Fru talman! Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vad regeringen gör för att säkra att näringslivets gröna investeringar fortsatt placeras i Sverige samt vad jag ämnar göra inom ramen för mitt beredningsområde för att skapa långsiktiga förutsättningar för den gröna omställningen.

Svar på interpellationer

Jag vill börja med att redogöra för regeringens utgångspunkter i detta arbete. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb och växande företag. Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från riksdagens klimatmål. I enlighet med det långsiktiga målet ska Sverige senast 2045 ha nettonollutsläpp. Bortom 2045 ska utsläppen vara nettonegativa. Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning och att vi når våra mål. Detta skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att också lyckas på globala marknader.

Närings, energi, klimat- och miljöfrågor hör tätt ihop. Som statsministern sa i regeringsförklaringen ser vi det svenska näringslivet som ett drivhus för välstånd och innovation och numera också som en viktig miljörörelse - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Det är mot bakgrund av detta som regeringen valde att skapa det nya Klimat- och näringslivsdepartementet, där näringslivs, klimat- och energifrågorna samlats på ett och samma så kallade superdepartement. Det nya departementet visar tydligt regeringens ambition och att frågorna är tätt sammankopplade. Regeringen är redo att vidta åtgärder för att klimatomställningen ska kunna genomföras på ett effektivt sätt.

Vi har också sagt att regeringen kommer att vara en offensiv partner i arbetet. Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Svensk konkurrenskraft ska värnas. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Med utgångspunkt i Sveriges utsläpp i relation till omvärldens är det viktigt att även ha ett globalt perspektiv.

Som exempel vill jag nämna att norra Sverige har gyllene möjligheter att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer som kan gynna nordligaste Sverige, hela landet och i förlängningen hela Europa. De norra regionernas tillgångar på älvar, malm och skog är basen för omställningen som skapar jobb och konkurrenskraft och stärker förutsättningarna för ett gott liv för människorna som bor och verkar här. Med ett nyinrättat departement som kopplar ihop klimat, energi och näringsliv kommer regeringen att accelerera den gröna omställningen. Det innebär bland annat att regeringen tar fram en strategi för norra Sverige. Strategin kommer att vara holistiskt långsiktig och främja den gröna nyindustrialiseringen.

Regeringens syn är att näringslivets konkurrenskraft bäst gynnas med lika spelregler inom den gemensamma marknaden. Det är också viktigt att vi agerar nationellt för att näringslivets gröna investeringar ska vara livskraftiga och hållbara, bidra till klimatomställningen samt skapa en förstärkt försörjningsförmåga och minskad sårbarhet i samhället.

Regeringens omläggning av klimatpolitiken syftar till att skapa förutsättningar för att senast 2045 ha nettonollutsläpp samtidigt som vi stärker svensk konkurrenskraft. God tillgång på fossilfri energi är en viktig förutsättning. Regeringen kommer därför att ta fram och genomföra konkreta politiska förslag som löser Sveriges viktigaste samhällsproblem genom att återupprätta ett fungerande elsystem med ökad elproduktion och låga elpriser samt möjliggöra en effektiv klimatomställning.

Förutsättningar för planerbara fossilfria kraftslag ska förbättras för att öka produktionen av fossilfri el. Hushåll ska få rimliga och förutsebara elpriser. Företag ska växa och anställa fler. Inom klimatpolitiken förbättras förutsättningarna för att industrin och transporterna ska kunna ställas om och därmed bidra till Sveriges effektiva klimatomställning. Det sker bland annat genom en effektivisering av styrmedel och stöd, satsningar på ny teknik och färre administrativa hinder. En ökad elproduktion i Sverige möjliggör för att industri som ställer om från fossil energi till fossilfri el kan etableras i Sverige, vilket skapar fler jobb, ökar tillväxten, stärker välfärden och minskar de globala utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen lägger nu om energi, närings- och klimatpolitiken. Vår politik kommer att stärka investeringsviljan i Sverige, inte minst vad gäller ny teknik och fossilfri energi.

Fru talman! Den här regeringen gör vad som krävs för att stärka näringslivets och Sveriges konkurrenskraft samtidigt som vi når klimatmålet för 2045. Fossilfrihet och konkurrenskraft går hand i hand.

Sverige har på många sätt verkligen lyckats svara på denna så kallade million dollar question: Går det att ha en stark välfärd och ekonomisk tillväxt samtidigt som man tar klimatfrågan på stort allvar och samtidigt som man leder den gröna omställningen? Svaret är ja.

Jag skulle vilja plussa den förra regeringen och Socialdemokraterna för att vi möts i många av dessa ambitioner och möts i den övergripande målsättningen. Det är en styrka för Sverige att det finns så lite politiska motsättningar kring just synen på klimathotet och synen på att Sverige ska fortsätta vara ledande i klimatfrågorna. Vi har en stor konkurrensfördel här.

Där vi går isär - det var också anledningen till att svenska folket gav oss, de fyra samarbetspartierna, förtroendet att försöka öka takten här - är när det gäller förutsättningarna för den gröna omställningen.

Jag skulle säga att vi på lång sikt förbättrar förutsättningarna för att klara av ekvationen som handlar om stark välfärd, fler arbetstillfällen, högt uppsatta klimatambitioner och grön omställning, för vi ser och förstår frågan om energipolitiken.

Vi ser och förstår att vårt land är vackert men väldigt avlångt. Vi har under många år sett den omvända Robin Hood-politiken, där man lade väldigt mycket av den svenska energiförsörjningsstrategin på benet som handlade om att sno den förhållandevis billiga utsläppsfria elen från norra Sverige och ge den till södra Sverige - detta för att kompensera för att man drivit en politik som gjorde att man i förtid lade ned fyra kärnkraftsreaktorer och stoppade projekteringen av två nya. Det är en diff på sex kärnkraftsreaktorer. 3 000 megawatt av planerbar el försvann.

Mycket av konkurrenskraften och förutsättningarna för den gröna omställningen byggde på att man skulle ta den utsläppsfria elen från norra Sverige och ge den till södra Sverige. Den omvända Robin Hood-politiken - som jag menar att Socialdemokraterna och Miljöpartiet stod för i regeringsställning, fru talman - har vi nu satt stopp för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu välkomnas alla goda krafter. Nu kommer vi att bana väg för all kraftproduktion. Vi kommer också att se till att vi får ett robust energisystem där vi pratar om vilka förmågor som behövs i systemet. Vill man ha mer vindkraft? Då handlar det helt enkelt om fysikens lagar. Det innebär att vi då också måste ha mer av planerbar kraftproduktion. Är man en vindkraftsvän bör man alltså också vara en kärnkraftsvän. Och är man en näringslivsvän bör man också vara en vindkraftsvän. Alla goda krafter ska vi bana väg för.

Det är det vi försöker göra. Det är inte departementet i sig som är det intressanta, utan det handlar om att försöka överbrygga målkonflikten, vilket S och MP aldrig lyckades göra i regeringsställning. Det gäller den målkonflikt som finns mellan klimat och miljö och som ibland finns mellan näring och energi. Dem gifter vi nu ihop, och vi ser fram emot att gå fram med flera av de utredningar som vi just nu processar eller har initierat för att bana väg för mer kraftproduktion i Sverige. Det är en viktig förutsättning för konkurrenskraft, grön omställning och välfärd.

Fru talman! Socialdemokraterna förlorade makten och svenska folkets förtroende efter åtta år och har fortfarande inte lyckats landa i oppositionsrollen och utveckla ny policy för att möta Sveriges problem och justera den policy som uppenbarligen ledde till rekordlånga vårdköer med 163 000 patienter som väntat olagligt länge på att få den vård de behövde, som ledde till att kommun efter kommun tvingades säga nej till företagsinvesteringar därför att det helt enkelt inte fanns tillräckligt med bandbredd i elnäten för att de skulle kunna etablera sig där och som ledde till rekord inom Europa i dödligt skjutvapenvåld.

När man inte har lyckats hitta ny politik för att möta och ändra den politik som ledde till det här resultatet efter åtta år vid regeringsmakten förstår jag att man fortfarande klamrar sig fast vid att vifta med SD-skynket. Men det biter inte längre. Sverigedemokraterna är med och tar ansvar för att städa upp den oreda som Socialdemokraterna och Miljöpartiet orsakade.

I stället för att man står och viftar med den typen av skynken skulle jag hellre komma till just policyn. Vad i det som regeringen driver är ett problem för Daniel Vencu Velasquez Castro? Det pekas på enskilda uttalanden, men titta på Tidöavtalet. Jag uppfattar att Socialdemokraterna i allt väsentligt vad gäller energifrågorna nu kan tänka sig att stötta den politiken, och det är det våra fyra samarbetspartier är överens om.

Vad gäller mina uttalanden kring stålskogar tycker jag fortfarande att man ska säga nej till stålskogar. Det är en otroligt dålig idé! Om man tror att det går att möta motsvarande ett fördubblat elbehov, alltså ungefär 300 terawattimmar - antagligen är det i underkant - till 2045 primärt med väderberoende energislag, ja, då kommer man att försätta Sverige i en otroligt tuff situation vad gäller jobbskapande och förutsättningar för grön omställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är som sagt ett stort och avlångt land som kräver både planerbar och väderberoende kraftproduktion. Den tidigare regeringen, fru talman, lutade sig alldeles för tungt på det väderberoende, och det spelar ingen roll hur mycket man tror på Olof Palmes ord om att politik är att vilja: Här går det inte att sätta sig över fysikens lagar. Det handlar helt enkelt om skillnaden mellan asynkrona och synkrona kraftslag. När man tar bort så mycket planerbar kraftproduktion som man gjorde under den förra regeringens tid, ja, då får man problem, och det är därför vi lägger om den politiken.

Apropå att verkligheten spökar, och jag välkomnar alltid verkligheten, möter jag näringslivet, företrädare som slår vakt om svenska arbetares arbetstillfällen och föräldrar som undrar, kanske för första gången, om deras barn kommer att ha en bättre och ljusare framtid i Sverige än deras egen en gång. Alla välkomnar de att vi lägger om politiken, blir mer verklighetstrogna och säger att alla goda krafter behövs.

Låt oss korta tillståndsprocesserna för ny vindkraft, men låt oss också se till att ta fram en realistisk färdplan för ny kärnkraft i Sverige. Det är avgörande för den gröna omställningen och avgörande för att vi ska nå klimatmålen 2045.

Fru talman! Jag menar nog att ledamoten slår lite knut på sin egen argumentation, även om den är stilig, vilket ibland har ett värde i sig. När åtgärderna radas upp här, till exempel förstärkningen av Klimatklivet och den rejäla förstärkningen av Industriklivet med 600 miljoner kronor, kommer det ju fram att det finns ganska många konkreta åtgärder. Dessutom menar ledamoten att de är bra.

Därför skulle jag ändå säga att den här interpellationsdebatten landar i att jag vill be Socialdemokraterna att ägna mindre tid åt att fundera över enskilda SD-ledamöters utspel och mer tid åt Sveriges bästa. Jag tar gärna den utsträckta handen kring att samarbeta i de här frågorna, för jag menar verkligen att vi då skulle kunna öka tempot ytterligare.

Det finns som sagt många gemensamma beröringspunkter kring Industriklivet, kring Klimatklivet och kring de förenklingsåtgärder som vi vill göra angående tillståndsprocesserna. Kanske kan vi också en gång för alla sätta punkt i frågan om kärnkraft eller vindkraft - det är både och, och det är det som mina uttalanden har gällt tidigare. Det är den linje som regeringen vilar på och som fyra samarbetspartier är överens om.

Det är en ambitiös och effektiv klimatpolitik, och jag krokar gärna arm kring fler policyåtgärder för att bana väg för det. Ett sådant viktigt steg kommer att vara möjligheten att rösta för 100 procent utsläppsfri och fossilfri kraftproduktion i höst.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.