Daniel Vencu Öhrlund Castro

Herr talman! Jag tror att det finns otroligt mycket att lära av alla studier som visar följande: Om hälften av befolkningen inte är representerad i en bransch tappar den branschen otroligt mycket kompetens.

Jag tror också, som jag var inne på i mitt anförande och i min replik till Tobias Andersson, att staten kan spela en aktiv roll vad gäller klimatomställningen men också när det gäller att få ett jämställt samhälle. Det är uppenbart att Sverigedemokraterna inte tycker att staten ska ha en aktiv roll när det kommer till att ta bort den ojämställdhet som råder i Sverige.

Men det är bra att Lili André är på tårna, för det som också åsyftades var att det finns underlag när det gäller detta. 93 procent av allt riskkapital går till manliga företag. Det är en sanning. Det är ingenting som man kommer runt. Men det är uppenbart att Sverigedemokraterna inte vill göra något åt detta. Man tycker inte att samhället blir fattigare om kvinnor inte är med och bidrar. Man tycker inte att samhället blir fattigare om inte hela befolkningen får samma möjligheter att vara med.

Det är något som jag tycker att regeringsunderlaget borde ta med sig. Det är detta som Sverigedemokraterna menar. Man tycker inte att staten ska lägga sig i kvinnors levnadsvillkor. Sverigedemokraterna tycker inte att det är ett problem att kvinnor inte är företagare i högre utsträckning. Det tycker jag, och det kanske andra partier i denna kammare också tycker. Men det tycker inte Sverigedemokraterna och Tobias Andersson.

(Applåder)

Herr talman! Det är någonting som Tobias Andersson borde fråga Lili André, för i Lili Andrés anförande fick vi höra att 93 procent av allt riskkapital går till manliga företagare och att det är ett problem. Jag uppfattade att det är någonting som regeringen vill jobba med. Jag tror att regeringen har lite problem här.

Men det som jag tror att Sverigedemokraterna alltid missar är att de inte ser helheten, att de inte ser att det är ett problem att nästan halva befolkningen utesluts från småföretagande och att de inte ser att det finns problem med att vi har ett väldigt segregerat företagande i Sverige.

I mitt anförande pratade jag om innovationer, techidéer och innovativa startups. De kommer genom att vi ger stöd. Men jag tror att det är här någonstans som vi skiljer oss åt. Vi tror att staten ska vara en aktiv aktör när det kommer till företagsamhet, när det kommer till ett aktivt näringsliv och när det kommer till att se till att människor får sina innovationer realiserade. Men det gör inte Sverigedemokraterna. De tycker att företagen ska klara sig själva och vill då främst att kvinnor och utrikes födda ska förbli i segregation och att näringslivet ska bli hälften så rikt.

Det ska bli spännande att höra hur regeringsunderlagets diskussioner går i denna fråga.

Herr talman! Det stämmer att man inte behöver tillföra mer pengar för att de ska jobba med regelförenklingar. Men man behöver inte heller ta bort pengar om man vill att de ska jobba med regelförenklingar.

Jag tror att vi har väldigt olika syn på vad som ger bäst effekt. Jag tror till exempel inte att ett ansvarsutkrävande av oppositionen ger så mycket effekt för svenska företag. Däremot om man sitter i regeringen och skickar regleringsbrev till myndigheter, har ett politiskt ledarskap och har förenklingspolitiska mål som man vill jobba efter uppnår man förändring.

Det som Mats Green försöker göra är att kräva ansvar från oppositionen när det är Mats Greens parti som sitter i regeringen. Jag föreslår därför att Mats Green pratar med sina ministrar och frågar hur detta ska uppnås. Vi har förenklingspolitiska mål. Socialdemokraterna skrev in detta i de regleringsbrev där vi såg att det behövdes regelförenklingar. Men vad tänker Moderaterna göra? Tänker ni införa ett implementeringsråd, och när kommer det?

Herr talman! Jag kan påminna Mats Green om att Sverige under pandemin var det land som klarade sig bäst ekonomiskt. Det är klart att det är väldigt tråkigt att vi har en försämrad tillväxt nu, och jag undrar vad Mats Green och hans kollegor i Regeringskansliet tänker göra åt det. Det får han gärna svara på.

Vad gäller regelförenklingar har vi haft denna diskussion i denna kammare ganska många gånger. Jag kan också påminna om att i regleringsbrevet till bland annat länsstyrelserna skickade den socialdemokratiska regeringen direktiv om att man ska jobba med regelförenklingar på länsstyrelserna. Många av de regler som finns är på lokal och regional nivå. Men vad gör regeringsunderlaget? Jo, man sänker anslaget till länsstyrelserna i stället. Mats Green får gärna svara på hur man ska jobba med regelförenklingar på regional och kommunal nivå om man har mindre pengar att kunna jobba över huvud taget. Det ska bli spännande att se.

När det gäller regelförenklingar har vi också förenklingspolitiska mål som slogs fast 2021 och som mig veterligen alla partier står bakom men som den socialdemokratiska regeringen tog fram. Det är dessa mål som vi ska jobba efter, och det är dessa mål som jag hoppas att regeringen jobbar efter nu när man har regeringsmakten så att man inte bara säger att man ska införa ett implementeringsråd och sedan säger att man har checkat av det från Tidöavtalet. Det måste också få reell effekt.

Herr talman! Det är uppenbart att vi socialdemokrater har en annan syn på näringspolitiken än vad regeringsunderlaget har. Vi har flera reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 4.

Jag skulle vilja stanna vid klimatomställningen och dess möjligheter för Sverige. Den S-ledda regeringen lade fram ett flertal reformer som syftade till att skapa goda förutsättningar för näringslivet att kunna investera i den gröna marknaden. Det har varit nödvändigt för att Sverige ska vara med och bidra till att ställa om globalt, men det har även stärkt svensk konkurrenskraft. Vi socialdemokrater vet att aktiv näringspolitik där stat och näringsliv möter utmaningar tillsammans är det bästa för jobben, tillväxten och Sverige.

Men nu sitter en ny regering vid makten, och från flera partier har det den senaste tiden kommit diverse utspel som inte har fallit väl ut. I det svenska näringslivet är man orolig för långsiktigheten i svensk politik och förutsättningarna för framtida investeringar.

I den gröna omställningen behöver vi även beakta de små och medelstora företagen som står för jobbskapande och de innovativa idéer som kommer att göra oss till ett teknologiskt föregångsland med digitala lösningar som minskar utsläppen.

Därför värnar vi socialdemokrater statens stöd till startups och scaleups för att se till att de kan växa sig konkurrenskraftiga och på så sätt bidra till det gemensamma. En investering i ett litet företag kan så frön som gör att vi senare får skörda frukter med smak av gröna jobb och tillväxt.

Redan 2018 presenterade vi socialdemokrater ett offensivt paket som syftade till att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsnation. Den gröna omställningen skapar nämligen förutsättningar för framtidens välfärd och gör oss som samhälle rikare och bättre.

I EU har Sverige utmärkt sig för att vara en offensiv klimatnation som inte räds omställningen utan ser möjligheterna med den, och vi socialdemokrater har varit pådrivande för de olika offensiva planer som presenterats i bland annat arbetet med Fit for 55, Green Deal Industrial Plan och EU:s gröna giv.

Nu ser vi hur EU inte längre ser Sverige som ett föregångsland i miljö och klimatfrågor utan snarare som bromsklossen i de förhandlingar som äger rum. Det som beslutas på nationell nivå får effekter som senare påverkar arbetet med att ställa om hela Europeiska unionen och på så sätt stärka hela unionens konkurrenskraft. Det är det ansvaret som ordförandeländer behöver bära på sina axlar under sitt sexmånadersmandat.

Inga klimatåtgärder är för små eller betydelselösa i ett läge när vi behöver nå nettonollutsläpp. Industrin behöver ställa om. Människors konsumtion behöver bli mer miljö- och klimatvänlig, transporterna likaså.

Utfallet har blivit något annat i Sverige när regeringen gör det motsatta, för det handlar om att ha en helhetsbild. Man behöver ha en förståelse för näringslivets utmaningar och därefter se över hur vi kan stärka svensk konkurrenskraft och skapa nya jobb. Det är ju det omställningen handlar om: ett ökat välstånd. Ska svenska jobb förbli svenska kan omställningen inte vänta.

Här blir de små och medelstora företagen oerhört viktiga. Vi socialdemokrater har redan gjort en rad insatser för att se till att fler företag skapas. Vi har även sett till att myndigheter är behjälpliga i företagens kontakter med EU.

Staten kan vara en möjliggörare för lönsamma näringar som bidrar till en snabb klimatomställning. Det är därför vi socialdemokrater efterfrågar en särskild satsning i ett tidigt skede av utvecklings- och affärsutvecklingsprocessen på startup- och scaleup-företag med klimat- och miljövänliga lösningar.

Det behövs för att fler ska bidra och för att vi ska få önskad effekt. Genom sådana stöd ser vi till att Sverige tar på sig ledartröjan i klimatomställningen. Vi ser till att svenska företag ligger i framkant. På så sätt vinner vi marknadsandelar, stärker Sveriges konkurrenskraft och bidrar till en stark välfärd.

Det gäller nämligen att våga satsa Sverige ur krisen, visa på ledarskap i internationella sammanhang och vara lokomotivet i den gröna omställningen. Det är tråkigt att detta inte har blivit fallet under det svenska ordförandeskapet, ett ordförandeskap som hade kunnat innebära att det är Sverige som sätter agendan för Fit for 55, harmoniserar framtida regler som kommer att gälla i EU och ser till att det svenska näringslivet blir utgångspunkten i EU:s klimatförhandlingar.

Vi behöver satsa oss ur krisen. Staten, näringslivet och civilsamhället ska alla genomföra omställningen för hela Sverige. Alla behövs, och alla ska med!

Herr talman! Då ska jag alltså förstå att Sverigedemokraternas ingång - alltså det största partiet i regeringsunderlaget - är att näringslivet ska lämnas helt själv i klimatomställningen. Staten ska inte investera några pengar i klimatomställningen - eller är det staten som ska göra klimatomställningen och inte de privata företagen? Det får Tobias Andersson också gärna svara på.

Det Sverige har gjort är fantastiskt. Vi har fler gröna företag än någonsin. Det finns problem som behöver lösas med klimatomställningen, det förnekar jag inte. Det finns problem som vi behöver ta oss an, men vi behöver ta oss an dem tillsammans. Antingen tar man sig an dem genom att ha på sig en ledartröja och vilja lösa dem eller så fastnar man i att problematisera saker utan att komma med några som helst lösningar. Det är det som sker nu.

Det som sker är att dessa startups, som står för en stor del av den stärkta svenska konkurrenskraften framför allt när det kommer till techområdet och digitaliseringen, kommer att lämnas helt själva, för enligt Tobias Andersson ska staten inte ha en aktiv roll i den omställning som vi ska göra - eller om det är så att staten ska göra den själv helt utan näringslivet.

Vad vill då Sverigedemokraterna göra för att investera Sverige ur klimatkrisen - om man nu tror på att en sådan existerar? Vad har Sverigedemokraterna för politik för att främja nya innovativa idéer som snabbar på klimatomställningen men framför allt stärker Sveriges konkurrenskraft? Eller ses alla företag som bidrar till klimatomställningen - av vilka väldigt många får stöd, inte bara i Sverige utan i hela världen - som bidragstagare?

Herr talman! Vi socialdemokrater vet att aktiv näringspolitik gör skillnad. Sedan 2014 har industrin fått ett rejält uppsving, och det är tack vare starkt ledarskap och färdriktningen att Sverige ska dra nytta av den klimatomställning vi står inför. En viktig del av klimatomställningen är olika techbolag och startups som bidrar till en snabbare klimatomställning och digitalisering, något som stärker svensk konkurrenskraft. Den socialdemokratiska regeringen skapade flera stöd för småföretag att söka, bland annat via Vinnova och Almi Invest, och startade rikskapitalbolaget Saminvest.

Nu skriver Sverigedemokraterna i sin kommittémotion att de vill begränsa möjligheten till finansiering för det de kallar bidragsentreprenörer. Då måste jag fråga: Vad menar Sverigedemokraterna med det? Vilka företag är det som inte ska få stöd? Näringslivet säger själva att utan statligt stöd blir det inga startups. Ska de alltså försvinna? Eller snarare: Ska svenska startups missgynnas när andra ger dem stöd? Och hur görs definitionen av en bidragsentreprenör - är det friskolor som använder statliga pengar för att köpa våffelstugor som åsyftas? Är det enbart småföretag eller är det också stora företag som kan vara sådana här bidragsentreprenörer? Det skulle jag vilja ha svar på, herr talman.

Herr talman! Jag kan väl börja med att säga att Mats Green har deltagit i åtminstone två debatter i denna kammare där socialdemokrater har sagt att Socialdemokraterna visst är positiva till att det byggs ny kärnkraft där det i dag finns kärnkraft och till att behålla den kärnkraft som finns kvar. Jag tror att Mats Green till och med har fått det svaret i Agenda. Det har varit tydligt.

Det är svårt att inte undra vad som egentligen händer i Tidölaget. Näringslivet vill ju ha långsiktiga förutsättningar för sina investeringar, och detta behövs för att stärka Sveriges konkurrenskraft. För att företagen ska veta att de kan få stöd för sina investeringar behöver vi bland annat se till att vi tillgodoser det elbehov som detta medför. Senast i den förra debatten i miljö- och jordbruksutskottet hörde vi åter om problem med den havsbaserade vindkraften kopplat till fisket.

Jag påstår inte att du stöttar Sverigedemokraternas kommittémotion fullt ut, Mats Green, men med tanke på att ni bygger ett regeringsunderlag tillsammans är det ändå intressant när det gäller det som Sverigedemokraterna kallar bidragsentreprenörer, alltså de idéer och innovationer som får stöd av myndigheter som Vinnova. Vad tycker Moderaterna om detta? Ska de också försvinna, eller ska staten inte lägga en krona på klimatomställningen? Detta är relevanta frågor som näringslivet nu också ställer.

Jag tycker att Tidölaget är svaret skyldigt, framför allt Moderaterna, som ska vara ett näringslivsvänligt parti. Hur ska Moderaterna se till att investeringarna stannar i Sverige? Kommer startups och scaleups att få mindre stöd? Sverigedemokraterna vill ju minska stödet till Vinnova ganska mycket, vilket har varit tydligt i ganska många år. Vad tänker Moderaterna göra för att skapa förutsägbarhet och långsiktighet för näringslivet?

Herr talman! Det var mycket information från Mats Green och mycket om att det inte är lönsamt, eller företagsvänligt, i socialdemokratiska kommuner. Mig veterligen satsar de stora industrierna mest i socialdemokratiska kommuner uppe i norr, men det kanske inte Mats Green vet om.

Hur som helst: Bara sex månader efter regeringsbildningen har vi kunnat se ganska stora sprickor i Tidölaget. I många debatter hör vi hur regeringsföreträdare säger att detta är första gången på väldigt länge som Sverige har en riksdagsmajoritet bakom regeringens förslag, men det är nästan ett komiskt påstående när det inför ganska öppen ridå bråkas om elförsörjningen och de industrisatsningar som sker i vårt land.

Sverigedemokraterna är ju det största partiet i regeringsunderlaget. De är ganska tydliga med att de inte vill att staten ska vara en bidragande aktör i industrisatsningarna i bland annat norra Sverige. Där försvinner Moderaternas majoritet i denna kammare ganska fort - det är faktiskt nästan hälften av underlaget som försvinner.

Hur ska Moderaterna se till att investeringar som har gjorts och planerats stannar respektive hamnar i Sverige? Det kan ju inte ha undgått någon att framtidens marknad är grön. Antingen leder man det arbetet, eller så behöver man anpassa sig efter andra länder och marknader. Jag tycker såklart att det är bättre att leda, men vad tänker Moderaterna? Hur ska dessa etableringar ske när det uppenbarligen inte finns en majoritet för det i regeringsunderlaget?

Fru talman! Det måste vara väldigt lyxigt att vara riksdagsledamot och inte företagare och därför inte inse att det är väldigt många av de saker som jag rabblade upp som verkligen har haft inverkan, och företagarna är nöjda med att den förra regeringen har tagit till vara digitaliseringens möjligheter. Men det är klart att om man inte befinner sig ute i verkligheten särskilt ofta är det kanske svårt att ta vara på den informationen.

Jag är stolt över vad vi genomförde under de åtta år som vi satt vid makten, och jag önskar att vi hade kunnat göra mer. Men nu är det inte jag eller mitt parti som sitter vid makten, utan det är Tobias Andersson som i praktiken styr den här regeringen, så det är ju fritt fram att säga vilka regler som ska förenklas.

Just nu sker ingenting på området, och apropå EU: Sverige är ordförandeland i EU, men vi har inte hört ett enda förslag från regeringen vad gäller regelförbättringar på EU-nivå. Vi har inte hört ett enda förslag från något av statsråden när vi har suttit på utskottsmötena, där de redogör för hur EU ska jobba med regelförenklingar.

Detta är någonting som Tobias Andersson borde ta tag i snarare än att försöka utkräva svar från mig som sitter i opposition. Det är ändå en väldigt märklig strategi om man vill uppnå förändring.

Fru talman! Jag kan nämna några. Länsstyrelserna fick i regleringsbreven för 2022 i uppdrag att arbeta med sin regeltillämpning för att underlätta för företag. I den förra regeringens livsmedelsstrategi var ett av de tre områdena regelförenkling. Ett antal utredningar tillsattes som Sverigedemokraterna i sin kommittémotion lyfter fram som positiva, och man vill se att de förslagen kommer till riksdagen snabbt. Och i EU, där mycket av regelkrånglet finns, drev den förra regeringen på för ett enhetligt patentskydd inom EU, som nu kommer att börja gälla. Detta är bara en del av de olika saker som man gjorde.

Men jag tror att vi kan ha olika bilder av vad regelförenklingar och regelförbättringar innebär. Jag står och rabblar upp vad vi konkret gjorde, men mig veterligen har det inte kommit något konkret från vare sig Tobias Andersson eller regeringspartierna om vilken regel som kommer att tas bort. Det brukar oftast pratas om volymmål och om hur många procent som ska avskaffas, men det är ingenting konkret. Ledamoten får gärna säga vilken regel som ska tas bort och på vilket sätt man ska underlätta under denna mandatperiod. Det är inte Socialdemokraterna som styr längre. Det är Sverigedemokraterna tillsammans med regeringspartierna som gör det.

Fru talman! Små och medelstora företag är viktiga och avgörande för att människor ska få sitt första jobb.

För att små och medelstora företag ska kunna växa och frodas behöver politiken skapa förutsättningar för att de ska kunna göra det. Större företag får ofta politikens uppmärksamhet medan det kan vara svårt för exempelvis en pizzabagare att få politiken att fokusera på dennes problem. Småföretagen står för fyra av fem arbetstillfällen i Sverige, och därför behöver vi se till att det finns förutsättningar för småföretagen att utvecklas och fortsätta att erbjuda människor arbeten.

Vi socialdemokrater vet att staten och näringslivet i vissa avseenden behöver stå varandra nära för att tillsammans se till att innovationer, jobb och tillväxt främjas och att Sveriges konkurrenskraft stärks. Den socialdemokratiskt ledda regeringen arbetade aktivt med dialoger ihop med näringslivet för att se vilka förändringar som behövde ske på sektoriell nivå, exempelvis genom att minska den administrativa bördan för företag över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Under ledning av den socialdemokratiskt ledda regeringen gjordes flera förändringar för att ta vara på digitaliseringens möjligheter för att förenkla kontakten med myndigheter. I dag är företagare runt om i landet betydligt nöjdare med exempelvis Skatteverket än vad de var för exempelvis tio år sedan. Förordningen 1264 från 2018 om förenkling genom digitalisering gav effekt.

Fru talman! Som jag tidigare varit inne på skapas fyra av fem jobb i småföretag, och det är även dessa företag som drabbas allra hårdast av regelkrångel. Därför är det en viktig arbetsmarknadsåtgärd att se till att undvika onödigt regelkrångel för dessa företag. Men politiken behöver vara lyhörd gentemot näringslivet och förstå problemet innan man hoppar på lösningen, något som den här regeringen kan lära av. Det är lätt att säga "ta bort regelkrångel, en regel in, två regler ut" eller att lova regelförenklingar utan att konkretisera vad det innebär.

Denna regering har tillsammans med Sverigedemokraterna lovat i Tidöavtalet att den administrativa bördan för företagen ska minska. Men trots att utredningsförslag är färdigpackade på näringsdepartementet eller Klimat- och näringslivsdepartementet, som det numera heter, har inget förslag lämnats till riksdagen.

Vi socialdemokrater gjorde mycket för att främja regelförbättringar som har verklig effekt för företagare runt om i Sverige. Det tillsattes ett antal utredningar för att komma till rätta med regelkrångel för företagen. Och den nuvarande majoriteten vill gärna se utredningsförslagen komma på plats. Jag tänker exempelvis på mikroföretagsutredningen och på utredningen om ett förbättrat trygghetssystem för företagare.

Det är viktigt att företagares verksamhet inte missgynnas på grund av onödigt regelkrångel, men lika viktigt är det att det ska vara enkelt att vara trygg som företagare. Många företagare passar inte in i de mallar som i dag finns uppbyggda för regler om sjukpenninggrundande inkomst. Det behöver bli ändring på det.

Flera av de förslag som presenterades var den S-ledda regeringen positiv till. De ligger också på näringsdepartementet och på den nuvarande regeringens bord. Flertalet av dem borde ha presenterats och till och med varit på plats. Det är beklagligt att detta inte gjorts.

Fru talman! Det går inte att prata om regelförenkling eller förbättring utan att nämna den gröna omställningen. Vi har i dagsläget en situation där näringslivet kraftsamlar för att se till att Sverige är det land som ligger i framkant vad gäller omställningen. Detta bidrar till att stärka svensk konkurrenskraft och till att vi fortsatt är en klimatnation med rykte om hållbarhet och kvalitet. Det är värt att nämna att många av de regler och krav som vi har i Sverige även bidrar till företagens konkurrenskraft. Lyckas du i Sverige lyckas du i hela världen.

Nästa sektoriella regelförbättring handlar om tillstånd för energislag som blir snabbare och enklare, minskat regelkrångel för att gynna gröna näringar och satsningar på företagarnas trygghet för att fler ska vilja bilda företag och bidra till Sveriges konkurrenskraft.

Jag tror att man behöver närma sig frågan strukturellt. Därför är jag väldigt glad för de förenklingspolitiska målen från 2021: Regelverken ska utgå från proportionalitet. Kostnader för svenska företag som följer av regler ska minska som andel av bnp. Handläggningstiderna ska bli kortare och mer transparenta. Myndigheters bemötande av företag ska vara företagsanpassat. Andelen tjänster som är digitala ska öka för att förenkla kontakten med myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Regelförenklingsarbetet behöver nu tas vidare utifrån de mål som regeringen beslutade om 2021. Lagstiftningsarbete och myndigheternas regelgivning behöver förbättras, inte minst genom bättre konsekvensanalyser. Regler ska vara proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Även service, bemötande och korta handläggningstider är av stor betydelse för ett konkurrenskraftigt företagsklimat.

Genom att förstå sig på företagens utmaningar och se på vilket sätt systemen kan förbättras för både företag och samhälle får vi starka företag som bidrar till en stark svensk konkurrenskraft och ett gott företagsklimat. För att göra detta på bästa möjliga sätt är det viktigt att Sverige är en stark röst i EU vad gäller regelförbättringar. Genom att förenkla, modernisera och få bort regelkrångel i EU kan vi se till att svenska företag blir konkurrenskraftiga.

Sverige är nu ordförandeland i EU och har chansen att harmonisera när det gäller regelkrånglet i EU för att underlätta för såväl svenska som andra europeiska företag i ett läge där de behöver stärka sin konkurrenskraft. Men hittills har det dessvärre inte presenterats något konkret vad gäller regelförenkling i EU. Vi kan bara hoppas att regeringen tar tillfället i akt när ordförandeskapet nu löper mot sitt slut.

Ett viktigt perspektiv för oss socialdemokrater är den ekonomiska tryggheten för landets småföretagare. De är i ett hårt ansatt läge. Det är regelkrångel vad gäller till exempel konkurser av företag och sjukpenninggrundande inkomst. Detta behöver bli bättre. Den socialdemokratiska regeringen hade en rad förslag för att underlätta när det gäller systemen för sjukpenninggrundande inkomst för småföretagare. Man kan bara hoppas att denna regering väljer att gå vidare med de förslagen.

Fru talman! Denna regering behöver fortsätta på den inslagna vägen och genomföra de regelförbättringar som krävs men även lyssna till hela näringslivet för att skapa ett bättre företagsklimat i hela Sverige. Digitaliseringens möjligheter behöver bättre tas till vara så att man kan förbättra servicen i den statliga förvaltningen. På så sätt skapas en regelförenklingspolitik som utgår från företagens behov och som bidrar till att stärka hela det svenska samhället.

Jag står såklart bakom alla socialdemokratiska reservationer, men i brist på tid yrkar jag bifall bara till reservation 1 om mål för förenklingspolitiken.

(Applåder)

Herr talman! Jag kanske missminner mig, men jag har för mig att ledamoten Andersson själv sa att han tog upp saker i sitt anförande som inte rörde detta beredningsområde. Det är ju fritt fram att ta upp vilken fråga som helst.

Vi pratar ju om regelförenklingar för företag, vilket jag hoppas innebär sådant som gör livet enklare för företagare i Sverige. Jag begriper inte vad som kan vara viktigare än att lösa frågan när företagen får sitt elstöd utbetalt. Ledamoten hade två minuter på sig i sin replik till mig, men inte ett svar kom om elstödet. Senast i dag var ledamoten, som han själv konstaterade, på Regeringskansliet, och uppenbarligen lyftes inte den här frågan.

Regelförenklingar i all ära, men om ledamoten bryr sig om att underlätta för företagen bör han vara på Regeringskansliet dag ut och dag in och kräva besked. Men det görs inte, och företagen får inga besked. Fler och fler företag riskerar att gå i konkurs. Resultatet blir sämre svensk konkurrenskraft i ett läge där vi behöver stärkt svensk konkurrenskraft.

Anledningen till att jag tar upp detta är att misslyckandet med elstödet inte bara är regeringens misslyckande utan lika mycket Sverigedemokraternas misslyckande. Man försöker fly undan ansvaret, men det går inte. Man har tjänstemän på Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Jag frågar igen: När kan vi få ett besked? Men än viktigare: När kan företagen få ett besked om när elstödet kommer att vara utbetalt? Det är den enskilt viktigaste frågan för företagen i dag; det är fritt fram att fråga dem.

Och apropå att vara det populäraste partiet bland företagarna: Om man inte tar itu med den här frågan kommer man förmodligen inte att vara det i nästa val. Jag tror inte att man kommer att vara det, för uppenbarligen är detta inte en prioriterad fråga. Inte ett svar fick jag från ledamoten Andersson.

Men jag frågar igen: När kan företagarna förvänta sig att få pengar för de höga elpriser som har varit?

Herr talman! Tack, ledamoten Andersson, för anförandet! I Sverige har vi ett relativt gott företagsklimat, men förbättringar kan alltid göras - förbättringar som gör att våra företag är konkurrenskraftiga och bidrar till nya arbetstillfällen och svensk välfärd.

Men vi har en situation där flera företag har gått i konkurs. År 2022 var ett dystert år för företagarna i Sverige, med höga elpriser och en sviktande världsekonomi.

Regeringen har misslyckats med att hjälpa de här företagen, och inte ett ord har hörts från Sverigedemokraterna om detta. Men Sverigedemokraterna har tjänstemän på Regeringskansliet som jag utgår ifrån att man har kontakt med. Som ledamoten Andersson själv sa var han och andra senast i dag på Regeringskansliet och diskuterade frågor tillsammans med statssekreterarna på politikområdet.

Jag undrar om han där har tryckt på för att påskynda processen gällande elstöd till företagen. Vi kan stå här och prata om regelförenklingar och låtsas som att elpriserna inte är det som är den enskilt största orsaken till att företagarna har det svårt i dag och den enskilt största orsaken till att företag går i konkurs. Men det är verkligheten.

Min fråga till ledamoten är om han har något besked. Han var ju senast i dag på Regeringskansliet. När kan företagen förvänta sig att ett elstöd blir utbetalat? För att vara tydlig: När kommer pengarna till företagarna? Om ledamoten vill göra livet enklare för företagen i dag, herr talman, är detta den enskilt viktigaste frågan att ta itu med.

Herr talman! Det är ganska symtomatiskt för regeringen att man säger en sak före valet och någonting annat efter valet. Det är också väldigt typiskt för Moderaterna och borgerligheten att man säger att man ska förenkla reglerna, men man är inte tydlig med vilka regler som ska förenklas.

Även om regeringen inte har suttit vid regeringsmakten tillräckligt länge har halva ordförandeskapet gått. Jag hoppas att ledamoten själv inser att det är nu man har chansen att verkligen harmonisera regelkrånglet i EU och få ett svenskt perspektiv på regelförbättringarna.

Det torde vara prioriterat att använda sig av ordförandeskapet för att genomföra regelförbättringar. Regeringen har inte suttit vid makten länge, som jag har varit inne på. Men vad tänker Moderaterna göra med ett ordförandeskap som nu går mot sitt slut?

Just nu är det mycket prat men extremt lite verkstad. För Ulf Kristersson är det uppenbarligen inte tillräckligt prioriterat med regelförbättringar för små och medelstora företag. Det osar ännu av ett löftessvek från Moderaterna. Men ledamoten har en chans till att kunna vara väldigt specifik om vilka regelförbättringar som man jobbar med när Sverige nu är ordförande i EU.

Herr talman! Många av de regler som föranleder krångel och bidrar till ett försämrat företagsklimat i Sverige är EU-lagar och EU-regler som inte alltid faller väl ut i verksamheten för exempelvis små och medelstora företag. Socialdemokratiska regeringar har gjort vissa ändringar med det mandat man haft i regeringsställning och försökt påverka EU att lätta på och förbättra vissa regler. När vi satt vid makten var dock Moderaterna snabba med sin kritik om att vi inte gjorde tillräckligt för att underlätta för små och medelstora företag vad gäller regelkrångel.

Men nu sitter ju Moderaterna vid makten, herr talman. Dessutom har man ordförandeskapet i EU, som 90 procent av regelkrånglet kommer från, för att citera ett antal ledamöter från Moderaterna. I statsministerns prioriteringar inför ordförandeskapet nämndes regler endast en gång, och det var i förhållande till fordonsindustrin, inte till de små och medelstora företagen som ledamoten lyfte fram i sitt anförande. Hur tänker Moderaterna använda sig av ordförandeskapet för att minska regelkrånglet i EU? Kan svenska företagare förvänta sig regelförbättringar under det svenska ordförandeskapet?

Fru talman! Det är inte för att den här regeringen är så överens som Svenskt Näringslivs vd kände ett behov av att skriva en debattartikel i går i Dagens industri om att vi ska sluta med det kulturkrig som förs av regeringens samarbetspartner och ingen annan.

Läget är akut, och vi kan inte ha fyra förlorade år för att gynna Ebba Buschs regeringsunderlag. IPCC och Klimatpolitiska rådets rapporter tar vi på största allvar, och det är bråttom nu. Regeringen behöver ta ansvar för situationen. Just nu ser regeringen på medan Sverige blir förpassat till avbytarbänken i fråga om den gröna omställningen. Man har tagit av sig ledartröjan och i stället fått på sig en tvångströja ditsatt av Sverigedemokraterna.

Det jag försöker säga är att vi är flera partier här i kammaren som är överens om att vi behöver genomföra den här omställningen, men uppenbarligen är inte det största partiet i regeringsunderlaget det. Näringslivet behöver veta om det ska byggas vindkraft eller inte. Svenska folket vill veta om regeringen tänker ta sig an den gröna omställningen och vara en del av lösningen eller om man tänker vara bromsklossen. Kommer framtidens jobb att finnas i Sverige, eller kommer svenska arbetare att behöva se sina jobb flytta utomlands?

Just nu har regeringen inte svar gällande ett enda av dessa orosmoln. Man valde att gå ut offensivt i valrörelsen och bidra till ett misstänkliggörande mot omställningen, och nu styr man på nåder av Sverigedemokraterna, som tycks fortsätta detta absurda kulturkrig. Varenda satsning som regeringen har presenterat har Sverigedemokraterna varit emot. Ta exempelvis Klimatklivet, som nu framställs som en stor klimatsatsning men som i servettskissbudgeten 2018 ströks helt och hållet av Moderaterna och Kristdemokraterna. Regeringen har ingen klimatpolitik, och man har ingen industripolitik. Varenda satsning är socialdemokratiska satsningar som man nu slåss om att ta åt sig äran av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är bra att regeringen inser att Socialdemokraterna har bra politik, men då kanske regeringen ska sluta lyssna på klimatförnekarna i Sverigedemokraterna och i stället göra ett handslag med oss för att säkra gröna investeringar i Sverige.

Om Reinfeldts ord om en industri som är "basically gone" inte ska bli verklighet behöver regeringen agera och öka takten i omställningen. Näringslivet behöver inte Ebba Buschs välvilja eller ambitioner - man behöver statsrådets handlingskraft!

(Applåder)

Fru talman! Jag håller väl med om att vi möts i ambitionerna i denna kammare. Problemet tycks vara att ni inte gör det i Regeringskansliet.

Jag förstår att statsrådet slår sig för bröstet för regeringens politik, men problemet är väl att ingen annan gör det. Näringslivet, facken och Klimatpolitiska rådet är bara några av dem som inte heller ser nyttan med den politik som nu förs och som är ganska oroade för framtiden. Det är egentligen inte så konstigt.

Det började med en valrörelse där det enda regeringsunderlaget hade gemensamt var att man ville få bort Socialdemokraterna från makten. Man saknade helt enkelt en politisk färdriktning. Klimatskepsis och någon form av kulturkrig mot vindkraften var kanske det närmaste en färdriktning som man kom.

Jag väljer att citera Ebba Busch i valrörelsen: Säg nej till de stålskogar av vindkraftverk som tvingas på svenskarna och som förstör vår natur.

Moderaterna kampanjade i hela Skåne mot vindkraften. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kompletterade med att säga: Vårt behov av vindkraftsel är inte så stort i dag. Och sedan kompletterade han med: Det finns ingen anledning att skynda på ny vindkraft.

En vindkraftsvän behöver också vara en kärnkraftsvän, men frågan är om regeringen tycker att en kärnkraftsvän också behöver vara en vindkraftsvän. Det kanske statsrådet behöver fundera på.

Det var bra att verkligheten kom och spökade när statsrådet Ebba Busch installerade sig i Regeringskansliet och att statsrådet helt plötsligt blev positiv till vindkraftverk och blev stressad över att regeringen uppfattades som vindkraftskritisk. Men är det konstigt?

Jag tror att jag talar för hela Sverige när jag säger att det var positivt att verkligheten kom och spökade i Regeringskansliet. Men det är ett till spöke som vandrar omkring där: Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag citerar Oscar Sjöstedt från Sverigedemokraterna: Nu sitter vi i förarsätet. Det gällde alltså Sverigedemokraterna. I samma intervju redogör Oscar Sjöstedt för att han egentligen vill ta bort all vindkraft.

Här någonstans uppstår det stora frågetecken vad gäller regeringens inställning till den gröna omställningen. En viktig förutsättning för att genomföra den gröna omställningen är att man snabbt bygger ut vindkraften. Kommer det att ske - ja eller nej?

I USA har Bidenadministrationen bestämt sig för att investera närmare 369 miljarder dollar i den gröna omställningen. Den indiska staten har bildat gröna fonder för att främja gröna investeringar i landet. EU gör sig redo med green industrial plan, som ett led i Fit for 55-arbetet och för att stärka EU:s konkurrenskraft och se till att gröna investeringar hamnar i EU.

Hela världen inser att framtiden är grön. Och vi behöver investera oss ur denna kris tillsammans. Jag tror nog att alla förstår det - förutom de som styr regeringen, nämligen Sverigedemokraterna.

Vi socialdemokrater är redo att ta ansvar för jobben och klimatet. Frågan är om regeringen är det. Uppenbarligen har inte regeringen en samarbetspartner som bryr sig om Sverigebilden eller svensk konkurrenskraft. Man bryr sig bara om att polarisera för att få makt. Men vår dörr står öppen. Vi behöver lösa denna kris tillsammans och ge näringslivet långsiktiga förutsättningar som de kan basera sina investeringar på.

Ebba Busch får gärna svara på om hon är redo att tillsammans med övriga partier i denna kammare gå näringslivet till mötes och se till att vi gör Sverige till en världsledande grön nation eller om hon hellre sitter kvar i knät på klimatförnekande sverigedemokrater.

Fru talman! Ebba Busch redogör för att den gröna omställningen är ett av de prioriterade områdena för den här regeringen. Det är välkommet att regeringen ser utmaningarna med konkurrenskraften, jobben och klimatet och vill ta sig an dem. I svaret på min interpellation menar energi- och näringsministern att närings, energi, klimat- och miljöfrågor hör tätt ihop och att regeringen kommer att vara en offensiv partner i omställningen. Men det enda konkreta statsrådet kan peka på är att regeringen har startat det nya superdepartementet. Innehållsmässigt är det oklart vad det innebär.

Näringslivet har insett att framtiden är grön, och nu behöver politiken leverera viktiga beslut för att ge förutsättningar för den omställningen. Medan resten av EU och USA gör allt för att accelerera in i den gröna marknaden har vi i Sverige redan gjort en stor del av det arbetet. Svenska företag är världsledande i grön teknik, och det har skapat fantastiska möjligheter för Sverige. Jobb, kvalitet och stärkt konkurrenskraft är några av de positiva faktorer som kommer med den gröna omställningen. En aktiv näringspolitik från tidigare S-ledda regeringar har gett resultat i form av 400 000 nya arbetstillfällen i Sverige och att Sveriges bnp spås öka med 520 miljarder kronor.

Det är positivt att regeringen vill satsa på den gröna omställningen och fortsätta på den redan inslagna vägen. Men vad betyder det?

Fru talman! Den kritik som regeringen har fått från Klimatpolitiska rådet kan inte ha undgått statsrådet. Där slås det fast att regeringsbeslut på olika områden bidrar till att öka Sveriges utsläpp, vilket påverkar bilden av Sverige som en klimatnation. Om inte regeringen levererar viktiga reformer i närtid vad gäller kortare tillståndsprocesser för vindkraften och andra främjande insatser för omställningen riskerar vi att tappa viktiga investeringar.

Det kan inte komma som någon överraskning för statsrådet att näringslivet och vi i oppositionen är oroade för den gröna omställningen när till exempel Sverigedemokraterna uttryckt sig skeptiskt till enskilda projekt inom den gröna marknaden och gjort uttalanden som är kritiska mot vissa kraftslag.

Därför står vi här i kammaren i dag. Statsrådet kan redogöra för regeringens politik och ambitioner. Men vad betyder det egentligen? Vad betyder det när regeringen inte har med sig dem som i själva verket styr regeringen? Sverigedemokraternas utspel ihop med regeringens politik, där miljö- och klimatpolitiken får ta stryk till förmån för förslag sprungna ur klimatskepsis, gör att Sveriges omställning är hotad. Den går nämligen inte att genomföra utan en aktiv regering som skapar förutsättningar för jobb och tillväxt. Det går inte att göra omställningen om inte regeringen har ett genuint engagemang för att stärka svensk konkurrenskraft och tillsammans med andra EU-länder ser till att vi är en del av lösningen i den kris vi befinner oss i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men i dagsläget är det svårt att se vad regeringen vill med den gröna omställningen. I svaret på min interpellation var det en rad ambitioner men ingenting konkret. Det konkreta vi har är att Klimatpolitiska rådet slår fast att för första gången på 20 år bidrar politiska beslut till att öka utsläppen i Sverige. Det andra konkreta vi har är att regeringen styrs av Sverigedemokraterna, som inte vill ha någon omställning.

Jag frågar igen: Vad gör regeringen för att säkra att näringslivets gröna investeringar fortsättningsvis placeras i Sverige, och vad ämnar statsrådet Ebba Busch göra inom ramen för sitt beredningsområde för att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen?

Fru talman! Det har varit många turer kring det elstöd som nu betalats ut till hushållen. Regeringen har använt sig av Försäkringskassan för att betala ut detta efterlängtade stöd - som inte kom den 1 november.

Likt ledamoten Wärnick undrar jag över det som rapporterats i veckan om att enskilda näringsidkare har fått elstöd för sin privata konsumtion när de haft samma elabonnemang för sin verksamhet.

Vi fick inte svar på hur regeringen förhåller sig till de statsstödsregler som finns. Det behöver bli ordning och reda om det.

Därför frågar jag ansvarigt statsråd Anna Tenje hur regeringen tänker lösa oklarheter om skatter och statsstöd efter det att ett antal företag som drivs som enskild firma fått elstöd för sina privata hushåll.