Riksflödet
Logga in
Svarade Jamal El-Haj i en replik ·

Gudrun Brunegård (KD) om Utrikespolitisk debatt

Gudrun Brunegård (KD) svarade Jamal El-Haj i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2024/25:69 Onsdagen den 12 februari” den 12 feb 2025.

Jamal El-Haj–· i en replikTack, ledamoten, för ditt fina anförande! För några månader sedan rapporterade Sydsvenskan om den sista kristna familjen som kämpar för att behålla sin mark. I över 100 år har familjen Nassar ägt och brukat sin jord…
Replikskiftet · 12 repliker

Fru talman! Förra veckan var jag på studieresa i Kenya och Etiopien tillsammans med riksdagsledamöter från olika partier. Vi var inte hemma när den förfärliga skolskjutningen inträffade, men vi följde den via medierna. Det var slående hur väl informerade våra afrikanska värdar var. Det etiopiska utrikesutskottets ordförande framförde kondoleanser, och mötet med den etiopisk-ortodoxa kyrkan inleddes med en tyst minut. Det var gripande att möta denna omtanke och medkänsla i en världsdel där man själv brottas med gigantiska utmaningar, inte minst efter beskedet om stängningen av USAID som kommit några dagar tidigare. Vi lever i en globaliserad värld. Den medmänsklighet och omtanke vi fick uppleva ska självklart även vi visa gentemot våra bröder och systrar i andra delar av världen.

Syftet med studieresan var att studera hur trosbaserade organisationer arbetar med SRHR, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det är ett tema som kan vara känsligt i en kontext präglad av religion och olika trosuppfattningar. För oss svenskar, världens mest sekulariserade folk, kan det vara svårt att föreställa sig hur mycket religionen betyder i andra länder. I större delen av världen är tillvaron genomsyrad av religion, och det som de religiösa ledarna formulerar påverkar människor djupare än vad vi kan förstå.

Vi i Sverige måste bli mycket bättre på att samarbeta med de lokala kyrkorna för att få större genomslag för frågor som kan förändra och förbättra tillvaron för befolkningen. Då tillförs en extra dimension och drivkraft till förändring som många svenskar förbiser. Det finns ett begrepp, religiös litteracitet, religiös läskunnighet. Om vi lär oss förstå de religiöst präglade kontexter som vårt svenska bistånd agerar i och tar till vara den genomslagskraft det innebär att kunna tilltala människor lokalt på ett sätt som de förstår kan det bli riktigt effektivt. Detta görs bäst genom civilsamhällesorganisationernas lokala samarbetspartner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Ett exempel är massajbyn i Kenya. Bland massajerna är kvinnlig könsstympning en utbredd sedvänja. Flickorna omskärs som regel i tolvårsåldern. Omskärelsen innebär stora risker vid själva ingreppet och medför stort lidande resten av livet. Smärta vid toalettbesök, för att inte tala om vid samlag, och komplicerade förlossningar med svåra bristningar. PMU bedriver där ett arbete tillsammans med sin kenyanska systerkyrka för att förändra attityderna och få bort sedvänjan.

Vi mötte skolelever som fått undervisning om barns rättigheter och med kraft manifesterade rätten till sin kropp, sitt liv och rätten till hälsa och utbildning, typ "Stopp! Min kropp!". "Jag vill inte bli omskuren, jag vill studera! Jag vill inte bli bortgift, jag vill utbilda mig!" skanderade de. Flickorna får stöd och skydd att kunna motstå påtryckningar om omskärelse.

Parallellt har man också undervisat vuxna, både män och kvinnor. En före detta omskärerska berättade att hon är hjälpkvinna vid förlossningar. Hon hade aldrig förr sett hur en oomskuren vuxen kvinnas underliv såg ut och fungerade innan hon förlöste sin sonhustru som kom från en annan stam och inte var omskuren. Hon förbluffades över det hon såg. "När jag såg hur lätt hennes förlossning var och hur hennes underliv anpassades efter barnets huvud tänkte jag: Är det så här det är tänkt att fungera? När kristendomen kom till byn, och de berättade att Gud skapat oss till man och kvinna tänkte jag: Ska då vi skära sönder det han har skapat? Så nu har jag slutat göra omskärelser."

I detta område har omskärelserna minskat med 80 procent.

Fru talman! Detta exempel behöver spridas. Jag vill understryka att väldigt mycket fint arbete bedrivs av sekulära organisationer också, såsom Plan International och Rädda Barnen.

Vi besökte också en by där We Effect med stöd av Act Svenska kyrkan lärde byborna nya odlingsmetoder som förbättrade skördarna och var mindre känsliga för klimatförändringar. Ett lån via Oikos med svensk kreditgaranti gjorde det möjligt att djupborra en brunn för att få bättre vatten att skölja kaffebönorna i. Kvaliteten på kaffebönorna förbättrades, och man fick mer betalt av uppköparna. Kvinnornas insatser i produktionen synliggjordes. De fick lika stor andel av vinsten som männen, och de fick ekonomisk egenmakt. En familj vi besökte hade kunnat bygga ett hus i sten med plåttak som klarar regntiden bättre än lerhus. De hade ett par kor och getter som förbättrade kosten och gav gödsel till odlingarna. Deras levnadsstandard var radikalt förbättrad.

Så kan svenskt bistånd bekämpa fattigdom på riktigt och minska utsattheten för klimatförändringar genom produktförbättring och ökad konkurrenskraft och dessutom på ett radikalt sätt förbättra kvinnors egenmakt och förbättra jämställdheten.

Fru talman! Svenskt bistånd är bland de fem mest generösa i världen. Vi har stor anledning att vara stolta, men vi kan inte slå oss till ro. Behoven i världen är oändliga. Låt mig påminna om pojken som gick på stranden och kastade tillbaka uppspolade sjöstjärnor i vattnet. Han insåg att han inte kunde rädda alla. Men för dem jag räddar gör det skillnad, sa han.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Gudrun Brunegård för anförandet.

Självklart måste vi göra allt vi kan för att stoppa den fruktansvärda könsstympningen; det är vi helt överens om. Det är ett otroligt allvarligt övergrepp på kvinnor.

Jämställdhet är ett kärnvärde för regeringen, men trots det får det viktiga arbetet för kvinnor, fred och säkerhet, alltså 1325-arbetet, mindre resurser och nämns inte ens i regeringsdeklarationen. Jämställda länder är mer fredliga och mer demokratiska. Ett direkt stöd till kvinnorättsorganisationer och feministiska organisationer är det mest effektiva sättet att öka jämställdheten i ett land. Att nu montera ned Sveriges internationella jämställdhetsarbete får självklart negativa konsekvenser.

Kommer Kristdemokraterna att i regeringen arbeta för att Sverige ska implementera agendan för kvinnor, fred och säkerhet i dess helhet med fokus på kvinnors jämlika deltagande i beslutsfattande om fred, säkerhet och konfliktförebyggande?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Som ledamoten konstaterade är kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter ett av de prioriterade tematiska områdena i regeringens reformagenda. Likaså är demokratistöd en av våra prioriteringar, och i det komplexet ingår självfallet att stödja kvinnor.

Precis som i det exempel jag berättade om i mitt anförande såg vi vid vårt studiebesök flera exempel på att man på olika sätt har stärkt kvinnors egenmakt när det gäller både ekonomi och rätten till sin kropp, sitt liv, sin självständighet och sin integritet. Detta är ett arbete som vi är stolta över och som vi absolut vill fortsätta att stimulera.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det räcker dock inte med vackra ord, utan det måste också till ekonomiska resurser om vi vill stärka kvinnors och flickors rättigheter på olika sätt.

Faktum är att regeringen skär ned på stödet till det viktiga arbetet med kvinnor, fred och säkerhet. Det är ett faktum. Detta är djupt oroande, för det är otroligt viktigt att kvinnor verkligen får medverka i fredsförhandlingar och så vidare som rör deras egen situation så att de kan bli aktiva deltagare. Det är ett otroligt viktigt säkerhetsarbete. Det är också viktigt för att utveckla hela samhället så att det blir mer fredligt och demokratiskt.

Jag frågar därför igen: Kommer Kristdemokraterna att i regeringen arbeta för att Sverige ska implementera agendan för kvinnor, fred och säkerhet i dess helhet?

Fru talman! Jag måste erkänna att jag inte har noterat att medel till just den delen har dragits in, men det är tydligt att ett av regeringens prioriterade områden är att öka kvinnors inflytande och jämställdheten på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Exakt hur det ser ut kan jag inte svara på i detalj, men jag ska ta reda på det.

Fru talman! Tack, Gudrun Brunegård, för en viktig berättelse!

Jag har en fråga som rör det som nu händer med tanke på USA:s stoppade medel, framför allt till de stora satsningar som man har haft på hivbistånd. Det är en katastrof i flera led.

Först och främst riskerar patienterna att utveckla resistens mot medicinerna efter bara några veckors uppehåll. Det är en katastrof för individen, men det är också en katastrof för den globala hälsan, med risk för resistens och spridning av virus.

Nu frågar jag mig om ni i regeringspartierna diskuterar det här. Hur tänker man motverka den akuta situationen, och har man funderat på hur det ska lösas på längre sikt?

Fru talman! Jag tackar för en otroligt viktig fråga. Jag har själv jobbat som sjuksköterska i Afrika i ett område där 5 procent av befolkningen var hivpositiva och beroende av den medicinering som behövs för att hålla smittan i schack så att den inte bryter ut till en fulminant aidssjukdom och för att minska smittan i kontakten med anhöriga och närstående.

Jag har inte lyckats utröna än hur USA tänker, men jag noterade med lättnad att man dagen efter det första beskedet sa att livräddande behandlingar naturligtvis ska fortsätta. Exakt hur detta kommer att gå till vet jag inte, men det är självklart att vi måste trycka på.

USA är världens största biståndsgivare, och det blir katastrofala följder. Det gäller inte bara hivsjukdomen och risken för spridning utan också andra saker.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag förstår att det inte finns något utarbetat svar om detta, med tanke på att det nu går väldigt fort.

Det jag hör, i alla fall från Gudrun Brunegård, är att detta är en fråga som åtminstone Gudrun Brunegård kommer att ta med sig. Förhoppningsvis kommer regeringspartierna att diskutera frågan och ta den vidare, i kommunikation med USA men kanske framför allt inom EU, där man framöver får fundera över detta.

Fru talman! Om det nu blir så att USA verkligen fullföljer det de har sagt och skär ned på biståndet mycket kommer det att ställa hela världsordningen på ända när det gäller biståndet. USA är världens största biståndsgivare, och det är svårt att gå in och täcka upp alla delar.

Vi behöver diskutera med våra närstående, inte minst i EU-kretsen, som ledamoten nämnde, och se vilka delar där det är absolut mest nödvändigt att täcka upp. Vi ska inte föregripa den processen, men vi ska självfallet hålla ögonen på den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi vill inte ha en hivspridning över hela jorden. Vi ska vara medvetna om att i Afrika sprids hiv i första hand heterosexuellt. Det är alltså inte isolerat till den homosexuella gruppen, och därigenom får det mycket större spridning i befolkningen.

Fru talman! Tack, ledamoten, för ditt fina anförande!

För några månader sedan rapporterade Sydsvenskan om den sista kristna familjen som kämpar för att behålla sin mark. I över 100 år har familjen Nassar ägt och brukat sin jord utanför Betlehem, men bosättningarna runt omkring blir allt större och dess invånare alltmer aggressiva. Nedhuggna träd och stulna djur är i dag vardag för den sista kristna familjen i trakten. Ett stycke från Bibeln finns vid ingången till familjen Nassars gård.

I slutet av augusti förra året åkte tio av Kristdemokraternas riksdagsledamöter på en veckolång resa till Israel. Resan arrangerades av en israelisk bosättarorganisation som finansierar illegala bosättarprojekt. Kristdemokraterna säger att de inte stöder den israeliska bosättarpolitiken. Hur går detta ihop? Vad är ledamotens uppfattning?

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Precis som min kollega Magnus Berntsson sa i sitt anförande tidigare under den utrikespolitiska debatten måste man komma ihåg att hålla två saker i huvudet samtidigt. Vi kritiserar starkt Israels bosättningspolitik.

Jag var själv med på en resa till Palestina och Västbanken, men tyvärr kunde vi inte komma till Gaza på grund av säkerhetsläget. Det var i januari 2023. Jag besökte gården med den kristna familjen utanför Betlehem, och jag är full av beundran över hur de, trots det hat och det motstånd som de upplever och som de beskrev när de besökte riksdagen strax före jul, ändå orkar med att stå för sin fridsamma icke-våldsinriktning.

Fru talman! Familjen Nassar har fått order om att riva hela gården 27 gånger, trots att de har papper som visar att det är deras mark. Flera gånger har det handlat om att de har samlat regnvatten. I 32 år har de kämpat i israelisk domstol för att få behålla sin mark.

Amal Nassar berättar: På grund av muren som går genom Västbanken är vi helt avskärmade från Betlehem. Vi får ingen el och inget vatten hit, och vi får inte tillstånd att dra några ledningar.

Vatten får familjen genom att samla det regnvatten som kommer. Men det är olagligt för palestinier att samla regnvatten i Area C, som utgör över 60 procent av Västbanken.

Det är förbjudet att samla regnvatten i israelisk politik. Hur kan Kristdemokraterna acceptera det och dessutom besöka bosättare och stödja bosättarpolitiken som råder?

Fru talman! För det första vill jag markera att jag inte har någon information om att mina partikamrater besökte bosättare.

För det andra har jag besökt den här familjen, och jag vet hur de kämpar - med icke-våldsinriktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi försvarar inte bosättarnas aggressiva beteende gentemot palestinier som har bott i landet i hundratals år och som har papper på sina ägor. Man måste kunna se att båda sidor kan göra fel, och det gör vi.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.