Marielle Lahti

Herr talman! Den 9 december stod energi- och näringsministern på en pressträff och berättade att läget var akut. Fokus för pressträffen var risken för bortkoppling av elkonsumenter ifall elen i Sverige inte skulle räcka till, och det var många som fick ont i magen av den informationen.

Huruvida någonting är akut är förvisso en definitionsfråga, men tack vare Dagens Nyheters granskande reportage vet vi att regeringens egna expertmyndigheter - framför allt Svenska kraftnät - inte delade regeringens bedömning. Risken för bortkoppling var låg, menade man, och detta var något man enligt chefer på myndigheten tydligt kommunicerade till regeringen. Läget avseende risken för bortkoppling var alltså inte akut.

Jag måste medge att jag blev mycket förvånad när jag läste detta. Det handlar alltså om att vår energi- och näringsminister har spridit onödig oro och desinformation. Man kan undra varför. En tanke kan vara att det handlar om att skapa legitimitet och fortsätta sprida myten att Sveriges energisystem är förstört.

Mot den här bakgrunden skulle jag vilja fråga energi- och näringsministern: Ångrar ministern hur hon valde att uttrycka sig på pressträffen? Och kommer svenska folket att få en ursäkt med anledning av att man så uppenbart valde att vantolka den information man fått från sina myndigheter i syfte att skrämma upp vanligt folk?

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag delar helt din bild att det också finns andra obstruerande moment som man behöver hantera.

Det var glädjande att höra att man tillsätter mer resurser och just har den geografiska spridningen för att kunna säkerställa att man har tillräcklig kapacitet för att hantera ärenden som kommer in. Det är också glädjande att höra att det finns intresse att bena i sekretessfrågan och utreda den så att det blir mer effektivt.

Jag vill återkomma till ingången till min interpellation. Det handlar om Sveriges klimatmål, näringslivsutveckling och förmågan att elektrifiera i den utsträckning som vi har ambitioner att göra.

Vi vet att behovet av el kommer att fördubblas redan till år 2035. Stora delar av vår kraftproduktion i dag når sin tekniska livslängd. Vi kommer att behöva ersätta existerande produktion och ha nyproduktion.

Vi behöver kort sagt enorma mängder energi. Det kan tillgodoses genom energieffektivisering och flexibilitet. Men vi behöver också ha mer ny energiproduktion.

Det enda kraftslag som har både tekniska och ekonomiska potentialer att möte den utmaningen på den tiden är vindkraften. Oavsett vad man tycker om kärnkraften är det ett faktum att Sveriges elbehov nästkommande decennium inte kommer att kunna tillgodoses med hjälp av ny kärnkraft.

Därför vill jag avsluta med en fråga till försvarsministern. För att inte riskera att stoppa utvecklingen både när det gäller näringsliv, elektrifiering och så vidare - när kan vi se förslag på ändrade processer så att vi hittar ett mer effektivt sätt att jobba tillsammans myndigheterna emellan, med energibolagen och framför allt med Försvarsmakten?

Herr talman! Tack så mycket, ministern, för ett uttömmande svar på frågan!

Jag vill gå tillbaka till varför det är viktigt att skyndsamt agera för att säkerställa att Försvarsmakten inte riskerar att bli en propp för den utbyggda energiproduktionen i Sverige.

Jag har själv jobbat i energibranschen väldigt många år och gör det fortfarande när jag inte är här. Här upplever jag att energibranschen talar med en gemensam röst. Försvarsmaktens förhållningssätt nu till de här processerna är ohållbar. Det gäller både produktion och utbyggnad av ledningar. Det är alla steg från ax till limpa.

Vi menar att politiken måste ge Försvarsmakten en tydligare instruktion att arbeta med energibolagen. Därför återkommer jag igen till regleringsbrevet som ett viktigt verktyg, även om jag hör att ni även har det i själva instruktionen.

Förutsättningar behöver också ges till Försvarsmakten att kunna göra det. Jag förstår att det blir en ohållbar situation om man får ansökningar från hela Sverige och kanske inte har förutsättningar att kunna hantera alla. Sedan går inte alla ansökningar vidare heller. Det är viktigt att titta på processen och hitta bättre förutsättningar också där.

Det är sant att vi primärt måste ta hänsyn till Sveriges försvar. Vi är helt eniga där. Det får inte riskeras. Men jag vill ge ett exempel på vad det är för typ av processer och beslut som försvårar utbyggnaden.

Vindkraftsbolagen behöver i dag ansöka hos Försvarsmakten om ett så kallat sjömätningstillstånd. Det behöver man av två orsaker. Dels för att göra ett underlag till länsstyrelserna om vilken miljöpåverkan som anläggningen får, dels för att kunna bygga fundamentet så småningom.

Vad det betyder i praktiken är att bolagen mäter sammansättningen i havsbotten på en punkt på ungefär fem kvadratkilometer. Det är alltså en väldigt liten mätpunkt. I dagsläget nekar Försvarsmakten allt som oftast vindkraftsbolagen tillståndet, som är helt avgörande för att kunna fortsätta processen på ett ansvarsfullt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Argumentet är att det är geografiskt känslig information. Jag har respekt för det. Men jag vill ändå komma tillbaka till att det är en punkt på fem kvadratkilometer. Det är viktigt att komma ihåg att i det här fallet har Försvarsmakten möjlighet att censurera den information som vindkraftsbolagen får fram om man bedömer att det trots den lilla punkten på den relativt stora ytan innebär en säkerhetsrisk.

I vissa fall är det så att bolagen vittnar om att Försvarsmakten när man får reda på att sjömätningstillståndet avser vindkraftsetableringar avslår ansökan direkt. Man har också meddelat skriftligt: Ni kommer ändå att få nej senare i processen, så därför får ni inte tillståndet nu.

Det känns inte rättssäkert. Precis som ministern sa går det bevisligen i andra länder att jobba mer effektivt med de här frågorna. Det gäller till exempel Finland, Danmark och Norge. Där har man hittat lösningar, och de ligger mycket i processen, som du sa.

Tysklands försvarsmakt jobbar till exempel med att samla in betydligt mer information om projekten för att få bättre möjlighet att hitta lösningar så att man blir en del av processen snarare än något annat. Remisserna är inte heller binära. Man lägger en grund för att hitta gemensamma lösningar.

Med det vill jag igen återkomma till försvarsministern och fråga: Ser du ett behov av att stärka instruktionen på annat sätt än ni redan gjort för att säkerställa att vi får den energiproduktion vi behöver till havs?

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret. Det gläder mig att försvarsministern lyfter fram behovet av att myndigheter samarbetar för att få en bättre fungerande process för den havsbaserade vindkraften. Det gläder mig också att försvarsministern säger att utbyggnaden av det militära försvaret och energiomställningen behöver ske parallellt. Samtidigt måste jag medge att jag blir lite förbryllad. Om försvarsministern nu tycker att detta är så viktigt, varför har då de skrivningar som tidigare styrde Försvarsmakten mot att beakta elektrifieringen i sitt arbete tagits bort?

Försvarsmakten har i dagsläget kanske det allra svåraste uppdraget bland svenska myndigheter inför kommande decennium: att försvara Sverige i en tid av osäkerhet och krig i Europa. Vi är helt överens om det. Men som försvarsministern också påpekar ingår ett ansvar för totalförsvaret, där även trygg energiförsörjning ingår. En naturlig följd av det borde vara att en utbyggd svensk energiproduktion vore en prioriterad fråga för myndigheten.

Tyvärr är sanningen i dag en annan. Företag efter företag på den konkurrensutsatta marknaden vittnar om samma sak: Försvarsmakten är tyvärr i dag en av de största utmaningarna mot utbyggnation av svensk elproduktion. Vi får rapporter om bristande samarbetsvilja, oändligt långa ledtider, oförutsägbarhet och en rättsosäker handläggning. Det innebär att Försvarsmakten i dag gör utbyggnaden av vindkraft onödigt svår, dyr och långsam. Det är inte riktigt den typ av samarbetsvilja myndigheter emellan som statsrådet refererar till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här vill jag vara tydlig med att jag inte försöker skuldbelägga vare sig Försvarsmakten eller personer som arbetar med handläggning av ärenden. Det jag försöker göra är att belysa en stor utmaning som i förlängningen riskerar att skapa enorma problem för svenskt näringsliv och elektrifieringen som helhet.

Även om svenska myndigheter är oberoende är det regeringens uppgift att styra myndigheternas arbete. Försvarsmaktens motvilja mot att arbeta för att främja svensk vindkraft avspeglar därmed i praktiken regeringens hållning - det ska vara svårare och dyrare och ta längre tid att bygga vindkraft.

Ministern ord är fina. Jag hade kunnat säga dem själv. Men än en gång talar verkligheten sitt tydliga språk. När försvarsministern fick makten valde han att plocka bort den formella styrning som uppdrog åt Försvarsmakten att arbeta för ökad energiproduktion. Jag noterar att försvarsministern inte svarat på detta. Därför väljer jag att ställa denna fråga igen. Om det är så att försvarsministern vill se ökat samarbete myndigheter emellan och vill att utbyggnaden av energiproduktion ska ske parallellt med utbyggnaden av det militära försvaret, varför väljer man då att ta bort dessa skrivningar från Försvarsmaktens regleringsbrev? Och varför går man inte vidare med de regeringsuppdrag som Försvarsmakten tidigare fått om att främja samexistens mellan Försvarsmaktens och energibolagens verksamheter?

De senaste årens händelser talar klarspråk. Ökad energiproduktion måste vara en prioriterad säkerhetspolitisk fråga.

Fru talman! Det har varit en tuff vinter för svenska hushåll och svenska företag. Elpriserna har rusat efter Rysslands invasion av Ukraina. Europas beroende av fossila bränslen har stått oss dyrt.

Trots att Sverige har varit den största exportören av el i hela EU har också vi drabbats av högre elpriser. När den fossileldade produktionen på kontinenten har dragits igång har priseffekterna spridit sig hela vägen upp till norra Sverige.

Det är tydligare än någonsin att Europa måste bryta sitt fossilberoende. Det gör vi genom att bygga ut den förnybara energin, men också genom att använda energin smartare.

Samtidigt behöver vi stötta svenska hushåll och företag i den situation vi nu befinner oss i. Tidöpartierna gick till val på att snabbt införa stöd till hushåll och företag för att de skulle klara vintern. Det elstöd som Tidöpartierna lovade skulle vara på plats den 1 november 2022 blev ett brutet vallöfte. Nu är vi i slutet av februari, och stödet har precis börjat sippra ut.

Många hyresgäster och bostadsrättsinnehavare väntar fortfarande. När företagen får sitt stöd vet vi inte alls. Om norra Sverige ska få något elstöd alls kan ingen ansvarig minister svara på. Det är svårt att kalla detta för något annat än ett svek.

Staten har ett ansvar att gripa in och justera den orättvisa som elkunderna har drabbats av. Svenska konsumenter ska inte behöva bära hela bördan för de höga energipriserna.

Givetvis ska de energibolag som sett sina intäkter rusa som ett resultat av omvärldsläget också vara med och bidra. Det är själva andemeningen i det förslag som vi debatterar här i kammaren i dag.

Länderna inom EU har kommit överens om att en del av de övervinster som elbolagen har fått när priserna rusat ska återföras till konsumenterna. Den här överenskommelsen slöts redan i början av oktober 2022, och den 1 december skulle intäktstaket kunna vara på plats.

Vad gör då regeringen? Jo, man drar återigen fötterna efter sig, och återigen sker det på bekostnad av svenska hushåll och svenska företag. Inte förrän den 1 mars föreslår regeringen att intäktstaket ska vara på plats - tre månader senare än vad som anges i EU-direktivet. Då är ju den bistra elprisvintern som förslaget ska skydda europeiska hushåll mot redan över.

Sveriges regering är bland de sämsta i klassen - bara två länder ligger efter - när det gäller att få elstödet på plats i tid. Därmed lämnar man faktiskt sina invånare i sticket.

Regeringens agerande, eller snarare brist på agerande, har kostat oss mångmiljardbelopp, pengar som kunde ha gått direkt till att stötta hushållen och företagen.

Men det finns faktiskt mer att kritisera i regeringens hantering. Inte nog med att regeringen har varit för långsam med att få intäktstaket på plats, man verkar dessutom ha utformat förslaget så att det bara precis lever upp till de minimikrav som ställs.

Detta innebär att en stor del av de intäkter som genereras av de höga elpriserna inte alls omfattas av intäktstaket. Målet har uppenbarligen inte varit att få på plats ett förslag som möjliggör att svenska konsumenter kompenseras.

Vi hade ett replikskifte tidigare rörande avgränsningen av dem som omfattas av den extra skatten. Vi menar att det går att beskatta en större grupp. Det står uttryckligen att medlemsstaterna får "bibehålla eller införa åtgärder som ytterligare begränsar marknadsintäkterna för producenter som producerar el . inbegripet möjligheten att göra skillnad mellan olika tekniker, samt marknadsintäkterna för andra marknadsaktörer, inbegripet dem som bedriver elhandel". Det går alltså att utvidga kretsen för beskattningen.

När situationen uppdagas vägrar ansvarig minister att svara på frågor, och man duckar journalisterna och hänvisar till KU-anmälan för att slippa förklara sig i näringsutskottet.

Frågan man måste ställa sig i detta läge är om det handlar om inkompetens eller om regeringen med flit velat skydda elbolagens övervinster. Oavsett vilket är det svårt att kalla detta för något annat än ett svek.

Fru talman! Vi behöver gå till botten med vad som har orsakat den här situationen. Det kommer larmrapporter inifrån energi- och näringsministerns eget departement som är svåra att tolka på något annat sätt än att regeringen fortfarande tror att de är i opposition.

Att införa en skatt på elbolagens stora övervinster var faktiskt ett vallöfte från ministern. Jakob Forssmed, dåvarande ekonomisk-politisk talesperson, sa den 5 september att det var en prioritet att införa det som kallades windfall tax, som sedermera kom att kallas solidaritetsbidrag av EU.

Det förslag vi debatterar i dag är ett misslyckande, med 6-10 miljarder i missade intäkter. Det är ännu ett i raden av brutna vallöften. Och i detta läge vägrar regeringen att svara på frågor. Det är återigen svårt att kalla detta för något annat än ett svek.

Att den här regeringen säger en sak och sedan gör något annat är tyvärr något som vi börjat vänja oss vid. Ebba Busch sa senast i fredags att det behövs mer vindkraft. Samtidigt anställer man en antivindkraftslobbyist som statssekreterare, och regeringen ger försvaret uppdrag som försvårar för vindkraften. Man tar fram nya utredningsdirektiv som försvårar utbyggnaden av vindkraft och tar bort stöd till havsbaserad vindkraft.

Om regeringen faktiskt hade prioriterat en snabb utbyggnad av vindkraften hade det kunnat sänka elpriserna på sikt. I stället har man gjort precis tvärtom. Om regeringen hade lyckats få intäktstaket på plats hade man kunnat skydda svenska hushåll från elbolagens övervinster denna vinter. I stället har man gjort tvärtom.

Den här regeringen ser ut att bli väldigt dyr för svenska hushåll. När Sveriges ekonomiska utveckling förutspås bli den sämsta i hela EU och kostnaderna skenar måste politiken stå på hushållens sida och stötta dem som behöver det mest. Men det verkar tyvärr inte vara vad vi får med den här regeringen. Hanteringen är rent av pinsam.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till Miljöpartiets reservation. Jag ser fram emot att se eventuella andra reservationer nu när det framkommit att kretsen som omfattas av skatten kan utvidgas.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill återgå till frågan om avgränsningen. Det var glädjande att ni också är intresserade av att utöka gruppen som ska omfattas av beskattningen. Det är också vi.

Många har tjänat stora pengar på energikriget och energipriset. I vanliga fall är det så, men nu är det exceptionella förhållanden. Därför blir det extra angeläget att de också omfattas i den så kallade skattebasen - eller vad den ska kallas - i speciallagstiftningen.

Jag noterar att ni inte har reserverat er mot förslaget med den inriktningen. Vår bedömning - med flera andra - är att det går att ha med aktörer som handlar med finansiella instrument i lagstiftningen. Varför har ni inte lagt fram en reservation?

Min andra reflektion är att det är dyrt med energi. Då ser jag fram emot förslag på energieffektiviseringsområdet från ledamotens parti för att sänka kostnaderna för hushåll och företag.

Fru talman! Jag noterar att under de två minuter som ordföranden för finansutskottet använde till att svara på min fråga kom inget svar på min fråga. Däremot påminner retoriken lite grann om valrörelsen, som ju sedan länge är över. Regeringsföreträdarna vill prata om allt annat än den fråga som ligger på bordet i dag.

Jag avvaktar svaret, helt enkelt. Jag ber ordföranden för finansutskottet att svara på frågan varför man valt att göra denna avgränsning, som innebär ett mycket stort tapp för både hushåll och företag. Dessa skulle ha kunnat få ett bra tillskott i kassan om avgränsningen inte hade gjorts så snäv som regeringen har valt att göra.

Fru talman! Jag vill fortsätta lite grann på spåret rörande avgränsningarna som regeringen har valt att göra när man inför denna exceptionella lagstiftning.

Vi har ett i grunden väl fungerande energisystem, menar jag, med ansvarsfulla och kompetenta aktörer. Vi har konkurrensutsatta marknader, och det är bra. Det behöver vi ha. Men under de exceptionella förhållanden som nu råder med ett krig i Europa finns det orsak att tillämpa den här typen av lagstiftning, som är exceptionell.

Min fundering handlar lite grann om den avgränsning regeringen har valt att göra i förhållande till de aktörer som beskattas. Det var faktiskt fullt möjligt att beskatta även andra aktörer än elproducenter, till exempel dem som handlar med finansiella instrument och spekulerar i elpriset. Under dessa exceptionella förhållanden finns det anledning att beskatta också dessa aktörer.

Min fråga, fru talman, är: Varför har regeringen gjort den avgränsning som man har gjort?

Herr talman! Pensionerna i Sverige måste höjas. Alltför många pensionärer ser nu med oro på hur de ska få pengarna att räcka till när kostnaderna rusar. Att täcka sina basala behov har blivit dyrare när el- och matpriser skjutit i höjden. PRO:s egen prisundersökning visade att priset på en matkasse ökat med mer än 20 procent. Efter det har priserna fortsatt att öka. Därför är det nu mer angeläget att vi verkligen får på plats reformer som kommer att förbättra situationen för Sveriges pensionärer.

Vi från Miljöpartiet har bland annat föreslagit att momsen på viktiga basmatvaror ska sänkas till noll under en period från den 1 mars och tre månader framöver. Det är något som skulle göra veckohandlingen mindre ekonomiskt påfrestande för alla pensionärer i hela landet. Men, herr talman, Sveriges pensionärer förtjänar framför allt en bra pension. Vi vill höja den allmänna pensionen och öka inbetalningarna till pensionssystemet. När de allmänna pensionerna höjs anser vi även att garantipensionen bör höjas för att förbättra situationen för dem med de lägsta pensionerna. Dessa reformer skulle förbättra tillvaron för många och dessutom bidra till att bevara legitimiteten i det långsiktiga pensionssystem som vi har i Sverige.

Kvinnor är överrepresenterade i den grupp som har den lägsta pensionen. Arbetsmarknaden är och fortsätter att vara ojämställd. Det innebär att kvinnor generellt sett får lägre lön, vilket i sin tur leder till lägre pensioner. Att höja pensionerna för dem med låga pensioner är därför också en viktig jämställdhetsfråga. Det kan förbättra livet för många kvinnor som lever med små ekonomiska marginaler. Det kan handla om kvinnor som slitit ett helt arbetsliv och ändå lever på en pension som är alltför låg.

Pensioner

Herr talman! Bostadstillägget är en viktig del i att förbättra den ekonomiska tryggheten för pensionärer med låga inkomster. Vi vill därför höja bostadstillägget för att stötta de pensionärer som nu möter ökade kostnader. För att få ta del av bostadstillägget måste man ansöka om det. Det har tyvärr fått till följd att många som är berättigade till stödet inte tar del av det. Vi vill att Pensionsmyndigheten utformar ett system som ser till att de som är berättigade till bostadstillägget också ska kunna få det.

Vi tycker också att det nuvarande systemet för att överföra pensionsrätter är lite för stelbent. Vi vill göra det möjligt för sambor att överföra pensionsrätter på det sätt som i dag är möjligt för gifta par. Det här skulle möjliggöra för den ena parten i ett par att kompensera sin partner exempelvis för att den har tagit ett större ansvar för att sköta hemarbete och ta hand om barnen. Par som vill kompensera den partner som tagit ett större ansvar för barn och hemarbete ska också kunna göra det.

Precis som vårt pensionssystem ska vara ekonomiskt hållbart över tid bör också den del av pensionssystemet som investeras bidra till en hållbar utveckling. Vi har drivit på för att AP-fonderna ska ta ett större hållbarhetsansvar, och vi har kommit långt sedan vi började driva frågan. Det arbetet måste nu fortsätta, så att våra pensionspengar inte investeras i fossila bränslen som bidrar till klimatförändringar och en skenande inflation.

Sammanfattningsvis anser vi alltså att pensionerna ska vara högre, mer jämställda och mer hållbara. Jag yrkar bifall till reservationerna 4 och 7.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 februari.)

Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga att jag träffar en hel del aktörer som är oroade över utvecklingen framöver.

Det här är fantastiskt duktiga företag som i allra högsta grad är en del av det svenska näringslivet. De är oroliga för att det finns en stor brist på kunskap och incitament för hushåll, företag och flerbostadshus att energieffektivisera. Det är olyckligt, särskilt när man ser den enorma potential som finns.

Det finns behov av hjälp och stöd. Utredningens förslag om att minska transaktionskostnaderna för att vidta energieffektiviseringsåtgärder var att lägga det stödet hos en energiaktör. I en remissrunda hade man kanske kunnat formulera om förslaget så att det blev mindre administrativt betungande, men nu fick vi ju inte ens en chans att göra det.

Transaktionskostnaden för de enskilda hushållen att själva komma på vilka åtgärder som passar just dem bäst är ju enorma jämfört med att ett proffs kommer in och kan berätta att "du har den här paletten av åtgärder att välja på med tanke på hur du bor" och sedan genomföra åtgärder för att få faktisk effekt. Det hade gett 28 terawattimmar.

Ytterligare en faktor som är viktig i det här sammanhanget är hushåll i flerbostadshus. Där kan fastighetsägarna transportera över kostnaden för energin till hushållen, och hushållen har ingen makt att vidta åtgärder för att minska sin energikostnad. De vita certifikaten hade stöttat även där.

Avslutningsvis undrar jag vilket besked energiministern ger till de kunder som bor i till exempel flerbostadshus och inte har möjlighet till sänkta energikostnader eftersom ni i er regering har valt att ta bort det stöd till flerbostadshus som den tidigare regeringen hade i sin budget.

Fru talman! Jag tänkte nämna något om varför det är så angeläget med energieffektivisering.

De flesta av oss vet att vi kommer att ha ett fördubblat energibehov till 2045 - om det räcker. Det betyder att vi har lite drygt 20 år på oss att säkerställa energitillgången för svenska hushåll och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver jobba hårt med att få ny produktion på plats med geografisk spridning över hela vårt land, men det kommer inte att räcka. Att få ny produktion på plats tar tid - beroende på energislag allt från tre till tio år. Därutöver behöver man dra ledningar till produktionsanläggningarna. Där kan det handla om så mycket som tolv år innan man har ledningar på plats, och den tiden har vi ju inte.

Vi behöver fokusera på annat än ny produktion och jobba parallellt med andra åtgärder. Vi behöver jobba med energieffektivisering, bygga smarta elnät och utnyttja den flexibilitet som redan finns i energisystemet. Men nu pratar vi om energieffektivisering.

Det kan ibland verka som att vi i Sverige redan har energieffektiviserat tillräckligt, men det stämmer faktiskt inte med verkligheten. I själva verket är det så att nästan 80 procent av byggnaderna i Sverige uppnår energiklass E-G, vilket innebär att de använder i snitt dubbelt så mycket energi som de bör göra. Ibland räcker inte ens det.

Jag har träffat aktörer som arbetar dagligen med att hjälpa fastighetsägare att energieffektivisera. När de går in där fastighetsägarna är motiverade sänker de energianvändningen med 50 procent, ofta så mycket som 65 procent. Det ger många kilowattimmar till energisystemet.

Energiministern har vid flera tillfällen upprepat att varje kilowattimme räknas. Jag kan inte annat än hålla med.

Den motiveringen användes till exempel i samband med den extraordinära åtgärden att stoppa miljöprövningen av vattenkraften, ett regelverk som Sverige redan före detta stoppbeslut var försenat med att införa. Vi riskerar böter på upp till 1,2 miljarder per år för att regelverket inte införts. Där vidtogs en kraftfull åtgärd för att få loss varje kilowattimme.

Om varje kilowattimme räknas borde 17 terawattimmar el och 11 terawattimmar fjärrvärme verkligen räknas. Nu är det ju livsfarligt att räkna om det här, för då kan man hamna var som helst, men som jämförelse är det 17 miljarder kilowattimmar och 11 miljarder kilowattimmar.

Energieffektivisering är en åtgärd som ger åtskilliga viktiga terawatttimmar till vårt energisystem på både kort och lång sikt. Utredningen om vita certifikat visar i sin slutrapport, som man fick leverera ganska hastigt, att den här besparingen motsvarar produktionen hos två reaktorer - Ringhals 3 och 4 - med råge. Den produktionen skulle i stället kunna tillgodose en del av de behov som omställningen av industrin och elektrifieringen kräver.

Min fråga till energiministern är vilka åtgärder hon kommer att vidta för att uppnå en energieffektivisering som motsvarar dessa 28 terawattimmar till 2030.

Fru talman och ministern! Tack så mycket för svaret! Jag ska bara göra en liten recap av varför vi över huvud taget tillsatte utredningen hösten 2021.

Syftet var att föreslå ett kvotpliktssystem för energieffektivisering för att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kan öka energieffektiviseringstakten i Sverige och underlätta en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av samhället.

Utredningen fick tyvärr inte chansen att slutföra sitt arbete. Två dagar före julafton meddelade regeringen att utredningen skulle avsluta sitt arbete senast den 31 december, nio dagar senare. Utredningen skulle ha arbetat till den 31 mars 2023 och hade redan då arbetat i ungefär ett år och tre månader innan dess. Det är ganska anmärkningsvärt att avsluta en utredning i förtid, tre månader före planlagd avrapportering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför menar jag att det är besvärande för regeringen att göra så? Jo, i slutskedet av utredningar brukar slutliga förslag tas fram, till exempel författningsförslag och konsekvensanalyser utifrån de förslag som läggs fram. När förslag och slutrapport sedan lämnas till regeringen blir de ofta föremål för en remiss, till exempel, där man ytterligare kan vässa förslagen och eventuellt sedan gå vidare med en proposition.

Allt detta valdes bort. Utredningen fick inte möjlighet att jobba klart och slutföra sitt arbete. Inga beslutsfattare fick möjlighet att ta del av förslagen. Ingen remissinstans fick möjlighet att tycka till om förslagen. Ministern överprövade helt enkelt frågan om kvotpliktssystemet innan utredningen fick chansen att göra sitt jobb. Det är anmärkningsvärt.

På vilka grunder lade man då ned utredningen i förtid? Först vill jag säga att det är mycket glädjande att regeringen också ser vikten av energieffektivisering. Där tycker vi lika. Det är mindre glädjande att se orsakerna till att utredningen lades ned.

Ministern anger att Sverige i dagsläget uppfyller energisparkrav genom ett slags räknesnurra - vi kan kalla det så - som baseras på energi- och koldioxidskatt. Men den här räknesnurran kommer inte att räcka för att uppfylla kraven till 2030 - om man inte kan tänka sig att höja energiskatten till 50 procent eller så. Och det var faktiskt en av orsakerna till att utredningen om vita certifikat tillsattes.

Ministern säger i klartext i svaret att expertmyndigheten ett flertal gånger har kommit fram till att ett kvotpliktssystem inte är det mest verkningsfulla styrmedlet. Men det stämmer inte riktigt. I den första utredningen 2006 sa Energimyndigheten att man tyckte att det var intressant, men för tidigt, att införa ett marknadsbaserat system. Man ville avvakta andra erfarenheter, till exempel från elcertifikathandeln.

Den andra utredningen, från 2010, dömde ut systemet. Därefter gjorde man en tredje utredning 2015. Då var man positivt inställd och sa att omständigheterna hade förändrats. Nya elmätare hade installerats löpande, vilket hade förändrat förutsättningarna. Andra länder hade också infört denna typ av system. Man sa att politiker behövde ange mål och att det fanns bättre förutsättningar att omvärdera slutsatserna från 2010.

Ministern menar i svaret att ett av huvudskälen till att lägga ned utredningen är att regeringen anser att statens roll gällande politiken för energieffektivisering i huvudsak bör bygga på energimarknader där styrmedel syftar till att korrigera marknadsmisslyckanden. Med anledning av detta vill jag ställa en fråga till ministern.

Det framgår av svaret att regeringen tänker satsa 400 miljoner kronor på energieffektivisering i årets budget. Vad är det för marknadsmisslyckande man vill rätta till med denna satsning?

Herr talman! Som talarna före mig har nämnt är det ingen hemlighet att det pågår en energikris i Europa, som drabbar både hushåll och företag mycket hårt. Vi i Miljöpartiet välkomnar detta initiativ - ett solidaritetsbidrag i form av en punktskatt som kommer att införas. Men vi vill också påpeka att detta lovvärda initiativ inte får slå undan fötterna för det förnybara. Detta är vår invändning i den tidigare reservationen, som vi nu vidhåller och jag yrkar bifall till.

Jag vill stanna en liten stund vid syftet med skatten och vad intäkterna ska användas till. Vi i Miljöpartiet vill att de som drabbats av energikrisen ska få stöd. Självklart ska alla hushåll och företag i hela Sverige få stöd, inte bara de i södra Sverige. Varför norra Sverige har undantagits i regeringens förslag till elstöd är helt obegripligt och inte försvarbart, menar vi.

Vi vill också ha ett mer träffsäkert stöd. Det är osmakligt att miljardärer får miljarder för att värma upp pooler, garage och annat, medan hela norra Sverige undantas helt. Därför vill vi att Energimarknadsinspektionen ska snabbutreda hur många utsatta kunder det finns i Sverige så att vi kan få mer träffsäkra stöd. Vi anar nämligen att energikrisen tyvärr kan komma att fortsätta ett tag till, så det kan finnas anledning att utreda möjligheterna till ett träffsäkert stöd till dem som verkligen behöver det.

Vi vill också att det inte ska ske någon frånkoppling av kunder denna vinter. Kunder som har utmaningar med att betala de höga energiräkningar som vi har fått på grund av Putins energikrig ska inte drabbas genom att inte få tillgång till el och energi.

Herr talman! Det är en central uppgift för staten att upprätthålla ett effektivt skatte- och tullväsen och en effektiv hantering av skuld. Jag tänkte läsa upp dessa tre myndigheters visioner, så får vi se om ni kan gissa vilken myndighet som har vilken vision:

"Alla betalar och ingen blir överskuldsatt."

"Bara godkända varor över gränsen."

"Tillsammans gör vi samhället möjligt."

Dessa tre fantastiska visioner är centrala för att vi ska ha det välfärdssamhälle som vi har i dag. Det är ju själva grunden till resurserna till skola, vård och omsorg. Betydelsen av de här tre myndigheterna kan inte överskattas.

På det stora hela har Miljöpartiet inte mycket att invända mot regeringens satsningar inom utgiftsområde 3. Däremot motsätter vi oss att medel anslås till Skatteverket för att genomföra en folkräkning såsom den har formulerats och föreslagits av regeringen. Det finns flera skäl till det.

Staten behöver göra mer för att komma till rätta med gängkriminalitet. De dödsskjutningar som plågar Sverige måste upphöra. Tyvärr är de bara toppen av ett isberg. Arbetslivskriminalitet, utnyttjande av människor och en bristande socialpolitik är underliggande faktorer som har skapat den situation vi i dag befinner oss i.

Miljöpartiet har gått fram med ett stort antal förslag för att minska brottsligheten och öka integrationen. Det är viktigt att politiken är förankrad i forskning och har en belagd effekt. Om den principen inte följs riskerar staten att förlora både tid och ansträngning på åtgärder som inte kommer att förbättra den situation som man säger sig vilja förbättra.

Miljöpartiet anser att det finns flera åtgärder som bättre lever upp till kraven på att vara motiverade utifrån vad forskningen säger om brottslighet och därför bör prioriteras när statliga medel anslås. Därför motsätter vi oss att medel anslås till Skatteverket för att genomföra en folkräkning så som den har formulerats och föreslagits av regeringen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)

Herr talman! Det börjar närma sig slutet på talarlistan.

Förbränning av fossila bränslen har skapat nästan 80 procent av utsläppen av koldioxid eller så kallade växthusgaser. Det är därför den huvudsakliga anledningen till att den globala medeltemperaturen nu stiger i den snabbaste takten någonsin. Vetenskapen har tydligt visat hur en varmare värld påverkar möjligheten till mänskligt liv, säkerhet och välfärd negativt.

Trots det använder vi fortfarande fossila bränslen överallt i våra samhällen. Problemen med fossila bränslen är dock fler. Putins energikrig mot Europa har visat att behovet av övergång från det fossila till det förnybara är akut också utifrån ett renodlat säkerhetsperspektiv. Vi kan inte fortsätta ge skurkstater makten att utöva utpressning gentemot demokratiska stater genom att skruva upp och skruva ned den fossila kranen beroende på dagsform.

Vårt fossila beroende är också en fråga om ekonomi. Det som sätter priset på vår el är faktiskt den sist producerade kilowattimmen - och i det här fallet handlar det om fossil gas. Det behövs mer förnybar produktion för att vi ska slippa ha denna dyra gas som sätter priset på våra elräkningar.

Allt sammantaget innebär detta att vårt beroende av fossila bränslen gör att bland annat hushåll utsätts för enorma risker. Ingen familj ska behöva lämna hus och hem och inga företag ska behöva gå i konkurs på grund av skenande energipriser.

Vad behöver vi då göra för att bli av med vårt skadliga fossilberoende och avgifta oss? Vi måste elektrifiera stora delar av vårt samhälle. Det handlar om både hur vi transporterar oss och hur vi producerar varor. Det kommer att resultera i att elanvändningen fördubblas - om inte mer - till 2045, enligt många bedömare och som vi också hört tidigare här i kammaren.

Det här kräver inte bara en större energiproduktion. Vi behöver också en effektivare användning av energin och ett smart elnät som kan hantera den här utvecklingen. Det är faktiskt riktigt bra nyheter eftersom vi har en fantastisk kunskap, innovativ teknikutveckling och god kunskap om energi och elsystem här i Sverige.

Utöver det här behöver vi förstås också rättvisa stödsystem som hjälper dem som särskilt under rådande kris har hamnat i kläm.

Herr talman! Miljöpartiet vill storsatsa på förnybar och billig energiproduktion. Vi lägger hela 12 miljarder på den satsningen.

Vindkraften är i dag den billigaste källan till el. Det har gjort att företag nu står på kö för att bygga vid Sveriges bästa vindlägen. Svenska kraftnät har mottagit över 70 ansökningar för havsbaserade vindkraftsparker, motsvarande flera gånger Sveriges elbehov.

Det är en fantastisk utveckling, men man kan inte ta den för given. Om inte regeringen tar sitt förnuft till fånga och stiger ur den energipolitiska skyttegrav man grävt ned sig i kommer vindkraftsbolagen att vända sig till andra delar av världen där villkoren för etablering är mer gynnsam och ny förnybar elproduktion välkomnas.

För att denna positiva utveckling vad gäller utvecklingen av förnybar energi ska hålla i sig behövs en kraftfull, medveten och konsekvent politik. Då duger det inte att peka ut kärnkraft som premierat kraftslag och att göra det svårare och sätta upp hinder för att ansluta havsbaserad vindkraft så som det avspeglas i Tidöavtalet.

Den lokala nyttan har inte beaktats i tillräcklig utsträckning, menar vi. Jag pratade själv med en lantbrukare på Öland för en tid sedan som först varit väldigt negativ till vindkraft i sin närhet, men tack vare en god hantering av den etableringen ser den personen nu bara med glädje när vindkraftverket snurrar, eftersom den personen vet att den får mer pengar i fickan då.

Så vill Miljöpartiet att alla ska se det. Det ska förstås vara konkurrens om den här produktionen! Men då måste den också göra lokal nytta. Den klimat- och energinytta som till exempel kommuner och regioner bidrar med ska ju löna sig även lokalt och regionalt. Därför föreslår vi i vår stora satsning att det ska finnas en lokal elbonus som ger kommuner och regioner betalt för den förnybara el som produceras. Där föreslår vi 10 miljoner kronor för varje redan installerad terawattimme och 30 miljoner kronor för varje ny terawattimme. Det blir totalt 3,6 miljarder. Det är en satsning som vi vill se fortsätta till 2050, en långsiktig satsning som ger mycket pengar till skola, vård och omsorg plus lägre priser på el.

Herr talman! För att långsiktigt ta sig an de utmaningar vi står inför krävs också mer effektiv användning av den energi vi redan har. Det överlägset snabbaste sättet att minska de oerhört svåra konsekvenser som både hushåll och företag drabbas av är energieffektivisering - att göra mer för mindre.

De insatser som regeringen nu gått fram med är både senfärdiga och otillräckliga. Inte nog med att det saknas förslag från regeringen - regeringspartierna har dessutom skjutit ned alla de initiativ som den förra SMP-regeringen tog för att göra Sveriges användning av energi mer effektiv.

I den budget som de högerkonservativa - de nuvarande regeringspartierna och Sverigedemokraterna - fick igenom för ett år sedan, då Putin redan inlett sitt energikrig och elpriserna redan börjat skena, slaktades stöd till energieffektivisering som i dag hade gett billigare el till hushåll och företag i hela Sverige.

Vi behöver också använda energin smartare, inte bara effektivare. Det finns smart teknik som kan hjälpa oss att styra vår elanvändning så att vi använder mer när det är billigare och mindre under till exempel topplasttimmar. Det finns smarta lösningar för att styra el och uppvärmning så att energin används på ett smartare sätt, helt automatiserat. Allt tack vare en snabb teknikutveckling och duktiga aktörer på den svenska marknaden som kan hjälpa både hushåll och företag att använda el och effekt smartare.

Den här smarta elnätstekniken kan också hjälpa till att utnyttja den luft som finns i elsystemet. Finns det luft i elsystemet? Ja, tänk att det gör det. Den absoluta majoriteten av kunderna, både hushåll och företag, har ett abonnemang eller en säkring som är anpassad för de få om några tillfällen per år då maxlasten används. Resten av tiden är det här utrymmet bokat, så att säga, men outnyttjat. Om alla agerar på det här sättet, vilket de absolut flesta gör, blir det en hel del luft i systemet. Om vi hade bättre koll på när vi använder energin skulle den här outnyttjade delen av nätet kunna nyttjas av andra. Det skulle bli ett fantastiskt komplement till en smartare, mer effektiv elanvändning och ny produktion. Och det bästa av allt är att det går att få till på mycket kort tid.

Miljöpartiet föreslår därför att staten ska ta 80 procent av kostnaden för alla energieffektiviseringsåtgärder, inklusive den här typen av smart styrteknik, i både flerbostadshus och villor och för både enskilda hushåll och företag. Det här gör att man använder mindre energi och använder energin smartare plus att vi pressar ned priserna på totalen.

Utvecklingen av en mer flexibel användning och mer förnybart i vårt system ställer krav på vårt energisystem. Därför satsar vi också 400 miljoner på teknik som kan hjälpa till att balansera nätet. Vi vill också satsa på testområden, kanske områden där det finns stora behov av energi och effekt i dag, för att ta fram och testa både affärsmodeller och ny teknik för flexibel produktion, flexibel konsumtion och flexibla elnät.

Herr talman! I valrörelsen lovade Ulf Kristersson och Ebba Busch svenska väljare att stöd skulle finnas hos hushållen och företagen redan den 1 november. Men som bekant säger vårt nuvarande regeringsunderlag en sak före valet och en annan sak efter.

Beskedet nu är att bara vissa av Sveriges hushåll, inte alla, får stödet och att de som får det får det utbetalt först i februari. Företagen har inte fått några riktiga besked alls. Medan regeringen försöker trassla sig ur sina halvsanningar står företagen kvar med räkningarna. Och om utbetalningarna någon gång kommer, någon gång under nästa år, finns det risk att många av de företag som verkligen behövde pengarna redan har gått i konkurs.

Stödet är också undermåligt utformat. Miljardärer i södra Sverige får hundratusentals kronor i stöd medan fattigpensionärer, ensamstående föräldrar och småföretagare i norra Sverige inte får en endaste krona i stöd. Det är faktiskt inte klokt.

Att ge hushåll och företag stöd är inte vår primära politik, men i en tid med skenande priser på många nödvändiga varor och tjänster är det helt nödvändigt. Därför vill Miljöpartiet bredda regeringens stöd till att också omfatta hushåll och företag i norra Sverige.

Norra Sverige har tagit ett stort ansvar i utbyggnaden av billig el, men nu när Putins energikrig höjer priserna lämnar regeringen människorna i norr åt sitt öde. Samtidigt stoppar regeringen och dess partikamrater i kommunerna alltså både utbyggnaden av billig el i södra Sverige och satsningar på energieffektiviseringar. Högern är alltså till stor del ansvarig för den energikris vi befinner oss i men vägrar ta ansvar för konsekvenserna det har för Sveriges medborgare.

Vi har exploaterat Norrbotten. Vi har gruvdrift och vattenkraft, och det har till stor del varit motorn i svensk ekonomi under väldigt lång tid. Nu är det också en del av motorn i omställningen tack vare den gröna omställningen i industrin där. Det är därför skamligt att utesluta norra Sverige helt från stöd.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret eller snarare icke-svaret. Frågan handlade inte om att det är ett ansträngt energiläge. Det vet vi allihop. Frågan handlade om att ledamoten talat om att vi har ett instabilt och förstört energisystem. Det var det jag funderade över och som jag frågade om. Vad är det för delar som är förstörda?

Det är självklart så att vi har ett ansträngt energiläge. Det är ingen som inte vet om det. Ryssland bedriver ett energikrig som en direkt konsekvens av sin invasion av Ukraina. Reaktorer står stilla både i Sverige och i Frankrike. Vi har en gemensam marknad. Det påverkar priset, också hos oss. Så ser det tyvärr ut.

Min fråga handlade inte om att energiläget är ansträngt utan om det ledamoten gett uttryck för om att vi har ett förstört energisystem.

Herr talman! Ledamoten Louise Eklund nämnde i sitt anförande någonting om att energisystemet eller elsystemet var förstört - jag kommer inte ihåg ordagrant vad hon sa. Jag undrar vilka delar av energisystemet eller elsystemet, beroende på vilket begrepp som användes, som är förstörda. Jag jobbar väldigt mycket med energifrågor och har gjort det i många år. Jag känner inte riktigt igen mig i detta, så jag önskar klarhet i det.

Jag vill också kommentera begreppet systemkollaps, som ledamoten använde i det förra replikskiftet. Det är väldigt allvarligt att säga att vi var nära systemkollaps föregående vecka. Min bild, utifrån den information som gavs, är att det är ganska många steg som tas innan man frånkopplar. Vi har en effektreserv och många andra mekanismer på plats i vårt system som kan tas till innan en sådan sak sker.

Om det i värsta fall skulle ske en frånkoppling sker detta i en särskild ordning, och om man nu skulle vara den som kopplas bort får man reda på det ungefär en vecka i förväg. Dessutom pratar vi, enligt den beskrivning som jag fick, om ett normalt elavbrott på ungefär en och en halv timme.

Jag undrar alltså vilka delar i vårt energisystem som är förstörda.

Herr talman! När det gäller de sista frågorna kommer jag att hålla ett anförande - då kan jag svara på frågor.

Jag noterar att ledamoten helt enkelt undviker att svara på frågan och precis som tidigare börjar prata om vad den tidigare regeringen gjort och inte gjort under de senaste åtta åren.

Ledamoten verkar ha en förkärlek för att se tillbaka på det som kunde ha varit. Ledamoten sörjer den kärnkraft som inte finns. Men jag måste påminna om att vi faktiskt har marknadsekonomi och att det är en konkurrensutsatt marknad på produktionssidan. Det rör sig, som vi tidigare hört under debatten, om bolag vars styrelser har tagit beslut om nedläggning på marknadsmässiga grunder. Det var inte vi, som pekades ut, utan det var affärsdrivande bolag.

Det jag är lite förvånad över är att ledamoten inte alls verkar sörja den vindkraft som inte finns, ungefär 100 terawattimmar, eftersom Moderaterna motarbetat den etableringen. Det hade just nu suttit ganska bra med 100 terawattimmar. Vi använder drygt 140 terawattimmar per år.

Hur kommer det sig att ni motarbetar ett kraftslag och vill premiera ett annat som tar väldigt mycket längre tid att få på plats, när vi redan i dag eller om något år hade kunnat ha de där 100 terawattimmarna? Det hade både näringslivet och våra hushållskunder tyckt varit jättebra i dessa tider med extrema priser.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för anförandet!

Några tankar väcktes hos mig när ledamoten talade. Han pratade om vikten av att hålla sig till fakta och verkligheten och även om ödmjukhet.

Mot bakgrund av det blev jag lite förvånad över att ledamoten hävdade att det är den förra regeringens och då särskilt Socialdemokraternas och Miljöpartiets fel att energisituationen ser ut som den gör i dag med energikrisen.

Vi har ett gäng initiativ på gång från EU som handlar om energipriser - elpriser och gaspriser, punktskatter på produktionsbolag och så vidare. Såvitt jag kan påminna mig har jag inte någonstans i motiveringarna sett någonting om Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering som orsaken till den enorma energikris som uppstått inte bara i Sverige utan i hela Europa.

Delar inte ledamoten bilden att det är ett energikrig som Putin för mot EU och att det är det tillsammans med att ett antal reaktorer är nedstängda, som vi diskuterat tidigare i dag, som är orsak till energikrisen? Min första fråga är om ledamoten delar den bilden.

Vi pratar en hel del om produktion. På kort sikt kan vi få till havsbaserad vindkraft, utspridd geografiskt över Sveriges kustland. Det innebär att man har goda chanser till god elproduktion till havs. Då undrar jag: Kommer ledamoten och Moderaterna att godkänna de ansökningar som ligger på regeringens bord? Det skulle ge behövlig energi på kort sikt till både näringsliv och hushåll som behöver det - till rimliga priser.