Fru talman och ministern! Tack så mycket för svaret! Jag ska bara göra en liten recap av varför vi över huvud taget tillsatte utredningen hösten 2021.

Syftet var att föreslå ett kvotpliktssystem för energieffektivisering för att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kan öka energieffektiviseringstakten i Sverige och underlätta en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av samhället.

Utredningen fick tyvärr inte chansen att slutföra sitt arbete. Två dagar före julafton meddelade regeringen att utredningen skulle avsluta sitt arbete senast den 31 december, nio dagar senare. Utredningen skulle ha arbetat till den 31 mars 2023 och hade redan då arbetat i ungefär ett år och tre månader innan dess. Det är ganska anmärkningsvärt att avsluta en utredning i förtid, tre månader före planlagd avrapportering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför menar jag att det är besvärande för regeringen att göra så? Jo, i slutskedet av utredningar brukar slutliga förslag tas fram, till exempel författningsförslag och konsekvensanalyser utifrån de förslag som läggs fram. När förslag och slutrapport sedan lämnas till regeringen blir de ofta föremål för en remiss, till exempel, där man ytterligare kan vässa förslagen och eventuellt sedan gå vidare med en proposition.

Allt detta valdes bort. Utredningen fick inte möjlighet att jobba klart och slutföra sitt arbete. Inga beslutsfattare fick möjlighet att ta del av förslagen. Ingen remissinstans fick möjlighet att tycka till om förslagen. Ministern överprövade helt enkelt frågan om kvotpliktssystemet innan utredningen fick chansen att göra sitt jobb. Det är anmärkningsvärt.

På vilka grunder lade man då ned utredningen i förtid? Först vill jag säga att det är mycket glädjande att regeringen också ser vikten av energieffektivisering. Där tycker vi lika. Det är mindre glädjande att se orsakerna till att utredningen lades ned.

Ministern anger att Sverige i dagsläget uppfyller energisparkrav genom ett slags räknesnurra - vi kan kalla det så - som baseras på energi- och koldioxidskatt. Men den här räknesnurran kommer inte att räcka för att uppfylla kraven till 2030 - om man inte kan tänka sig att höja energiskatten till 50 procent eller så. Och det var faktiskt en av orsakerna till att utredningen om vita certifikat tillsattes.

Ministern säger i klartext i svaret att expertmyndigheten ett flertal gånger har kommit fram till att ett kvotpliktssystem inte är det mest verkningsfulla styrmedlet. Men det stämmer inte riktigt. I den första utredningen 2006 sa Energimyndigheten att man tyckte att det var intressant, men för tidigt, att införa ett marknadsbaserat system. Man ville avvakta andra erfarenheter, till exempel från elcertifikathandeln.

Den andra utredningen, från 2010, dömde ut systemet. Därefter gjorde man en tredje utredning 2015. Då var man positivt inställd och sa att omständigheterna hade förändrats. Nya elmätare hade installerats löpande, vilket hade förändrat förutsättningarna. Andra länder hade också infört denna typ av system. Man sa att politiker behövde ange mål och att det fanns bättre förutsättningar att omvärdera slutsatserna från 2010.

Ministern menar i svaret att ett av huvudskälen till att lägga ned utredningen är att regeringen anser att statens roll gällande politiken för energieffektivisering i huvudsak bör bygga på energimarknader där styrmedel syftar till att korrigera marknadsmisslyckanden. Med anledning av detta vill jag ställa en fråga till ministern.

Det framgår av svaret att regeringen tänker satsa 400 miljoner kronor på energieffektivisering i årets budget. Vad är det för marknadsmisslyckande man vill rätta till med denna satsning?

Fru talman! Jag tänkte nämna något om varför det är så angeläget med energieffektivisering.

De flesta av oss vet att vi kommer att ha ett fördubblat energibehov till 2045 - om det räcker. Det betyder att vi har lite drygt 20 år på oss att säkerställa energitillgången för svenska hushåll och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver jobba hårt med att få ny produktion på plats med geografisk spridning över hela vårt land, men det kommer inte att räcka. Att få ny produktion på plats tar tid - beroende på energislag allt från tre till tio år. Därutöver behöver man dra ledningar till produktionsanläggningarna. Där kan det handla om så mycket som tolv år innan man har ledningar på plats, och den tiden har vi ju inte.

Vi behöver fokusera på annat än ny produktion och jobba parallellt med andra åtgärder. Vi behöver jobba med energieffektivisering, bygga smarta elnät och utnyttja den flexibilitet som redan finns i energisystemet. Men nu pratar vi om energieffektivisering.

Det kan ibland verka som att vi i Sverige redan har energieffektiviserat tillräckligt, men det stämmer faktiskt inte med verkligheten. I själva verket är det så att nästan 80 procent av byggnaderna i Sverige uppnår energiklass E-G, vilket innebär att de använder i snitt dubbelt så mycket energi som de bör göra. Ibland räcker inte ens det.

Jag har träffat aktörer som arbetar dagligen med att hjälpa fastighetsägare att energieffektivisera. När de går in där fastighetsägarna är motiverade sänker de energianvändningen med 50 procent, ofta så mycket som 65 procent. Det ger många kilowattimmar till energisystemet.

Energiministern har vid flera tillfällen upprepat att varje kilowattimme räknas. Jag kan inte annat än hålla med.

Den motiveringen användes till exempel i samband med den extraordinära åtgärden att stoppa miljöprövningen av vattenkraften, ett regelverk som Sverige redan före detta stoppbeslut var försenat med att införa. Vi riskerar böter på upp till 1,2 miljarder per år för att regelverket inte införts. Där vidtogs en kraftfull åtgärd för att få loss varje kilowattimme.

Om varje kilowattimme räknas borde 17 terawattimmar el och 11 terawattimmar fjärrvärme verkligen räknas. Nu är det ju livsfarligt att räkna om det här, för då kan man hamna var som helst, men som jämförelse är det 17 miljarder kilowattimmar och 11 miljarder kilowattimmar.

Energieffektivisering är en åtgärd som ger åtskilliga viktiga terawatttimmar till vårt energisystem på både kort och lång sikt. Utredningen om vita certifikat visar i sin slutrapport, som man fick leverera ganska hastigt, att den här besparingen motsvarar produktionen hos två reaktorer - Ringhals 3 och 4 - med råge. Den produktionen skulle i stället kunna tillgodose en del av de behov som omställningen av industrin och elektrifieringen kräver.

Min fråga till energiministern är vilka åtgärder hon kommer att vidta för att uppnå en energieffektivisering som motsvarar dessa 28 terawattimmar till 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga att jag träffar en hel del aktörer som är oroade över utvecklingen framöver.

Det här är fantastiskt duktiga företag som i allra högsta grad är en del av det svenska näringslivet. De är oroliga för att det finns en stor brist på kunskap och incitament för hushåll, företag och flerbostadshus att energieffektivisera. Det är olyckligt, särskilt när man ser den enorma potential som finns.

Det finns behov av hjälp och stöd. Utredningens förslag om att minska transaktionskostnaderna för att vidta energieffektiviseringsåtgärder var att lägga det stödet hos en energiaktör. I en remissrunda hade man kanske kunnat formulera om förslaget så att det blev mindre administrativt betungande, men nu fick vi ju inte ens en chans att göra det.

Transaktionskostnaden för de enskilda hushållen att själva komma på vilka åtgärder som passar just dem bäst är ju enorma jämfört med att ett proffs kommer in och kan berätta att "du har den här paletten av åtgärder att välja på med tanke på hur du bor" och sedan genomföra åtgärder för att få faktisk effekt. Det hade gett 28 terawattimmar.

Ytterligare en faktor som är viktig i det här sammanhanget är hushåll i flerbostadshus. Där kan fastighetsägarna transportera över kostnaden för energin till hushållen, och hushållen har ingen makt att vidta åtgärder för att minska sin energikostnad. De vita certifikaten hade stöttat även där.

Avslutningsvis undrar jag vilket besked energiministern ger till de kunder som bor i till exempel flerbostadshus och inte har möjlighet till sänkta energikostnader eftersom ni i er regering har valt att ta bort det stöd till flerbostadshus som den tidigare regeringen hade i sin budget.