Jörgen Grubb

Fru talman! Vi yrkar för tids vinning bifall endast till Sverigedemokraternas reservation 8, men naturligtvis stöder vi alla våra lagda reservationer.

I detta betänkande, som handlar om lärare och elever, vill jag börja med några exempel för att belysa hur förutsättningarna för lärare och elever bör vara. Det första gäller studiero i klassrummet. Där kommer nu regeringsunderlaget att arbeta vidare med att införa förväntansdokument om skolans ordningsregler som elever och föräldrar förväntas skriva på. Ordningsreglerna ska innehålla en konsekvenstrappa som förklarar vad som händer vid regelövertramp och ordningsstörningar - helt enligt Tidöavtalet. Det andra gäller en minskning av lärarnas administrativa börda. En bred regelöversyn görs för att lämna förslag på hur mer av lärarnas arbetstid kan frigöras för planering, kvalitetssäkring och undervisning. Bland annat ska skollagens långtgående krav på den elevnära dokumentationen begränsas, till exempel vad avser kraven på individuella utvecklingsplaner, IUP - helt enligt Tidöavtalet. Det tredje gäller övrig personal. Det ska finnas personal i skolan för att avlasta lärarna i deras undervisande uppdrag, till exempel särskilt anställda mentorer, speciallärare och en stärkt elevhälsa - helt enligt Tidöavtalet. Det fjärde gäller en karriärtjänstreform som ska möjliggöra att skickliga lärare kan bli förstelärare och att fler lektorer kan anställas. Detta ska ske genom fortbildning i ämneskunskap samt i till exempel ledarskap och konflikthantering - helt enligt Tidöavtalet.

Fru talman! Tydliga konsekvenser av att vi i dag inte har de helt rätta förutsättningarna i vår skola är bland annat att vi har en lärarbrist. Det är beundransvärt att vissa lärare trots dålig arbetsmiljö med ständiga bråk och stök i klassrummet fortsätter att arbeta vidare. Detsamma gäller naturligtvis de elever som vill utbilda sig men som tvingas stå ut med bråk och stök.

Det är som tur är inte så i alla klassrum, men i alldeles för många. Tidigare regering har varit ganska tyst, framför allt i frågan om studiero. Det är en av anledningarna - inte enbart, men till stor del - till att situationen är som den är i dag.

Nu måste vi förbättra förutsättningarna för både lärare och elever. Detta gör regeringsunderlaget genom Tidöavtalet, där vi har de bra förslag på reformer som jag tidigare beskrev. Möjligtvis krävs det ännu mer, men det kommer vi på under tiden.

Fru talman! Vår skola måste vara en trygg och säker arbetsplats, och det är den allt som oftast. Dock finns det orosmoln, till exempel när det visade sig att en skola i min hemstad Malmö anställt en elevassistent som innan han fick jobbet på skolan satt i fängelse för kvinnomisshandel och dessförinnan var dömd för narkotikabrott. Ni hörde rätt. Det hände ganska nyligen. Trots detta har skolan inte gjort fel, utan man har följt skollagen, och mannen har fått visa upp sitt registerutdrag som inte visade något om dessa brott. Tyvärr visar det sig att de registerutdrag som skollagen kräver är censurerade. De visar endast om en person är dömd för mord, dråp, grov misshandel, grovt rån, människorov, sexbrott och barnpornografibrott. Det är faktiskt ganska häpnadsväckande. Det finns alltså personer som jobbar med våra elever som är dömda för grova brott, och ingen tycks veta om detta förrän en tråkig eller tragisk situation dyker upp.

Fru talman! Förra året behandlade vi en proposition som handlade om just registerutdrag, där den dåvarande regeringen var noga med att det endast skulle "visas upp" ett registerutdrag vid anställning på skola och att en enkel notering - ett kryss i en ruta - skulle räcka som bevis för att registerutdraget är klanderfritt. Vi yrkade naturligtvis på att det skulle lämnas in, som det var förut, att registerutdraget skulle dokumenteras och att det även skulle förnyas årligen. När vi pratar om registerutdrag pratar vi naturligtvis om ett fullständigt registerutdrag, inget censurerat.

Fru talman! Under senare år har det i många kommuner och i enskilda skolor skett en bortprioritering av elevhälsan till förmån för annat. När jag började undersöka detta 2011 i Malmö visste jag att det pågick, men det har fortsatt sedan dess, och detta i en tid när otryggheten och den psykiska ohälsan ökar. Man har kunnat göra detta då det inte funnits några exakta riktlinjer för omfattningen på elevhälsan. Som exempel kan nämnas att det finns platser där en skolsköterska ska ansvara för uppemot 1 000 elever - att jämföra med det mer rimliga 400. Vi sverigedemokrater har därför länge föreslagit att det införs bemanningsnivåer för elevhälsan, där vi grundar våra miniminivåer på det som professionen visat i sina olika utredningar.

Fru talman! Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har under åtta år inte förmått att göra några större förbättringar inom skolans hälsovård. Därför är jag glad att vårt nuvarande regeringsunderlag kommer att arbeta med elevhälsan för att öka tillgängligheten, för att se till att skolhuvudmännen har samverkansavtal med sjukvården och samverkansrutiner med socialtjänsten samt för att se till att det görs en översyn över huvudmannaskapet för elevhälsan. Det kanske ska vara som det var förut, när det var sjukvården som hade det. Vi får se. Men redan nu har det gjorts en satsning på 150 miljoner som en förstärkning till elevhälsan. Det behövs säkert mer, men det är i alla fall en bra start.

Fru talman! Slutligen vill vi också att eleverna får daglig fysisk aktivitet under sin skoldag och att de reglerade friluftsdagarna återinförs. All sorts forskning på detta område visar på enbart positiva faktorer för hälsan och på att även hjärnan stimuleras, vilket gör kunskapsinhämtningen lite lättare. Kan vi säga nej till detta? Det tycker inte jag.

Herr talman! Vi sätter hela tiden eleverna i första rummet. Det sa jag i mitt anförande, och det sa även mina kollegor som företräder regeringen. Vi bildar tillsammans regeringsunderlaget. Vi gör nu massor av åtgärder som bara handlar om förbättring för elever och lärare.

Ni har hållit på att laborera med vår skola i åtta år. Det har gått allt sämre. Jag hör till och med att när ni står i talarstolen börjar ni helt plötsligt att tala om bra förslag från vår sida. Det var det väldigt tyst om i åtta år.

Det hände ingenting, och det blev ingen verkstad. Ni stängde inga skolor. Ni stängde inga kristna skolor, och ni stängde inga muslimska skolor. Ni gjorde helt enkelt ingenting. Ni stod där totalt handfallna.

Nu låter det som att ni ska vara jätteperfekta. Nu vill ni ha detta. Jag förstår inte varför ni inte gjorde någonting. Nu försöker vi att göra någonting.

I de gemensamma punkterna fick vi med att man skulle skärpa till det extra i muslimska friskolor. Där har de värsta händelserna skett och där har de största problemen funnits.

Vi har också sagt att man överlag ska ha fler inspektioner. Det har lagts mer pengar på fler inspektioner överlag i alla skolor. Vi har gjort detta. Vi har talat om det i flera år.

Ni hade åtta år på er. Det hände ingenting åt det hållet. Ni kommer nu tio minuter över tolv och snackar om: Nu vill vi göra detta. Det är lätt att göra det. Ni hade åtta år på er. Varför hände ingenting?

Jag tycker att åtta år är en ganska lång tid. Två år är bara en fjärdedel av den tiden. Det kan vara tufft att få en utredning. Den kanske tar åtta år och så vidare. Men det handlar om åtta år, kära nån!

Herr talman! Vi som parti, Sverigedemokraterna, har sagt nej till att det ska kunna stiftas nya friskolor som är religiösa. Vi har också sagt att man ska göra flygande inspektioner, som det kan kallas, på de här friskolorna och andra skolor. Vi har inte riktigt fått medhåll från er, men vi kanske får det nu. Man ska alltså inte behöva boka tid innan. Vi vill nämligen ha koll. Vi vill absolut inte att det ska kunna ske någon religiös påverkan i religiösa friskolor under skoltid, utan skollagen ska följas. I så fall ska det ske innan eller efter så att det är valfritt att vara med.

Det är mycket möjligt att det här förekommer på både kristna och muslimska skolor. De största skandalerna har ju varit på de muslimska friskolorna, men det kanske förekommer någonting dåligt på de kristna friskolorna också. Då är det ju det som inspektionen ska slå ned på. Är det tillräckligt allvarligt ska man naturligtvis stänga skolan eller på något annat sätt beivra verksamheten. Det är inget konstigt med det. Vi gör inte någon skillnad på olika religioner, utan man måste helt enkelt sköta sig för att kunna ha de här skolorna. Men de stora problemen har som sagt funnits i muslimska friskolor, bland annat i Västsverige, nära ledamotens hemvist. Vi har väl alla följt pressen.

Herr talman! Den absolut största och mest verklighetstrogna studie eller undersökning - man kan kalla det vad man vill - som har gjorts vad gäller modersmålsundervisning är från Danmark. Det var över 10 000 elever som var inblandade i den. Studien resulterade i att man 2006 tog bort det lagstadgade kravet på modersmålsundervisning. Jag tror att jag nämnde detta i mitt tal; det står i mina papper i alla fall. Det vore bra om man lyssnade också. Studien visade tydligt att det var mycket små avvikelser, oavsett åt vilket håll man tittade. Därför fann man ingen anledning att sätta det som ett tvång i Danmark att ha modersmålsundervisning. Jag förstår inte var problemet ligger; detta gör varken från eller till.

Sedan vill jag också påpeka för ledamoten att varken jag eller mina kollegor sagt att detta skulle vara något som är gravt negativt. Jag har faktiskt inte hört någon som debatterat modersmålsundervisning säga det. Men man kan ha i en vågskål att modersmålsundervisningen kostar pengar. Det finns massor med saker som man skulle kunna göra för elever och som inte är negativa. Vi skulle till exempel kunna säga att alla elever i den svenska skolan ska få jättefina mobiltelefoner gratis. Det är säkert inget som är negativt, men det innebär en oerhörd kostnad för kommunerna. I den andra vågskålen finns, som jag nämnde, elevhälsa, läroböcker och mindre undervisningsgrupper. Det är detta man får välja emellan. I stora drag har det här spelat ut sin rätt. Därför blir vi inte särskilt beklämda om kommunerna inte tvingas ha modersmålsundervisning. Det kostar 2 400 miljoner kronor varje år.

Herr talman! Jag börjar med att säga att jag ska undvika att kalla någon annan rasist.

(DANIEL RIAZAT (V): Gör det du!)

Det är väl jag som har ordet? Jag börjar om. Jag ska undvika att kalla någon annan rasist här i talarstolen.

Vad gäller modersmålsundervisningen är ingångslägena för oss och Liberalerna kanske lite olika, men vi är väldigt överens om att man ska göra en utredning om modersmålsundervisningen. Den får vara bred, och man får titta på fördelar och nackdelar för att se om det är värt pengarna och så vidare. Det är svaret på frågan.

Herr talman! Jag yrkar för tids vinning endast bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 25. Vi har flera men väljer den.

I detta betänkande, Grundläggande om utbildning, finns många bra förslag - allt från ökad kvalitet på läromedel till tryggare skolgång med bland annat akutskolor som ger möjlighet för huvudmän att värna om tryggheten och studieron i skolan. Det är saker som den gamla regeringen helt har förbisett och bokstavligen blundat för under åtta år.

Nu har vi ett nytt regeringsunderlag, och då tar vi direkt tag i problemen och börjar vår resa mot att göra svensk skola bra igen. Resan kommer att ta tid, och vi kommer att stöta på hinder. Men vi kommer att göra vårt allra bästa. Svensk skola ska åter blomstra, vilket den gjorde under min egen skolgång. Det är något som jag och regeringsunderlaget gärna vill bjuda denna och kommande generationer på.

Herr talman! Värderingar och kultur är viktiga ingredienser i ett samhälle, och så även i skolan. Vi sverigedemokrater värnar särskilt de klassiskt svenska värderingarna, såsom etik och moral, där kamratanda, ärlighet, samarbete och hänsyn till varandra är centrala beståndsdelar. Skolan ska också lära ut innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och självständigt tänkande.

I dag ser vi tyvärr vissa avarter i skolan där lärare under lektionstid tar partipolitisk ställning, vilket mina barn har råkat ut för ett antal gånger. Detta beteende måste bort, då det bryter mot de demokratiska spelreglerna. Vår skola ska vara neutral - punkt.

Herr talman! En kvalitetshöjning av skolans läromedel bereds just nu inom Utbildningsdepartementet, vilket är jättebra. Vi sverigedemokrater vill gärna att det ska finnas ett standardiserat urval av läroböcker att välja mellan för respektive ämne och kurs. Dessa ska naturligtvis vara av hög kvalitet, och de ska gärna vara tryckta, neutrala och faktabaserade.

En lägstanivå för kostnader för läromedel per elev och år bör också fastställas. Vad det ska ligga på får dock en utredning visa. En utredning som gjordes för drygt ett år sedan visade att den genomsnittliga svenska kommunen i dag lägger ungefär 650 kronor per elev och år på läromedel, men var femte skola spenderar mindre än 400 kronor per elev och år. Det är inte mycket; det är en fjärdedel av ett Netflixabonnemang. Jämförelsevis kan nämnas att man i Norge satsar i genomsnitt 1 050 kronor och i Finland 1 450 kronor. Nu har det blivit lite mer på grund av inflation och annat.

Jag är också glad över att regeringen tillsammans med oss sverigedemokrater redan nu satsar 685 miljoner kronor på läromedel med hög kvalitet. Det gjordes väldigt lite inom detta område av den förra regeringen, så nu finns det hopp för Sveriges skolledare och elever.

Herr talman! För några månader sedan gav regeringen Skolverket i uppdrag att införa centralt rättade nationella prov i fyra ämnen. Detta är bra, och många partier har också varit positiva till att det här införs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Vidare återstår dock arbetet med vilka kriterier som betyg ska sättas utifrån. Det finns bland annat en del att göra i de praktiska och estetiska ämnena, där en alldeles för stor tonvikt läggs på teoretiska kunskaper. Elever förväntas kunna argumentera för sin prestation och analysera densamma. Vi anser att det är utövandet och bemästrandet av själva hantverket som ska utgöra betygsgrund. Låt de elever som är duktiga på detta få möjlighet till ett högt betyg! Jag tror att många elever hade blivit glada över en sådan förändring.

Herr talman! Modersmålsundervisningen är en ofta debatterad reform från 70-talet, min tid i skolan. Syftet var att bevara sitt modersmål och sin kultur för en eventuell flytt tillbaka till hemlandet. Vi hade ju stor arbetskraftsinvandring på den tiden. Målgruppen var barn till arbetskraftsinvandrare, och de utgjorde cirka 5 procent av eleverna i skolan.

I dag är situationen helt annorlunda. En tredjedel av alla elever är i dag berättigade till modersmålsundervisning. Det kostar mycket pengar, vilket jag inte har hört någon prata om. För vissa är det kanske gratis, men kommunerna har en kostnad på cirka 2 400 miljoner kronor per år. Ja, ni hörde rätt: 2 400 miljoner kronor!

I dag är vårt samhälle mycket segregerat, och olika kulturer råder i olika områden. Det gäller särskilt i min hemstad Malmö. Det här är en brist som man inte bör låta öka genom modersmålsundervisning, utan snarare tvärtom.

Att själva språkinlärningen skulle förstärka andra områden är ytterst tveksamt. Jag hävdar dock inte motsatsen. I vissa undersökningar, ofta med andra förutsättningar än Sverige eller Norden, kan den visa en marginell förbättring, men inte så stor att den kan anses mycket värdefull. Andra undersökningar visar inte på någon skillnad.

Jag tror att det var 2006 som man i vårt grannland Danmark gjorde den största studien av modersmål någonsin. Den visade på inga eller väldigt små avvikelser mellan gruppen som valde modersmålsundervisning och dem som avstod. Resultatet blev att man tog bort det statliga lagstadgade kravet på modersmålsundervisning i Danmark, ett land där förutsättningarna borde vara ungefär desamma som i Sverige, om än inte exakt.

För de tusentals miljoner kronor som modersmålsundervisningen kostar årligen kan vi få många saker till vår skola. Miljoner skolböcker, höjda lärarlöner, mindre undervisningsgrupper och även stärkt elevhälsa ryms inom modersmålsundervisningens kostnader.

Det är just nu extra svåra tider även för våra kommuner, vilket oppositionen gärna pratar om. Här bjuder vi på 2,4 miljarder kronor - eller som jag sa innan: 2 400 miljoner kronor - i lägre kostnader för våra kommuner. Det kan vi ta direkt.

Vi i Sverigedemokraterna anser att modersmålsundervisningen har tjänat ut sitt syfte. Däremot ser vi väldigt gärna att man lär sig sitt modersmål men att man gör det i egen regi.

Herr talman! Slutligen vill jag meddela att vi under punkterna 9 och 15 först kommer att rösta på vårt eget förslag, och därefter röstar vi på utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrick Reslow och Robert Stenkvist (båda SD).

Fru talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.

Det finns en stark kritik mot att nuvarande kursplaner fokuserar på argumenterande texter och analyser snarare än faktakunskaper. Resultatet av detta är inte bara att elever går miste om viktiga ämneskunskaper utan även att betygen fokuserar på annat än vad eleverna faktiskt kan och har lärt sig. Risken för svepande bedömningar är alltså uppenbar.

Hur ska elever kunna förstå och analysera olika fenomen om de saknar basal kännedom om dem? Alla förstår att man först måste lära sig en mängd fakta för att sedan kunna göra analyser.

I grundskolan ska faktakunskaper utgöra en grund för både undervisning och betygsättning. Den elev som kan sin kurslitteratur ska naturligtvis få högsta betyg. Fokus på faktakunskaper ska leda till flit och därmed ge höga betyg.

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att kursplanerna ska fokusera mer på fackkunskaper?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Fru talman! Tack för tipset, Niklas!

Vi tycker inte om någon psykisk ohälsa, och vi hoppas att även föräldrarna tar sitt ansvar om elever mår väldigt dåligt i en skola och flyttar dem till en annan skola om de har möjlighet. Jag har själv gjort det med våra två barn. Skolan ska naturligtvis se till att sköta sig perfekt, men är det något annat flyttar man sina barn.

Vi har som sagt samma krav på alla skolor. För oss är det självklart; man ska inte behöva säga det.

Fru talman! Tack, Niklas, för din fråga!

Vi kör ganska likvärdigt när det gäller den psykiska ohälsan för barn och elever. Det ska naturligtvis vara bra på alla skolor, oavsett huvudman och oavsett kommun, landskap eller region. Över hela Sverige är det samma regler som gäller.

Om man tittar på det avtal som vi kallar Tidöavtalet ser man att det står följande: "Det är ett stort problem med extremism och islamism bland skolor med muslimsk profil." Det står vi för. Vi ser inte islamism i andra religiösa skolor. Det är svaret på din fråga.

Fru talman! Tack, Aylin, för frågan! Jag har fått samma fråga förut i den här kammaren, och svaret blir detsamma eftersom det är från verkligheten.

Det finns något som heter Siris. Det är statistik som Skolverket för. Det finns på nätet; det är helt öppet. Det var därifrån jag tog siffrorna för Malmö som jag nämnde i mitt anförande. Där kan man jämföra skillnaderna mellan nationella prov och faktiska betygsresultat. Det är alltså det som kallas betygsinflation; om det tror jag faktiskt att vi är överens. Det visar ett dåligt resultat för både friskolor sammantaget och för kommunala skolor sammantaget. Dock är det lite, lite sämre för kommunala skolor. Man har alltså lite, lite högre betygsinflation i kommunala skolor jämfört med friskolor, men det är rätt sorgliga resultat på båda håll.

Fru talman! Självklart ska den svenska skolan vila på vetenskaplig grund.

Det finns många uppgifter om modersmål. Vi har fört debatten i flera år här i kammaren, och jag har också fört debatten lokalt.

Det finns några forskningsinstitut som i början av 70-talet fick fram siffror på att undervisning i modersmål skulle vara bra. Forskningen var gjord i USA. Sedan har det skett vetenskaplig forskning på riktigt på närmare håll i vårt grannland Danmark. Flera tusen elever undersöktes. Det var de som hade modersmålsundervisning, och det var de som inte hade modersmålsundervisning. Sedan jämfördes de. Det var ingen skillnad - varken bättre eller sämre på något håll. Detta visar att modersmålsundervisningen i frågan om bättre lärande inte gör någon nytta. Det finns inte heller något negativt, men det finns ingen nytta.

Fru talman! I min hemstad Malmö, som sedan många år är en socialdemokratiskt styrd kommun, har vi länge brottats med dåliga skolresultat.

Drygt 20 procent av Malmös skolelever gick i somras ut årskurs 9 med ofullständiga betyg och får alltså inte tillgång till alla gymnasieprogram. Trots detta mediokra resultat ska det ändå vara en förbättring jämfört med tidigare år.

Stämmer det att skolresultaten har förbättrats till dagens nivå? Svaret är ja - om man bortser från betygsinflationen. Alltså vet vi inte med säkerhet.

Denna betygsinflation som finns på många skolor i Sverige är ett stort nationellt problem. Dock är den väldigt påtaglig i just min hemstad Malmö. I kärnämnena svenska, matematik, engelska och svenska som andraspråk har Malmö i den senaste statistiken som Skolverket presenterat en större betygsinflation i alla dessa fyra ämnen jämfört med hela riket. Det är alltså skillnaden mellan resultaten i de nationella proven och erhållet betyg som visar betygsinflationen. Enligt Skolverket är de nationella proven ett stöd för en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning av en elevs kunskaper.

Tittar man då lite närmare på årets resultat i Malmö ser man att det är ett ämne som särskilt sticker ut, nämligen matematik! Det är ett väldigt konkret ämne som borde vara ganska enkelt att betygsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Tio skolor har satt ett betygssnitt i matematik som överskrider resultaten i de nationella proven för årskurs 9 med en till två betygsnivåer. Merparten av dessa skolor ligger i så kallade utanförskapsområden.

Fru talman! Det har tyvärr även visat sig i undersökningar att lärare på vissa skolor i Malmö blivit uppmanade att sätta högre betyg - mycket olustigt, tycker jag. Jag är medveten om att det finns ett politiskt värde av att vilja redovisa goda resultat för den verksamhet man ansvarar för, men någon gång kommer verkligheten i fatt.

Det finns flera uppenbara nackdelar med denna betygsinflation. Alla dessa elever som har fått glädjebetyg och sedan fortsätter i gymnasieskolan kommer i många fall att få svårt att klara av utbildningen. Vi får heller inte glömma de elever som har fått rättvisa betyg. De är också många, men de har inte kommit in på just den gymnasielinje de sökt till eftersom de har blivit omsprungna av andra elever som har fått orättvisa betyg. Detta är inte okej!

Det krävs flera åtgärder för att få bort eller mildra betygsinflationen. Det kan handla om ett nytt eller nygammalt betygssystem, men det kan även handla om ett statligt huvudmannaskap för den svenska skolan.

Här finns hopp. Ett statligt huvudmannaskap kommer att utredas i och med den nya regering som precis har tillträtt, och det är något som jag tror gläder många.