Ola Möller

Fru talman! Innan man börjar diskutera regeringsbildning bör man ställa frågan tillbaka till Sverigedemokraterna, och den frågan vill jag ha svar på. Kommer Sverigedemokraterna att kräva att ingå i en regering för att stötta Ulf Kristersson eller en annan konservativ statsminister efter valet 2026? Jag tycker inte att man har rätt att diskutera oppositionens eventuella regeringsplaner förrän man själv har svarat på den frågan. Kommer Sverigedemokraterna att kräva plats i regeringen efter valet 2026?

När det gäller frågan om den lägre andelen lågkvalificerad arbetskraft som har kommit är det ju så att Socialdemokraterna gjorde många saker de sista åren, när vi hade möjlighet till det för att den här kammaren gick med på det. Vi införde krav på bindande anställningsavtal för att beviljas arbetstillstånd, krav på företagen att anmäla sitt ansvar till myndigheterna om de försämrar avtalsvillkoren och skärpa sin kontroll av arbetstillstånd, fördubblade straffavgifter och så vidare.

Sverigedemokraterna har varit en stor del i att skapa oro kring arbetskraftsinvandringen eftersom man själv i augusti 2022 vände kring arbetsmarknadsprövningen. Man sade sig tidigare vara för den, men man gick med på försörjningskravet för att möjliggöra sig som samarbetspartner för Moderaterna. För övrigt kom det från en utredning som Socialdemokraterna tillsatte. Hela den politik som bedrivs nu beror ju på att Socialdemokraterna gjorde ett gott jobb med två utredningar: en om försörjningskrav och en om behovsprövning, som sedan lades ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag vill efter tidigare replikskiften också konstatera att det finns en graverande okunskap hos Nima Gholam Ali Pour kring läget på svensk arbetsmarknad. Det kan också vara så att anledningen till att arbetskraftsinvandringen sjunkit är konjunkturfrågor. Jag tycker att det är för tidigt att utvärdera de 80 procenten. Därför kan vi inte utan att det ligger ett skarpt förslag på bordet rakt upp och ned säga om vi kommer att stödja förslagen eller inte. Vi måste avvakta vad regeringen föreslår.

Fru talman! I dagarna är det 100 år sedan Hjalmar Branting dog. Hans arv och påverkan på det här landet går inte att underskatta. Tillsammans med kamrater som August Palm och Axel Danielsson satt han i fängelse för att han kämpade för friheter och rättigheter som vi i dag tar för givna.

Branting var en central person för införandet av demokratin i Sverige och oerhört viktig för införandet av åtta timmars arbetsdag. Hans insatser för freden och för en ordning i världen där de starka inte sätter sig på de svaga gjorde att han erhöll Nobels fredspris. Hela hans värv handlade om att skapa frihet för alla människor, i stark kamp mot de konservativa högerkrafter som kämpade emot då. I dag ser vi att samma krafter är tillbaka, både globalt och i Sverige. Brantings kamp är samma kamp som vi socialdemokrater för i dag, och i den kampen är rätten till arbete fundamental.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

I dag är massarbetslösheten tillbaka. För hundra år sedan malde krigets kvarnar, och högerns dominans var så stor att arbetare fick stå med mössan i hand. Då kunde de i bästa fall få en dagslön. I dag blir lönerna för butiksanställda i handeln hyvlade till nivåer som det knappt går att leva på. Var tredje butiksanställd har i dag en lön som ligger under fattigdomsgränsen. I väntan på nästa sms om fler timmar för att hyran ska kunna betalas växer oron och ångesten samtidigt som bostadsbidraget sänks och barnbidraget inte räknas upp.

Fru talman! I januari hade Sverige över 10 procents arbetslöshet. Säsongsrensat är den nästan 9 procent. Mellan en halv miljon och 600 000 människor i vårt land skulle vilja ha ett jobb. Av dessa är ungefär 6 000 i arbetsmarknadspolitiska insatser. Samtidigt sänker högern a-kassan för stora grupper, främst LOkvinnor – i höst från dag ett. Alla får en sänkning efter 100 dagar.

I ljuset av denna utveckling är frågan om arbetskraftsinvandringen central. Arbetskraftsinvandringen finns till för att fylla ett behov på svensk arbetsmarknad – ett behov av kompetens som inte kan fyllas av arbetstagare med fullt tillträde till den svenska arbetsmarknaden. Därför är det helt orimligt att vi hämtar lokalvårdare från Bangladesh eller byggnadsarbetare från Mongoliet vars enda uppgift är att bära gipsplattor. Vi har hundratusentals arbetslösa i Sverige som kan utföra dessa uppgifter.

Med små utbildningsinsatser skulle stora grupper som i dag står långt från arbetsmarknaden kunna göras anställbara. Men i stället för att satsa stort på att utbilda människor drar regeringen och Sverigedemokraterna ned på arbetsmarknadspolitiken. I stället för att få igång byggsektorn, som genererar så mycket arbete, drar de in bostadspengarna, och i stället för att stärka hushållens köpkraft på ett rättvist och träffsäkert sätt sänker högern skatten för de allra rikaste.

Eftersom det är behovet som ska styra arbetskraftsinvandringen – och då menar jag behovet som vi i Sverige har av att kompetensförsörja vår arbetsmarknad – är en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning det verktyg som effektivast och mest träffsäkert utför uppgiften. I brist på detta verktyg är ett försörjningskrav rimligt, och det nuvarande kravet har gjort en del av jobbet. Regeringens och Sverigedemokraternas utlovade höjning från 80 till 100 procent har dock inte genomförts än, trots att de vid införandet av 80 procent utlovade en snabb hantering.

Uppdraget är skickat till myndigheterna, som håller på att ta fram undantag. Risken är stor att dessa undantag kraftigt urholkar effekterna av ett höjt försörjningskrav. Vi menar att det skulle vara bättre att göra försörjningskravet dispositivt. Med en sådan ordning skulle parterna kunna ge sig själva en stor konkurrensfördel gentemot oseriösa arbetsgivare utan kollektivavtal, och kontrollen skulle decentraliseras på ett mycket effektivare sätt än med den nu föreslagna ordningen.

Fru talman! Kampen mot arbetslösheten har alltid varit arbetarrörelsens största uppgift. Ett jobb med en lön som går att leva på och villkor man kan leva under är något som generation efter generation av arbetare har drömt om. För högern har politiken hela tiden gått ut på att motarbeta denna dröm. Därför har man röstat nej till semesterveckor och arbetstidsförkortning och lagt ned institutioner som forskar på och granskar arbetsmiljön, och varje gång man får chansen ger man sig på akassan – allt för att sänka lönekraven för dem som är inne på arbetsmarknaden och undergräva svenska fackföreningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Det är den kampen vi i arbetarrörelsen har åtagit oss att föra. Det är kampen mellan arbete och kapital. Det gjorde vi på Hjalmar Brantings tid, och det kommer vi att fortsätta med i dag och i framtiden.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till vår reservation 1.

(Applåder)

Herr talman! Jag är från Helsingborg, så jag läser förstås Helsingborgs Dagblad. Det tycker jag att ledamoten Kihlström borde ha koll på.

Det är intressant när ledamoten Kihlström citerar socialdemokraters uttalanden från 2019 och säger att det gjordes en utvärdering då Kristdemokraterna insåg att de gjort fel och skulle lägga om politiken. Då kan vi bara säga: Välkommen upp på banan! Vi socialdemokrater lade om politiken 2015 för att vi såg att Kristdemokraternas och Moderaternas politik bar åt fel håll. Det dröjde fyra år efter det att socialdemokratin och Miljöpartiet lade om politiken, trots att vi inte ens hade majoritet i riksdagen. Vi lyckades få med oss partier som tidigare ställt till en massa oreda i politiken - alltså Moderaterna och Kristdemokraterna - på att lägga om politiken. Ändå tycker ledamoten Kihlström att det är sossarnas fel. Jag får verkligen inte ihop det.

Det ligger en utredning på regeringens bord nu, som det har citerats rikligt ur i den här debatten, som möjliggör för regeringen att ta bort EBO. Ändå säger de att de ska titta på det lite längre fram. Man kan fundera på vad det beror på. Det är någonting för konspirationsteoretikerna att sätta klorna i, för här ligger helt klart en hund begraven. Det finns chans att avskaffa EBO i dag, men det görs inte. Det är mycket märkligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny ordning för asylsökandes boende

Vad gäller röda linjer är jag bara en enkel riksdagsledamot. Den frågan får man ställa till partistyrelse eller dylikt i förhandlingar framöver. Men som kristdemokrat finns det en annan röd linje som man kanske skulle vara lite mer oroad över än Socialdemokraternas, nämligen fyraprocentsspärren. Som det ser ut just nu säger ju svenska folket klart nej till Kristdemokraterna. Det har jag djup respekt och all förståelse för.

(Applåder)

Herr talman! Jag får ju tacka för att ledamoten Kihlström tycker att det är intressant att lyssna på mig. Men det var tydligen intressant att lyssna på alla socialdemokrater, så jag vet inte om det var beröm eller en käftsmäll.

Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling. Det är här budgetar bestäms. Det är här lagar antas. Och sedan 2006 har Ingemar Kihlströms sida i politiken haft majoritet här. Det har de haft i snart 20 år. Om Kristdemokraterna är missnöjda med lagstiftningen i Sverige och med de budgetar som har gått igenom Sveriges riksdag måste de väl ändå se sitt eget ansvar i detta?

Kristdemokraterna har inte underlättat arbetet, eftersom de var med och införde lagstiftningen som ledde fram till många av de problem som EBO förstärkte genom att man antog världens i princip mest generösa migrationslagstiftning på både asyl- och arbetsmarknadssidan. Det är Kristdemokraternas arv i det här.

Vi lade om politiken. Men Kristdemokraterna hade, enligt ledamöterna själva - på tal om piruetter - helt plötsligt börjat vända i migrationspolitiken i december 2014 när de insåg att de inte skulle kunna ta över regeringsmakten. Då skulle det vara tuffare tag. Då visste man allting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny ordning för asylsökandes boende

När det gäller 2019, 2020 och 2021 tror jag att Ingemar Kihlström och Kristdemokraterna fullständigt har glömt bort pandemin. Jag märker ju hur de behandlar sjukvården. Applåderna fanns där, men resurserna och allt stöd till sjukvården som skulle komma har försvunnit i Kristdemokraternas budget.

För det första kunde allt inte göras på en och samma gång. För det andra är det lätt att säga att man ändrade sig 2019 och undra varför lagen inte ändrades då. Jo, för att politik tar tid, och det vet Ingemar Kihlström.

Herr talman! För åhörarnas skull och så att alla har koll på det här med fakta hade vi en interpellationsdebatt här i kammaren i november förra året. I den debatten sa Nima Gholam Ali Pour: "Asylsökande hade rätt att skaffa ett eget boende även på Per Albin Hanssons tid."

Alla som kan lite om fakta vet att Per Albin Hansson avled 1946. Genèvekonventionen och asylrätten antogs 1951 - fem år efter Per Albin Hanssons död. Nima Gholam Ali Pour har alltså inte ens koll på när olika lagstiftningar som vi i den här kammaren förhåller oss till antogs och när vår tidigare statsminister levde och avled. Därför kanske man också ska vara lätt ifrågasättande kring Nima Gholam Ali Pours olika resonemang.

Dessutom pratar Mottagandeutredningen i huvudsak om dem som fått uppehållstillstånd, kopplat till bosättningslagen. I fråga om det har Nima Gholam Ali Pour rätt, för man kan inte kräva att någon som har fått uppehållstillstånd ska bo exakt på ett visst ställe.

Faktum är dock att vi har länder i EU som gör det som vi socialdemokrater föreslår, som fortfarande är med i EU och som kommer att fortsätta att vara med i EU. För Nima Gholam Ali Pour är detta jobbigt, för dem han nu sitter och samarbetar med är ju de partier som har stoppat oss från att avskaffa EBO. Han samarbetar med de partier som införde lagstiftningen som ledde oss till 2015, men han måste attackera Socialdemokraterna, som såg till att göra upp med Miljöpartiet för att vända utvecklingen och lägga om svensk migrationspolitik så att vi i dag är nere på väldigt låga asyltal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny ordning för asylsökandes boende

Jag förstår att det svider för Nima Gholam Ali Pour. Men det gör inte vad han säger mer sant.

(Applåder)

Herr talman! Det är intressant, det här. Vi har alltså bett riksdagens utredningstjänst att titta på detta. Med tanke på ledamotens svansföring har jag också läst i mottagandedirektivet, artikel 7:2: "Medlemsstaterna får besluta om var den sökande ska bosätta sig, av hänsyn till allmänintresse, allmän ordning eller, om det är nödvändigt, för en skyndsam prövning och effektiv uppföljning av hans eller hennes ansökan om internationellt skydd."

Det är vad där står, och utredningen SOU 2022:64 upprepar detta.

I utredningstjänstens rapport står det att sex länder har gjort det, och eftersom ledamoten ville ha ett exempel kan vi ta Estland. Så här står det i rapporten: Asylsökande i Estland är som huvudregel skyldiga att bo på ett särskilt center under tiden som prövningen av asylansökan pågår. Asylsökande som bor på ett mottagningscenter ska vistas på centret nattetid, men de kan om vissa förutsättningar är uppfyllda ansöka om tillstånd att tillfälligt lämna centret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny ordning för asylsökandes boende

Jag måste säga att jag tror mer om den sverigedemokratiska ledamoten än att upprepa gamla föreställningar som om de vore sanningar. Jag tror mer om Nima Gholam Ali Pour, för jag vet att han i alla fall försöker. Sedan verkar det inte riktigt fungera i hans eget parti att ro hem att socialdemokratin nu står för en striktare migrationspolitik i detta hänseende än vad Sverigedemokraterna gör. Jag förstår att det är jättejobbigt att erkänna för sig själv. Men vi måste ju förhålla oss till fakta, Nima Gholam Ali Pour.

Herr talman! I utredningen som Viktor Wärnick refererar till står det klart och tydligt att "enligt mottagandedirektivet får medlemsstater besluta var asylsökande ska bo av hänsyn till allmänintresse, allmän ordning eller, om det är nödvändigt, för en skyndsam prövning och effektiv uppföljning av asylansökan". Det vill säga att frågan är beredd helt i enlighet med beredningstvånget i svensk lagstiftning.

Hade Moderaterna orkat göra upp med sin egen historia i fråga om migrationspolitiken och se sina egna väljare i ögonen och säga att "det var vi som införde lagstiftningen som ledde fram till 2015, och det är vi som har motverkat avskaffandet av EBO, en lagstiftning som vi införde 1994" hade också Moderaterna orkat hela vägen den här gången. Det finns ju i utredningen, Viktor Wärnick.

Gällande säkerhetszonerna: Om man hade antagit Socialdemokraternas förslag som lades fram i justitieutskottet hade det inte behövts några säkerhetszoner. Då hade en sådan lagstiftning gällt lika i hela landet, och polisen hade haft ett verktyg. Men Moderaterna vill inte stöta sig med väljargrupper i Danderyd och Täby så att de kan bli stoppade på väg hem en lördag i partyknarkandets anda; i stället vill man kunna stigmatisera och peka ut boende i Rinkeby, Rosengård och på andra platser. Det är det som är grunden för säkerhetszonerna: att undergräva alla människors lika värde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny ordning för asylsökandes boende

När vi nu återigen befinner oss i ett moderat rekord med sprängningar som vi inte har sett maken till menar vi att polisen såklart ska använda de verktyg de har. Det är inte så konstigt att man argumenterar för att vi måste skapa trygghet i det här landet, även med en moderat regim som haltar betänkligt.

(Applåder)

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag inte fokuserade på ledamoten Viktor Wärnick när han talade. Jag hämtade nämligen min telefon, för jag hade en anteckning i den.

Redan 1994, när propositionen lades fram, motionerade socialdemokratiska företrädare - Börje Nilsson i en motion och Georg Andersson i en annan motion - om att dåvarande Invandrarverket skulle ha hela ansvaret för mottagningssystemet. Socialdemokratin har ända sedan dag ett för lagstiftningen velat ta bort den.

Därför är det lite magstarkt av en moderat företrädare att stå här och tala om frågan som om det är Moderaterna som har gått i spetsen. Det är lokala socialdemokratiska företrädare - Boel Godner i Södertälje, Ilmar Reepalu i Malmö och andra - som har drivit på hela det politiska spektrumet så att vi har kunnat komma till en punkt där vi kan börja diskutera detta med en bred uppslutning i Sveriges riksdag. Det tycker jag ändå att ledamoten bör ha respekt för, med tanke på att hans eget parti är skyldigt till lagstiftningen och till stor del skyldigt till att den inte tidigare har avskaffats.

Jag är också lite besvärad, herr talman, av det faktum att Viktor Wärnick lägger så mycket tid på hur oppositionen ska bilda regering. Har han redan gett upp? Jag förstår att man, när man i dagens mätning ser att det skiljer 7 procentenheter och att två av högerpartierna ligger under spärren, har lite svårt att förhålla sig till hur man ska vinna regeringsmakten om mindre än två år.

Det vore intressant om Viktor Wärnick kunde svara på frågan om Moderaterna har tänkt bilda regering med Sverigedemokraterna. Det är ju ett krav. Den frågan är faktiskt mer intressant, tycker jag, än att sitta och oroa sig över att oppositionspartierna ska kunna bilda regering.

Viktor Wärnick måste börja med, om han ska ha någon trovärdighet i den här diskussionen, att svara på om Moderaterna tänker släppa in Sverigedemokraterna för att behålla regeringsmakten. Annars kanske det är dags att vara mer ödmjuk inför att vi ska ha ett valresultat innan vi bildar regering i det här landet.

Herr talman! Regeringen tar nu äntligen ett steg i rätt riktning för att skärpa lagstiftningen om eget boende för asylsökande, och det är välkommet. Men vi socialdemokrater tycker inte att det räcker.

Vi har länge föreslagit att hela idén med EBO borde avskaffas. Det är en idé som borde få brett stöd här inne. Vi menar som ni förstår att regeringens åtgärder är otillräckliga.

Regeringen räknar med att omkring 50 procent av alla asylsökande fortfarande kommer att välja eget boende. Det är visserligen en minskning från dagens 60-65 procent, men det är långt ifrån tillräckligt. Om vi menar allvar med att bryta segregationen och förbättra integrationen måste vi våga gå hela vägen.

EBO-lagen infördes 1994 av den dåvarande borgerliga regeringen med Moderaterna i spetsen och har sedan dess bidragit till en allt djupare bostadssegregation. Genom att låta asylsökande själva välja bostad har vi sett hur områden i Sverige utvecklats till parallellsamhällen där vi fått ett läge där få har kontakt med det resterande svenska samhället.

Konsekvenserna är välkända: trångboddhet, som har nämnts här tidigare, skolor med låga resultat och en arbetsmarknad där språkkunskaper och sociala kontakter saknas. Dessutom riskerar asylsökande att hamna i händerna på kriminella aktörer på den svarta bostads- och arbetsmarknaden.

Inget av detta är allena EBO:s fel. Det finns många andra marknadsexperiment som har bidragit till detta. Men EBO är en starkt bidragande orsak, i likhet med andra liberaliseringar som högern länge har argumenterat för. Det handlar om att ett marknadstänk och ett svagare samhälle är lösningen på alla problem. Den borgerliga EBO-lagstiftningen har varit extremt liberal. Den sticker ut jämfört med andra EU-länder. På samma sätt som vi ser att svensk höger har skapat ett oreglerat marknadssystem vad gäller friskolor och arbetskraftsinvandring ser vi nu konsekvenserna av mottagningssystemet och att de liberala idéerna inte fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny ordning för asylsökandes boende

Herr talman! Vi har låtit riksdagens utredningstjänst undersöka om andra EU-länder hanterar asylsökandes boendesituation på liknande sätt. I sex andra EU-länder - Estland, Frankrike, Slovakien, Slovenien, Spanien och Tyskland - måste asylsökande bo på anvisade platser under väntetiden. Dessa länder har insett att en kontrollerad placering inte bara gynnar integrationen utan också motverkar skuggsamhällen och otrygghet.

Socialdemokraternas förslag om att avskaffa EBO borde alltså kunna samla en bred majoritet här inne, men för att det ska bli verklighet krävs att regeringen och Sverigedemokraterna vågar fatta beslut som bygger på fakta. Vi vet att EBO har misslyckats. Vi vet att andra länder klarar av att ha ett asylmottagande utan EBO. Varför tvekar regeringen? Det förstår jag faktiskt inte.

I höstens budgetpolitiska debatt påstod moderater och sverigedemokrater att det inte är förenligt med EU-rätten att kräva att asylsökande ska bo på anvisade boenden. Tonläget från regeringspartierna var väldigt högt också i den interpellationsdebatt som föregick budgetdebatten. I det här fallet har regeringen och Sverigedemokraterna helt enkelt fel.

I regeringens egen utredning konstateras att beslut om asylsökandes boende kan fattas utifrån allmänintresse och allmän ordning och om det är nödvändigt. Att regeringen och SD ändå inte orkar ta det beslut som krävs visar att man inte är beredd att göra det som faktiskt krävs för att bryta segregationen i det här landet.

Om vi ska vända utvecklingen i våra socialt utsatta områden räcker det inte att bara prata om problemen. Det räcker inte att samla ett råd och sitta och prata när vi har rekord i sprängningar.

Regeringen Löfven attackerades med ord om att fika med näringslivet. Man fikar inte bort problem. Regeringen Löfven levererade jobb. Det gör inte den här regeringen. Man levererar inte jobb och stoppar inte sprängningarna.

Herr talman! Den svenska integrationspolitiken har alltför länge präglats av kortsiktiga lösningar. Om vi vill att nyanlända snabbare ska komma i arbete och in i samhällsgemenskapen när de väl har fått besked om att de ska vara kvar måste vi ge dem rätt förutsättningar från dag ett. Det innebär att man skrotar EBO och i stället ser till att asylsökande bor på platser där det finns jobb, utbildning och en verklig chans att bli en del av Sverige. Detta innebär att Sverige måste lämna naiva marknadslösningar och dåliga liberala idéer - om att asylsökande själva ska få välja var de ska bo - bakom sig.

Herr talman! Om vi menar allvar med att skapa en fungerande integration, som i sin tur leder till trygghet i hela samhället, är valet enkelt: Avskaffa EBO på riktigt!

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag tror att detta med ambassadens närvaro och att Sverige är en tidig aktör i det sammanhanget är jätteviktigt, så jag uppskattar att utrikesministern valde att svara på frågan. De andra fick ju inte något svar.

Jag tror att det också är viktigt att komma ihåg att det kurdiska självstyret sannolikt hade klarat av att slå tillbaka jihadisterna om inte Turkiet hade bombat. Det är de facto så att kurderna bekämpade den värsta terrororganisation mänskligheten har sett på väldigt länge, med hjälp av oss och andra. Så om Turkiet slutar bomba och inte lägger sig i inre angelägenheter i Syrien skulle kurderna förmodligen klara av detta. Riskerna i det här, som att kurdiska fångvaktare slänger sina vapen för att de ser jihadister och turkiska plan komma mot lägren, hotar stora delar av vår frihet. Det är ett enormt hot, och därför är denna fråga så väldigt viktig.

Det är bara att hoppas att den nya administrationen i USA väljer att fortsätta sin närvaro. Jag tror att det är en av de få saker som de facto håller Turkiet lite på mattan. Man vill inte stöta sig med USA. Det är bara att hålla tummarna för att USA väljer att behålla sin regionala närvaro.

Sedan är det en fråga som hänger i luften och som jag också gärna vill höra utrikesministern svara på. Hon kan skippa alla andra frågor och svara på denna. Delar utrikesministern sin företrädares avståndstagande från PYD/YPG? Står nuvarande utrikesminister fast vid att hon tar avstånd från de frihetskämpar, kvinnor och män, som slog tillbaka Daish, eller har den nuvarande utrikesministern en något nyktrare syn på vem som gör rätt och kämpar för friheten och vem som vill beröva oss den?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.

En viktig faktor i Syriens eventuella demokratiska utveckling är hur den demokratiska utvecklingen i Turkiet går. I detta perspektiv är stöd till MR- och demokratiarbete i Turkiet avgörande. Jag vet att regeringen just nu ser över detta stöd. Jag vill verkligen uppmana utrikesministern att se kopplingen så att vi inte hamnar i ett läge där Sverige avvecklar mångårigt MR- och demokratiarbete i Turkiet och tror att det inte skulle få effekter på hur Turkiet agerar i andra länder. Det här hänger intimt samman.

Jag skulle också vilja höra ett resonemang från utrikesministern om ambassaden i Damaskus och om vi skulle kunna öka vår närvaro där. Vi behöver ju ögon från folk på marken.

Jag får samma signaler som utrikesministern om kvinnors rättigheter. Vi vet genom ögonvittnen och skildringar på plats att kvinnor kidnappas, att det finns krav på att de ska gå i niqab och så vidare. Det här är oerhört oroväckande. Det är också oroande att kvinnor har avvisats från så kallade religiösa domarmöten där ledare för olika grupper träffas. När kurdiska kvinnor har kommit som representanter för sin befolkning har de ifrågasatts och avvisats. Det har även hållits förhandlingar där ledare för HTS har suttit med kalasjnikovar i handen under samtalen.

Med ökad närvaro skulle vi få fler ögon både på plats i Damaskus och på det som händer i nordöstra Syrien. Det här är en väldigt intressant fråga, och jag skulle vilja att utrikesministern utvecklade tankarna kring den. Sverige har ju en tradition av gott diplomatiskt anseende i stora delar av världen.

Det finns en annan viktig fråga som är kopplad till regeringens agerande i konflikten mellan Israel och Palestina, som debatterades precis före denna debatt, nämligen hur folkrätten ska hanteras. Personer i det syriska ledarskapet har de facto begått brott mot mänskligheten. Det finns bevis för det. Det är inget snack om saken. Tidigare har Syrien under Assadregimen struntat i uppmaningar från ICJ om vad som gäller. Men nu finns en historisk möjlighet. Om man verkligen vill bygga demokrati bör man straffa dem som har begått oerhört grova övergrepp i stora delar av Syrien, i Idlib och på andra platser.

Jag vill höra utrikesministern resonera även om detta. Hur gör EU och Sverige - förhoppningsvis som förkämpe för folkrätten - sin del för att se till att den nya syriska regimen inte får straffrihet bara för att man i världssamfundet är så mån om att få en demokratisk utveckling?

Jag har alltså två frågor som jag gärna skulle vilja höra utrikesministern resonera om. Det gäller dels hur hon ser på ambassadens närvaro, dels hur vi ser till att de som finns i ledningen för det nya syriska styret straffas enligt internationell rätt.

Om utrikesministern har tid skulle jag också vilja att hon berättar var Turkiets gränser går i förhållande till Syrien. Det är lite oklart. Den territoriella integriteten ska ju respekteras, vilket inte har gjorts på länge. Det sägs här att internationell rätt ska gälla. Vad menar då utrikesministern att gränsen går? Går den norr eller söder om Afrin och Kobane?

Fru talman! Tack för svaret, utrikesministern!

Jag tycker att det är oerhört viktigt att frågan om Syriens utveckling och de kringliggande makternas påverkan hålls vid liv här i kammaren. Vi hade en debatt i förra veckan, och nu kommer ytterligare en debatt; det här blir väl ett återkommande tema.

Jag tycker att man ska börja diskussionen med utvecklingen i Turkiet för att förstå vad det är för krafter vi har att göra med när det gäller utvecklingen i Rojava. Utvecklingen i Turkiet har under det senaste årtiondet varit mycket negativ. Just nu ser vi hur fackliga och politiska ledare fängslas. Vi ser att medier och opposition tystas och grips. Vi ser hur kvinnor, minoriteter och hbtqi-personer förtrycks och förföljs.

Tidigare har Turkiet också haft kanske inte en uttalad doktrin men en inställning att man jävlas med sina egna kurder men låter andra länders kurder vara. Den doktrinen har successivt förändrats i takt med att framför allt Syrien destabiliserades och föll in i ett inbördeskrig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är en högst oroväckande utveckling eftersom den också visar på de storturkiska ambitionerna att sprida sig i regionen. Samtidigt är det en komplex bild. Erdogan driver ett dubbelspel mot kurderna, där han förhandlar om fred i ena ändan och hjälper till att bomba dem i den andra. En viktig faktor i detta är att Erdogans syn på den internationella rätten och på när det passar att följa spelregler och vara vän eller fiende förändras väldigt fort. Det är knappt att hans egna AKP-medlemmar hänger med i svängarna.

I det perspektivet måste man också förstå att ungefär 15 procent av Syrien är ockuperat av Turkiet och har så varit under lång tid. Risken är att Turkiet faktiskt biter sig fast, precis som man har gjort i andra delar där man har varit aktivt ockuperande. Exakt på vilket sätt Turkiet kommer att stanna kvar får framtiden utvisa.

Turkiet stöder de facto jihadister som är av samma skrot och korn som HTS, även det ett exempel på att Erdogan tycker att det passar att samarbeta med egentligen vem som helst, när som helst och om vad som helst. Det gör också att den gryende utvecklingen och den demokratiska möjlighet som finns i Syrien riskerar att slås sönder. Den enda riktigt starka, demokratiska och funktionella kraften i Syrien är självstyret i Rojava i nordöstra Syrien, och därför är det oerhört viktigt att vi som allierade till Turkiet faktiskt väljer att tala klarspråk i de här frågorna, inte bara inom ramen för EU-samarbetet utan också som Natoland och som enskilt land.

Jag noterar i utrikesministerns svar att hon pekar väldigt mycket på det EU-gemensamma. Men precis som i andra diskussioner som vi har haft hoppas jag att Sverige kan vara en självständig stark röst för demokrati, mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling.

Frågan handlar om vad vi konkret kan göra. I ljuset av detta och utifrån det möte med Turkiet som utrikesministern och justitieministern hade i förrgår skulle jag vilja höra hur samtalen gick kring frågan om den demokratiska utvecklingen i Syrien, Turkiets inblandning och de facto-stödet till jihadister som i allmänna ordalag även borde klassas som terrorister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag får verkligen tacka ministern för en både intressant och respektfull debatt. Det är glädjande att det finns ministrar i vår nuvarande regering som man kan ha så konstruktiva och sakliga diskussioner med om oerhört komplexa frågor utan beskyllningar, talepunkter och pajkastning, vilket det tenderar att bli i det här rummet.

Jag hade blivit väldigt förvånad om ministern hade en annan uppfattning än att nuvarande ordning är tillräckligt funktionell för att få bestå. Jag vill dock höja ett varningens finger, och jag tycker att jag hör att ministern delar min uppfattning. I takt med en åldrande befolkning och med tanke på att sammansättningen i vårt samhälle ser väsentligt annorlunda ut nu än för ett kvarts sekel sedan kommer de här frågorna att bli mer och mer uppmärksammade, och det kommer att bli mer gnissel. Jag tror absolut att Svenska kyrkan på huvudmannaplanet och det centrala planet är väl medveten om detta och jobbar jättehårt med detta. Men eftersom det också är en väldigt decentraliserad organisation där man har lokala styren med lokala färger och lokala företrädare kan det också uppstå friktion som jag verkligen hoppas att vi kan hjälpas åt att lindra och mildra.

Det är också en del av bakgrunden till att jag väcker den här diskussionen. För mig precis som för ministern är det fullständigt avgörande att människor behandlas med värdighet när de går till den sista vilan, oavsett i vilket sammanhang och i vilken roll. Jag hoppas att ministern fortsätter hålla ögonen på detta.

Jag vill tacka för en mycket bra och givande diskussion om en fråga som vi, precis som ministern säger, kanske borde ägna lite mer tid åt.

Fru talman! Jag har såklart respekt för detta. Jag är inte ute efter kommentarer till det enskilda fallet.

Problemet uppstår i konfliktsituationer mellan olika trosuppfattningar när man har känslan av att inte vara sedd utifrån sina rättigheter. Det finns ju fler sådana här exempel. Människor har varit tvungna att lämna sina kommuner för att flytta in på särskilda boenden och tvingats bosätta sig långt från den kommun där de tidigare varit folkbokförda. De har fått skriva sig i den nya kommunen och sedan avlidit. Men om de velat begravas hemma i den kommun där de tidigare bott kan församlingen neka på grund av att de inte längre är folkbokförda där. Om det dessutom finns skilda uppfattningar när det gäller tro blir det lätt så att man upplever att man diskrimineras på grund av sin tro.

Jag har förstått det som att det inom Svenska kyrkan är ovanligt att gravsätta hela kroppen, medan man inom religioner som av tradition gör det förstås behöver större utrymme att ligga på - men jag vill vara tydlig med att jag inte är någon begravningsexpert. Problemet är mer marginellt inom ramen för Svenska kyrkan än inom andra trosuppfattningar, där man oftare råkar ut för det.

Om huvudmannaskapet legat hos det allmänna hade diskussionen inte blivit lika infekterad. Jag har uppfattat det som att känslan av att bli nekad på grund av sin tro inte hade uppstått lika ofta. Jag köper resonemanget kring regelverket, men här handlar det egentligen om huvudmannaskapet och inte om att vi behöver ändra regelverket. Det är trots allt statens uppgift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Någonstans följer det här separationen av kyrka och stat, som skedde för ett kvarts sekel sedan. Den separationen var viktig eftersom man tog bort uppfattningen att det skulle finnas någon form av religiöst grundad bedömning i hur det offentliga utövar sin verksamhet.

Det enda exempel jag just nu kan komma på där religionen tillåts spela en roll i den offentliga utövningen är monarkin. Vi har lagstiftat om att vår statschef ska ha en viss religion, vilket ju är fullständigt absurt. Det är bara ytterligare ett skäl till att vi inte ska ha den institutionen kvar, men det är en annan interpellation.

Utifrån separationen av kyrka och stat och att det nu har gått ett kvarts sekel sedan den skedde, tycker ministern att det är rimligt att en så bärande del av det offentliga som begravningsverksamheten ändå utövas av en religiös huvudman?

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag delar bilden av att begravningsverksamheten i huvudsak fungerar väldigt bra inom ramen för Svenska kyrkans huvudmannaskap. Jag vill också uttrycka min uppskattning för Svenska kyrkan som organisation och för deras sociala arbete med att hjälpa människor genom tuffa tider - både socialt och ekonomiskt. Det är ovärderligt, särskilt nu när kostnadskrisen slår hårt mot svenska hushåll.

För de allra fattigaste hushållen, som får sina bostadstillägg sänkta med 775 kronor och inte får kompensation för kostnadsökningarna eftersom man inte höjer barnbidraget som vi socialdemokrater föreslår, är kyrkan ibland det enda skyddsnät som finns kvar i en annars helt omöjlig situation. Likaså är Svenska kyrkans internationella arbete oerhört viktigt att lyfta fram. Även där drabbas tyvärr kyrkans arbete av regeringens och Sverigedemokraternas politik.

Ingen organisation är ju felfri, och i Svenska kyrkan finns det krafter som verkar med mindre nobla syften. Det finns präster och andra personer som motsätter sig kvinnliga präster, och det finns präster som vägrar viga homosexuella. Dessutom styrs kyrkan på vissa platser av mörkare krafter som inte är speciellt inkluderande och kärleksfulla mot sin nästa eller för den delen älskar sin granne. Människor som inte är medlemmar i Svenska kyrkan - framför allt personer från andra trossamfund - kan uppleva att de inte får samma bemötande och rättigheter som kristna i frågan om begravning.

I Helsingborg hanteras en långdragen fråga om en ny begravningsplats för muslimer. Den överfulla muslimska begravningsplatsen i en församling inom kommunen behöver ersättas. För att ministern och alla andra som lyssnar på den här debatten ska förstå hur fullt det är där kan jag berätta att man nu begraver familjemedlemmar ovanpå varandra i djupare grävda gravar. Det är väldigt ovärdigt och inget som ska behöva förekomma.

Processen kring en ny muslimsk begravningsplats i en annan församling i kommunen har stoppats trots tidigare överenskommelser om att den skulle byggas och trots att alla papper var klara. Det skedde med motiveringar som att muslimer har för mycket amalgam i tänderna och att man skulle bygga solpaneler på den marken. Därför har bygget av begravningsplatsen plötsligt stoppats. Det har varit väldigt högljudda diskussioner i byn där det skulle ske, och det har verkligen blottat många obehagliga åsikter om andra människor.

Jag menar att sådana situationer aldrig skulle behöva uppstå om begravningsplatserna hade skötts av det allmänna. Bara risken för att en grupp ska misstro en annan utifrån en så grundläggande rättighet som att bli begravd på ett värdigt sätt i kommunen är problematisk. Känslan av att vara en andra klassens medborgare sprider sig snabbt i sådana situationer. Trots att människor har bott här hela eller stora delar av sina liv och betalat begravningsavgift som alla andra blir den sista vilan en fråga om splittring och misstro i stället för ro och värdighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar om ministern ser problemet. Jag upplever hans svar som att han delvis gör det, men är han beredd att vidta någon form av åtgärd för att försöka minska den här typen av problem?

Fru talman! Jag är ändå förvånad över att ministern inte nämner det faktum att man prioriterade om ungefär 750 miljoner från järnvägsunderhåll till vägunderhåll 2023 - på tal om ansvar. Som om det inte skulle ha haft någon effekt på att problemen ökat i Skåne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är också förvånad över att ministern inte nämner debaclet kring yrkesutbildningarna och det faktum att det inte blev några pengar till lokförarutbildningen. En icke oväsentlig del av problemen i Skåne bygger på bristen på lokförare, och det är mycket fokus på vad Socialdemokraterna gjorde eller inte gjorde. Bilden som ministern målar upp av att det inte skulle finnas en plan eller en idé från Socialdemokraterna i frågorna är inte sann. Men ministern har ju också att hantera att allting inte kan hända på en och samma gång utan att man lägger dem i sekvenser.

Det är klart att vi utgick från att vi skulle vinna valet. Det tror jag att också ministern brukar göra.

Tillsammans med de brister som jag har lyft fram tidigare är det tydligt att den skånska järnvägen inte är prioriterad av regeringen, inte heller näringslivet i södra Sverige. Nu får Ikea köra egna bussar eftersom trafiken inte fungerar från södra Skåne upp till Älmhult. I likhet med tågen kommer skåningarna att få vänta på att få en bra politik för Skåne och järnvägen från regeringen.

Fru talman! Infrastrukturministern är väl medveten om att infrastruktur sekvenseras i cykler, det vill säga de objekten hade kommit om vi hade suttit kvar vid makten. Bilden av att allting är sossarnas fel är därför lite beklaglig eftersom det faktiskt är nu under infrastrukturministerns fögderi som det i praktiken kommer att bli nedskärningar på järnvägsunderhållet.

Under den här planperioden kommer 10-15 procent av järnvägsunderhållet, den skuld som finns, att klaras av. Att då stå handlingsförlamad och säga att så blir det, för det har Trafikverket sagt, är inte riktigt rimligt från regeringen. Alla vi som har arbetat med bostadspolitik eller infrastrukturpolitik vet att 5 procents uppräkning i praktiken blir en nedskärning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Någonstans gör ministern det Trafikverket säger till allmän lag. Myndigheten har sagt något, och då är det så. Men enligt grundlagen är det regeringen som styr riket, och då måste man också klara av att styra mot att möta skåningarnas ödmjuka förväntan att tågen ska gå i tid - och att de över huvud taget ska gå.

I regeringens egen proposition konstateras att både resurser och kompetens saknas på Trafikverket för att järnvägsunderhållet ska kunna öka. Likaså är marknaden underdimensionerad och uppenbart dysfunktionell. Det är ett marknadsmisslyckande vi ser framför våra ögon. Kring detta vill ministern ha borgfred - en borgfred uttalad i radio - som skulle innebära att vi låter ett marknadsmisslyckande fortsätta.

Ett av skälen till resursbristen är att man stoppar beslutet. Titta bara på den kommunala sektorn, kommunernas placeringsförutsättningar och den stora förvåning, rädsla och desperation som uppstod i skånska kommuner därför att beslutet pausades.

Ett annat skäl är de besparingar som gjordes på förvaltningsanslagen till Myndighetssverige för 2023. Det drabbade också Trafikverket med neddragningar på kapaciteten.

Ett tredje skäl är vurmen för att privat marknad ska hantera underhållet. Det är ett av skälen till att det privata inte vill investera i underhållsmaskiner. Då är det kanske inte så rimligt att det privata ska sköta underhållet.

Menar ministern att han har något ansvar för att skåningarna inte kommer i tid eller över huvud taget kommer till jobbet, läkarbesök eller släktmiddagar? Finns det någon del där ministern kan säga att här har regeringen brustit? Det blir tröttande att i debatt efter debatt höra att allt är sossarnas fel.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Skåne är, som vi alla vet, porten till Sverige, och en stor mängd av allt gods som kommer till Sverige passerar genom Skåne. Skånska vägar, hamnar och järnvägar får verkligen hela landet att leva.

När Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland står klar 2029 kommer den skånska infrastrukturen att korka igen ännu mer, och i ljuset av detta är regeringens infrastrukturproposition en besvikelse. Från skånsk horisont är det svårt att se vad som blir väsentligt mycket bättre. Pausandet av utbyggnaden av stambanan mellan Lund och Hässleholm var ett dråpslag, dessutom ett helt obegripligt sådant, och behöver ses i ljuset av de satsningar, eller brist på satsningar, som regeringen föreslår på järnvägsunderhållet.

Medan vägunderhållet maxas får järnvägen sitta på läktaren. Vägunderhållet får en höjning med 48 procent, medan vägunderhållet får en höjning med 5 procent. Hade vi socialdemokrater fått igenom vår politik hade höjningen för järnvägsunderhållet varit 27,5 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När man vet att över 6 000 avgångar med Pågatågen, över 1 600 avgångar med Öresundstågen och över 400 avgångar med Pågatågen bara ifrån Hässleholm ställdes in första halvåret 2024 och att ungefär hälften av dessa beror på infrastrukturen blir i alla fall jag nedslagen. Det är helt uppenbart att systemet inte levererar det som skåningarna kan förvänta sig av det.

Därför ställer jag mig frågande till regeringens prioriteringar och brist på handling. Hur kommer det sig att järnvägsunderhållet inte prioriteras mer? Vilket budskap vill ministern skicka till alla skåningar som står och väntar på perrongen mellan bilarna rullar förbi?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Nog är det väl så att regeringen i ett läge när det kommer hit människor som är efterlysta av ICC har att ta ställning till huruvida de ska utlämnas eller inte? Det är inte Sveriges riksdag som agerar domstol, utan regeringen har att fatta ett beslut. Det är den springande punkten.

ICC har i detta fall efterlyst två israeliska ministrar och en Hamasledare. Regeringen kommer att bli tvungen att fatta beslut. Det är det frågan handlar om - inte att någon ska stå här och göra Sveriges riksdag till något slags domstol. Det vet ju utrikesministern. Frågan handlar alltså om hur regeringen kommer att agera vid ett sådant tillfälle. Kommer man att utlämna dem som är efterlysta av ICC?

Den här interpellationen handlar om barn. Det finns en aktör som utrikesministern över huvud taget inte nämner, och det är UNRWA. Knesset har förbjudit UNRWA att agera i Gaza, och det kommer att leda till att hundratusentals barn dör. Det beror på att det inte finns någon annan aktör. Det har bland annat Josep Borrell tydligt stipulerat. Det finns ingen annan aktör med en infrastruktur som kan hantera krisen. Dessutom slår förbudet sönder väldigt mycket av möjligheterna för det palestinska folket att över huvud taget existera. Det var ju därför UNRWA skapades en gång i tiden.

Knesset säger nej till en tvåstatslösning. Det görs i dialog med regeringen. Regeringen anser uppenbarligen att den dialogen är framgångsrik och landar i slutsatser som man tycker är önskvärda. Det innebär att dialogen måste ha lett fram till dessa resultat, annars hade ju regeringen faktiskt agerat med mer än dialog.

Min fråga är alltså återigen om utrikesministern menar att dialogen med Israel är framgångsrik när det gäller att stoppa det internationella domstolen och rättsväsendet kräver.

Herr talman! Jag tackar Azra Muranovic för interpellationen och ministern för svaret.

Detta är folkmord, och det måste upphöra nu. Så säger Amnesty i en rapport om läget i Gaza som kom tidigare i veckan. Organisationen har gått igenom situationen i relation till de konventioner som finns och specifikt tittat på folkmordskonventionen. Precis som många av oss har gjort konstaterar organisationen att det pågår ett folkmord, vilket många av oss har varit oroliga för under lång tid.

Ministern har, som sin företrädare, länge varit tydlig med att det är dialog och arga skrivelser som är vägen framåt för den här regeringen för att få stopp på det elände som pågår i Gaza. Därför vill jag höra hur ministern tycker att dialogen går. Den måste ju anses vara framgångsrik, eftersom ministern och regeringen håller fast vid att metoden - alltså dialog och skrivelser - är tillräcklig.

Över 44 000 personer har aktivt dödats i Gaza. Enligt en nyligen utgiven FN-rapport är 70 procent av dem kvinnor och barn. Hur höga hade dödssiffrorna varit om dialogen hade misslyckats?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I somras kom en rapport om att det totala antalet dödade - alltså inte bara de som aktivt dödats utan också de som dött som en konsekvens av kriget - kan vara upp till 178 000 personer. Det motsvarar 7-8 procent av Gazas befolkning. Hur hög siffran är i dag vet vi såklart inte, men den lär ju vara högre - det kan vi nog sluta oss till. Hur hög tror ministern att den hade varit om dialogen hade varit misslyckad?

ICJ har krävt att de illegala bosättningarna ska upphöra. Bara i juli byggdes 5 300 nya bosättningar, eller bostäder, på Västbanken. Hur många bostäder lyckades dialogen stoppa? Hur många bostäder hade byggts på Västbanken under det här året om dialogen hade varit misslyckad?

ICC har ju efterlyst två israeliska ministrar - Netanyahu är en av dem. Det är högst anmärkningsvärt. Att det ens finns en diskussion i denna kammare om huruvida Sverige skulle följa domstolen och lämna ut Netanyahu är minst sagt beklämmande. Hur många israeliska ministrar hade ICC krävt skulle utlämnas om dialogen nu hade varit misslyckad?

Vi har ju ett åtagande att göra allt vi kan för att stoppa folkmord; det har ICJ sagt. Om det som sker nu är resultatet av en lyckad dialog, hur hade det då, enligt ministern, sett ut om dialogen hade varit misslyckad?

Jag är ärlig i detta. Jag vill verkligen veta varför regeringen menar att dialog och arga skrivelser är en framgångsrik metod för att stoppa saker - och en massaker - i Gaza. Jag förstår det inte.

Återigen: Kan ministern beskriva framgångarna i den lyckade dialogen med Israel när det gäller det som Amnesty nu säger är ett folkmord i Gaza?