger, nämligen att det saknas förutsättningar för kommersiell drift. Det här är landsbygd på riktigt.

Under förra veckan gjorde ministerns partikamrater en eriksgata längs Stångådalsbanans dragning och förklarade att mina egna partikamrater som oroat sig över indragningen av driftsstödet sysslade med fake news och att om detta skulle bli några problem skulle man minsann lyfta det inom Tidösamarbetet. Bland dessa partikamrater till vår kristdemokratiske infrastrukturminister fanns den kristdemokratiska riksdagsgruppens trafikpolitiska talesperson Magnus Jacobsson.

Min fråga till ministern är enkel: Kommer ministern att agera för att säkra Stångådalsbanans driftsstöd?

(Applåder)

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Men jag blev lite förvirrad när finansministern återupprepade att alla får en skattesänkning. Jag får helt enkelt gå hem och studera siffrorna ett varv till, för jag kan inte hitta detta vare sig i det skriftliga svaret eller i debatten tidigare under dagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I vilket fall som helst tänker jag, precis som mina partikamrater har sagt tidigare, att det finns en tydlig ideologisk skiljelinje. Att prioriteringar av skattesänkningar skulle driva tillväxt bättre än investeringar från det offentliga är en ideologisk skiljelinje. Jag är tacksam över att vi kan debattera den och stå för våra olika åsikter.

Själv drivs jag av idén om börda efter bärkraft. Jag har inga problem med att själv betala en högre procentsats i skatt än Jill eller Kalle som arbetar i vården och på byggen.

Jag tackar finansministern för debatten och välkomnar fortsatt debatt ur ideologisk synpunkt.