Linus Sköld (S) om Övergripande skolfrågor

Herr talman! Jag yrkar för tids vinnande bifall endast till Sverigedemokraternas reservation nummer 48; den handlar om digitalisering.

Det var en gång ett land i norra Europa som hade den bästa skolan, kanske till och med världens bästa skola. Det landet heter Sverige.

Nu, drygt 30 år senare, är det inte så längre. Vi brottas med en sjunkande trend, vilket blir tydligt när vi jämförs med andra länder i de stora undersökningarna Pisa och Pirls. I många delar är vi på sin höjd medelmåttiga. Vi får också mycket stark kritik för att vi inte får ut tillräckligt mycket kunskap för alla de pengar som Sverige satsar på skolan. Man kan populistiskt säga att vi inte riktigt får pang för pengarna.

Svensk skola får alltså allvarlig kritik för att inte vara tillräckligt effektiv. Vi satsar mycket pengar på skolan men får inte fram motsvarande resultat, vilket innebär ett stort slöseri med våra skattemedel.

Dessa undersökningar visar också en tydlig bild av ett segregerat Sverige, med resultat som skiftar från mycket goda till väldigt dåliga.

Hur kunde det då gå så illa under dessa dryga tre decennier? Orsakerna är flera, som vi har hört från föregående talare. Men det har skett en hel del stora förändringar som påverkat skolan negativt. En stor omläggning av läroplanerna skedde under slutet av 80-talet och under 90-talet, och samtidigt tog massinvandringen fart. Vi hade inte någon som helst beredskap när det gällde hur dessa nya elever, i så stor mängd, skulle passa in i den svenska skolan. Vissa klarade det bra, men alltför många fick det jättesvårt.

I de nya läroplanerna lämnade man också fokuset på de riktiga faktakunskaperna och kunskapsskolan, där lärarna helt styrde utbildningen av sina elever. I stället skulle de nu gå mer mot att coacha eleverna i sökandet efter egna kunskaper.

När detta läggs ihop med massinvandringen från i många fall länder med ett riktigt dysfunktionellt utbildningssystem är det inte så konstigt att det blir som i dagens skola. Vi ska också komma ihåg att vi när man började göra dessa stora förändringar i läroplanerna hade en ganska homogen elevgrupp. Kanske hade det fungerat bättre om det hade förblivit så - förändringen hade kanske fungerat. Men som alla känner till satte massinvandringen igång samtidigt, och kombinationen av dessa två saker blev mycket olycklig. Det ser vi alla i dag.

Resultatet ser vi i dag, med en segregerad skola där skillnaderna i resultat är stora mellan olika grupper, skolor, stadsdelar och kommuner.

Nu ser regeringsunderlaget över både läroplanerna för eleverna och utbildningen för våra lärare. Detta är mycket välbehövligt.

Fru talman! Vi sverigedemokrater vänder oss också emot att skolbarnen används som integrationsverktyg - krockkuddar, säger vissa. Elever bussas eller lottas eller kvoteras in i skolor för att det ska uppstå en så kallad blandning av elever från olika socioekonomiska grupper. Vi förordar i stället riktade åtgärder i skolor med hög andel invandrare och ordningsproblem samt i skolor i utsatta områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Det ska i första hand handla om disciplin, införda regler och normer som bygger på svensk tradition och svenska värderingar, för det var faktiskt detta som fungerade en gång i tiden, när vår skola i princip var världsbäst. Svenska, som utgör förstaspråk, ska talas i alla korridorer och klassrum, utom under språklektionerna. Regelbrott ska få tydliga konsekvenser, och så vidare.

Som inspiration kan man titta på och använda utbildningsmodellen No Excuses från USA och England, naturligtvis med svensk anpassning.

Det alternativ som i dag används - att pumpa in pengar i skolorna, framför allt i de utsatta områdena - fungerar bevisligen inte. Det har gjorts i över 20 år, och det är ett stort misslyckande.

Årligen använder man tiotals miljarder kronor i dessa så kallade resursfördelningsmodeller för att slussa pengar från välmående skolor till skolor i utsatta områden. Det är precis så man gör. Bara i Göteborg, till exempel, används mer än 1 miljard kronor, vilket är lika med 1 000 miljoner kronor, för dessa anpassningar. Det är till och med lite mer.

Här finns en del av massinvandringens kostnader, pengar som i ett bättre läge hade kunnat användas för många andra välbehövliga saker i skolan. Som tur är vill det nuvarande regeringsunderlaget göra något åt detta, och vi tittar nu på en nationell skolpengsnorm. Min förhoppning är att denna utredning ska ge oss bra förutsättningar att minska slöseriet med skattemedel samt ge mer lika villkor för våra elever.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag nämna något om skolans digitalisering. Den förra så kallade digitaliseringsstrategin, som den föregående regeringen använde, gick i stort sett ut på att få in så mycket it som möjligt i skolan, utan närmare eftertanke. Varje kommun lämnades vind för våg i att välja it-plattformar utan någon nationell samordning. Resultaten av detta är tydliga brister i inlärning och väldigt höga kostnader.

Trots att det hela tiden har funnits kritik från kunniga forskare på de stora universiteten och även från oss som parti har man fortsatt att gå i den riktningen. Nu är det en välkommen vändning på gång, och här vill vi sverigedemokrater vara tydliga med att det behövs nationella riktlinjer där digitala verktyg tas bort från förskoleklass upp till årskurs 3.

Det ska användas datorsalar och datorvagnar i stället för personliga datorer i det så kallade mellanstadiet, alltså årskurs 4-6, när detta skänker mervärde. Först i årskurs 7-9, alltså högstadiet, kan man få använda personliga datorer eller Chromebooks som komplement till de fysiska läroböckerna.

Det ska också finnas ett nationellt nätverk eller en plattform - man kan kalla det vad man vill - med hög säkerhet, robusta filter och brandväggar så att datorerna blir säkra arbetsredskap och ingenting annat. Kommunerna ska uppmanas att använda detta nationella nätverk, som förutom att det ger säkerhet och bra innehåll även borde sänka kostnaderna för dem.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Vad gäller friskolorna och insyn framgår det mycket tydligt av Tidöavtalet att Sverigedemokraterna och regeringspartierna är överens om att införa en insynsprincip för fristående skolor. Det finns därför inga skäl att diskutera något annat.

En utredning med förslag på hur insynsprincipen kan se ut har nyligen presenterats. Jag tror att tre talare har sagt det tidigare: Tidöpartierna kommer nu att påbörja arbetet med att utforma en sådan insynsprincip.

Vad gäller de stora pengarna i den svenska skolan lade jag märke till att ledamoten Linus Sköld pratade om vinster och sådant för friskolorna. En massa olika siffror fluktuerar. Man pratar ibland om 2 miljarder kronor. Det är jättemycket pengar - 2 000 miljoner kronor. Jag pratade om ett system där vi har resursfördelningsmodeller som delar ut mer än 20 miljarder, alltså tio gånger den summan. Detta är inte något som Linus Sköld vill beröra.

Resursfördelningsmodellerna är inte gjorda efter behov utan efter fastställda saker. Om en människa kommer från ett visst land eller har ett visst kön ska man få en viss procent. Killar får exempelvis alltid mer pengar än tjejer, och om familjen har dålig utbildningsbakgrund får man alltid mer pengar och så vidare. Om den fysiska eleven har påverkats kontrolleras inte, utan dessa pengar delas ut per automatik. Jag vill betona ordet automatik.

(Applåder)

Fru talman! Jag skulle vilja upplysa Linus Sköld om att det sker en omröstning i eftermiddag och att vi får se vad denna omröstning visar.

Ännu viktigare för ledamoten Linus Sköld är att det kommer en separat debatt om detta. Han kommer att få all tid i världen att diskutera detta när det ligger en proposition på bordet. Utredningen är som sagt klar, och nu ska den gås igenom med alla remissinstanser och så vidare. Sedan kommer den ju, och ni får då världens chans, Linus Sköld, att prata om ert favoritämne, som ni tror ska förändra hela den svenska skolan.

Vi har sett alla de andra sakerna som kostar mångdubbelt mer än de pengar som ni har sagt att friskolorna kostar och som ni totalt negligerar. Detta har pågått i 30 år, och under de flesta av dessa år har ni suttit vid makten. Men ni har inte gjort ett dugg. Ni har bara låtit resultaten gå nedåt, och snart är vi nere under ytan. Det har ni låtit vara. Jag tycker att det är skrämmande.

Jag vill påpeka en sak till: Ni har ett tydligt agg mot friskolor, och det har ni rätt att ha om ni vill. Ni var ändå med och införde dem. Ni var också med och införde att de fick 100 procents ersättning, men det tycks ni ha glömt bort. Men ni ska veta att 400 000 elever går till friskolan varje dag av fri vilja. Det är inget fängelse de går till, utan det är skolor som de själva har valt av egen fri vilja.

(Applåder)

Fru talman! Det är mycket intressant - jag tyckte att vi var ganska tydliga. Vi kanske inte var det.

Som det ser ut i dag har man kastat in datorer, Ipad och Chromebook ganska slumpmässigt i skolan. Man har också skrivit in att förskolebarn ska hålla på med detta. Det har visat sig vara väldigt kontraproduktivt.

Det som heter penna och papper är de viktigaste redskapen för kunskap. Detta, tillsammans med läroböcker och en bra utbildare, också kallat lärare eller pedagog, är fantastiskt. Det är det som fungerar allra bäst. Utöver detta kan man ha andra verktyg. Man kan ha film och teater. Man kan också ha olika it-verktyg för att hjälpa till och stötta upp. Men det får inte vara basen i en utbildning.

Därför sätter vi upp kanske för detaljerade men ändå ganska tydliga riktlinjer om hur vi ser på det. Vi har tittat i skolorna och sett resultaten. Läskunnigheten sjunker. Jättemånga elever har svårt att skriva en begriplig text. Det är ganska allvarliga saker.

Det finns en pedagogik i att skriva en text. Jag gissar att ledamoten Camilla Hansén vet att när man skriver något med en penna på ett papper går det rakt upp i huvudet mycket mer än när man sitter och knappar på några anonyma tangenter. Det är så våra kroppar fungerar, helt enkelt. Evolutionen har inte gått så fort att detta har förändrats på 20, 30 eller 40 år bara för att vi har fått fantastiska verktyg tack vare it.

Jag tycker att jag har redovisat tydligt att vi trappar upp användningen. Sedan använder naturligtvis ungdomarna it-verktyg i sina hem i olika bemärkelser och med olika intensitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Fru talman! Den övergripande strategin är än så länge inte skriven av oss, men den är definitivt inte skriven av er, som i åtta år inte gjorde någonting.

Nu vill vi ta tag i och göra den här strategin. Men grundprinciperna utgår ändå från skolan. Som jag sa ska det också finnas ett nationellt nätverk. Vi har i dag kommuner som köper en typ och nästa kommun köper en annan typ - det finns kanske fyra, fem, sex olika för de 290 kommunerna att använda sig av. Vi vill ha en stringens där det finns ett system. De nationella proven, som nu ska göras digitala, kommer också att fungera bättre om man har ett enda system, och inte bara system som sägs kunna prata med varandra. Det är en viktig sak.

Strategin är i stora drag att man drar det uppåt. Det finns inte en enda elev som på något sätt, i nästan vilken ålder som helst, kan undvika it i dag. Bara telefonerna är ju datorer i sig själva. Men skolan måste också fokusera på att få in inlärning, och då är papper och penna det viktigaste. Det är skolan jag främst tänker på här - att man får en utbildning. Får man en utbildning kan man också ta hand om andra verktyg, men har man inte det är det svårare att hantera de här nya verktygen.

Vi har inte sett slutet på detta, för det kommer mer och mer sofistikerade verktyg. Ledamoten nämnde AI. Det är mycket intressant. Jag tror inte att vi riktigt vet möjligheterna med det. Det vete tusan om det finns någon som vet, men det kommer att explodera på något sätt - förhoppningsvis i en positiv utveckling, naturligtvis.

(Applåder)