Daniel Vencu Öhrlund Castro

Herr talman! I förslaget till elstöd för företag, som skickats ut på remiss, framhålls att den som får ta del av elstödet ska vara en så kallad elslutskund, och det har satts ett tak på 20 miljoner kronor. Det innebär att små och medelstora företag som saknar eget elabonnemang och får sin el debiterad av fastighetsägare kan bli utan elstöd eftersom fastighetsägaren lär slå i taket ganska snabbt när man hyr ut lokaler till ganska många företag.

Vad är beskedet från statsrådet Busch till de små och medelstora företag som saknar elabonnemang i dag och därför kan bli utan stöd?

Herr talman! Den här regeringen måste börja inse att det är den som styr landet. Jag tror att ministern behöver inse att det är hon som sitter i regeringen och inte Socialdemokraterna.

(Statsrådet ROMINA POURMOKHTARI (L): Tack, gode Gud!)

Det verkar som att regeringen är väldigt engagerad i svensk elproduktion. Men samtidigt väljer ministern, när vi har en debatt om den havsbaserade vindkraften, att bara prata om kärnkraften. Jag tror att det är ganska tydligt var någonstans denna regering står när det kommer till vindkraften.

Men det är bra att statsrådet Pourmokhtari i alla fall i medierna inser alla vinster med vindkraften. Men den faktor som Sverigedemokraterna och deras vindkraftsmotstånd utgör gör sig gång på gång påmind för regeringen. Därför undrar jag om det inte vore bättre att, som min kollega Aida Birinxhiku frågade, bjuda in till blocköverskridande samtal.

Om regeringen vill få ett slut på detta kulturkrig som, enligt Pourmokhtari, är fördummande och konstigt sett till det läge vi är i, tror jag att det är dags att gå upp ur Sverigedemokraternas knä och börja agera för svensk elproduktion.

Vår dörr står öppen. Men - jag tror att jag måste upprepa mig - det är inte vi som sitter vid regeringsmakten. Det är ni som gör det, och nu får ni ta konsekvenserna av att ni krokade arm med Sverigedemokraterna och inledde ett kulturkrig mot vindkraften för att få nycklarna till Regeringskansliet.

Efter denna debatt får vi se vad statsrådet tänker göra - bjuda in till blocköverskridande samtal eller dansa efter populismens pipa. Vi får hoppas att Romina Pourmokhtari inser att det är hon som är miljö- och klimatminister och väljer att ta ansvar för svensk elproduktion.

Herr talman! Vindkraften behövs om vi ska klara den massiva omställning som vi är mitt i. Näringslivet vill ha den, och den är bra för Sverige.

Till Dagens industri säger miljö- och klimatministern att hon är frustrerad över kulturkriget i energidebatten. Jag citerar: "Jag tycker att skyttegravssituationen, där det på ena sidan skriks om kärnkraft och på andra om vindkraft, är väldigt fördummande och konstig sett till läget vi är i."

Vi socialdemokrater håller helt med. Vi tycker också att det är ett fördummande kulturkrig.

I Sverige producerar vi mer el än vad vi förbrukar, och den inhemska produktionen har ökat med 10 procent de senaste mandatperioderna. Det är fantastiskt, och det har varit en av förutsättningarna för att de gröna industrierna har valt att investera i just Sverige. Så visst är det fördummande med detta kulturkrig. Men det kulturkriget förs inte av oss eller, mig veterligen, av något annat parti i oppositionen.

"Säg nej till de stålskogar av vindkraftverk som tvingas på svenskarna och som förstör vår natur" och "Vattenfall måste i sin retorik sluta agera som vindkraftslobbyister" är citat från den nuvarande energi- och näringsministern, Ebba Busch, och Sverigedemokraternas Tobias Andersson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen behöver se sitt eget ansvar i det kulturkrig som nu pågår. Man krokade arm med Sverigedemokraterna och gjorde allt för att misskreditera vindkraften. Detta är ett kulturkrig som har startats av regeringen och Sverigedemokraterna, och nu beklagar sig regeringen över det. Man vandrar rakt in i elden, och sedan blir man orolig över att det bränns - märkligt.

Ebba Busch hävdar att hon varit stressad över att den här regeringen beskrivs som negativ till vindkraft. Uppenbarligen har regeringen inte koll på vad man själv gick till val på. Det är bra att verkligheten kom och spökade när Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna installerade sig i Regeringskansliet. Men, Romina Pourmokhtari, det finns något annat som spökar i Regeringskansliet, nämligen Sverigedemokraterna.

Nu har ministern lämnat besked om att det är regeringen som äger frågan om tillstånd för vindkraftsparker, men så är det inte om man frågar Sverigedemokraterna, som säger att allting ska samordnas i samordningskansliet.

I Tidöavtalet säger man sig vara villig att riva upp tidigare beslut om att havsbaserade vindkraftsparker ska kunna få delar av anslutningskostnaden betald av Svenska kraftnät. Sverigedemokraterna står fast vid sin vindkraftskritik och uttalar sig med citat som detta: "Vi har upplevt en förflyttning i retoriken, men i sak ska det inte bli någon skillnad."

Man försämrar förutsättningarna för vindkraften. Man vill styra en utredning om vindkraften från att lägga fram de bästa lösningarna. Man är inte överens med det parti som regeringen sitter i knät på. Under hela valrörelsen var man kritisk till vindkraften, och nu riskeras svenska jobb och svensk konkurrenskraft på grund av detta. Det är bra att regeringen numera lever i verkligheten, men uppenbarligen gör inte Sverigedemokraterna det. Därför frågar jag statsrådet Pourmokhtari: Hur mycket har Sverigedemokraterna att säga till om?

Sverigedemokraterna är det största partiet i regeringsunderlaget och har uttryckt tveksamhet till att regeringen ska fatta eller få fatta beslut om dessa ärenden utan att Sverigedemokraterna involveras. Kan vi vänta oss att de andra tillstånden för den havsbaserade vindkraften kommer att vara en fråga för regeringen att fatta beslut om, eller behöver Tidö slott hyras igen för att man ska ha överläggningar innan ny havsbaserad vindkraft kommer till i Sverige?

Herr talman! Det är uppenbarligen stor skillnad på en socialdemokratisk och en borgerlig regering. Det enda svaret de små och medelstora företagen får av statsrådet Ebba Busch är att hon tycker att besöksnäringen är viktig. Men den behöver mer än välvilliga ord från statsrådet; det som behövs är politiskt ledarskap.

Herr talman! Ebba Busch sa själv att besöksnäringen är viktig för Sverige. Den totala turismkonsumtionen uppgår till 249 miljarder kronor, och turismen skapar också jobb. Trots det sänker regeringen ambitionen för svensk besöksnäring. Denna nya basindustri i Sverige är personalintensiv och ger många som står långt från arbetsmarknaden en väg in.

I det rådande ekonomiska läget behöver företagen inom besöksnäringen att regeringen agerar. Ska man klara kompetensförsörjningen i norr behöver även företagen som ser till att det är trevligt att bo och verka i exempelvis Skellefteå, Gällivare eller Piteå få förutsättningar att förse människor med livskvalitet.

Statsrådet är nog väl medveten om att Sverige går mot en lågkonjunktur, och utan politiskt ledarskap riskerar en av de viktigaste integrationsmotorerna att få sig en ordentlig smäll som vi alla förlorar på. Men regeringen har ingen strategi för besöksnäringen. De sänker anslagen i miljöbudgeten och till Visit Sweden, och verkar tro att besöksnäringen klarar sig bäst själv. Så är det inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi socialdemokrater vet att en aktiv näringslivspolitik är bra för Sverige. Täta dialoger mellan näringslivet och politiken skapar förutsättningar för att Sverige ska växa som turistmål och att jobb skapas. Det är en politisk färdriktning, Ebba Busch! Jag noterar att det inte är den här regeringens politiska färdriktning. Vad är regeringens politiska färdriktning när det kommer till svensk besöksnäring? Är det att företagen bara ska klara sig själva?

Herr talman! Pandemin hade en synnerligen negativ inverkan på besöksnäringen, och många verksamheter slog igen när det var färre som kunde åka runt lika fritt. Den förra regeringens besöksnäringsstrategi var bra och viktig för att utveckla besöksnäringen och locka fler till vårt vackra land Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag var i Piteå förra veckan och fick träffa alltifrån hotellägare till små krögare. Alla var oroliga för sina verksamheter nu när priserna på bland annat livsmedel är väldigt höga och inget besked har getts till företagen i norr om ett elprisstöd.

Att satsa på besöksnäringen är att satsa på små och medelstora företag, som utgör grunden för att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt turistmål. Sverige utmärker sig som en hållbar destination dit många vill åka för att ta del av vår vackra natur, som även den är hotad med de nedskärningar på miljöbudgeten som kommer att innebära att underhållet av naturen kommer att minska.

Men besöksnäringen handlar inte bara om att få folk att tillfälligt besöka en plats; det handlar även om att göra livet roligare för människor som bor och verkar i exempelvis lands- och glesbygdskommuner och våra bruksorter.

Det finns mängder av fantastiska småföretagare som vill bidra med sina verksamheter för att höja livskvaliteten för invånarna i sin ort. I exempelvis Piteå besökte jag en verksamhet som har ett hotell, en restaurang, ett bageri, yogaklasser, keramikkurser och andra aktiviteter. Detta gör att livet blir lite härligare för Piteborna. Och detta är bara ett exempel.

Vi har stora problem med kompetensförsörjningen i Sverige, framför allt i norra delen av landet där det satsas på den gröna omställningen och andelen arbetstillfällen ökar för varje dag. Vi kan inte ha ett samhälle där det förväntas att människor ska gå till jobbet, arbeta och sedan gå hem och sova. Människor vill också leva. De vill gå ut i naturen på helger, besöka olika restauranger under vardagarna och kunna ha alternativ på aktiviteter.

Alla verksamheter som höjer livskvaliteten och attraherar besökare genererar även jobb.

En tredjedel av de anställda inom besöksnäringen är unga, och fyra av tio har utländsk bakgrund. När det gäller grupper där det i dag råder hög arbetslöshet är besöksnäringen en bärande komponent i kampen mot arbetslöshet och segregation.

Den förra regeringens besöksnäringsstrategi var viktig för att ge förutsättningar för företag att kunna anställa unga och nyanlända. Det är därför oroväckande att regeringen valt att ta bort besöksnäringsstrategin från sin hemsida och att dessutom minska anslagen till bland annat Visit Sweden.

Nu verkar regeringen inte riktigt veta vad den vill med besöksnäringen. En politisk färdriktning är avgörande om vi ska klara de utmaningar vi står inför. Och där är besöksnäringen en viktig del av lösningen. Men det enda besöksnäringen får med den här regeringen är minskade anslag på område efter område.

Därför undrar jag, herr talman: Vad vill regeringen med besöksnäringen? Vad är den politiska färdriktningen för en av Sveriges växande näringar som genererar jobb och livskvalitet? För inte kan det väl vara så att regeringen tycker att Visit Swedens uppdrag ska vara lika stort som tidigare men att de ska få mindre pengar?

Det är ganska symtomatiskt för borgerligheten att man ska effektivisera, men det funkar inte så. Ska man verkligen satsa på svensk besöksnäring måste man också lägga pengar på den.

Herr talman! Jag vill först att det noteras att jag inte fick svar. Vi socialdemokrater försöker få svar på när regeringen ska komma in med statsstödsanmälan till kommissionen för företagen. Romina Pourmokhtari har en chans till att svara.

Det är uppenbart att regeringen har låga miljö- och klimatambitioner. 1,5 miljarder kronor försvinner från arbetet med skydd och skötsel av värdefull natur. På grund av regeringens bristande miljöpolitik blir småföretagen lidande. Regeringen har inte heller analyserat konsekvenserna för det lokala näringslivet av dessa nedskärningar. Man möter oroliga näringsidkare med få svar och försöker frånskriva sig ansvar för denna allvarliga situation.

Vacker natur ihop med goda affärsidéer och duktiga småföretagare har bidragit till att göra Sverige till ett hållbart turistland. Regeringen skär ned på turismfrämjande insatser och nu även på underhållet av vår vackra natur. Varje år besöker tusentals människor våra nationalparker. Vår natur lockar, Romina Pourmokhtari.

Jag noterar att regeringen och statsrådet inte har svar på vad de tänker göra för att stärka näringslivet på landsbygden. Jag noterar också att regeringen inte tycks vara särskilt bekymrad över de jobb som försvinner som en direkt konsekvens av nedskärningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag upprepar: Kommer statsrådet att agera för att underhållet av våra nationalparker ska stärkas och därmed stötta småföretagen och rädda jobben? Det handlar trots allt om prioriteringar, Romina Pourmokhtari.

Fru talman! En av Sveriges viktigaste näringar är besöksnäringen. Där är småföretagen viktiga, som underhåller våra nationalparker. Min partikamrat redogjorde alldeles nyligen för konsekvenserna av nedskärningarna i miljöbudgeten för friluftslivet, miljön och jobben, vilka är oroväckande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Sverige skapas fyra av fem jobb i småföretag. I det ekonomiska läge som Sverige nu befinner sig i är det viktigt att vartenda jobb tas till vara. I Tidöavtalets direktiv för klimat- och energipolitik menar regeringspartierna att ett viktigt syfte med klimat- och energipolitiken är att få företag att växa och anställa fler. Det blir inte fallet för landsbygdsföretagen som tagit hand om våra nationalparker med de minskade anslagen till landets länsstyrelser i miljöbudgeten.

Naturturismen har haft en stadig tillväxt under lång tid. Den förra regeringen hade en besöksnäringsstrategi och presenterade den 22 juni en sammanställning av pågående insatser inom olika politikområden som bidrog till att genomföra strategin, en strategi som nu är borta från regeringens hemsida.

Sverige har en stark position som ett hållbart besöksland, och Tillväxtverket och Visit Sweden har pekat på att det är den svenska naturen som lockar. Men för att vi ska ha en fin natur som bidrar till ett hållbart friluftsliv och hållbar turism är småföretagens uppdrag hos länsstyrelserna viktiga. Hur kommer regeringen att se till att Sverige fortsatt är ett hållbart turistland som tar vara på goda affärsidéer och småföretagare som basen för naturturismen?

Fru talman! Den här regeringen har gång efter annan visat att den inte står på företagens sida och därmed inte jobbens. Utöver att Romina Pourmokhtaris kollegor i Sverigedemokraterna misstänkliggör den gröna omställningen i norr har inte företagen fått besked om när ett elprisstöd kommer att vara på plats. Inte ens en ansökan om detta har skickats till kommissionen. Inga så kallade regelförenklingar har genomförts, trots att den förra regeringen utredde denna fråga och förslagen ligger på regeringens bord.

Och nu kommer nästa smäll: Småföretag på landsbygden mister viktiga uppdrag hos länsstyrelserna därför att regeringen gör kraftiga nedskärningar på miljöbudgeten.

Fru talman! Vad gör statsrådet åt näringslivets situation på landsbygden? Har statsrådet Pourmokhtari gjort en ordentlig konsekvensanalys av vad den minskade miljöbudgeten kommer att innebära för näringslivet och därmed jobben? Kommer statsrådet att låta nationalparkerna vara utan underhåll i fyra år, eller kan länsstyrelserna och därmed småföretagen förvänta sig högre anslag kommande år?

Jag reagerade på en sak som statsrådet sa i den förra interpellationsdebatten om dessa tider av strama budgetar. En stram budget är inget naturfenomen, Romina Pourmokhtari, utan en prioritering. Det är ganska tydligt att den här regeringen valde att prioritera 13 miljarder kronor i skattesänkningar till Sveriges höginkomsttagare i stället för exempelvis en högre miljöbudget.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill också vara tydlig: Jag tvivlar inte på liberaler eller moderater - och det har jag väl även skrivit i mina interpellationer - men Tidöavtalets princip om armlängds avstånd och hbtq-plus-personers rättigheter och fria kulturutrymme är ju hotade av det största partiet i regeringsunderlaget. Det verkar inte vara lika viktigt som exempelvis migrationspolitiken, där man gör allt för att överenskommelsen ska hållas. Det är någonting som regeringen borde fundera på.

Så här är det: År 2017 ville SD att Svenska kyrkan skulle utreda vilka negativa tendenser priderörelsen har, med argumentet att det finns ett uttalat mål att uppfostra barn till bisexualitet och att det sker på bred front. År 2021 avstod Sverigedemokraterna från att rösta om att samkönat äktenskap ska erkännas i hela EU - och år 2022 stoppade Sverigedemokraterna sagostunder för barn för att de leds av dragqueens.

Det här är alltså inget nytt fenomen, utan så här har man jobbat år efter år sedan man kom in i svensk politik. Ser inte ministern att hbtq-plus-personer är särskilt utsatta av Moderaternas samarbetsparti? Tycker inte ministern att ytterligare åtgärder behövs för att stärka skyddet för kulturutövare som just nu är särskilt utsatta av - jag upprepar - regeringens samarbetsparti? Det handlar alltså inte om någon obskyr rörelse.

Bibliotekspersonal har blivit hotade, men Parisa Liljestrand tycker att tillräckligt görs även om hon ser allvarligt på frågan. SD ställer in sagostunder och luciatåg, men Parisa Liljestrand tycker att alla Tidöpartier värnar principen om armlängds avstånd och hbtq-plus-personers rättigheter. Kulturutövare som är hbtq-plus vittnar om en ökad hotbild. Nu måste regeringen vakna. Ursäkta uttrycket, men det här är för dåligt! Nu behöver regeringen svara. Hbtq-plus-personers trygghet är hotad. Vad tänker regeringen göra åt saken?

Sverigedemokraterna utgör ett av de största hoten mot människors rätt att leva fria liv. Förlegade och konservativa idéer om att homosexualitet och transpersoner är sexuella avvikelser hör inte hemma i Sverige. Regeringen behöver visa handlingskraft.

Fru talman! Jag tackar för statsrådets svar, men jag är ändå inte nöjd. Om vi pratar om principen om armlängds avstånd menar regeringen att det i Tidöavtalet fastslås att man värnar principen om armlängds avstånd. Men denna arm kan vara olika lång ibland. Den är väldigt kort i Kommunsverige, där Sverigedemokraterna kan gå in och pilla i vilka verksamheter man får ha. Men den är väldigt lång när det handlar om hur vi ytterligare kan skydda hbtq-plus-personer som är i ett oerhört utsatt läge just nu. Det är någonting som jag tycker att regeringen borde fundera över. Om en princip ska efterlevas måste det göras hela tiden. Här behöver regeringen visa handlingskraft och garantera kulturens fria rum och inte värna om principen enbart när det gynnar regeringssamarbetet.

Hbt-liberaler uttalar sig i dag i Aftonbladet debatt och kräver Sverigedemokraterna på svar om var de står i frågan om hbtq-plus-personers rättigheter. Frågan är berättigad, men den bör även riktas till regeringen.

Jag vill förtydliga att jag inte tror att liberaler och moderater är fientliga mot hbtq-plus-personer. Men Liberalerna och Moderaterna har satt sig i knät på ett parti som i allra högsta grad har visat att de är det. Då är det väl rimligt att regeringen tydligt visar var den står, inte genom skrivningar eller i svar till mig utan i handling.

Under hösten har vi fått ta del av olika sverigedemokratiska uttalanden som: Barn ska inte behöva utstå era sexuella böjelser. Detta framfördes då Drag Queen Story Hour diskuterades. Barn ska alltså inte behöva utstå homosexuella, bisexuella eller transpersoner. Det är anmärkningsvärt.

Upplever inte ministern att detta är allvarliga uttalanden från ledande företrädare i regeringsunderlaget? Sverigedemokraterna bedriver nu ett kulturkrig mot hbtq-plus-communities, där Drag Queen Story Hour bara har blivit ett offer i det pågående slaget. Varför tillåter regeringen Sverigedemokraterna att göra detta till en stor, politisk strid? Ta ställning och fördöm mycket tydligare de handlingar som har gjorts av Sverigedemokraterna i Kommunsverige! Gör gemensam sak med oss om att det i Sverige inte spelar någon vad man identifierar sig som eller vem man älskar. Man får vara dragqueen och läsa sagor för barn. Vi kan göra gemensam sak genom att låta alla barn få förutsättningar att utvecklas till fria och tänkande människor med tryggheten att vi vuxna står på deras sida.

Om en dragqueen kan få två av tio barn att känna modet att inte leva i förnekelse eller undangömda till följd av sexuell läggning eller könsidentitet, är detta då inte värt det? Senast i dag rapporterades det om en 13-årig pojke i Frankrike som tagit livet av sig till följd av homofobisk mobbning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ändå mer värt att göra gemensam sak med oss än att dansa efter Sverigedemokraternas väldigt förlegade pipa.

Jag hoppas att jag kan få ett tydligare svar från kulturministern om vad man avser att göra för att vidta ytterligare åtgärder för att skydda hbtq-plus-personer och framför allt kulturutövare i detta oerhört allvarliga läge.

Fru talman! Jag vill först och främst tacka för svaret från kulturministern, men jag beklagar att svaret inte skiljer sig från det jag fick på min skriftliga fråga. För när jag ställde min fråga var vi i ett annat läge, där sagostunderna hotades med nedläggning i Kalmar och där bibliotekspersonal blivit hotad i Malmö efter en genomförd sagostund med dragqueens.

Sedan dess har Sverigedemokraterna i Trelleborg försökt stoppa sagostunden i kommunen, och under luciafirandet i Bollnäs stoppades ett luciatåg av Sverigedemokraterna för att personen som var lucia identifierade sig som icke-binär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag önskar att vi levde i ett samhälle där människors sexuella läggning, kön eller utseende inte spelade någon roll. Det jag önskar mest av allt är ett samhälle där hbtq-plus-personers blotta existens och närvaro inte upprör, då upprördheten i sin tur leder till att de begränsas i sitt handlingsutrymme. Men så är det uppenbarligen inte i Sverige i dag.

Vi har ett läge där det inte är någon obskyr rörelse som drevar mot kulturutövare som är hbtq-plus, utan det är Sveriges näst största parti - och regeringsunderlagets största parti - som gör detta. Det är högst allvarligt. Jag tror inte att kulturministern inser allvaret i detta. Eller så gör kulturministern det, och då blir detta talande för hur viktiga dessa frågor är för regeringen.

I sitt svar till mig menar kulturministern att ingen ska få diskrimineras i Sverige - det är mycket riktigt. Statsrådet nämnde också diskrimineringslagen. Men det är inget parti i oppositionen som har hotat diskrimineringslagen. Det är snarare ordföranden i justitieutskottet, Richard Jomshof, som har sagt att man vill avskaffa diskrimineringslagen. Det är alltså ingen i oppositionen som motsätter sig den, utan det är det största partiet i regeringsunderlaget.

Ministern hänvisar även till Statens kulturråds uppdrag att på ett samlande vis öka kunskapen om utsattheten för bland annat hbtq-plus-personer och på sådant sätt hindra att detta sker. Trelleborg, Kalmar, Bollnäs, Malmö och Olofström har alla blivit utsatta för Sverigedemokraternas drev. Hur mycket mer kunskap behöver ministern? Det är för mig och andra hbtq-plus-personer i Sverige uppenbart att kulturutövare som är hbtq-plus är särskilt utsatta av regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna.

Gång efter annan lägger Sverigedemokraterna fram förslag och testar idéer som begränsar människors rättigheter, enbart baserat på villfarelser om exempelvis hbtq-plus-personer som cirkulerar i högerextrema kretsar.

Vi hörde alldeles nyligen Jonas Andersson säga att barn påtvingas sexuella företeelser under dessa sagostunder. Men de enda som sexualiserar sagostunderna är Sverigedemokraterna.

Nu får detta reella konsekvenser. Sverige är inte lika fritt i dag. Hbtq-plus-personer känner sig inte skyddade. Vi behöver, särskilt nu, slå vakt om värden som vi tagit för givna och som jag tror att också kulturministern står upp för. Det är oroväckande att ministern och regeringen inte tänker vidta några ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för hbtq-plus-personer och att man därtill tonar ned hoten som har kommit.

Därför frågar jag igen om ministern tänker vidta några ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för hbtq-plus-personer som är kulturutövare. Eller tänker regeringen och ministern se på medan Sverigedemokraterna drevar på?

Herr talman! Sverige står inför en tuff tid med hög inflation, lågkonjunktur och höga elpriser. Hushållen och företagen är hårt ansatta. Det gäller inte minst de små och medelstora företagen.

Det som har byggt Sverige starkt är en välfärd i världsklass kombinerat med en handelspolitik som är rättvis, hållbar och ger ett starkt skydd för arbetstagares villkor. Länder i hela världen förundras över Sveriges förmåga att vara ett världsledande innovationsland med mängder av företag som konkurrerar på en global marknad. Hur kunde ett land med 10 miljoner människor på jordklotets nordligaste del bli så välkänt och konkurrenskraftigt?

Reformer som allmän sjukvård och allmän skolgång, avgiftsfri högre utbildning och barnbidrag, liksom flera andra välfärdsreformer, har skapat ett land där alla ges möjligheten att - misslyckas. I Sverige får nämligen universitetsstudenter pröva sina kunskaper och testa sina idéer utan ett överhängande studielån som begränsar möjligheten att ta risker.

Den trygga välfärdspolitiken gör också att vi är ett attraktivt land att arbeta i. Den svenska modellen ger långsiktiga spelregler på marknaden, och det ger såväl arbetstagare som arbetsgivare trygghet i en annars orolig värld.

Herr talman! Sverige är inte enbart ett land som det är tryggt att arbeta i utan också ett väldigt fint land. Med våra höga fjäll, djupa sjöar, historiska städer, världsunika skärgårdar och fina stränder är vi ett attraktivt resmål för många. Svensk besöksnäring har en enorm potential att bidra med nya jobb, innovation och utveckling av besöksmål på ett sätt som gör att platser blir mer attraktiva även för dem som bor och verkar där till vardags.

Besöksnäringen fick betala ett högt pris när coronapandemin bröt ut, och många räddades av de stödpaket som delades ut. Många finns dock inte kvar i dag. Besöksnäringen lider än i dag av sviterna från coronapandemin, och med en stundande ekonomisk kris ser utsikterna inte ljusa ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi socialdemokrater vet att staten behöver spela en aktiv roll i näringspolitiken. För att lyckas med den antagna besöksnäringsstrategin krävs det att stat och näringsliv tillsammans arbetar för att göra Sverige till en kvalitetsdestination. Därför tillför vi socialdemokrater ökade resurser till turistfrämjande insatser. Det handlar både om att stärka Visit Swedens förmåga att marknadsföra Sverige och om näringsidkares möjligheter att skapa fler jobb genom verksamheter med god kvalitet.

Herr talman! Vi socialdemokrater vet att en aktiv näringslivspolitik ger resultat. Det manifesteras allra tydligast i den gröna industriella revolutionen i norr, och det visas i den förra regeringens life science-strategi där en god samverkan mellan stat och näringsliv skapar förutsättningar för framtidens välstånd i enlighet med Agenda 2030. Det finns mycket att vara stolt över och många företag att glädjas åt.

Jag blir dock orolig över den nuvarande regeringens inställning till våra gemensamt uppsatta klimatmål. Vi vet att många av de goda innovationer som kommer ut på marknaden i dag är utvecklade för att vi ska kunna ställa om och att vi har goda förutsättningar att vara världsledande i den globala omställning som behöver göras. Men sänkta ambitioner från regeringen och Sverigedemokraterna gör att våra företag inte längre kan lita på statens intresse av att vara med i den gröna omställningen och kanske får se sig omsprungna av andra länder.

Sverige ska ha högt uppsatta klimatmål därför att vi måste ha det. Vår generation är den sista som kan göra något åt de klimatförändringar som orsakats av människans utsläpp. Vi behöver göra omställningar för att undvika översvämningar, skogsbränder och smältande isar som leder till högre vattennivåer. För att använda de ord som FN:s generalsekreterare yttrade på COP 27 i Egypten: Vi är på en motorväg, raka vägen mot klimatfördärvet, med foten på gaspedalen.

Det är många i den här kammaren som vägrar se verkligheten och inse att klimatomställningen inte är ett val utan en nödvändighet. Omställningen behöver göras; så är det. Men vi har en möjlighet att satsa oss ur den här krisen och göra Sverige världsledande inom grön industri, hållbar matproduktion, förbättrad hälsa och hållbar turism. Klimatkrisen är vårt största hot, men klimatomställningen är kanske vår största möjlighet.

Vi socialdemokrater är beredda att satsa Sverige ut ur krisen och se till att vi på andra sidan är ett världsledande land som har säkrat jobb och innovationer och skapat ett samhälle där människor lever i ökad jämlikhet och med högre livskvalitet som resultat. Det är vad vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara, och alla näringar är viktiga för att detta ska ske.

Än viktigare är dock att regeringen inser möjligheterna med omställningen och värnar Sverigebilden som något synonymt med kvalitet och hållbarhet. Just nu är Sverigebilden inte sådan. Världen ser med oro på Sveriges sänkta klimatambitioner, och det påverkar svenska företags rykte som innovativa, klimatansvarsfulla företag vars produkter konkurrerar med de bästa i världen.

Herr talman! Vi socialdemokrater kommer att göra allt för att få med hela samhället i den gröna omställningen - och för att staten, näringslivet, fackföreningsrörelsen, civilsamhället och akademin ska göra det tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

(Applåder)

Fru talman! Det råder egentligen ingen politisk konflikt om att den organiserade brottsligheten måste bekämpas; det tror jag att de flesta väljarna har fattat. Fler poliser och fler anställda inom Polismyndigheten är nödvändigt, inte bara för att det ska finnas fler poliser ute utan även för att brotten ska klaras upp.

Som alltid när Sverigedemokraterna pratar trygghet glöms den ekonomiska tryggheten bort, vilket är ganska beklämmande i den situation vi befinner oss i. Den förra regeringen tillsatte en utredning som kom med betänkandet Ett förbättrat trygghetssystem för småföretagare. Ett av förslagen var att fastställandet av sjukpenninggrundande inkomst skulle utgå från historiskt deklarerade uppgifter. Ett annat förslag var att en säkerhetsventil skulle införas som företagen kunde begära vid varierade inkomster, vilket många småföretagare har, i sin kontakt med Försäkringskassan - något som hade kortat handläggningstiden hos Försäkringskassan.

Dessa förslag hade ökat tryggheten för företagare och fått fler att ta chansen att starta företag. Risken är nu att vi går miste om viktiga innovationer, vilket Tobias Andersson tog upp i sitt anförande, och att det är färre som vill starta företag.

Hårdare tag är inte lösningen på alla trygghetsproblem även om Sverigedemokraterna tycks tro det. Det är bara en del av lösningen. Den ekonomiska tryggheten är minst lika viktig, och det tror jag att vi alla är varse i det läge vi nu befinner oss i.

Slottspartierna har fått förslagen serverade, och de ligger på bordet. Näringsdepartementet var positivt till de förslag som utredningen föreslog.

Kommer Sverigedemokraterna, som värnar om småföretagarnas trygghet, driva på för att öka tryggheten för småföretagare?

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ebba Busch.

Priserna stiger, och många är oroliga för framtiden. Läget är ansträngt, inte bara i södra Sverige utan även i norra. I detta svåra ekonomiska läge är småföretag särskilt utsatta, och många är nu oroliga för att höga kostnader kan tvinga företagen att varsla eller gå i konkurs.

Fyra av fem jobb skapas av småföretag, och svensk tillväxt är beroende av att mindre företag ges förutsättningar att kunna växa och på så sätt bidra till att stärka svensk ekonomi och den svenska välfärden.

Regeringen har inte gett besked om när ett elprisstöd för småföretag kommer - om det kommer över huvud taget. I stället för att fokusera på den förra regeringens arbete, kan ministern berätta för småföretagarna och mig hur länge små och medelstora företag måste vänta på besked om det elstöd som utlovats och som nu krävs för att rädda jobb inför en stundande lågkonjunktur?

Fru talman! Jag ska fatta mig kort. Nike Örbrink skrev i Expressen Debatt att berättelsen om invandraren som mot alla odds lyckas måste sluta att vara ett undantag. Då vill jag bara fråga hur det går ihop med Tidöavtalets förslag att inte slopa kötid som urvalsgrund. Det är just kötiden som gör att barn som har invandrat hit hamnar efter för att deras föräldrar inte har kunnat sätta dem i kö, till skillnad från barn som har föräldrar som är födda här och som har haft kunskap om det svenska skolsystemet.

Herr talman! I dag ska jag prata om något som många svenskar trodde att vi var överens om i den här församlingen. Det är något som har inneburit frigörelse från de strukturer som låste fast människor i en avskiljning från resten av samhället på grund av saker de själva inte rår för. Jag ska prata om diskrimineringslagen.

Under Pride 2007 sa dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt: "Diskrimineringslagen bör utformas mer generellt för att den ska fungera som ett verktyg för alla. . Jag tillhör den generation i moderaterna som ofta tagit ställning i konflikter. Min önskan är att människor ska kunna leva öppet och visa sin kärlek. Men vi är inte där än."

Jag trodde aldrig att jag skulle stå i den här talarstolen och citera en moderat statsminister. Men vi lever i en tid där mycket otänkbart sker.

Men, herr talman, var är de moderaterna i dag? Var är de som vågade ta konflikten om de strukturer som försätter människor i utsatthet? Var är de som var med i arbetet för en värld och ett land där alla får leva fria och öppna liv? I stället möter vi moderater som just har skrivit på ett slottsavtal med Sverigedemokraterna, som vill avskaffa diskrimineringslagen. Det är den lag som hösten 2020 fällde Upplands Väsby kommun för diskriminering av en elev med autism på grund av bristfällig tillgänglighet. Det kan inte vara så att vi i Sverige år 2022 ska acceptera något så förkastligt som diskriminering.

Herr talman! Jag tillhör en generation som har fått åtnjuta tidigare generationers vinster. År 1979 slutade Socialstyrelsen klassa homosexualitet som en sjukdom. År 1987 lades homosexuell läggning till i diskrimineringsgrunderna i straffbestämmelsen om olaga diskriminering. År 2009 stiftades den nuvarande diskrimineringslagen, och myndigheten Diskrimineringsombudsmannen bildades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattDemokrati och mänsk-liga rättigheter

Lagen ska slå vakt om det starka samhället och vara garanten för att barn och unga får växa upp med tryggheten att samhället står bakom dem när de möter kränkningar, trakasserier och diskriminering. Men frågan om diskrimineringslagen bör nu ställas till den nytillträdda regeringen, vars företrädare har varit uppe i bland annat utrikesdebatten och slagit sig för bröstet för hbtq-personer i världen och som i sin regeringsförklaring pratade om samling, demokrati och upprättelse för brottsoffer. Ord om skydd till hbtq-personer och upprättelse för brottsoffer riskerar nämligen att bli ord utan verkan i ett samhälle utan en lagstiftning som kan ge dessa upprättelse när de diskrimineras.

Staten kan vara en möjliggörare och bidra till människors frigörelse. Låt oss därför samlas för alla människors rätt till fria liv och ge människor som utsätts för någon av de sju diskrimineringsgrunderna upprättelse!

Herr talman! Liberalerna viftade med prideflaggor på sin valvaka. Fyra veckor senare hotas diskrimineringslagen, och prideflaggorna har bytts mot Tidölagets slottsavtal.

Reinfeldt pratade om konflikter som var värda att ta. Finns det moderater kvar som vill ta konflikten mot dem som vill begränsa människors rätt till fria liv? Eller ingår inte människor som omfattas av diskrimineringsgrunderna i Ulf Kristerssons Sverige?

(Applåder)

Herr talman! Jag önskar att vi kunde sluta med den hobbyreligionsvetenskap som Rashid Farivar sysslar med just nu här i kammaren. Jag tycker att väldigt många av de argument som kommer påminner om de män som kränker kvinnor i dag i Iran, för det är alltid så att det är män som ska ha en massa åsikter om vad kvinnor har på sig.

Hur kommer det sig att Sverigedemokraterna och Rashid Farivar har så många åsikter om vad just muslimska kvinnor har på sig i Sverige? Sverige är ett land där kvinnor får ha på sig vad de vill och där de får välja att inte ha på sig det de inte vill ha.

Sedan skulle jag vilja ha ett förtydligande. Exakt vad är det Sverigedemokraterna har gjort för Irans kvinnor?