Gudrun Brunegård

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Precis som min kollega Magnus Berntsson sa i sitt anförande tidigare under den utrikespolitiska debatten måste man komma ihåg att hålla två saker i huvudet samtidigt. Vi kritiserar starkt Israels bosättningspolitik.

Jag var själv med på en resa till Palestina och Västbanken, men tyvärr kunde vi inte komma till Gaza på grund av säkerhetsläget. Det var i januari 2023. Jag besökte gården med den kristna familjen utanför Betlehem, och jag är full av beundran över hur de, trots det hat och det motstånd som de upplever och som de beskrev när de besökte riksdagen strax före jul, ändå orkar med att stå för sin fridsamma icke-våldsinriktning.

Fru talman! Om det nu blir så att USA verkligen fullföljer det de har sagt och skär ned på biståndet mycket kommer det att ställa hela världsordningen på ända när det gäller biståndet. USA är världens största biståndsgivare, och det är svårt att gå in och täcka upp alla delar.

Vi behöver diskutera med våra närstående, inte minst i EU-kretsen, som ledamoten nämnde, och se vilka delar där det är absolut mest nödvändigt att täcka upp. Vi ska inte föregripa den processen, men vi ska självfallet hålla ögonen på den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi vill inte ha en hivspridning över hela jorden. Vi ska vara medvetna om att i Afrika sprids hiv i första hand heterosexuellt. Det är alltså inte isolerat till den homosexuella gruppen, och därigenom får det mycket större spridning i befolkningen.

Fru talman! Jag tackar för en otroligt viktig fråga. Jag har själv jobbat som sjuksköterska i Afrika i ett område där 5 procent av befolkningen var hivpositiva och beroende av den medicinering som behövs för att hålla smittan i schack så att den inte bryter ut till en fulminant aidssjukdom och för att minska smittan i kontakten med anhöriga och närstående.

Jag har inte lyckats utröna än hur USA tänker, men jag noterade med lättnad att man dagen efter det första beskedet sa att livräddande behandlingar naturligtvis ska fortsätta. Exakt hur detta kommer att gå till vet jag inte, men det är självklart att vi måste trycka på.

USA är världens största biståndsgivare, och det blir katastrofala följder. Det gäller inte bara hivsjukdomen och risken för spridning utan också andra saker.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Som ledamoten konstaterade är kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter ett av de prioriterade tematiska områdena i regeringens reformagenda. Likaså är demokratistöd en av våra prioriteringar, och i det komplexet ingår självfallet att stödja kvinnor.

Precis som i det exempel jag berättade om i mitt anförande såg vi vid vårt studiebesök flera exempel på att man på olika sätt har stärkt kvinnors egenmakt när det gäller både ekonomi och rätten till sin kropp, sitt liv, sin självständighet och sin integritet. Detta är ett arbete som vi är stolta över och som vi absolut vill fortsätta att stimulera.

Fru talman! Förra veckan var jag på studieresa i Kenya och Etiopien tillsammans med riksdagsledamöter från olika partier. Vi var inte hemma när den förfärliga skolskjutningen inträffade, men vi följde den via medierna. Det var slående hur väl informerade våra afrikanska värdar var. Det etiopiska utrikesutskottets ordförande framförde kondoleanser, och mötet med den etiopisk-ortodoxa kyrkan inleddes med en tyst minut. Det var gripande att möta denna omtanke och medkänsla i en världsdel där man själv brottas med gigantiska utmaningar, inte minst efter beskedet om stängningen av USAID som kommit några dagar tidigare. Vi lever i en globaliserad värld. Den medmänsklighet och omtanke vi fick uppleva ska självklart även vi visa gentemot våra bröder och systrar i andra delar av världen.

Syftet med studieresan var att studera hur trosbaserade organisationer arbetar med SRHR, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det är ett tema som kan vara känsligt i en kontext präglad av religion och olika trosuppfattningar. För oss svenskar, världens mest sekulariserade folk, kan det vara svårt att föreställa sig hur mycket religionen betyder i andra länder. I större delen av världen är tillvaron genomsyrad av religion, och det som de religiösa ledarna formulerar påverkar människor djupare än vad vi kan förstå.

Vi i Sverige måste bli mycket bättre på att samarbeta med de lokala kyrkorna för att få större genomslag för frågor som kan förändra och förbättra tillvaron för befolkningen. Då tillförs en extra dimension och drivkraft till förändring som många svenskar förbiser. Det finns ett begrepp, religiös litteracitet, religiös läskunnighet. Om vi lär oss förstå de religiöst präglade kontexter som vårt svenska bistånd agerar i och tar till vara den genomslagskraft det innebär att kunna tilltala människor lokalt på ett sätt som de förstår kan det bli riktigt effektivt. Detta görs bäst genom civilsamhällesorganisationernas lokala samarbetspartner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Ett exempel är massajbyn i Kenya. Bland massajerna är kvinnlig könsstympning en utbredd sedvänja. Flickorna omskärs som regel i tolvårsåldern. Omskärelsen innebär stora risker vid själva ingreppet och medför stort lidande resten av livet. Smärta vid toalettbesök, för att inte tala om vid samlag, och komplicerade förlossningar med svåra bristningar. PMU bedriver där ett arbete tillsammans med sin kenyanska systerkyrka för att förändra attityderna och få bort sedvänjan.

Vi mötte skolelever som fått undervisning om barns rättigheter och med kraft manifesterade rätten till sin kropp, sitt liv och rätten till hälsa och utbildning, typ "Stopp! Min kropp!". "Jag vill inte bli omskuren, jag vill studera! Jag vill inte bli bortgift, jag vill utbilda mig!" skanderade de. Flickorna får stöd och skydd att kunna motstå påtryckningar om omskärelse.

Parallellt har man också undervisat vuxna, både män och kvinnor. En före detta omskärerska berättade att hon är hjälpkvinna vid förlossningar. Hon hade aldrig förr sett hur en oomskuren vuxen kvinnas underliv såg ut och fungerade innan hon förlöste sin sonhustru som kom från en annan stam och inte var omskuren. Hon förbluffades över det hon såg. "När jag såg hur lätt hennes förlossning var och hur hennes underliv anpassades efter barnets huvud tänkte jag: Är det så här det är tänkt att fungera? När kristendomen kom till byn, och de berättade att Gud skapat oss till man och kvinna tänkte jag: Ska då vi skära sönder det han har skapat? Så nu har jag slutat göra omskärelser."

I detta område har omskärelserna minskat med 80 procent.

Fru talman! Detta exempel behöver spridas. Jag vill understryka att väldigt mycket fint arbete bedrivs av sekulära organisationer också, såsom Plan International och Rädda Barnen.

Vi besökte också en by där We Effect med stöd av Act Svenska kyrkan lärde byborna nya odlingsmetoder som förbättrade skördarna och var mindre känsliga för klimatförändringar. Ett lån via Oikos med svensk kreditgaranti gjorde det möjligt att djupborra en brunn för att få bättre vatten att skölja kaffebönorna i. Kvaliteten på kaffebönorna förbättrades, och man fick mer betalt av uppköparna. Kvinnornas insatser i produktionen synliggjordes. De fick lika stor andel av vinsten som männen, och de fick ekonomisk egenmakt. En familj vi besökte hade kunnat bygga ett hus i sten med plåttak som klarar regntiden bättre än lerhus. De hade ett par kor och getter som förbättrade kosten och gav gödsel till odlingarna. Deras levnadsstandard var radikalt förbättrad.

Så kan svenskt bistånd bekämpa fattigdom på riktigt och minska utsattheten för klimatförändringar genom produktförbättring och ökad konkurrenskraft och dessutom på ett radikalt sätt förbättra kvinnors egenmakt och förbättra jämställdheten.

Fru talman! Svenskt bistånd är bland de fem mest generösa i världen. Vi har stor anledning att vara stolta, men vi kan inte slå oss till ro. Behoven i världen är oändliga. Låt mig påminna om pojken som gick på stranden och kastade tillbaka uppspolade sjöstjärnor i vattnet. Han insåg att han inte kunde rädda alla. Men för dem jag räddar gör det skillnad, sa han.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

(Applåder)

Fru talman! Demokratin kan inte tas för given. Den kräver ständigt underhåll. I vårt svenska parlamentariska system är riksdagen hjärtat, men precis som vilket annat hjärta som helst behöver det rätt förutsättningar för att fungera.

Detta motionsbetänkande, KU14, handlar om förslag om hur vi kan stärka riksdagens arbetsformer, så att vi kan fatta beslut för Sverige och för vår nations framtid. För att riksdagen ska kunna utföra sitt uppdrag effektivt måste vi ha arbetsformer som är såväl moderna som rättssäkra och funktionella.

Fru talman! Jag vill lyfta fram några särskilt viktiga punkter ur ett kristdemokratiskt perspektiv. Svensk demokrati är stark, men den är inte immun mot hot. Vi har sett demokratin hotas i andra länder, bland annat i Kenya som några av oss svenska riksdagsledamöter besökte i förra veckan. I parlamentet där kan man fortfarande se spåren efter den stormning och förödelse som ägde rum för en tid sedan.

Vi har sett i olika delar av världen hur politiker har attackerats och den demokratiska debatten har kvävts genom skräck, hot och tystnadskultur. Sådana angrepp på den fria och öppna demokratin får aldrig accepteras åt något håll.

Vi såg det också här i kammaren så sent som i höstas. Under en interpellationsdebatt i oktober 2024 blev vår utrikesminister attackerad i kammaren här i riksdagen, i hjärtat av vår demokrati. Det är en händelse som borde få oss alla att stanna upp och reflektera. Det var en attack på inte bara en enskild person, utan på demokratin i sig.

Fru talman! Demokratin bygger på det öppna samtalet och på att vi, folkets valda företrädare, kan mötas i denna kammare för att debattera, granska och fatta beslut. Men den bygger också på trygghet, på att ingen av oss ska behöva tveka inför att ta till orda eller känna oro för vår säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksdagens arbetsformer

Attacken mot vår utrikesminister här inne i kammaren är en påminnelse om att inte ta detta för givet. Offentligheten är en given och självklar del av riksdagens arbete. Men vi måste också säkerställa tryggheten för ledamöterna och personalen. Därför är det nu helt nödvändigt att se över riksdagens arbetsformer och särskilt säkerheten, så att kammarens sammanträden kan genomföras under trygga och ordnade former.

Konstitutionsutskottet föreslår därför i det här betänkandet ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om en översyn av förutsättningarna för att säkerställa genomförandet av kammarens sammanträden. Vi ser fram emot de förslag som riksdagsstyrelsen kommer att presentera efter denna översyn.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Även jag vill vända mig till statsrådet Acko Ankarberg Johansson och från ett annat perspektiv fylla på frågeställningen hur vi klarar att tillgodose patienternas rätt att få vård i tid och få vård på lika villkor i hela landet.

Det finns stora problem runt om i landet ur olika perspektiv. I glesbygden är det ännu svårare eftersom det är svårt att rekrytera kompetent personal, och det kan vara långa sträckor redan från början. Jag vet att regeringen månar om att hela Sverige ska leva och fungera, och därför skulle det vara intressant att höra vad regeringen nu planerar när det gäller att kunna förse även befolkningen i glesbygden med hälso- och sjukvård i tid.

Fru talman! I dag behandlar vi ett motionsbetänkande om frågor som rör offentlighet, sekretess och integritet. Detta är frågor där det finns grundlagsskydd.

Grundprincipen i Sverige är att var och en har rätt att uttrycka sina tankar och åsikter i skrift och i radio, tv och andra medier samt att man har rätt att ta del av allmänna handlingar. Den rätten begränsas dock av hänsyn till vissa intressen, som skyddet för en enskild persons ekonomiska eller personliga förhållanden.

Regeringsformen anger att det allmänna ska verka för att demokratins idéer ska vara vägledande inom samhällets alla områden och värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det är genom detta som det finns skydd mot intrång i den personliga integriteten om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Det är anledningen till den stora försiktigheten när det gäller att godkänna alltför många övervakningskameror runt om i samhällena och till att det inte är tillåtet att seriekoppla registreringarna från trafikkameror för att kartlägga om någon kör för fort mellan fartkamerorna.

Begränsningarna får aldrig gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med begränsningarna, och de får inte hota den fria åsiktsbildningen. Begränsningar får inte heller göras endast på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan åskådning. Genom förbudet mot åsiktsregistrering har privatlivet ett grundlagsskydd.

Europakonventionen beskriver skyddet för de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och vars och ens rätt till respekt för sitt familjeliv och privatliv, sitt hem och sin korrespondens. Också EU-stadgan reglerar skyddet av personuppgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Likaväl som det finns omfattande sekretessbestämmelser finns det sekretessbrytande bestämmelser som gäller mellan vissa bestämda myndigheter i vissa bestämda fall. Exempelvis kan hälso- och sjukvården lämna uppgifter om en enskilds hälsotillstånd om det behövs för att personen i fråga ska få nödvändig vård och behandling om personen är underårig eller missbrukare eller får psykiatrisk tvångsvård.

Socialtjänsten kan också under vissa förutsättningar bryta sekretessen och lämna uppgifter till polisen för att förhindra terroristbrott eller penningtvätt och finansiering av terrorism. Sekretessen kan också brytas generellt om den enskilde ger sitt samtycke. Hälso- och sjukvården har en långtgående sekretess men kan ändå lämna uppgifter till polisen för att förhindra eller avbryta vissa brott och vid misstanke om brott mot personer under 18 år.

Fru talman! Den 1 juli förra året trädde lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet i kraft. Det är i högsta grad rimligt med tanke på att kriminella beräknas lura till sig uppemot 75 miljarder kronor från välfärdssystemen. Lagen innebär i korthet att statliga myndigheter lättare ska kunna dela uppgifter som behövs för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Den utbetalningsmyndighet som skapades vid förra årsskiftet ska bidra till att på ett effektivare sätt upptäcka felaktiga utbetalningar och förebygga brott. Flera utredningar som gäller informationsutbyte och anmälningsskyldighet mellan myndigheter pågår eller bereds. Syftet är att skattepengar inte ska användas för att finansiera brottslig verksamhet eller för att tillskansa sig pengar man inte har rätt till, exempelvis utbetalningar från CSN.

Fru talman! Det är djupt stötande att olika söktjänster samlar in och offentliggör eller säljer uppgifter om privatpersoners förhållanden som kan utnyttjas i kriminellt syfte. Det kan exempelvis vara uppgifter som ringar in ensamstående och välbärgade åldringar, som sedan utsätts för bedrägeriförsök eller inbrott.

Ett annat sätt kan vara att passa på att länsa hemmet medan ägaren är på semester, efter att brottslingen har kombinerat en sökning på bilregistret utifrån bilar på flygplatsernas långtidsparkeringar med andra söktjänster som avslöjar var ägaren bor.

Offentlighetsprincipen var inte avsedd att på det sättet lämna ut personuppgifter om enskilda, utan den syftar till att granska makten. Därför har regeringen utrett grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter om enskildas personliga förhållanden.

I det betänkande som redovisades i november förra året föreslås att det undantag som finns i mediegrundlagarna för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter ska utvidgas till att omfatta alla personuppgifter. Det betänkandet är just nu ute på remiss och bereds inom Regeringskansliet.

Eftersom det rör sig om en grundlagsändring behöver det fattas likalydande beslut två gånger med val emellan. Därför är denna grundlagsändring tänkt att träda i kraft den 1 januari 2027. Den kommer att vara ett viktigt steg i rätt riktning för att skydda enskilda från organiserad brottslighet och för att kombinera integritetsskyddet med brottsbekämpningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Herr talman! Som den som har varit med här under debatten har insett handlar dagens debatt om en av riksdagens absolut viktigaste funktioner, nämligen att granska regeringen. Syftet är exempelvis att upptäcka sådant som behöver justeras eller förtydligas i Regeringskansliets hantering och handläggning av ärenden för att bidra till förutsägbara och likvärdiga handläggningsrutiner, oberoende av till exempel departement, och på så sätt stärka förtroendet.

En återkommande granskning gäller regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation. Där följer utskottet hur antalet tjänstgörande utvecklas i Regeringskansliet över tid. Vi kan konstatera att det har hållit sig någorlunda konstant under väldigt lång tid.

Vi har också gått igenom regeringsprotokoll från 2023, med särskilt fokus på underprotokollen för Utbildningsdepartementet och Klimat- och näringslivsdepartementet. Vi påpekar betydelsen av att kungöra författningar i god tid innan författningen träder i kraft - minst fyra veckor, eller i undantagsfall två veckor, före ikraftträdandet. Detta är viktigt för att både enskilda medborgare och myndigheter ska hinna förbereda sig på den förändring som ska ske.

En annan fråga vi granskat är överklaganden av beslut om att bilda eller utvidga naturreservat. Utskottet konstaterar att handläggningstiderna kan vara långa, sannolikt på grund av de svåra avvägningar som kan behöva göras. Det finns dock ärenden där det är svårt att se att det skulle ha krävts så omfattande utredning eller ha gjorts så svåra avvägningar men där utredningstiden ändå varit lång. Utskottet framhåller vikten av en effektiv och ändamålsenlig organisation och noterar samtidigt att den enhet på Klimat- och näringslivsdepartementet som detta berör har arbetat aktivt för att få ned handläggningstiderna.

Konstitutionsutskottet har också granskat utnämningsmakten, med särskild inriktning på politisk bakgrund respektive kön. Vi kan notera att andelen myndighetschefer som utnämnts som har haft politisk bakgrund i stort sett varit konstant de senaste 20 åren, omkring 10 procent. Utskottet framhåller sin uppfattning att utnämningar ska ske utifrån sakliga grunder som förtjänst och skicklighet. Det ska dock inte vara diskvalificerande om den tilltänkta myndighetschefen råkar ha politisk bakgrund eller ett visst kön. Andelen kvinnor är för övrigt numera strax under hälften.

En granskning vi har gjort gäller propositionsavlämnandet. Vi har uppmärksammat tiden mellan bordläggningen av en proposition och det datum då lagförslaget ska träda i kraft samt huruvida det förekommit förkortad motionstid. Man kan notera att såväl covid-19-pandemin som Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina tydligt har påverkat antalet propositioner som bordlagts kortare tid än 85 dagar före ikraftträdandet och som har behandlats med förkortad motionstid. Båda dessa kriser har ju medfört ett stort behov av att vidta snabba åtgärder, då man har behövt frångå det vanliga förfaringssättet. Utskottet påpekar att ett väl fungerande parlament förutsätter att det finns tid för riksdagen att behandla propositionerna utan att göra avkall på den tid som fastställts från kungörande av författningar till deras ikraftträdande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Herr talman! Den politiska samordningen i Regeringskansliet har granskats över tid. Vi kan konstatera att det den senaste tioårsperioden har rått större grad av kontinuitet än tidigare. Det är stora fördelar med det system som gäller med gemensamt fattade regeringsbeslut. För detta syfte tillämpar Regeringskansliet delning och gemensam beredning. Den gemensamma beredningen ska vara färdig före den politiska samordningen. Det är en god ordning att den sakberedning av ärendena som sker på departementen hålls skild från den politiska samordningen.

En aktuell fråga som utskottet har granskat är statsråds användande av sociala medier. Det finns både statsrådskonton, som Regeringskansliet ansvarar för, och egna konton som statsrådet själv ansvarar för. Det är inte alltid glasklart i vilken roll det skrivs på ett socialt mediekonto. Utskottet vill inte göra långtgående uttalanden om hur statsråden ska sköta sina egna konton på sociala medier, men det bör framgå i vilken roll man skriver. Det är rimligt att det ska framgå om en kommentar ska ses som ett led i tjänsteutövningen.

Det konsulära stödet till frihetsberövade svenska medborgare utomlands är en annan fråga som vi har granskat. Det görs på UD kontinuerligt sammantagna bedömningar för hur särskilt komplicerade ärenden sköts, vilka åtgärder som ska vidtas och om ärendet behöver lyftas till högre politisk nivå. Vi kan konstatera att den första tiden av ett sådant ärende är av stor betydelse.

Slutligen, herr talman, har utskottet granskat myndigheters underrättelser om hur EU-rättsakter införlivas. Det sker på olika sätt i olika myndigheter. Utskottet understryker att myndigheterna har skyldighet att underrätta regeringen om vilka föreskrifter myndigheten har gett och ge det underlag till Regeringskansliet som behövs för att det ska kunna fullgöra sin underrättelseskyldighet.

I vissa fall går de svenska författningarna längre än EU-rättsakten. Det bör vara avstämt med regeringen om myndighetsföreskrifterna går längre än vad regeringen anser vara nödvändigt. En sådan avstämning måste ske tidigare än när de redan beslutade föreskrifterna överlämnas och anmäls till EU.

Med denna snabba överflygning av ett tjockt betänkande föreslår jag att betänkandet läggs till handlingarna.

Fru talman! Tack för frågan, Lotta Johnsson Fornarve!

Det här är en knepig fråga. Personligen har jag sett en del exempel på följeslagarprogrammet, och såvitt jag har kunnat bedöma har man bidragit med skydd och lugn i områden där den vanliga civilbefolkningen har klämts lite grann - kanske haft svårt att ta sig förbi vägspärrar och sådana saker. Man har bidragit till att barn och unga har kunnat gå i skolan.

Jag har ingen närmare kännedom om varför man har dragit in stödet, men parallellt med detta vill jag poängtera att det våld som har tagits upp under debatten och som en del bosättare står för är någonting som vi ser väldigt allvarligt på - precis lika allvarligt som vi ser på det våld och övervåld som sker från annat håll. Bosättare har också blivit föremål för sanktioner från svensk sida.

Självklart måste civilbefolkningen i Palestina kunna leva sina liv i fred och lugn och ro, och den balansen är viktig att upprätthålla.

Fru talman! Jag är övertygad om att vi alla, utifrån våra olika perspektiv och utgångspunkter, vill arbeta för en bättre värld. Därför har de senaste åren varit tunga.

Först kom pandemin, som drev oss alla in i isolering. I många länder stängdes hela samhället ned. Barn hölls hemma och berövades ofta ett näringsrikt mål mat om dagen. Många familjer förlorade sin inkomst och drabbades dessutom av högre levnadsomkostnader, med fler munnar att mätta.

Sedan kom Rysslands krig mot Ukraina, som ytterligare drev upp levnadsomkostnaderna. Vi känner av det här i Sverige, men det blev långt mer kännbart i länder där en stor del av befolkningen redan levde i fattigdom.

Varje år beräknas 12 miljoner flickor under 18 år giftas bort och oftast också tas ur skolan. FN beräknar att 13 miljoner fler flickor kommer att giftas bort fram till 2030 som en följd av covid-19, för att minska familjernas försörjningsbörda.

Att gå i skolan utgör generellt ett skydd mot tidiga graviditeter och barnafödande. Likaså finns ett samband mellan alltför unga mödrar, med kroppar som inte är färdigutvecklade, och komplicerade förlossningar, med ökad dödlighet för både mor och barn. Ju yngre och omognare mamman är, inte bara fysiskt utan också vad gäller den mentala mognaden, desto mindre förmåga har hon också att ta hand om sitt barn. I många länder får inte flickor komma tillbaka och gå klart skolan om de fött barn. Deras framtid blir därigenom ännu svårare.

Till denna problembild ska läggas också det faktum att våldet i hemmen ökade kraftigt under pandemin.

Samtidigt är det också väl känt att kvinnors entreprenörskap stärker familjen och förbättrar barnens möjligheter att gå i skolan och forma sin framtid. Det är inte utan anledning som ett par av regeringens tematiska prioriteringar är att stärka flickors och kvinnors frihet och egenmakt samt att bekämpa fattigdom genom åtgärder för jobbskapande, handel och utbildning. Till exempel stärker svenskt stöd till Unesco länders utbildningssystem och ökar länders möjlighet att ge undervisning även till krisdrabbade barn och barn på flykt. Detta bidrar till att bekämpa fattigdomen. Det gäller också satsningar på yrkesutbildning i länder som Liberia, Tanzania och Sydsudan, som gett närmare 600 000 unga och vuxna möjlighet till yrkesutbildning.

Ge en man en fisk, och du ger honom mat för dagen. Lär honom att fiska, och du ger honom mat för resten av livet. Men utbilda en kvinna, och du utvecklar hela samhället. Så lyder ett talesätt.

Utbildning är själva ryggraden för humankapitalet. Global Partnership for Education uppskattar att ungefär hälften av världens sammanlagda ekonomiska tillväxt kan kopplas till utbildning. Förbättrad utbildning bidrar till ungefär två tredjedelar av tillväxten bland världens fattigaste. Dessutom ligger höjd utbildningsnivå bakom mer än hälften av den minskning av ojämlikhet som skett sedan 1980.

Vidare spelar utbildning en viktig roll för att främja ekonomisk utveckling, fred och stabilitet och motståndskraft mot klimatförändringar. Tillsammans utgör dessa faktorer en kraftfull spiral som samtidigt minskar drivkrafterna bakom migration.

Varje dollar en regering lägger på utbildning höjer landets bni med 20,36 US-dollar. Ett barn som går i skolan ett år längre höjer sina kommande inkomster med 10 procent. Den ekonomiska utväxling som utbildning ger är högre för kvinnor än för män i nästan alla länder.

Fru talman! Kristdemokraterna gör skillnad i regeringsställning. Den största kategorin av partner som Sveriges utvecklingsbistånd har är civilsamhällesorganisationerna. Totalt motsvarar det stöd som förmedlas genom civilsamhället 43 procent av Sidas totala utbetalningar. 35 procent av det tematiska stödet för mänskliga fri- och rättigheter och demokrati har gått till insatser för att stärka civilsamhället i länder där demokratin kan sitta trångt. Detta är till stor del Kristdemokraternas förtjänst.

Genom de svenska partnerorganisationerna förmedlas närmare 1,8 miljarder kronor. Den värderingsgemenskap som finns mellan de svenska organisationerna och deras systerorganisationer i partnerlandet borgar för långsiktighet, transparens och effektivitet genom korta beslutsvägar och täta, nära kontakter.

En omställning av civilsamhällesstödet håller just nu på att genomföras. Jag har stor förståelse för den frustration som många har upplevt under processen. Ovisshet är bland det värsta som finns. Nu är strategin beslutad sedan mitten av september, och alla organisationer kommer att ha möjlighet att söka anslag. De kommer att ha sammanlagt ett år på sig för omställningen, fram till september nästa år. Syftet är att samordna och effektivisera biståndet så att det som avgör i första hand är kvalitet, effektivitet och transparens i kombination med i vad mån projekten följer regeringens tematiska prioriteringar.

Sverige är en av världens mest generösa biståndsgivare i förhållande till bni. Endast fem länder uppnådde förra året FN:s mål om att avsätta 0,7 procent av bni för bistånd. Sverige har därför, genom sitt stöd till och genom multilaterala organisationer, kunnat utöva ett inflytande som de facto överstiger insatsen i sig. Kristdemokraterna är garanten för ett fortsatt generöst svenskt bistånd i världsklass.

Fru talman! Av nödvändighet har Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina medfört stora förändringar av det svenska biståndet. Vi kan inte bortse från den nöd som har förorsakats av systematiska bombningar av civila samhällsstrukturer som sjukhus, köpcentrum och elproduktion eller av att 1,4 miljoner hem har förstörts. Det mänskliga lidandet hos människor som har drivits på flykt är stort.

Även Moldavien, Armenien och Georgien är länder som ligger inom det ryska intresseområdet. Sverige vill med sitt bidrag stärka ländernas motståndskraft mot ryskt inflytande, bland annat genom att stärka civilsamhället, stödja fria och oberoende medier och bekämpa korruption.

En av regeringens tematiska prioriteringar är förbättrad hälsa för de mest utsatta. Varje dag dör ungefär 13 400 barn under fem år runt om i världen, och de största barnadödarna är sjukdomar som i de flesta fall går att förebygga.

Utvecklingen går åt rätt håll; barnadödligheten har mer än halverats sedan år 2000. Vaccinationer, tillgång till rent vatten och sanitet och näringsrik mat är avgörande. Unicef har genom svenskt stöd bidragit till att 11 000 sjukvårdsinrättningar och nästan 33 000 skolor fått tillgång till rent dricksvatten, toaletter och möjlighet till handtvätt.

Genom Globala fonden bidrar Sverige till förebyggande åtgärder mot och behandling av tre av de största sjukdomsgrupperna - malaria, tuberkulos och hiv/aids - i 120 länder, bland annat genom att dela ut impregnerade myggnät i malariadrabbade områden. Ett innovativt svenskt forskningsprogram arbetar med att genmodifiera malariamyggor så att parasiten inte kan utvecklas i dem och därmed inte spridas vidare.

Sverige spelar också en viktig roll i kampen mot antimikrobiell resistens. Vårt bidrag har lett till att flera länder har tagit fram nationella handlingsplaner mot AMR.

Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag kommer att överskrida den anmälda talartiden. Det har kommit upp en del saker under debatten som jag har behov av att kommentera eller göra kompletteringar kring.

FN-förbundet rapporterade för två år sedan att de senaste 32 årens demokratiska framsteg hade utraderats efter pandemin. Under 2023 inträffade ett sorgligt trendbrott: För första gången på två decennier finns nu fler diktaturer än demokratier i världen. Hälften av de 60 länder som har hållit nationella val i år befinner sig i en demokratisk tillbakagång, och fria och rättvisa val hotas i flera av dem.

Demokrati och mänskliga rättigheter utgör det näst största tematiska området hos Sida. Svenskt stöd har bidragit till att flera länder har kunnat genomföra fria, fredliga och rättvisa val, och svenska valobservatörer har varit utsända genom flera olika organisationer för att stärka insynen och möjligheten för civilsamhället att utkräva ansvar. Ett glädjande exempel i detta fall är Guatemala, där Sverige under många år har stöttat civilsamhället. Landet har nu blivit en ny demokrati efter lång tid med auktoritärt styre.

Med anledning av tidigare inslag i debatten vill jag också uppmärksamma kammaren på att regeringen den 10 december publicerade en skrivelse angående genomförandet och Sveriges uppfyllelse av Agenda 2030. För varje mål finns en övergripande sammanfattning av måluppfyllelsen och därefter en redovisning av tematiska områden under respektive mål som av regeringen bedöms ha stor bäring på målens uppfyllelse. I flera fall omfattas även Sveriges insatser ur ett globalt perspektiv under de olika målen.

Slutligen, fru talman, vill jag ta upp de senaste veckornas händelseutveckling i Syrien. Vi kristdemokrater ser positivt på ett pluralistiskt samhälle där olika perspektiv finns sida vid sida och kompletterar varandra. Därför ser vi med stor oro på utvecklingen i Syrien, där en i grunden fundamentalistiskt islamistisk - och terrorklassad - organisation har tagit över makten efter den tidigare diktaturen.

Kristna fanns i Damaskus när Paulus kom dit runt år 35, några år efter Jesu död. En stor kristen befolkning har funnits i området ända sedan dess. Före det förödande kriget i Syrien för tio år sedan var 10 procent av befolkningen kristen. I dag kan siffran vara så låg som 2 procent. På grund av den utbredda förföljelse som rådde under IS styre lämnade de flesta kristna landet; av 1,5 miljoner 2011 fanns bara 300 000 kristna kvar 2022. Många av dem är nu oroliga att grymheterna från IS tid ska upprepas.

Här behöver vi i Sverige använda alla tillgängliga kanaler för att försäkra oss om att så inte sker. Det är vår medmänskliga och moraliska skyldighet.

Med detta vill jag ställa mig bakom utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! I infrastrukturpropositionen gör regeringen en större satsning än någonsin tidigare på att komma ikapp underhållsskulden för vägar och järnvägar. Trafikverket har fått allt man har begärt.

Tidigare har regeringens fokus legat på att underlätta pendling och godstrafik, men i budgeten har Trafikverkets anslag för upphandlad trafik dessvärre inte fått den uppräkning som Trafikverket begärde. Det har medfört att det statliga stödet till exempelvis min egen pendlingssträcka på Stångådalsbanan har blivit ifrågasatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vilka åtgärder kan regeringen vidta för att denna för Kalmar län så viktiga järnvägslinje inte ska löpa risk att läggas ned på grund av en icke uppräknad budgetpost?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag instämmer i bilden att det nya systemet har tagits emot väl av organisationerna. Man ser att regeringen har lyssnat in.

Det är viktigt att bistånd som går till projekt för fattigdomsbekämpning, kvinnors och flickors trygghet och utveckling och hälso- och sjukvård till de mest utsatta inte drabbas av glapp under projekttiden på grund av osäkerheter om när saker och ting skulle träda i kraft.

Min fråga är återigen om dessa organisationer kan räkna med att det blir en snabb handläggning så att det inte blir några sådana glapp.

Herr talman! Min fråga gäller övergångslösningar för civilsamhällesorganisationer som tidigare har haft sina biståndsprojekt finansierade genom någon av de 17 strategiska partnerorganisationerna, SPO:erna.

Regeringen beslutade för några veckor sedan att införa ett nytt system med genomförandeplan med en övergångstid som sträcker sig ända fram till september nästa år för att underlätta en sömlös övergång mellan de olika systemen. Men efter aviseringarna tidigare under året om att systemet med SPO:er skulle avslutas var det flera civilsamhällesorganisationer som i tron att systemet skulle förändras från och med årsskiftet sa upp sina avtal med sina tidigare SPO:er.

Nu finns det en oro bland organisationerna att det kommer att uppstå ett glapp innan deras nya ansökningar har hunnit godkännas. Vad kan biståndsminister Dousa göra för att detta inte ska ske så att de inte står utan finansiering?

Fru talman! I flera av regeringens styrdokument lyfts civilsamhället fram som en positiv kraft, och det slås fast att andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ska öka.

Just nu pågår en utredning om hur det bistånd som förmedlas via svenska civilsamhällesaktörer till lokala systerorganisationer skulle kunna bli än mer effektivt och än bättre stärka samverkan mellan de lokala organisationerna i syfte att bekämpa fattigdom och nå de andra biståndsmålen.

Som alltid i tider av förändring har de pågående utredningarna vållat stor oro bland organisationerna, och det har uppfattats som att ingångna fleråriga avtal har sagts upp.

Vad kan biståndsministern säga om tidsplanen för förändringsprocessen? När kan organisationerna få besked om hur den framtida modellen kommer att se ut?