Carina Ödebrink

Herr talman! Jag tackar Peder Björck för denna mycket viktiga interpellation.

Sverige står inför stora samhällsutmaningar: global konkurrens, den gröna och digitala omställningen och det skärpta säkerhetspolitiska läget. Vi ställer helt nya krav på vår förmåga att utbilda, forska och utveckla den kunskap som näringsliv och välfärd behöver. Det gäller hela landet, inte bara storstäderna.

Här hänger utbildningspolitik, forskningspolitik och regional utvecklingspolitik tätt samman. När staten centraliserar och skär ned riskerar vi att försvaga de starka regionala kunskapsmiljöer som byggts upp under decennier. Arbetsmarknaden är beroende av att fler kan utbilda sig nära där de bor som en del i det livslånga lärandet. Därför är distansutbildningar en viktig del i sammanhanget.

Högskolan i Jönköping är ett tydligt exempel på varför detta är så avgörande. Jönköpings län är ett av Sveriges mest exportintensiva län – nummer fyra i landet. Det är också det mest industriberoende länet; omkring 25 procent är sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Kraven på kompetens, digitalisering och teknisk utveckling är höga och växer snabbt. Här spelar lärosätena en viktig roll. Näringslivet i vårt län bygger i allt högre grad på ny teknik, hållbara produktionsprocesser och digitalisering. Det kräver forskning och utbildning nära företagen. Det kräver lärosäten som inte bara utbildar utan också utvecklar.

Högskolan i Jönköping levererar just detta. Den forskar, utbildar och samverkar med företagen. Den är internationellt profilerad och är en av få svenska högskolor som deltar i EU:s universitetssamarbete. Den bygger kompetens och attraherar talang till regionen och Sverige. Jönköping International Business School är internationellt erkänd, och masterprogrammet i International Financial Analysis rankas bland de främsta i världen. Detta har inte bara ett prestigevärde utan utgör faktiskt också en konkurrensfördel för Sverige. Med små resurser presterar vårt lärosäte i nivå med eller bättre än flera av våra befintliga universitet. Ett litet tips till statsrådet är att Jönköping och vi som kommer därifrån jobbar hårt för att vårt lärosäte en dag ska kunna bli universitet. Men det är inte det vi debatterar här i dag.

Jag skulle vilja fråga statsrådet: Hur avser regeringen att säkerställa att utbildnings- och forskningspolitiken fortsätter vara nära sammankopplad med den regionala utvecklingspolitiken och att utbildningen och forskningen finns tillgänglig i hela landet? Om man säkerställer att distansutbildningar är en viktig del i det livslånga lärandet och att vi har ett land som håller ihop när det gäller den högre utbildningen kan lärosäten som Högskolan i Jönköping fortsätta att bidra till kompetensförsörjning, innovation och hållbar tillväxt i hela landet. Det beskedet anser jag är avgörande både för näringslivet och för Sveriges konkurrenskraft.

(Applåder)

Fru talman! Jag delar inte ledamoten Morells uppfattning att den enda lösningen om vi ska få bort förare från vägarna som inte ska vara där är poliser. Vi måste jobba brett med en hel palett av åtgärder så att vi som enskilda individer vet vad som gäller när vi sätter oss bakom ratten. Detta har vi jobbat med under lång tid, och det är det som visar sig framgångsrikt. Det handlar inte bara om att poliser skulle lösa problemen. Jag vet att ledamoten Morell tycker att detta är den enda lösningen.

Nu kan inte ledamoten Morell svara, men nuvarande regering, med stöd av Sverigedemokraterna, har nu snart suttit i tre år. Det vore intressant att höra hur många fler poliser det har blivit på vägarna efter den nya regeringens tillträde.

(Applåder)

Fru talman! Jag sa inte att vägtrafiken inte har tagit sitt ansvar. Jag säger att regeringen inte tar sitt ansvar när det gäller att arbeta ännu mer progressivt och proaktivt för att nå nollvisionen och minska utsläppen.

Jag sa heller inte, fru talman, att koldioxidutsläppen ökade med 18 procent. Jag sa att det var utsläppen från vägtrafiken, som ju innehåller mer än bara koldioxid. Rätt ska vara rätt.

Sedan är jag mycket väl medveten om att vi har gjort ett fantastiskt bra jobb i Sverige. Vi ligger i framkant, och det tycker jag som socialdemokrat att vi ska göra även i framtiden.

Andelen luftburna partiklar har minskat. Det är tack vare att man har infört hårdare krav på fordon, annan beläggning på vägar och så vidare som andelen luftburna partiklar har minskat sedan 90-talet, som ledamoten Morell säger. Men det betyder inte att vi kan slå oss till ro och tänka att så farligt är det ändå inte.

Fru talman! Tack, Ann-Sofie Lifvenhage, för svaret! Nu kan jag inte återgälda det med en ytterligare fråga.

Jag vet inte om ledamoten antyder detta. Jag tror inte det; jag ska inte misstolka det. Men det finns både forskning och vetenskap om och evidens för att människor dör i förtid på grund av buller, på grund av luftburna partiklar från vägslitage och på grund av utsläpp. Förra året ökade utsläppen från vägtrafiken med 18 procent. Då tycker jag inte att det håller att säga att det här kanske är frågor som ligger på miljöområdet. Så kan det säkert vara, men vår uppgift är att se till att politiken hänger ihop så att vi inte bara har en massa stuprör. Vi måste faktiskt se till att politikområdena hänger ihop över hela detta område.

Det är allvarligt att närmare 7 000 personer dör i Sverige varje år på grund av dålig luftkvalitet. Det är en fråga som jag tycker att regeringen borde ta på större allvar.

Fru talman! Vi välkomnar alla de förändringar som är gjorda på trafiksäkerhetsområdet när det gäller Atraktorer; det vill jag vara tydlig med.

Jag vill också säga att den nationella plan som gäller ännu ett tag utgår från satsningar på trafiksäkerhet. Det är ingen önskelista. Man behöver ha tydliga mål för att lite grann orientera sig om vart man är på väg. Utifrån de målen behöver man sedan ta fram handlingsplaner och insatser som gör att man kan räkna med att nå målen. Det gör inte den nuvarande regeringen. Med det arbete som regeringen nu bedriver kommer man inte att nå målen.

Jag kommer att tänka på Alice i Underlandet, fru talman. Jag vet inte om det verkligen är så det står i boken, men när Alice trillar ned i Underlandet frågar hon Cheshirekatten: Vilken väg ska jag ta? Katten frågar vart hon ska, och Alice svarar: Det vet jag inte. Katten säger: Då spelar det ingen roll vilken väg du tar.

Jag tycker att regeringen är svaret skyldig i det här.

Fru talman! Betänkandet om trafiksäkerhet behandlar en rad viktiga frågor. Jag vill i dag lyfta fram några särskilt prioriterade områden där utvecklingen enligt min uppfattning går åt fel håll eller kanske inte tillräckligt snabbt framåt. Här har regeringen ett tydligt ansvar att agera.

Vi i Socialdemokraterna står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men vi yrkar bifall endast till reservation 1 under punkt 1 om nollvisionen och reservation 6 under punkt 4 om insatser mot alkohol och droger i trafiken.

Fru talman! En säker trafikmiljö är en gemensam angelägenhet. Regering och riksdag har ett särskilt och stort ansvar, men också andra myndigheter, organisationer och vi som enskilda trafikanter och invånare spelar en avgörande roll.

Sverige är nationellt erkänt som ett föregångsland inom trafiksäkerhet. Vi har EU:s lägsta trafikdödlighet. Nollvisionen har bidragit till det, och den har inspirerat världen.

Det systematiska och förebyggande arbetet har varit avgörande, med säkrare fordon, bättre vägar, trafiksäkerhetskameror och utbildning. Trafikverket har sedan 2019 samordnat ett omfattande arbete genom aktionsplanen för säker vägtrafik. Mellan 2022 och 2025 omfattar den 250 åtgärder där frågor som rätt hastighet och nykter trafik är några delområden.

Men, fru talman, trots allt detta goda arbete är det inte tillräckligt. Etappmålen för 2030 är i fara. Den tidigare, socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade 2020 om ett nytt etappmål: att halvera antalet omkomna i alla trafikslag fram till 2030 samt att minska antalet allvarligt skadade med minst 25 procent. För vägtrafiken innebär det att antalet omkomna inte får överstiga 133 personer år 2030, som jag sa tidigare, men under 2024 omkom 210 personer, enligt Trafikverkets egen statistik. Det visar att vi har en bit kvar att gå.

Transportstyrelsens uppföljning visar dessutom att nuvarande utvecklingstakt inte räcker. Fler måste göra mer om vi ska nå målen. Det behövs ett politiskt ledarskap som prioriterar trafiksäkerheten. Trafiken skadar inte bara människor i form av olyckor, utan den orsakar också död och sjukdom genom partiklar, buller och utsläpp. IVL Svenska Miljöinstitutet har visat att närmare 7 000 personer i Sverige dör i förtid varje år till följd av dålig luftkvalitet. Det är många fler än som dör i själva trafiken.

Transportsektorn står för nära en tredjedel av Sveriges utsläpp, och 2024 ökade utsläppen från vägtrafiken med hela 18 procent, enligt Trafikverkets redovisning. Därför menar vi socialdemokrater att nollvisionen behöver utvecklas. Vi vill se ett ambitiöst mål för att även minska antalet som dödas av trafiken, inte bara i trafiken.

Säkerheten för dem som arbetar vid vägarna förtjänar mer uppmärksamhet. En undersökning från 2024 från fackförbundet Seko visar att hela 89 procent av de medlemmar som svarat på enkäten – närmare 1 000 medlemmar – känner oro för sin egen säkerhet när de arbetar på eller vid väg. Det är helt oacceptabelt. Det är alldeles för många bilförare som kör för fort, som är vårdslösa och som inte tar nödvändig hänsyn.

Regeringen måste ta detta på största allvar. De som möjliggör vår tillgång till fungerande vägar och infrastruktur ska kunna känna sig trygga på jobbet. De ska kunna komma hem efter jobbet. Handlingsplanen för ökad säkerhet måste genomföras och utvecklas. Regeringen behöver därför överväga skärpta straff, ökad bevakning och fler inspektioner av Arbetsmiljöverket.

Fru talman! Att minska rattfylleri är en av de mest effektiva åtgärderna för att rädda liv. Vi behöver därför ge polisen bättre verktyg för att upptäcka drogpåverkade förare, precis som de redan har i dag vid alkoholpåverkan. Därför är det positivt att försöksverksamheten med rutinmässiga ögonundersökningar har införts. Fler kontroller ska kunna genomföras även utan konkret misstanke om brott, på samma sätt som för utandningsprov för alkohol. Det handlar om trygghet, förebyggande arbete och trafiksäkerhet.

Fru talman! Jag har lyft upp detta förut, men jag tycker att det förtjänar att sägas igen: Trafiksäkerhet är också en jämställdhetsfråga. I budgetpropositionen för 2025 konstaterar regeringen att kvinnor upplever transportsystemet som mer otryggt än män. Män är samtidigt kraftigt överrepresenterade både bland förare som kör onyktra och bland dem som omkommer i trafiken.

Trafikverket har sedan 2022 haft ett uppdrag att jämställdhetsintegrera trafiksäkerhetsarbetet. Det är viktigt att detta perspektiv blir en självklar del i all långsiktig planering av transportinfrastrukturen, även efter det att uppdraget avslutas 2025.

Ett konkret exempel är krocksäkerheten. År 2023 presenterades världens första krockdocka som representerar kvinnlig anatomi, framtagen under ledning av professor Astrid Linder vid VTI. Det är ett stort steg, men det är inte rimligt att bilsäkerhet i decennier har utgått från att alla förare är män. Vi vill att regeringen genom Transportstyrelsen ska driva på för att ändra reglerna inom FN:s ekonomiska kommission för Europa så att både manliga och kvinnliga krockdockor används i tester. Eller som professor Astrid Linder själv uttrycker det: Det är svårt att säga hur lång tid det tar, men det är ett betydligt mindre steg än att ge kvinnor rösträtt.

Fru talman! Arbetet för trafiksäkerhet måste intensifieras. Regeringen måste ta ett större ansvar, ge tydligare prioriteringar och säkra att vi har rätt verktyg, rätt lagstiftning och rätt målbild. Det handlar om människors liv.

(Applåder)

Fru talman! År 2024 omkom 210 personer i trafiken, och målet för 2030 är 133.

Det ledamoten Lifvenhage räknar upp är sådant som redan görs. Men uppenbarligen räcker inte det, så takten måste öka så att vi får ned antalet döda. Jag tycker att regeringen borde kunna vara mer proaktiv och offensiv när det gäller att ta ansvar och visa politiskt ledarskap i dessa frågor.

Socialdemokraterna har ihop med Centern och Miljöpartiet en reservation om vikten av att inte bara titta på nollvisionen utifrån aspekten att minska antalet döda i trafiken, utan man behöver också titta på antalet döda av trafiken. Vi vet att det är många som dör i onödan varje år på grund av buller, partiklar och luftföroreningar, och förra året redovisade Trafikverket att utsläppen i Sverige ökade med 18 procent.

Vad vill regeringen göra mer, och vad vill regeringen göra för att minska luftföroreningarna?

(Applåder)

Fru talman! Jag lyssnade noga på ledamoten Lifvenhages anförande, och jag kan instämma i mycket av det hon redogjorde för.

Min fråga handlar om arbetet med att nå nollvisionen vad gäller antalet dödade och skadade i trafiken. Vi är väldigt framgångsrika i Sverige. Precis som ledamoten sa är vi ledande i världen, och det ska vi vara stolta över. Detta beror på ett långsiktigt arbete. Det är dock tydligt att vi inte kommer att nå etappmålet till 2030 vad gäller antalet dödade och skadade i trafiken. År 2024 omkom drygt 200 i trafiken, och då är det en bra bit kvar till målet om 133 dödade i trafiken 2030. Det är förvisso några år kvar, men det är ändå ett ganska stort beting.

Kan Ann-Sofie Lifvenhage utveckla vad regeringen avser att göra?

Herr talman! Jag tvivlar inte på statsrådets engagemang i frågan. Som jag sa i mitt förra inlägg delar jag oron över utvecklingen i EU och världen just när det gäller inskränkningarna av mänskliga rättigheter för hbtqi-personer. Jag uppskattar engagemanget och att Sverige ska vara en stark röst för mänskliga fri- och rättigheter för alla oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet eller religiös hemvist. Den starka rösten internationellt behöver också följas av handlingskraft och tydlighet gentemot länder som bryter mot de konventioner och åtaganden som de förbundit sig till.

Herr talman! Tydligheten behövs också på vår egen hemmaplan. I dag är Sverigedemokraterna en del av regeringsunderlaget och själva förutsättningen för statsrådets uppdrag. Sverigedemokraterna är ett parti som är tydligt homofobiskt och kränker människors rättigheter med åsikter som att pridefestivalen är ett perverst jippo som legitimerar pedofili, att RFSL:s skolbesök är sexpropaganda och att barn involveras i de vuxnas sexuella värld.

Jag vill därför fråga: Hur ser statsrådet på risken att regeringens trovärdighet allvarligt skadas med SD som regeringsunderlag? SD ifrågasätter ju konsekvent hbtqi-rörelsen och pride och därmed också mänskliga rättigheter. Hur trovärdiga blir statsrådet och regeringen när de inte på hemmaplan förmår att städa framför sin egen dörr?

Tack för en väldigt viktig debatt!

(Applåder)

Fru ålderspresident! Jag är inte bara riksdagsledamot i den här kammaren utan också rapportör för den OSSE-kommitté som hanterar demokrati och mänskliga rättigheter. Mot bakgrund av det vill jag uttrycka tacksamhet mot mina kollegor för denna viktiga debatt.

Världen i dag är dramatiskt förändrad jämfört med hur den var för bara 10–15 år sedan. Små förändringar som var för sig kanske inte fångar vår uppmärksamhet eller får oss att inse de fulla konsekvenserna blir när de läggs samman stora och allvarliga ingrepp i de mänskliga rättigheterna som leder till att vi förlorar många år av kamp och reformer för alla människors lika värde och rätt. Våra vunna segrar för hbtqi-personers, kvinnors och andra gruppers rättigheter har i dag på många håll runt om i världen rullats tillbaka av auktoritära ledare och regimer som i jakt på egen makt spelar på människors rädsla och okunskap. Resultatet ser vi bland annat i form av växande homofobi och misogyni.

Den ungerska regimens lagändring innebär att deltagare och hbtqi-arrangörer kan bötfällas och att man kommer att använda ansiktsigenkänning för att identifiera deltagare. Människor med rätt att använda sin frihet och att uttrycka sina åsikter kommer nu att jagas för detta.

Jag vill tacka statsrådet för svaret och uppskattar tydligheten när det gäller mänskliga rättigheter samt vikten av att Sverige är en stark röst för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Men, fru ålderspresident, det räcker inte att ge uttryck för oro, rikta kritik och göra uttalanden om vikten av att stå upp för EU:s kärnvärden och länders åtaganden i FN-deklarationen och Europakonventionen. Om länder som Ungern konsekvent struntar i att säkerställa mänskliga rättigheter krävs ett ännu tydligare språk och konsekvenser som faktiskt biter på den ungerska regimen – inte bara kritik.

Finns det en plan för fortsatta åtgärder tillsammans med andra länder? Har regeringen för avsikt att agera inom EU:s rättsstatsmekanism? Vad har statsrådet och regeringen gjort utöver det som beskrevs i interpellationssvaret, och vad planerar regeringen att göra framöver? Jag ställer mig verkligen bakom de frågor till statsrådet som mina två kollegor tidigare ställde.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska börja med att säga något, så att jag inte glömmer det, nämligen att verkligen uppmana statsrådet och regeringen att vidta alla möjliga tänkbara konkreta åtgärder för att Sverige ska vara ett land som står på barrikaderna när det gäller att de tre OSSE-anställda blir frisläppta.

När den regelbaserade världsordningen och det OSSE:s medlemsländer kommit överens om utmanas eller trampas på behöver vi i dag se på utmaningarna, problemen och lösningarna med delvis nya ögon. De internationella organisationer, konventioner och deklarationer som världssamfundet åstadkom när vi såg konsekvenserna av krig, fascism och nazism behöver i dag värnas och stärkas mer än någonsin. Ska demokrati, mänskliga rättigheter och humanism vara det som fortsatt leder oss krävs stora ansträngningar av oss alla varje dag.

Valobservationer är, som jag tidigare sagt, en av kärnuppgifterna för OSSE:s parlamentariska församling. Jag vill därför avslutningsvis ta upp frågan om Sveriges arbete för att stärka skyddet för internationella observatörer när det kommer till valobservationer.

Internationella valobservatörer har vid flera tillfällen nekats inresa till länder där OSSE:s parlamentariska församling deltar i missioner. Det skedde i Turkiet och därefter i Polen, även om situationen i Polen löstes efter förhandlingar. Det är landet som ska ha val som bjuder in OSSE:s valobservatörer, men det är respektive land som själva utser sina valobservatörer.

Jag vill därför fråga vad statsrådet och regeringen: Vad kan regeringen vidta för åtgärder för att säkerställa att de strukturer och regler som gäller för valobservationer upprätthålls och inte politiseras beroende på landet som ordnar val?

(Applåder)

Fru talman! Precis som statsrådet säger har de initiativ som hittills har tagits inte lett till någon förändring. Det olagliga fängslandet av de tre anställda går nu in på sitt fjärde år.

OSSE:s parlamentariska församling antog i sin deklaration förra året i Bukarest paragrafer där vi upprepar vår uppmaning till Ryska federationen att omedelbart och villkorslöst frige de tre olagligt fängslade. Vi uppmanar också Ryska federationen att villkorslöst frige alla individer som orättvist fängslats på Krim, inklusive de tre tjänstemännen.

OSSE:s parlamentariska församlings beslut är inte bindande, men tjänar som viktiga påtryckningsmedel på sina respektive regeringar. Det är regeringarna som har verktygen, makten och mandatet att sätta tryck på Ryssland i frågan.

OSSE:s nyvalda generalsekreterare Feridun Sinirlioğlu från Turkiet besökte i mars Moskva och tog återigen upp frågan om de tre OSSE-anställda. Som anställda skulle Holda, Petrov och Sjabanov aldrig ha utsatts för arrestering, trakasserier eller internering när de utförde sina uppdrag.

Enligt det samförståndsavtal som finns mellan OSSE och Ukrainas regering om OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag ska OSSE-tjänstemän ges immunitet för sina officiella handlingar utförda i Ukraina, en immunitet som gäller även efter att deras uppdrag upphört.

Ryska federationen hävdar att immuniteten inte längre gäller när mandatet inte förlängdes och att Vadym Holda dömdes för spionage som påstods ha ägt rum i december 2021, men detta är långt innan missionen upphörde. Vidare hävdar Ryssland att alla tre varit iblandade i kriminella handlingar under sin tid i OSSE-missionen. Men det har aldrig framförts krav från rysk sida på att immuniteten ska hävas eller meddelats vilka brottsliga handlingar som skulle ligga till grund för fängslandet.

Jag vill ställa ytterligare en fråga till statsrådet. Anser statsrådet att Sveriges insatser att stödja OSSE:s och andra länders ansträngningar är tillräckliga när tre anställda hålls godtyckligt fängslade?

Fru talman! I år är det 50 år sedan den europeiska säkerhetskonferensen, det vi i dag kallar Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, antog de så kallade Helsingforsprinciperna eller Helsingforsdeklarationen. OSSE är en sammanslutning av stater som ideologiskt och politiskt kan stå långt ifrån varandra men som ser nödvändigheten av en plattform för möten och dialog och har en tro på att de europeiska staterna kan lösa sina meningsskiljaktigheter på diplomatisk väg utan krig.

Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina bryter mot Helsingforsdeklarationen och är ett övergrepp på den europeiska säkerhetsordningen och den regelbaserade världsordningen. Efter Rysslands annektering av Krim 2014 inrättades OSSE:s särskilda övervakningsmission i Ukraina på begäran av Ukrainas regering genom ett konsensusbeslut av OSSE:s 57 deltagande länder. Det här har varit den överlägset största delegationen i OSSE. Missionen upphörde efter Rysslands fullskaliga anfallskrig på Ukraina i mars 2022, när Ryssland blockerade en förlängning av uppdraget.

Övervakningsmissionen var en obeväpnad civilinsats som opererade på marken 24:7 i Ukraina. Huvuduppdraget var att opartiskt och objektivt observera och rapportera kring säkerhetssituationen i landet och att underlätta dialogen mellan parterna.

I april 2022 frihetsberövades tre tjänstepersoner i det då avslutade uppdraget: Holda, Petrov och Sjabanov. De sitter fängslade i Donetsk och Luhansk. Petrov och Sjabanov dömdes i september samma år till 13 års fängelse, och i juli 2024 dömdes Holda till 14 års fängelse.

I januari i år besökte jag Ukraina med det särskilda stödteam som inrättats inom ramen för OSSE:s parlamentariska församling. Vi var den första internationella organisationen på plats. Vi fick möjlighet att träffa anhöriga till de tre fängslade. De vittnade om en mycket svår situation där de får knapphändig och oregelbunden information om och kontakt med sina anhöriga. Det skapar såklart en stor ängslan och frustration för dem att inte veta om deras män mår bra och om och när de kan förväntas friges.

Sedan fängslandet av de tre anställda har OSSE:s tjänstgörande ordförande och generalsekreterare upprepat uppmaningarna till OSSE:s deltagande stater att stödja ansträngningarna och säkerställa ett omedelbart frigivande av de tre OSSE-anställda.

Jag vill därför fråga statsrådet, utöver det jag har fått till mig i svaret: Vad anser statsrådet att regeringen kan göra ytterligare när det gäller de tre anställda, utöver det som det redogjorts för? Det kan handla om diplomatisk påtryckning, ett engagemang med civilsamhället eller möjligheten att använda ytterligare internationella rättsliga instanser för att öka pressen på Ryssland och söka rättvisa för de drabbade.

(Applåder)

Fru talman! Jag välkomnar de åhörare som är här i kammaren och lyssnar i dag.

Stödet till Ukraina här och nu, i dag, är helt avgörande för att Ukraina ska kunna vinna kriget över Ryssland och säkra en långsiktig, hållbar fred. Vår insats tillsammans med insatserna från övriga EU och resten av världen är otroligt viktiga. När vi träffar våra ukrainska kollegor i OSSE:s parlamentariska församling kan de inte nog understryka och tacka för den hjälp och det stöd de får.

Precis som statsrådet säger i svaret och som Johan Büser är inne på handlar vårt stöd om insatser här och nu, i dag. Men det är såklart lika viktigt att faktiskt ha ett stöd och en plan för att finnas där den dag kriget är slut.

Jag är övertygad om att otroligt många människor i Sverige sedan Rysslands anfallskrig inleddes har knutit band till Ukraina. Det är personliga band eller band mellan olika civilsamhällesorganisationer. De kommer att vara värdefulla den dag kriget är slut. Vi ska verkligen ta vara på att vi har byggt upp relationer som också är av stor vikt för Ukrainas framtid.

Jag vill tacka för den här värdefulla debatten.

Fru talman! Jag tackar Johan Büser för att han har tagit initiativ till denna viktiga interpellation, och jag tackar även statsrådet för svaret.

Jag har varit ledamot av den svenska OSSE-delegationen sedan 2018 när jag kom in i riksdagen. Sedan förra året är jag också rapportör för OSSE:s parlamentariska församlings tredje kommitté, som ansvarar för demokrati och mänskliga rättigheter.

Fru talman! Min första valobservation var 2019 i Ukraina. Det var något alldeles speciellt. Jag observerade tillsammans med en senator från Kanada, och det var vår första observation för oss båda. Det var otroligt berörande, lärorikt och högtidligt att observera och träffa människor. Valobservationerna är ju något av hjärtat i OSSE:s parlamentariska församling.

Vi vet att Ukraina under lång tid har arbetat målmedvetet för en riktning mot Europa, för öppenhet, för demokrati och för att motarbeta korruption. Det finns stora utmaningar, och mycket återstår att göra, men det finns en klar tanke och ambition om vart man vill och vilka man vill tillhöra.

Det krävs en fungerande struktur för att planera och genomföra ett val och en valkampanj. Vi hade byråmöte i OSSE:s parlamentariska församling i måndags denna vecka. Representanterna från Ukraina, både majoritet och opposition, är tydliga med att det i nuläget inte är möjligt att genomföra val – precis som statsrådet sa i sitt svar. Den dag det finns en hållbar och långsiktig fred och vapenvila kan man börja planera, och tidsspannet för att genomföra ett val handlar om minst sex månader.

Vad är regeringens bedömning när det gäller just vapenvilan och förutsättningarna för fria och rättvisa val? Vad anser statsrådet? Och vad är statsrådets bedömning av läget när USA så tydligt köper det ryska narrativet och ställer krav på att man ska genomföra val, trots situationen i landet och att man faktiskt är i krig? Det ska vara fria och rättvisa val, och alla ukrainska medborgare ska tillerkännas rätten att rösta. Samtidigt är 20 procent av landet faktiskt under rysk ockupation. Jag vill gärna höra statsrådet utveckla det lite.

Herr talman! Betänkandet behandlar en rad olika områden, men här ingår varken pensioner eller en del annat av det Magnus Jacobsson tar upp.

Det jag vill fokusera på är att vi behöver kraftsamla för att nå klimatmålen, och transportsektorns utsläpp är bland de största. Klimatpolitiska rådet pekar på reduktionsplikten. Nivån har varit hög, och nuvarande regering har sänkt den. Men nu går den upp igen. Är reduktionsplikten morgondagens lösning? Det gäller att hela tiden hänga med i tiden och hitta lösningar som gör att vi når målen och samtidigt ha en politik som fördelar om Sveriges gemensamma pengar.

Jag kan inte påstå eller hålla med Magnus Jacobsson om att vi har en sådan politik i dag. Jag tror inte att vare sig kommuner eller regioner går omkring och är glada över att de sparar en massa pengar. Det är inte riktigt den bild jag får när jag är ute och besöker kommuner och regioner.

Det är mycket som går åt fel håll. Det behövs en annan, mer offensiv politik för att Sverige ska ha ledartröjan i klimatarbetet och i utbyggnaden av laddinfrastruktur och för att vi ska kunna bygga ut och utveckla tjänster som gör att man kanske inte alltid behöver äga en bil för att ha tillgång till en bil i den stund man behöver en. Jag ser inte riktigt att nuvarande politik fyller de behoven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

(Applåder)

Herr talman! Jag kallar det inte retoriskt knep utan krass verklighet, för det är faktiskt så det ser ut i dag.

Givetvis har bränslekostnaden för många på landsbygd och i glesbygd varit stor. Men man kan använda olika verktyg för att komma till rätta med det. Vi behöver nå klimatmålen till uppsatta datum, och Klimatpolitiska rådet säger bland annat att åtgärder som skärpt reduktionsplikt och högre skatter på fossila drivmedel bidrar till störst utsläppsminskning på kort sikt. Det är inte Socialdemokraterna som säger det utan Klimatpolitiska rådet, regeringens eget expertorgan. Detta måste givetvis mötas med åtgärder och reformer som fördelar om och lindrar effekterna för dem som har de minsta marginalerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Det är knappast de med minst marginaler som gynnas mest av regeringens gigantiska skattesänkningar, utan det är höginkomsttagarna. Det är alltså inget retoriskt knep, Magnus Jacobsson, och läget är allvarligt. Inflationen har gått ned, men vad den kommer att vara i morgon har vi ingen aning om. Arbetslösheten i Sverige är en av de högsta i Europa, och vi har den sämsta tillväxten. Vi har också en rad andra problem som gör att Sverige har hamnat på efterkälken.

Herr talman! Jag har delvis redan varit inne på en del frågor som jag tänkte ta upp i mitt anförande. Jag tänkte uppehålla mig vid några av våra yrkanden i det betänkande vi nu debatterar. Vi står bakom samtliga våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 5 under punkt 3, om laddinfrastruktur för elfordon, och reservation 23 under punkt 18, som handlar om vinterväghållning. Jag tycker att Ulrika Heie föredömligt redogjorde för den problematiken, så jag berör den inte ytterligare, men jag vill ändå yrka bifall till den reservationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Transportsektorn är avgörande för svensk konkurrenskraft och tillgänglighet och för den gröna omställningen. Den är avgörande för att vi ska kunna ta oss till jobb, studier och fritidsaktiviteter. Det förutsätter en politik som ger människor och företag möjlighet att ta steg mot hållbara transporter.

Tyvärr ser vi i dag hur regeringens politik bromsar omställningen i stället för att driva den framåt. En av de största utmaningarna för elektrifieringen är en tillräckligt utbyggd och pålitlig laddinfrastruktur i hela landet. Det är också avgörande för att Sverige ska nå klimatmålen och omställningen till i princip nollutsläpp av växthusgaser till 2045.

För att fler ska våga satsa på elbil behöver laddstolpar finnas där människor bor, arbetar och reser. Den socialdemokratiskt ledda regeringen möjliggjorde genom Klimatklivet installationen av 65 000 laddpunkter, varav nästan 11 000 var publika. Men nuvarande regering har inte fört det arbetet vidare i tillräcklig omfattning.

Drivmedelsbranschen var i utskottet i början av året. De pekar på en rad områden som behöver förbättras för utbyggnaden av laddinfrastruktur. Det handlar till exempel om en högre grad av transparens när det gäller kostnaderna, tidsramarna, nätets kapacitet och handläggningstiderna. Det handlar också om att styra offentlig upphandling till fossilfria fordon samt om en fungerande andrahandsmarknad för elbilar.

Tidigare ökade antalet elfordon kraftigt. Nu har regeringens politik lett till en dramatisk minskning av antalet sålda elbilar. Vi ser också en utveckling där begagnade elbilar i allt högre grad exporteras utomlands i stället för att bidra till att fler i Sverige får tillgång till en billigare elbil. Detta är inget som SD-regeringen adresserar.

Herr talman! Jag har varit inne på Klimatpolitiska rådet och den rapport som publicerades i februari. Där säger man tydligt att Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade under 2024. Vi kommer inte att nå klimatmålen med nuvarande politik. Vi kommer inte heller att nå det nationella utsläppsmålet med den beslutade politiken och inte heller målet för inrikes transporter.

En av klimatrådets rekommendationer till regeringen handlar om skärpt reduktionsplikt och högre skatter på fossila drivmedel. Det är åtgärder som kan bidra till störst utsläppsminskningar på kort sikt.

Då vill jag egentligen svara på det som Magnus Jacobsson var inne på. De här insatserna kan och ska naturligtvis kombineras med fördelningspolitiska åtgärder, där man fördelar vinster och kostnader och skyddar utsatta grupper. Men regeringen väljer i stället att använda reformutrymmet till att sänka skatterna för redan ekonomiskt starka grupper.

För att nå våra klimatmål behöver vi få till en ökad transporteffektivitet och minska behovet av transporter. Det krävs ökade satsningar på förnybara drivmedel och elektrifiering samt mer energieffektiva fordon.

Herr talman! Avregleringen av fordonsbesiktningen, som genomfördes av den moderatledda regeringen, skulle leda till ökad tillgänglighet, mer valfrihet och lägre priser. Det har inte infriats för alla och överallt. På lands- och glesbygd är i stället resultatet höjda avgifter och sämre tillgänglighet. Avregleringen har där fått till följd att stationer lagts ned. Många bilägare får resa längre och betala mer för att få sin bil besiktigad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Samtidigt har det riktats kritik mot att det är för stora skillnader i besiktningsföretagens bedömningar, vilket skapar en osäkerhet hos fordonsägare. En regelbunden och noggrann besiktning är avgörande för trafiksäkerheten och för att bilarna på våra vägar ska vara i gott skick. Vi behöver en fordonsbesiktning som är både tillgänglig och rättssäker. Därför anser vi socialdemokrater att regeringen bör ta initiativ till att se över hur besiktningsverksamheten fungerar och säkerställa att hela landet har en likvärdig tillgång till tjänsten.

Herr talman! Utvecklingen av bilpooler och delad mobilitet är en viktig del av en hållbar transportpolitik. För många människor, särskilt i städer, kan tillgången till bil när den behövs vara viktigare än att äga en egen bil. Bilpooler kan minska behovet av parkeringsplatser, minska biltrafiken och sänka hushållens kostnader.

Men den här utvecklingen av bilpooler kräver att politiken ger rätt förutsättningar. Det handlar om parkeringslösningar, om samverkan mellan kommuner och näringsliv och om incitament för att fler ska kunna välja delad mobilitet. Regeringen gör för lite för att stödja denna utveckling. Vi socialdemokrater vill se en tydligare strategi för att främja bilpooler, inte minst genom att säkerställa att kommuner får bättre möjligheter att planera för och uppmuntra delad mobilitet.

Herr talman! Om Sverige ska nå klimatmålen och säkerställa en modern, tillgänglig och hållbar transportsektor behövs det politisk handlingskraft. Vi behöver en politik som tar ansvar för utbyggnaden av laddinfrastruktur, som ser till att fordonsbesiktningen fungerar i hela landet till rimliga priser, och som skapar goda förutsättningar för nya mobilitetslösningar, som bilpooler.

Vi behöver en politik som ser till helheten – med en tydlig färdriktning och en rättvis omställning där alla är med. Vi behöver en politik för vägtrafik och transporter som stärker konkurrenskraften för näringslivet och som gör det enklare för oss att resa hållbart. Vi behöver en politik där Sverige tar på sig ledartröjan i stället för att sätta sig på avbytarbänken.

Tack för ordet!

(Applåder)

(forts. § 18)

Herr talman! Ambitiösa mål eller realistiska mål – det är klart att de ambitiösa målen också ska vara realistiska. Men som socialdemokrat vill jag att Sverige ska ligga i framkant och att vi ska ha ledartröjan när det gäller den gröna omställningen och att fasa ut fossila bränslen. Det är en ödesfråga för hela världen. Naturligtvis är det väldigt viktigt för hela Europa att vi kan kroka arm och jobba tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Jag tycker att vi ska ha höga mål, men målen ska också vara realistiska, och det tycker jag faktiskt att de mål har varit som vi har haft tidigare.

Näringslivet ger tydliga besked när vi talar med dem. De vet inte riktigt hur de ska förhålla sig i dag, för den politik som bedrivs från regeringen och som innebär att vi inte kommer att nå de uppsatta målen ställer sig näringslivet frågande till. Näringslivet vill att regeringen ska vara ännu mer offensiv. De vill att Sverige faktiskt ska ligga i framkant. Detta tycker jag är viktigt att slå fast.

Jag är oroad över den utveckling som vi nu ser framför oss med en klimatomställningspolitik som inte levererar och där Sverige lite grann sätter sig på avbytarbänken.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Magnus Jacobsson, för inlägget! Betänkandet om vägtrafik- och fordonsfrågor rymmer ju ganska många olika områden, och det är svårt att ta upp allt i ett inlägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Jag lyssnade noga på vad Magnus Jacobsson sa just när det gäller klimatmålen och arbetet med omställningen. Där är transportsektorn otroligt viktig. Detta måste vi lösa om vi ska komma till rätta med de höga utsläppen av växthusgaser.

Magnus Jacobsson var kritisk till det arbete den förra regeringen gjorde, och han kanske också var kritisk till den nuvarande – detta får väl Magnus Jacobsson redogöra för. Detta att skicka med en inriktning och att jobba enligt samma regelverk är naturligtvis jätteviktigt. Men Klimatpolitiska rådet kom med sin rapport i februari, och den är tydlig.

Klimatpolitiska rådet är ju regeringens eget expertorgan. Där säger man att vi går åt helt fel håll. Utsläppen ökade under 2024. Vi kommer inte att nå målen med den politik som nuvarande regering driver. Då vore det intressant att höra lite mer om hur Magnus Jacobsson och regeringen tänker om hur vi ska nå målen, för det är ju ganska bråttom.

(Applåder)