Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Edward Riedl (M) om Extra ändringsbudget för 2023 - Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter

Edward Riedl (M) höll ett anförande om Extra ändringsbudget för 2023 - Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter i debatten ”Protokoll 2022/23:67 Onsdagen den 22 februari” den 22 feb 2023.

Fru talman! Med hög inflation som leder till högre räntor, både i Sverige och i vår omvärld, och höga el- och bränslepriser har hushåll och företag i både Sverige och andra länder det väldigt tufft just nu. Vi har också krig i Europa med ett enormt lidande i Ukraina. Sverige skickar tillsammans med en ansvarstagande omvärld både vapen och ekonomiskt bistånd. Det finns ett brett stöd i den här kammaren för det, och det är bra.

Vi måste rusta upp den svenska försvarsförmågan och bygga säkerhet tillsammans med andra länder. Efter många år med kriminalitet och organiserad brottslighet har vi en inhemsk situation där vi behöver fler poliser och hårdare straff. Utmaningarna och problemen är stora och omfattande i Sverige. Mycket av det som sker i omvärlden påverkar såklart Sverige. Många problem är också en följd av politiska beslut fattade i Sverige av tidigare regeringar.

Kriget i Ukraina har påverkat oljepriset och självklart även priset på bensin och diesel här i Sverige. Men redan före kriget i Ukraina, fru talman, hade Sverige världens högsta dieselpris. Elpriset i Sverige har såklart påverkats av energikrisen i Europa och kriget i Ukraina, men elpriset i Sverige ökade långt innan Ryssland startade krig mot Ukraina. När kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 stängdes den förra mandatperioden raderades elproduktion motsvarande 10 procent av Sveriges årliga elkonsumtion. Med en rösts majoritet i den här kammaren lyckades den förra regeringen stänga ned kärnkraft, som om den hade funnits, hade inneburit 30-50 procent lägre elpriser i södra Sverige hösten 2021, det vill säga långt innan Ryssland startade krig i Ukraina.

Efter många år av global högkonjunktur går världen nu in i en lågkonjunktur. Självklart påverkar det Sverige, fru talman. Men åtta år med socialdemokratisk regering innebär också att Sverige hade lägst ekonomisk tillväxt i hela Europeiska unionen föregående år. Det som sker i omvärlden påverkar Sverige, men en stor del av de problem Sverige har i dag är resultat av politiska beslut fattade i den här kammaren och av den förra regeringen. Jag vill påminna dem som lyssnar på debatten i dag och hör tonläget från oppositionen om att mycket av den kritik som kommer mot den nya regeringens politik berör problem skapade av den förra regeringen.

I dag debatterar vi ännu en extra ändringsbudget, som tar sikte på vissa elproducenters överintäkter. Detta är ett led i EU:s arbete med att hantera elkrisen och de katastrofala följder den får för ekonomin, för hushåll och för företag.

Tonläget har varit högt den här veckan. Man har kritiserat regeringen för senfärdighet. Några har till och med gått så långt att de sagt att regeringen har slarvat bort miljarder genom att inte göra det här tillräckligt snabbt. Detta, fru talman, stämmer helt enkelt inte, och jag hoppas att debatten i dag kommer att göra det mycket klart för er som lyssnar.

Faktum är att Finansdepartementet har jobbat så fort det varit möjligt med att få allt det här på plats. Att införa ny skatt är komplicerat, och det är bra att det är komplicerat. I Sverige ska man veta i förväg hur hög skatten är. Tänk att som enskild medborgare i efterhand få veta att fordonsskatten blir tio gånger så hög för att staten behöver pengar! Då är det fråga om beslut som man som enskild medborgare inte längre kan påverka. Det är bra att det är komplicerat med skattelagstiftning, och det är bra att det tar tid att införa nya skatter.

Rent konkret kommer det här förslaget att innebära att elproducenter som producerar och säljer el från de kraftslag som förordningen tar sikte på beskattas för intäkter över 1 957 kronor per megawattimme, vilket alltså är något mindre än 2 kronor per kilowattimme. De vinster som överstiger den nivån kommer staten att beskatta med 90 procent. Då gäller det att komma ihåg att det är nettovinster som kommer att kunna beskattas.

Generellt har processen varit snabb, fru talman. Man har förkortat alla led i processen, med kortad beredningstid, kortad motionstid här i riksdagen och kortare tid för ikraftträdande. Ni som lyssnade på tjänstgörande talman när hon öppnade sammanträdet i dag kunde höra att även tiden fram till kammardebatten förkortats.

I Sverige finns det ett generellt förbud mot retroaktiv beskattning. Den juridiska bedömningen är att det inte har gått att göra detta snabbare eller annorlunda än på det sätt man har gjort. Låt mig vara tydlig: Regeringen har jobbat så fort det bara har varit möjligt utifrån den lagstiftning som jag tror att vi gemensamt är överens om: ramverken för hur det ska gå till med lagar och beskattning i det här landet. Därför, fru talman, har det varit märkligt att följa inte minst Socialdemokraternas kritik i debatten. Bristen på självinsikt är stundtals bedövande. Jag hoppas att Socialdemokraterna håller med om att de lagar som vi stiftar här inne också ska följas.

Grundproblemet är dock elkrisen och bristen på el. Det är Socialdemokraterna högst ansvariga för. Det var Socialdemokraterna som lade ned fullt fungerande kärnkraft. Det var det som skapade den elkris som vi har att hantera och som skapar problem för hushåll och företag i Sverige i dag.

Fru talman! Det är Socialdemokraternas fel att pensionären måste sälja huset och att familjer tvingas skicka hungriga barn till skolan. Det är Socialdemokraternas fel att företag tvingas stänga ned och att personal sägs upp.

Fru talman! Det är Socialdemokraternas fel att pengar som skulle ha kunnat användas i välfärden, som hade gett fler händer i vården och som hade stärkt skola, sjukvård och äldreomsorg, nu går till höga elräkningar. Låt ingen lura i er något annat, för saker hänger ihop!

Sverige sticker ut i EU. 42 procent av alla samlade kapacitetsavgifter kommer i Sverige till Svenska kraftnät. Det är pengar som staten kan använda. Föregående år var det 70 miljarder som var kapacitetsavgifter. Det är långt mycket mer än vad all moms och all punktskatt inbringar. Prognosen är att punktskatten på el från föregående år inbringar ungefär 26 miljarder kronor. Momsen på elen är 20 miljarder. Tillsammans är alltså den totala beskattningen strax under 46 miljarder kronor, enligt nuvarande prognos.

Kapacitetsavgifterna är en bra bit över 70 miljarder. Det är bra att förstå i sammanhanget att Sverige skiljer ut sig. De stora intäkterna kommer alltså inte staten till del via skatt eller moms på elen utan via kapacitetsavgifterna.

Det är därför regeringen har valt att använda kapacitetsavgifterna för att reparera den föregående regeringens orsakade problem för hushåll och företag. Avgifterna används nu till att säkerställa att hushållen och även företagen kommer att få lite hjälp på vägen för att klara de höga elpriserna.

Fru talman! Den regering som nu sitter tillsammans med Sverigedemokraterna kommer att bygga tillbaka kärnkraft. Vi kommer att bygga tillbaka energiproduktion här i landet. Det är en av regeringens främsta prioriteter för att få ordning och reda på Sverige igen.

Den extra ändringsbudgeten är bara en liten del i ett stort paket för att hantera de problem som nedlagd kärnkraft har orsakat. Det kommer att ge en liten intäkt till staten och hjälpa till för att vi ska kunna hantera de problem som detta orsakat.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 16 repliker

Fru talman! Den 6 oktober antog ministerrådet en EU-förordning för att komma till rätta med de höga energipriserna. En förordning träder i kraft 20 dagar efter att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Som vi alla vet har en EU-förordning direkt rättsverkan i ett EU-land utan att det krävs några nationella genomförandeåtgärder.

Den 17 november lämnade regeringen en proposition med anledning av just den här EU-förordningen, som berörde skatt på extraordinära vinster för vissa företag. I det specifika fallet handlade det om fossila bränslen. Det hela passerade relativt obemärkt, och det tycktes inte föreligga några särskilda hinder. Skatten började tillämpas i enlighet med vad som angavs i förordningen.

Nu har emellertid en ny proposition landat på riksdagens bord utifrån samma EU-förordning. Den här gången gäller det elbolagens övervinster. Nu hävdar dock regeringen att skatten inte kan tillämpas förrän tre månader senare än vad förordningen anger.

Jag har därför två frågor till Edward Riedl. Regeringen och Moderaterna hävdar att skatten inte kan tillämpas i enlighet med EU-rätten. Är det Moderaternas och regeringens inställning att EU-lag inte står över svensk lagstiftning? Varför bereddes inte propositionen om skatt på övervinster på fossilenergi och skatt på elbolag samtidigt när båda grundar sig på samma EU-förordning?

Fru talman! Tack, Samuel Gonzalez Westling, för frågorna!

Låt mig börja med några bitar. Det är inte regeringens primära bedömning utan Lagrådets bedömning. Det brukar vara någonting som vi har att lyssna till härinne. Vi följer också den lag som finns. Den har rättsavdelningen på Regeringskansliet också tittat på.

Det är den samlade bedömningen att svensk skattelagstiftning gör att vi är tvungna att göra på det här sättet. Man kan inte lägga EU-lagstiftningen ovanpå svensk lagstiftning utan att göra någonting, utan den måste implementeras i svensk skattelagstiftning. Det är det som gör att det tar lite längre tid i Sverige och en del andra EU-länder.

Det är inte möjligt med retroaktiv beskattning. Det är som jag sa, fru talman: Det är i grund och botten rätt bra att man inte kan bli beskattad i efterhand. Men för den som lyssnar på debatten kan det vara bra att veta att Vänsterpartiet i går lämnade in ett förslag till finansutskottet som vi nu såklart ska behandla.

Där föreslår man att vi nu helt enkelt bryter mot svensk grundlag och efterbeskattar företagen från och med den 1 december 2022 fram till juni. Det är ett ganska långtgående förslag, och det skulle förändra saker i grunden om man gjorde på det sättet.

Det som är viktigt när man inför skatter är att man vet vem som ska betala den nya skatten. Det gäller framför allt att de som ska betala skatten vet om att det är de som omfattas. På vilken nivå ska skatten ligga, och under vilken period ska skatten gälla?

Det som framför allt var viktigt för den här regeringen var att veta hur det skulle påverka elproduktionen i Sverige, givet att den förra regeringen tillsammans med Vänsterpartiet lade ned 10 procent av svensk energiproduktion när man lade ned kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2. Vi riskerade frånkoppling, det vill säga att elen skulle ta slut i Sverige.

Fru talman! Jag ber fru talman att notera att de frågor som jag ställde inte fick några svar, nämligen om det var regeringens och Moderaternas inställning att EU-lag inte står över svensk lagstiftning. Det var den absolut mer relevanta frågan i det här fallet.

Vi har nu hört Edward Riedl i talarstolen hävda att det på något sätt skulle vara en rekordsnabb behandling av skatter. Vi vet att vi har hanterat en skattelagstiftning utifrån exakt den här EU-förordningen redan i höstas. Var det inte en rekordsnabb behandling av skattelagstiftning i sådana fall? Jag antar att den borde ha varit mycket snabbare hanterad än den som vi har att hantera här i dag.

Frågan kvarstår. Varför väljer regeringen och Moderaterna att inte lägga fram en proposition om just de saker som EU-förordningen föreslår att man ska göra för att vi ska kunna uppfylla de krav som EU-rätten ställer på oss?

Fru talman! Det var det jag försökte beskriva. Självklart ska Sverige implementera EU-lagstiftning. Det gör vi nu. Det kommer vi att fatta beslut om i dag, bara för att det ska bli tydligt för den som lyssnar.

Det jag förklarade för ledamoten Samuel Gonzalez Westling från Vänsterpartiet var att vi i Sverige har en annan lagstiftning än vad en del andra EU-länder har, framför allt på skatteområdet. Det gör att det måste implementeras i svensk lag.

Det gick alltså inte att lägga den här EU-lagstiftningen ovanpå svensk skattelagstiftning och låta den börja gälla, utan den var tvungen att implementeras i svensk lag. Det var inte vi politiker här som sa att det var på det sättet. Det var Lagrådet som sa det. Den juridiska avdelningen på Regeringskansliet konstaterade att det var på det sättet man måste göra.

I grund och botten är det bra att vi inte har möjlighet till retroaktiv lagstiftning i Sverige. Jag vet, fru talman, att Vänsterpartiet har en helt annan uppfattning. Man vill kunna beskatta både privatpersoner och företag i efterhand. Det vore en helt annorlunda ordning än den som jag tror att de flesta partier och politiker här i kammaren är överens om. Man måste på förhand veta hur mycket skatt man ska betala.

Lek med tanken att man som enskild medborgare i efterhand får reda på att nu har Vänsterpartiet bestämt att fordonsskatten blir tio gånger så hög som man trodde från början, och så ska man ska hantera det.

Fru talman! Det är rimligt att man från början vet hur mycket skatt man ska betala. Där, tror jag, skiljer sig Vänsterpartiet och de andra partierna i den här kammaren åt. Vi skiljer oss åt i hur denna implementering skulle kunna se ut.

Vi har olika uppfattningar om detta. Men inte om huruvida EU-lag ska implementeras, för det är vad vi gör i dag.

Fru talman! När man lyssnar på finansutskottets ordförande Edward Riedls anförande bleknar Bagdad-Bob i sammanhanget.

Det är klart att det är en del av det borgerliga narrativet att skylla allting på de problem som man tycker att den tidigare regeringen har skapat. Det är ett sätt att dölja egna tillkortakommanden och egna brister.

Jag tog ändå fasta på en passus i Edward Riedls anförande. Han sa att riksdagens kammare samlas i dag för att debattera skatt på elproducenters övervinster. Låt oss då hålla oss till det, Edward Riedl.

Under den tid som regeringen har verkat, ända sedan valdagen i september, har den gjort en hel del olika vägval. Den har fattat ett stort antal olika beslut. Det har inte funnits en väg att vandra. Den hade kunnat hantera det på väldigt många olika sätt och kunnat komma fram till ett helt annat förslag än det som den levererar till Sveriges riksdag i dag.

Det leder naturligtvis till en fundering. Efter alla de vägval regeringen har gjort, och efter alla de beslut man har fattat, producerar man ett förslag som omfattar 150 miljoner kronor i skatt som man tar in. Man har dessutom satt en ram från den 1 mars till den 30 juni, när EU:s förordning säger att det skulle tillämpas från den 1 december.

Det jag inte kan bestämma mig för är om den borgerliga regeringen representerar inkompetens eller om man representerar en fullständig ovilja att hitta en lösning för att återföra de stora övervinster som elproducenterna i dag gör tillbaka till svenska hushåll och svenska löntagare. Kanske finansutskottets ordförande kan bringa lite klarhet i detta.

Fru talman! Låt mig först säga till den som lyssnar att man verkligen blir provocerad när man hör socialdemokrater som har styrt Sverige i åtta år och som lämnar efter sig ett elsystem där kärnkraft har plockats bort till den grad att svenska hushåll och företag i dag plågas på ett extremt sätt, vilket de inte hade behövt göra. Ändå står Socialdemokraterna här framme och försöker skriva om historien.

Bagdad-Bob, för den som lyssnar, var i Irak och förklarade att det inte fanns några problem och så vidare. Den som närmast liknar Bagdad-Bob, fru talman, står i den andra talarstolen här och låtsas inte om att man har lagt ned kärnkraften och skapat de problem vi i dag är tvungna att hantera. Det är problem som den nya regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har att lösa.

Det är en inkompetens som ledde till att man tog bort koldioxidfri elproduktion - den som gjorde att Sverige som ett av få länder i världen hade koldioxidfri el till ett extremt lågt pris. Detta är nu borta för att ni förstörde det. Det tror jag att man ska ta fasta på.

Fru talman! Den andra delen kanske ledamoten Niklas Karlsson, skatteutskottets ordförande, kan svara på. Den som lyssnade på nyheterna i går hörde Mikael Damberg, som är ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna. Han var, precis som Niklas, kritisk. Han ville inte kännas vid att man har lagt ned kärnkraften, trots att det är ett faktum. Han var kritisk till att detta inte har införts snabbare, men han vill ändå följa den lagstiftning vi gemensamt har. Han kunde inte ge svar på hur snabbt det skulle ske, men det kanske Niklas Karlsson kan berätta för den som lyssnar.

På vilket sätt och var någonstans i processen skulle vi ha kapat tid? Vi har kapat tid i alla delar av beredningsprocessen. Niklas Karlsson får berätta: Var skulle vi ha kapat mer tid? Vilken lag skulle vi ha hoppat över för att göra detta så snabbt som ni säger att det skulle gå att göra? Det kan gärna Niklas Karlsson få svara på.

Fru talman! Finansutskottets ordförande återkommer hela tiden till att prata om helt andra saker än det vi är här för att debattera i dag.

Jag kan vid vilket tillfälle som helst, precis när Edward Riedl vill, debattera allting annat: elsystem, kärnkraft och energiförsörjning. Men det vi ska diskutera i dag är tillfällig skatt på vissa elproducenters övervinster. Låt oss hålla oss till det. Tala om för oss som sitter i riksdagens kammare och för dem som lyssnar på debatten varför detta bara ska omfatta 150 miljoner kronor och varför det bara ska gälla från den 1 mars till den 30 juni!

Jag kan upplysa riksdagens ledamöter om att det svar vi får från finansutskottets ordförande i dag visar att det råder inkompetens i Sveriges regering. Efter alla de vägval man har gjort och efter alla de beslut man har fattat hade man kunnat välja en annan väg.

Det är riktigt, Edward Riedl, att Mikael Damberg i debatt i gårdagens Aktuellt med Elisabeth Svantesson sa att vissa saker hade vi inte kunnat göra fortare. Det är riktigt, men vi hade också kunnat göra dem annorlunda. Den som kan hantverket vet att om regeringen hade gått till riksdagen i höstas med en stoppskrivelse och talat om att EU:s förordning ska gälla från den 1 december, men att vi behöver återkomma med kompletterande svensk lagstiftning, skulle vi ha kunnat hantera det som Edward Riedl i dag upplever som ett problem med retroaktivitet.

Detta är ett medvetet val av den borgerliga regeringen. Det ska vara 150 miljoner, och vi ska inte återföra de stora övervinster som elproducenterna nu har gjort tillbaka till hushåll och vanliga löntagare. De ska stanna där. Edward Riedl företräder helt andra intressen än dem vi socialdemokrater företräder. När vi står på vanliga hushålls och löntagares sida företräder Edward Riedl producenterna - detta kryddat med ett visst mått av inkompetens och brist på handlingskraft i Sveriges regering.

(Applåder)

Fru talman! Låt oss börja med det som Niklas Karlsson inte vill svara på. Skulle regeringen ha valt att strunta i Lagrådet eller den juridiska avdelningen på Regeringskansliet? Regeringen har förkortat alla delar i beredningsprocessen för att rekordsnabbt få skattelagstiftning på plats. Vilken del skulle vi ha kortat ned? Där blir Niklas Karlsson svaret skyldig.

Socialdemokraterna har sagt att detta inte hade gått att införa så tidigt som den 1 december; det är det ena beskedet. Man hade tydligen kunnat göra det mycket snabbare än den här regeringen, men man vägrar att svara på frågan om var i processen vi skulle ha kortat ned det hela. Det finns inget svar på det. Då kan man inte hantverket. Då står man här, fru talman, och bara pratar strunt. Man måste kunna svara på den typen av frågor. Om man vill korta ned processen - var någonstans, och vilken lag skulle vi ha hoppat över för att göra detta snabbare än vad det gjordes? Det vägrar man att svara på från Socialdemokraternas sida.

Fru talman! Det går inte att ha den här typen av debatter om elstöd, om överbeskattning av elproducenter eller om någonting annat utan att prata om varför problemet har uppstått.

Jag förstår att Socialdemokraterna hela tiden säger: Låt oss inte prata om det som hände förra mandatperioden när vi lade ned kärnkraften och skapade de här problemen! Jag förstår att man vill föra den typen av debatt. Men, fru talman, det här är inte oväsentligt. Man måste prata om varför problemen har uppstått.

Den här regeringen har att hantera de problem som den förra regeringen skapade, och det håller vi på med just nu. Ni blir svaret skyldiga i fråga efter fråga. Ni kan inte svara på vad som skulle ha gjorts annorlunda, så jag antar att även Socialdemokraterna håller med om att det var rimligt att göra på det sätt vi gjorde. Det var rimligt att lyssna på Lagrådet och andra instanser.

Fru talman! Jag vill fortsätta lite grann på spåret rörande avgränsningarna som regeringen har valt att göra när man inför denna exceptionella lagstiftning.

Vi har ett i grunden väl fungerande energisystem, menar jag, med ansvarsfulla och kompetenta aktörer. Vi har konkurrensutsatta marknader, och det är bra. Det behöver vi ha. Men under de exceptionella förhållanden som nu råder med ett krig i Europa finns det orsak att tillämpa den här typen av lagstiftning, som är exceptionell.

Min fundering handlar lite grann om den avgränsning regeringen har valt att göra i förhållande till de aktörer som beskattas. Det var faktiskt fullt möjligt att beskatta även andra aktörer än elproducenter, till exempel dem som handlar med finansiella instrument och spekulerar i elpriset. Under dessa exceptionella förhållanden finns det anledning att beskatta också dessa aktörer.

Min fråga, fru talman, är: Varför har regeringen gjort den avgränsning som man har gjort?

Fru talman! Den som lyssnar på Miljöpartiets ledamot i finansutskottet Marielle Lahti behöver komma ihåg en sak. Ledamoten säger att vi har ett väl fungerande energisystem. Jag tror inte att alla de hushåll som i dag plågas av extremt stora elräkningar - flera gånger större än vad de någonsin har varit - håller med.

Jag, som bor i Norrland, där el närmast har varit en icke-fråga, hade en elräkning på 10 000 kronor i december. Människor har hört av sig till mig från södra Sverige, där man har elräkningar på över 20 000 kronor för en enskild månad. Miljöpartiet tycker att vi har ett väl fungerande energisystem. Jag gissar att man är stolt över det man gjorde under de åtta år man tillsammans med Socialdemokraterna styrde energipolitiken.

Företag lägger ned produktion. Man har inte längre råd att köra bakugnar på bagerier. Personal blir av med sina arbetstillfällen till följd av vad den förra regeringen har orsakat.

Fru talman! Vi har inte ett väl fungerande energisystem. Vi har ett energisystem som är kraftigt påverkat av att man lade ned fungerande kärnkraft. Man gjorde kärnkraften ekonomiskt olönsam, och sedan försöker man i efterhand stå och säga att det var marknadsmässiga beslut som ledde fram till att kärnkraften lades ned. Men kom ihåg: Här i riksdagens talarstol har både socialdemokrater och miljöpartister stått och varit stolta över det som gjorde att kärnkraften, Ringhals 1 och 2, till slut fick läggas ned.

Priset på el gick upp långt innan kriget i Ukraina startade. Hösten 2021, långt innan Ryssland hade inlett sitt anfallskrig mot Ukraina, ökade elpriserna dramatiskt i Sverige - det vet alla som då betalade sina elräkningar - till följd av att kärnkraften lades ned. Det har skapat de här problemen. Där skiljer vi oss åt: i vad som har orsakat dagens situation och om vi är nöjda med den.

Jag får återkomma. Jag ser att min talartid är slut, men jag ska svara på ledamoten Marielle Lahtis fråga i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Jag noterar att under de två minuter som ordföranden för finansutskottet använde till att svara på min fråga kom inget svar på min fråga. Däremot påminner retoriken lite grann om valrörelsen, som ju sedan länge är över. Regeringsföreträdarna vill prata om allt annat än den fråga som ligger på bordet i dag.

Jag avvaktar svaret, helt enkelt. Jag ber ordföranden för finansutskottet att svara på frågan varför man valt att göra denna avgränsning, som innebär ett mycket stort tapp för både hushåll och företag. Dessa skulle ha kunnat få ett bra tillskott i kassan om avgränsningen inte hade gjorts så snäv som regeringen har valt att göra.

Fru talman! Låt mig börja där jag slutade. Jag avser såklart att besvara den fråga Marielle Lahti har ställt. Men jag blir provocerad - det var därför jag var tvungen att börja i den ändan - när politiker som har orsakat dessa problem, fru talman, står här och låtsas som att man inte har någonting med det att göra. Man går till och med så långt som att säga att vi har ett fungerande energisystem och att det inte finns några problem. Jag tror att både de människor som i dag betalar dessa elräkningar och de företag som plågas av dessa kostnader upplever problem. Jag tror inte att de tycker att vi har ett fungerande energisystem.

Vi behöver prata om båda sakerna. Vi behöver prata om vad som har orsakat problemen, och där är Socialdemokraterna, Miljöpartiet och de andra som lade ned kärnkraften skyldiga. Vi behöver också prata om vad vi gör här och nu för att mildra konsekvenserna av den politiken.

Det är det denna regering tillsammans med Sverigedemokraterna gör. Gång på gång, i extra ändringsbudgetar, lägger vi fram förslag för att beskatta företag och återföra pengar till hushåll och företag. Vi håller också på att genomföra de första delarna i det som långsiktigt kommer att lösa problemen, fru talman: att bygga tillbaka svensk kärnkraft så att vi tar oss bort från de problem som skapats av den förra regeringen.

Det är alltid svårt att tala om tekniken, men jag ska kort ge mig in på detta. De stora pengarna finns varken i skatten eller i momsen på el utan i kapacitetsavgifterna. Där skiljer Sverige ut sig från övriga EU. Det gör också att det inte finns så mycket övervinster som man försöker hävda från oppositionen. Till och med Socialdemokraternas egen RUT-rapport visade detta. Även risken för minskad elproduktion om man gör på fel sätt är värd att ta med.

Vi var alltså tvungna att göra avgränsningar. Vi var tvungna att titta på konsekvenserna beroende på vilka som skulle få betala den här skatten.

Jag hann inte med hela svaret, men vi kommer kanske att debattera detta ytterligare.

Fru talman! Det var bra att Edward Riedl tog upp kapacitetsavgifterna. Regeringen har i flera omgångar sagt att man i stället för att få detta på plats - det har vi debatterat ett tag här, och vi verkar inte få några svar - har bestämt sig för att återbetala kapacitetsavgifterna till konsumenter och företag. Men det har man ju inte gjort. Trots att man fått besked om att småföretagare i vissa fall har gett upp i väntan på regeringen, trots ett rekordstort antal konkurser - som kreditupplysningsföretagen nu enligt uppgift direkt kopplar till förseningen av återbetalningarna av kapacitetsavgifterna till småföretagen - och trots rekordmånga varsel har man ändå inte lyckats få till återbetalningen förrän en modell nu ska vara på plats den 30 maj. Enligt uppgift i går kommer denna dessutom inte att komma företagen till del förrän i många fall nästa vinter, alltså efter den 1 november 2023 eller före jul 2023, inte 2022.

Det var just detta som pekades ut i den förordning vi nu diskuterar och som regeringen hänvisar till - att kapacitetsavgifterna ska kunna betalas tillbaka skyndsamt. Hur kommer det sig då, om regeringen prioriterat detta i stället för beskattningen av övervinster, som det heter, i elbolagen, att man ändå misslyckats så kapitalt och har fått göra om lagen så många gånger? Om det är detta man lagt all sin energi på, hur kan det då komma sig att dessa småföretag fortfarande inte får sina pengar?

Fru talman! Martin Ådahl representerar ett av denna kammares fyra partier, Centerpartiet, som med en rösts marginal lyckades lägga ned 10 procent av svensk elproduktion den föregående mandatperioden när man lade ned Ringhals 1 och 2. Med tanke på de problem man varit med och skapat är det förbluffande att höra det höga tonläget i kritiken av den nya regeringen när denna löser dessa problem.

Men låt oss gå till fakta. Det Martin Ådahl står här och säger stämmer helt enkelt inte. Den här regeringen valde att förlänga och utöka möjligheten till skatteanstånd, vilket innebär att företagen kan låna av sig själva på skattekontot för att överbrygga tiden fram till dess att man får utbetalning av kapacitetsavgifterna.

Det Martin Ådahl står här och säger, fru talman, stämmer alltså inte. Företagen har möjlighet att låna på skattekontot för att ta sig fram till punkten där man får dessa pengar utbetalda.

Det råder inget tvivel om att regeringen har prioriterat att säkerställa att både hushåll och företag, trots den förra regeringens och dess samarbetspartiers politik, ska klara situationen här och nu. Den här regeringen har detta som högsta prioritet. Möjligheterna finns för företagen att klara av detta. Det Martin Ådahl säger stämmer helt enkelt inte.

Jag har hört andra oppositionspolitiker i denna kammare skrämmas med att företagen inte klarar av likviditeten fram till det att stöden betalas ut. Det är helt enkelt inte sant. Man har möjlighet att låna på skattekontot. Regeringen säkerställer detta.

Fru talman! Jag tror inte att ordföranden i finansutskottet riktigt förstår hur cyniskt det låter för många småföretag, som redan gång på gång under pandemin utnyttjat detta skatteanstånd för att överleva de problem vi hade då, att åter få höra att det bara är att låna på skattekontot. Både ledamoten Edward Riedl och jag själv vet ju mycket väl, efter många företagsbesök, hur det i realiteten ser ut - hur detta varierar med vad man har möjlighet att låna på banken, hur man kan klara sig och vad man mäktar med som ett litet familjeföretag. Man behöver pengarna på kontot, Edward Riedl. Man behöver dem inte i fantasin. Nu är det dags att börja leverera.

Det här är lite som berättelsen om mäster skräddare, han som skulle göra en rock till på lördag som skulle hålla mig varm. Så kom jag tillbaka nästa lördag, och då bidde det ett par byxor. Sedan kom jag tillbaka nästa lördag, och då bidde det en halsduk. Och så kom jag tillbaka nästa lördag, nästa lördag och nästa lördag, och till slut bidde det bara en tumme.

Så är det med allting just nu - elstödet, dieseln, norra Sveriges elstöd. Nu när vi har en förordning som skulle ha genomförts till den 1 december gäller det den också.

Men min poäng är denna - och här går det inte att bara säga kärnkraft, kärnkraft, kärnkraft, utan nu måste frågan faktiskt besvaras: Om ni har lovat småföretagen, och de har planerat utifrån det, att detta skulle komma den 1 november, sedan före jul och sedan tidigt i vår, och om detta var möjligt när ni lovade det före valet, efter valet och igen under hösten, hur kan det nu plötsligt inte vara möjligt utan bli av först nästa vinter? Hur kan ni ha misslyckats så kapitalt? Hade ni fel tidigare när ni lovade det? Eller har ni vetat om detta hela tiden men ändå lovat runt?

Fru talman! Martin Ådahl säger att regeringen och jag är cyniska. Cyniskt är för mig är att paja svenskt energisystem och se till att hushåll och företag får enormt mycket högre priser, så höga att de knappt klarar av dem. Tillsammans med tre andra partier i den här kammaren lägger man ned kärnkraft, och sedan står man i kammaren och har högt tonläge mot den regering som nu löser de problem som den förra regeringen skapade tillsammans med bland andra Centerpartiet.

Cyniskt är att skapa problemen, lägga huvudet på sned och försöka låta empatisk - det är vad Martin Ådahl försöker göra, fru talman - inför dem man har skapat problemen för.

Martin Ådahl säger att det inte är riktiga pengar. Det är väl klart att det är riktiga pengar på skattekontot!

Det allra bästa hade varit om kammaren med Martin Ådahl, Centerpartiet och de andra partierna inte hade orsakat nedläggning av kärnkraft, fru talman. Då hade vi inte behövt prata om de här sakerna.

Elexperterna säger själva att om vi hade haft kvar de två kärnkraftsreaktorerna hade följden varit lägre elpriser med ungefär 30-50 procent. Det hade varit riktiga pengar. Det är nämligen med riktiga pengar som hushåll och företag i dag betalar de höga elräkningarna. Det är riktiga pengar som hårt arbetande människor har tjänat ihop och som de nu får betala med, Martin Ådahl.

Fru talman! Det är också riktiga pengar som företag har möjlighet att låna på skattekontot för att överbrygga tills regeringens stöd till företagen kommer. De kommer nämligen att komma. Ja, det är mer komplicerat än vi hade önskat och hoppats.

Framför allt ska Martin Ådahl inte lägga huvudet på sned och försöka verka empatisk när man har orsakat de här problemen. Det är fruktansvärt provocerande.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.