Jytte Guteland

Fru talman, riksdagskollegor och svenska folket! Vi har en viktig debatt här i dag om den cirkulära ekonomin.

Å Socialdemokraternas vägnar vill jag för tids vinning yrka bifall enbart till reservation 38 om PFAS och hormonstörande ämnen, men vi står givetvis bakom alla våra reservationer.

Fru talman! Ökad konsumtion har inneburit att vi, inte minst i Sverige, har kunnat förbättra vår levnadsstandard. Det har inneburit många goda saker för oss människor, men det innebär också att vi nu använder resurser som motsvarar flera jordklot. Man brukar tala om att vi lever som vi i världen hade 1,7 planeter. Det är i synnerhet de rikare länder som överkonsumenerar. Vi i Sverige står i dag högt på listan. Om man tittar på den konsumtion som svenska folket står för ser man att det behövs ännu fler jordklot.

Det är samtidigt många miljarder på vår jord som skulle behöva öka sitt välstånd. De hungrar, svälter eller har alldeles för tuffa villkor att leva under. Det förstår var och en att det inte är hållbart. Det är ojämlikt, orättvist och farligt för vår planet.

I tider av säkerhetspolitisk oro och beredskap är det också en viktig investering att satsa på att bli mer resurssmart. Det gäller både energiförsörjning och våra materialflöden.

Fru talman! Den cirkulära ekonomin är en viktig prioritering för oss socialdemokrater. De miljömässiga fördelarna att övergå till en mer cirkulär modell från den linjära är uppenbara för de flesta. Men det finns också många samhällsekonomiska vinster att göra här.

Samhället måste helt enkelt hitta sätt att gå från det linjära till det cirkulära. Det har sagts förr. För att klara omställningen måste vi börja se avfallet mycket mer som en resurs och inte som ett avfall.

I dag har vi många system och lagar som motverkar den nödvändiga utvecklingen till en cirkulär ekonomi. Det motverkandet sker i alla led. Det är design, materialval, användning, återbruk och återvinning. I alla de skedena behöver vi tänka på nya sätt och hitta sätt att bli mer hållbara.

Det är i dag många gånger billigare att använda jungfruligt material trots att det borde vara tvärtom. Svenska företag ligger ändå ofta i framkant när det gäller att skapa cirkulära produkter och tjänster. Men oftast har regelverket inte hängt med. Det sätter krokben för de duktiga företagarna.

Det är viktigt att politiken hjälper till med smarta styrsystem och offentliga investeringar som möjliggör övergången. Det ska vara svårt att kunna gratis utnyttja naturen med stora skador som följd. Det ska i stället vara lätt att göra rätt.

När det kommer till politikens ansvar lade den socialdemokratiska regeringen fram en strategi och en handlingsplan för omställningen till en cirkulär ekonomi. Den socialdemokratiska regeringen tog också flera steg för att förbättra upphandlingslagstiftningen.

Varje år upphandlar staten, kommuner och regioner för ungefär 800 miljarder kronor. Det är en betydande del av samhällets ekonomi. Den offentliga sektorn är därmed en väldig möjlighet för att leda och vara pådrivande i den viktiga omställningen, som är bra både för planeten och för en grön teknik.

Genom inköpsprocesser som genomsyras av hållbarhetsperspektivet och den cirkulära ekonomin kan smart miljö- och klimatpåverkan verkligen få kraft i samhället. Sverige ska vara där. Vi ska ligga i framkant.

Fru talman! Arbetet för att skapa en cirkulär ekonomi stannar inte vid Sveriges gränser. Det är globala frågor. Det har flera av kollegorna varit inne på i debatten.

Vi lever i en global tid. Jag tror att vi behöver tala mer om det. Vi handlar internationellt, och därför måste vi jobba med cirkulära materialflöden också över landsgränser.

Vi socialdemokrater är därför positiva till att EU arbetar med så kallade end of waste-kriterier. Det har man börjat komma igång med. Det finns reglerat i EU:s ramverksdirektiv för avfall.

Avfall slutar därmed att vara avfall och blir i stället en resurs som kan användas till ett tydligt ändamål. Det måste skyndas på. Vi måste få in det i fler sektorer än de som nu ligger där.

Vi socialdemokrater kämpade för att få in exempelvis textilier, papper och däck i materialflödena. Men det räcker inte. Vi måste göra mycket mer.

Fru talman! Flera industrier har i dag stora utmaningar och därmed också möjligheter att förbättra sitt arbete. Men det är fler som just nu har det svårt och som inte gör tillräckligt.

Man kan exempelvis titta på textilindustrin. Trenden med fast fashion är ett av de mer extrema uttrycken för ett ohållbart slit-och-släng-samhälle. Så fort säsongen är slut är kläder omoderna. De ska ofta inte säljas vidare utan i stället hängas in i en garderob eller slängas.

Det fungerar inte att låta förra säsongens kläder bli något slags dinosaurier av miljöförstörelse i garderoben. Vi måste i stället se till att kläderna får se dagens ljus igen, att de får användas av någon annan eller att man använder materialet för att få till nya kläder.

De textilier som i dag så ofta landar på detta sorgliga sätt har också varit väldigt resursineffektiva. Vi slänger som sagt ungefär 10 kilo per person och år. Men en stor del av de kläderna har slängts oslitna.

Man talar också om att det har använts ungefär 2 kilo kemikalier och 55 badkar med vatten för att göra ett par nya jeans. Vi förstår alla att det inte fungerar. Vi måste få till en cirkularitet i alla industrier.

Fru talman! En hållbar cirkulär ekonomi måste också inkludera en bättre kemikalielagstiftning. Sverige har en stolt historia av att vara pådrivande i kemikaliepolitiken. Det är viktigt att det arbetet nu inte avstannar med den nuvarande regeringen.

Många av kemikalierna som finns i produkterna bildar cocktailar som blir farliga för oss människor eller för miljön om vi inte minskar på skadliga och farliga kemikalier.

Ett stort exempel som också har debatterats här i dag är PFAS. Vi vet att PFAS är skadliga för oss människor. Det kan leda till cancertumörer, risk för sköldkörtelproblematik eller sjukdomar och även svårigheter att få barn.

Dessa kemikalier är dessutom evighetslånga. Vi kan inte ens överblicka hur länge PFAS kommer att finnas kvar i miljön. Man talar också om att det årligen hamnar 75 000 ton av dessa evighetskemikalier i miljön.

Då duger inte regeringens lite stillasittande attityd i PFAS-frågan. Vill vi få en cirkularitet måste vi också komma igång med kemikaliepolitiken.

Jag vill avsluta med att säga att vi har en rad förslag i vår kommittémotion. Vi kommer att ligga i framkant om vi socialdemokrater får bestämma i frågor som handlar om att återvinna och återanvända textilier.

Vi vill se att man förbättrar insamlingssystemen. Vi vill ge kommunerna ett ökat inflytande. Vi vill öka återvinningen av mobiltelefoner och småelektronik, som vi ser som ett stort bekymmer.

Vi vill att avfall ska ses som en resurs så att det blir mer resurseffektivt i framtiden. Vi vill att Sverige driver på EU för skärpta kemikalielagstiftningar. Det har vi också en reservation om tillsammans med MP och V.

Vi vill verka för en lagstiftning där människor och miljö skyddas från PFAS och också från skadeverkningar av hormonstörande ämnen, bara för att nämna några av de förslag vi har i vår kommittémotion.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för redogörelsen för den ekonomiska politiken.

Vi socialdemokrater tycker att det har varit en riktig vargavinter, både för staten, kommunerna och hushållen, och att det hade varit möjligt att lindra den genom att se till att behålla skatteintäkter och kunna fördela bättre.

Det har varit en väldigt tuff tid för svenska folket, och det fortsätter att vara så. Vi ser vräkningar. Vi ser att kommunerna inte kan hjälpa till ordentligt när det gäller människor som är väldigt utsatta eftersom det har varit dyrtider på många olika håll för svenska folket. Det hade varit välkommet med en stat som hade kunnat hjälpa kommuner och kunnat fördela bättre, kanske med ett extra barnbidrag. Det är dock en annan debatt.

När det gäller kemikaliepolitiken hade det varit välkommet att höra från ledamoten Storckenfeldt hur man vill begränsa den kemikaliecocktail som vi översköljs med i vår vardag. Såväl ledamoten som undertecknad och svenska folket lever med 5 000 kemikalier runt om oss i vardagen som blandas i en cocktail och som påverkar vår hälsa. Det gäller alltifrån fertilitet till problematik med vissa cancertumörer och exempelvis sköldkörtelproblem.

Det finns oerhört många sjukdomar som svenska folket drabbas av, och det gäller även andra befolkningar inom EU. Vi behöver göra mycket mer för att stärka kemikalielagstiftningen. Jag hörde ingenting från ledamoten om detta.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Helena Storckenfeldt för inledningen i den här viktiga debatten om cirkulär ekonomi.

Jag vill påpeka att vi socialdemokrater delar det som framfördes om vikten av att få till de cirkulära materialflödena. Vi har i dag ett alldeles för linjärt synsätt i produktion - och konsumtion, för den delen. Detta behöver vi verkligen komma till rätta med gemensamt och arbeta partiöverskridande med.

Jag noterade stoltheten över avskaffandet av plastskatten. Jag kan själv tycka att tajmingen var märklig då det finns väldigt stora behov just nu, inte minst i välfärden, och då dessa 650 miljoner kronor i skatteintäkter hade varit välbehövliga under en kostnadskris för Sverige. Plastfrågan är ju också bekymmersam, inte minst eftersom det är ett väldigt resursslöseri att vi använder så oerhört mycket plast.

Vad gäller synen på vilka floder som är mest förorenade kan man notera att också Medelhavet har en väldigt hög koncentration. Även ett hav som är väldigt älskat av svenska folket och där svenska folket är väldigt närvarande, inte minst under olika turisttider, är väldigt förorenat. Det är alltså viktigt att komma till rätta med plastfrågan.

Min fråga gäller dock kemikaliepolitiken. Jag vill höra hur Moderaterna och regeringen resonerar när det gäller att få till stånd en skarpare kemikalielagstiftning under kommande mandatperiod i Europaparlamentet. Det är tätt sammankopplat med den cirkulära ekonomin. Utan bättre kemikaliepolitik kan vi inte få till en riktigt bra cirkulär ekonomi. Vi får då en kemikaliecocktail som blir besvärlig.

Herr talman! Tack, statsrådet, för beskrivningen av läget och vad regeringen gör. Jag noterar att vi har samsyn om att det är angeläget. Det är flera delar där vi kan jobba gemensamt.

Vi från Socialdemokraternas sida tänker att det är viktigt att vi arbetar gemensamt för att få till ett PFAS-förbud och PFAS-begränsningar som innebär att vi får till politiska överenskommelser så långt som för hela EU.

Därmed kan EU också förmodligen bli en väldigt viktig aktör globalt. Detta är problem som hela världen ställs inför eller kommer att ställas inför. Dessa ämnen finns i så stor utsträckning i produkter som omger oss människor och därmed i vår miljö.

Jag vill avslutningsvis säga att det krävs ett politiskt tryck här. Den som följer eller agerar i klimatfrågor, precis som miljö- och klimatministern gör, vet att det krävs politiskt tryck i klimatfrågorna. Det är ändå frågor som ofta är debatterade.

När det gäller kemikaliepolitiken kommer det att krävas politiskt tryck för att det ska bli verklighet. Det gäller att frågorna lever i den offentliga debatten så att det verkligen blir ett momentum för lagstiftare både i den här församlingen och i Europaparlamentet att få till de här begränsningarna. Det är så viktigt för svenska folkets hälsa.

Jag vill avslutningsvis påtala vikten av att registrera i hela landet var någonstans människor kan vara drabbade så att det inte uppkommer löpande som skandaler. Det gäller att myndigheter agerar mer proaktivt för att se var det kan finnas områden som redan i dag är drabbade. Det är viktigt för att så snabbt som möjligt sanera områden och hjälpa de människor som i dag är drabbade.

Fru ålderspresident! Jag tackar ännu en gång för svaret från statsrådet. Mitt parti delar åsikten att det är otroligt viktigt att på EU-nivån få till lagstiftning som är bättre och mer heltäckande. Förra året lämnade som sagt Kemikalieinspektionen ett förslag på hur drygt tio tusen PFAS-kemikalier skulle kunna omfattas av ett EU-direktiv på området. Fyra myndigheter från andra EU-länder är också med på hur det skulle kunna se ut. Det handlar om att både begränsa och förbjuda användning av dessa kemikalier. Det här är nog det mest ambitiösa och bästa sättet att reglera PFAS inför framtiden för att minska föroreningarna framöver. Där delar jag absolut statsrådets åsikt.

Däremot skulle det behövas en snabbare politisk drivkraft på EU-nivån. Även om myndigheterna har det här samarbetet och har idéer om hur lagstiftningen skulle kunna se ut behövs det en politisk agenda. Statsrådet är såklart medveten om att det finns stark lobbyism emot detta. Det finns en ovilja från vissa bakåtsträvande företag och andra som kortsiktigt kan tjäna pengar på det eller som inte ser värdet av att ställa om med produkter som skulle kunna se ut på ett annat sätt framöver. Det är viktigt att få till en politisk drivkraft och att ministrar i hela EU driver på, så att den här mandatperioden blir mer framgångsrik när det handlar om kemikaliepolitiken i allmänhet och PFAS i synnerhet. Det är en uppmaning till statsrådet att se till att få till stånd ett sådant samarbete, så att vi kan få till de här förbuden och begränsningarna.

När det gäller sanering är det också bra att det görs ett arbete hos myndigheterna. Men troligtvis skrapar vi bara på ytan just nu. Det är förmodligen betydligt värre än vad det kan se ut som; det finns antagligen föroreningar i andra områden än dem som redan är upptäckta. I många samhällen, inte minst nära militära övningsfält, märker man nu att mark och vattendrag är förorenade.

Det här är en nationell angelägenhet. Det är oerhört viktigt att skydda befolkningen och folkhälsan och få till ett arbete för att kontrollera vilka områden det är som kan tänkas vara förorenade, så att detta inte är någonting man kommer på många år efteråt när barn redan har druckit vatten som är farligt eller giftigt eller till exempel gravida kvinnor utsatts för detta. Jag vill fråga statsrådet vad man gör i arbetet för att se till att identifiera vilka människor som är drabbade i dag. Det arbetet är inte ens förebyggande - utsläppen har ju redan skett.

Slutligen vill jag säga något om arbetet med att sanera. Forskare säger nu att det till exempel finns våtmarksväxter som kan användas i större utsträckning vid de vattendrag som är förorenade och att de kan komma åt så mycket som 40 procent av ämnena. Det skulle vara väldigt bra om det finns en idé från regeringen om hur vi kan hjälpa till här, så att vi får till de bästa teknikerna för att sanera de utsläpp som redan har skett. Det handlar verkligen inte bara om att förbjuda PFAS, utan vi måste också få bort så mycket som möjligt i de redan förorenade områdena.

Fru ålderspresident! Jag tackar statsrådet för det skriftliga svaret och för dagens redogörelse. Statsrådet har haft en aktiv fredag i kammaren.

Jag och Socialdemokraterna vill lyfta frågan om PFAS i miljön eftersom det är ett mycket allvarligt problem. Årligen hamnar 75 000 av evighetskemikalierna PFAS i miljön i Europa. Textilier, flourgaser och medicinsk utrustning står för merparten av utsläppen här. Under de senaste åren har allvarliga upptäckter gjorts om vilka miljöskandaler detta genererar, men också hur PFAS finns i vår vardag.

Stora upptäckter har även gjorts om hur dessa evighetskemikalier hamnar i våra kroppar. Det handlar om smink och deodorant, och det finns höga halter i vissa livsmedel. Man har bland annat upptäckt dem i kräftor. Medborgare får även i sig PFAS från giftigt vatten.

Jag tänker förstås på Kallinge, som är en av de stora miljöskandalerna i modern historia. Där har medborgarna nu fått rätt i domstol, men det är fortfarande en miljöskandal som påverkar människor här och nu, inte minst i Kallinge. Kallingeföreningen har varit i riksdagen och berättat om det som har hänt och vilka enorma konsekvenser det får för liv och hälsa för väldigt många människor.

PFAS är potentiellt hormonstörande ämnen och kan också vara cancerframkallande. Kemikalierna kopplas till sköldkörtel- och fertilitetsproblematik. Det är därför ett folkhälsoproblem som vi nu bevittnar och som finns runt om oss hela tiden. Forskare har upptäckt att PFAS finns i snart sagt alla organ. Det senaste är att de även hittats i hjärnan. Det här är alltså mycket allvarligt.

I Sverige har Försvarsmakten använt PFAS i brandskum vid övningar i flera områden i vårt land. Men kemikalierna finns som sagt också i många produkter. Kemikalieinspektionen talar om tiotusentals produkter med PFAS.

Nyligen beslutade Mark- och miljööverdomstolen att Försvarsmakten ska betala för de kostnader som Uppsala Vatten hittills har haft på grund av PFAS-föroreningarna, det vill säga dem som Försvarsmakten har orsakat. Domen kommer säkert att bli vägledande i ytterligare domar framöver. Många kommuner är med om det här i detta nu.

Jag har därför ställt frågor till miljöministern om vad som görs. Jag noterar att hon säger att det görs en del saker. Det är till exempel glädjande att frågan har lyfts på nordisk nivå, på det sätt som ministern beskriver det. Det är viktigt att föra upp detta tillsammans med våra nordiska grannländer, som självfallet också är drabbade. Vi socialdemokrater välkomnar ett sådant ledarskap. Även det som sker på EU-nivå med livsmedelsförpackningarna är ett glädjande besked, och det är viktigt för att vi ska komma till rätta med framtida utsläpp.

Jag vill dock ändå få höra från statsrådet vilka slutsatser regeringen drar om forskningen om bland annat rening så att vi kan sanera där det redan är förorenat. Jag skulle också vilja höra hur man ser på frågan på EU-nivån. Kemikalieinspektionen har ju tillsammans med fyra andra länder lagt fram ett förslag om detta. Vad vill regeringen göra för att vi ska få ny lagstiftning på EU-nivå?

Fru ålderspresident! Jag tackar ännu en gång statsrådet för redogörelsen.

Vi får väl enas om att inte vara överens om huruvida utsläppshandeln hör till klimathandlingsplanen. Jag anser att den gör det eftersom det är en relevant del av att klara avstämningen till 2030 och banan till 2045. Just nu ser inte Sverige ut att klara 2030, och då blir det relevant att höra vilken typ av styrmedel regeringen avser att använda. Det var också interpellantens fråga, nämligen vilka styrmedel som avses.

Vi har fått svar att regeringen vill använda sig av bland annat elektrifieringen. Där kan jag glädja statsrådet med att vi är överens. Vad gäller hela färdplanen och hur man ska klara nettonoll är myndigheterna oroade över att Sverige inte ligger på målbanan, och de efterlyser nya riktlinjer. Här har statsrådet svarat att det kommer en utredning. Vi har blivit hänvisade till utredningen under ett halvår, och vi har under en längre tid blivit vana vid att få det svaret vad gäller klimatpolitiken. Vi vill verkligen uppmana regeringen att tillsätta utredningen snarast och inte vänta länge. Det är bråttom.

Om vi ligger som vi gör nu kommer vi inte att klara transportmålen. Utsläppen ökar, och risken är att vi kommer att behöva införa åtgärder som chockar svenska bilister och svenska folket om man inte agerar på ett trovärdigt sätt nu och ser till att det finns en klimatpolitik som är rättvis och bra för vår planet.

Fru ålderspresident! Socialdemokraterna instämmer i flera delar av svaret, bland annat entusiasmen över vad el kan åstadkomma i vårt land och i hela EU när det gäller omställningen. Det är jätteviktigt att få ut laddstolpar och att vi köper fler elbilar. Vi står verkligen bakom elektrifieringen.

Däremot är det tydligt att statsrådet inte gärna talar om att vi just nu är på väg att öka utsläppen och att myndigheterna är seriöst oroade över att det går åt fel håll. Svårigheten att klara nettonoll blev tydlig med den handlingsplan som regeringen har presenterat.

Hur ska vi klara målen till 2030 och därmed nettonoll till 2045? En möjlighet är att köpa utsläppsrätter från andra länder. Statsrådet säger att regeringen inte tittar på eller funderar över denna fråga i Regeringskansliet. Men i det läge vi befinner oss i just nu behöver statsrådet verkligen prata om och låta analysera frågan i Regeringskansliet. Det är bråttom om vi ska få köpa utsläppsrätter från andra länder för att klara våra egna mål. Vi måste förbereda för att överföringarna ska ske inom ett par år, så att det fortfarande går att hantera situationen. Allt annat skulle vara riskfyllt. Delar statsrådet synen att om det inte finns avtal om överföringar på gång inom två år kan vi glömma konceptet?

Min andra fråga gäller att överprestera. Även här har statsrådet vid flera tillfällen sagt att det inte är något som diskuteras än. Men det finns inget EU-land som just nu ser ut att överprestera. Däremot har Norge redan budgeterat ett antal miljarder för att kunna köpa LULUCF-enheter. I Tyskland spekuleras det om hundra miljoner ESR-enheter, det vill säga nästan halva den svenska tilldelningen till 2030.

Det blir ju vilda spekulationer med prisprognoser, men regeringen vet att detta händer. Miljöministern måste fundera över vilka länder man ska köpa från när de andra funderar över att köpa av Sverige. Vem är det som är säljare?

Böter är ett jättestort problem. Vad kommer det att kosta? Är det så att EU-domstolen kanske kommer att räkna ut vad vi inte gör i Sverige och sedan sätta böterna utifrån det? Det kan bli stora belopp. Även här borde Regeringskansliet ha undersökt frågan. Undersöker Regeringskansliet frågan? Det handlar faktiskt om vad skattebetalarna ska betala framöver eftersom vi inte klarar målen till vare sig 2030 eller 2045.

Fru ålderspresident! Jag tackar ministern för svaret.

Interpellanten Linus Sköld har ställt den relevanta frågan vad regeringen gör för att nå nettonoll till 2045. Svenska myndigheter är överens om att den nuvarande politiken och den klimathandlingsplan regeringen har presenterat inte leder till att vi når målen och att vi varken klarar målen till 2030 eller nettonoll till 2045. Flera myndigheter har sagt detta, bland andra Naturvårdsverket.

Ministern säger i sitt svar att ett antal åtgärder är behjärtansvärda och att klimathandlingsplanen lägger grunden och ger de förutsättningar hushåll och företag behöver för att fatta de beslut som krävs. Myndigheterna håller dock inte med utan säger tydligt att vi inte når målen. Hur kan då statsrådet säga grunden finns och att företag och hushåll får de förutsättningar som krävs?

Min andra fråga gäller den utredning statsrådet nämner i sitt svar. Det har snart gått ett halvår sedan regeringen lovade att den skulle tillsättas under året. När kommer utredningen att tillsättas? Hur kan det vara så svårt? Vad väntar regeringen på? Blir det till nyårsafton?

Ska vi nå nettonoll till 2045 behöver vi verkligen starta nu. Målen till 2030 är avgörande av flera skäl, dels för att ge grund och förutsättningar för att Sverige ska nå nettonoll, dels för att undvika att Sverige inte lever upp till beslutad lagstiftning. Lever vi inte upp till lagstiftningen kan vi få böter på EU-nivå och andra bekymmer. Att köpa utsläppsrätter av andra länder har regeringen själv fört fram som en idé, men det skulle bli väldigt dyrt, för att inte säga svindyrt, för svenska skattebetalare. Om vi inte tar tag i detta är risken alltså att Sverige får betala miljardbelopp till andra länder eller får jättehöga böter för att vi inte lever upp till lagstiftningen. Har regeringen i rådande svåra läge börjat räkna på vad dessa böter kommer att kosta?

Fru talman! Jag måste fråga om statsrådet hörde vad jag sa eller om jag på något sätt sa någonting jag inte hade skrivit ned. Det jag sa var "kraftigt försvaga befintliga styrmedel". Jag sa också "konkreta planer på hur det ska ersättas". Det var just vad ordföranden för Klimatpolitiska rådet sa.

Det är ett antal styrmedel som har försvagats, men det har inte tillkommit några nya. Det är därför den höga svansföringen från regeringen när det handlar om klimatpolitiken blir så förvånande. Vi har en verklighet med verkliga utsläpp som myndigheterna ser och talar om. Sedan har vi en annan verklighetsbild från ministern, och det är svårt att veta vem som stöder statsrådets utsagor.

På tal om det kan man också fråga sig det som min kollega från Centerpartiet tog upp, nämligen hur det kommer sig att regeringen har dessa bekymmer med att statsråd säger saker om tjänstemännens uttalanden som inte verkar stämma. Här skulle vi vilja veta vad som gäller. Det är svårt att förstå vad statsrådet menar när hon hänvisar till Regeringskansliet. Vad är det egentligen som har sagts? Vi vill gärna höra mer om det, för det låter lite som trolldom.

Fru talman! Tack till statsrådet för redogörelsen av klimathandlingsplanen! Jag vill ändå ställa ett antal frågor med anledning av detta inlägg. Vi har haft möjlighet att debattera och säga vad vi tycker om klimathandlingsplanen, men inlägget från statsrådet gör inte saker klarare.

Vi fick höra att det handlar om verkliga utsläpp och riktig effekt för klimatet. Samtidigt säger myndigheter som ska granska regeringens politik, som Klimatpolitiska rådet, men också Naturvårdsverket att det är tvärtom. Utsläppen ökar, och detta leder inte fram till våra etappmål till 2030. Expertmyndigheterna säger alltså en sak och statsrådet en annan.

Jag har en fråga, kanske särskilt med anledning av vad Klimatpolitiska rådet sa när klimathandlingsplanen hade presenterats. Rådet sa: Att kraftigt försvaga befintliga styrmedel utan att ha konkreta planer på hur det ska ersättas betyder att problemen skjuts på framtiden.

Jag undrar vad statsrådet vill säga till Klimatpolitiska rådet med anledning av uttalandet.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt, som inte besvarar frågan utan hänvisar till en annan del av utredningen och sedan ställer frågor till mig i stället. Det hade hon med fördel kunnat göra efter mitt inledningsanförande.

Moderaternas klimatpolitik lämnar en del övrigt att önska. Både myndigheter, forskare och näringslivet själva säger att vi här har en passiv politik som i bästa fall trollar med siffror och håller gamla grafer gällande, alltså hänvisar till den tidigare socialdemokratiskt styrda regeringen när man vill visa sig mallig över klimatpolitiken. Det tycker vi är svagt.

Vi tror mycket mer om Sverige och vill ta fasta på det som ledamoten själv tog upp, nämligen att vi borde kunna samarbeta om klimatpolitiken. Men då måste man hoppa ned från SD:s knä och i stället vända sig till oss med förslag om hur vi tillsammans kan driva en riktigt bra företagsinriktad klimatpolitik.

Om någon undrade om vi har egna förslag när det gäller exempelvis transportfrågorna kan jag påminna om att jag nämnde transportfrågorna. Vi har en följdmotion. Till skillnad från regeringen tar vi fasta på en bättre reduktionsplikt, vi ser till att göra mer när det gäller satsningar på billigare kollektivtrafik och vi står upp för en elektrifiering som kommer att bli bra på riktigt, också för konsumenter och svenska folket.

Fru talman! Riksdagsledamoten Storckenfeldt betonade näringslivet i sitt anförande och vikten av att företagen tar en ledande roll i klimatomställningen. Vi socialdemokrater håller med och tror att det är en väldigt viktig byggsten i en bra klimatpolitik.

I SNS-rapporten Politikens roll för näringslivets klimatomställning presenterar en rad forskare vad som är viktigt för att företagen ska kunna ta det här ledande ansvaret. Här betonar forskarna vikten av att man har en politik som bryter ned hinder för förändring men också - kanske framför allt - vikten av att det ställs särskilda krav på att klimatpolitiken slår fast riktningen och hastigheten för förändringarna.

Politikens främsta roll är kanske just detta: att vi visar vad vi vill gemensamt, att vi är tydliga med målsättningarna och att vi driver på just i en klimathandlingsplan men också när det gäller våra etappmål till 2030 i och 2040-målet.

Nu fick vi veta att Moderaterna inte har ett svar i fråga om 2040-målet, just det som är en viktig byggsten för näringslivet. Men jag skulle vilja ställa frågan till riksdagsledamoten Storckenfeldt: Vilka andra åtgärder är det som är viktigare än det som forskarna och näringslivet själva pekar ut som viktiga för omställningen?

Fru talman! Riksdagsledamöter! Vi socialdemokrater står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag å Socialdemokraternas vägnar bifall endast till reservation 14, Utgångspunkter för en svensk klimatpolitik, under punkt 7.

Fru talman! Det går fort nu. Isar smälter i Alperna, och översvämningar avlöser varandra över hela vår kontinent. Förra året var på många håll det varmaste som uppmätts.

Klimatkrisen innebär att vi upplever fler naturkatastrofer med svåra stormar, torka, översvämningar och hetta. Extremvädret ökar. Sommaren 2023 förde med sig en rad extrema väderhändelser. Översvämningarna var många och drabbade flera kommuner hårt också i Sverige. De negativa rekorden haglade. Det var rekordöversvämningar, rekordvärme, rekordbränder och rekordtorka. Kort sagt var 2023 rekordåret, och i år har Copernicus årsrapport visat att Europas extrema klimat fortsätter 2024.

Sverige har historiskt sett fört en aktiv klimatpolitik såväl i Sverige som i Europa. Vi har drivit på EU:s klimatpolitik, men så är det inte längre. Det här riksdagsåret meddelade EU:s klimatråd att medlemsländerna gör för lite för att nå de överenskomna klimatmålen och uppmanade medlemsländerna att öka takten.

Sverige visade sig inte vara någon ledstjärna. Att den svenska regeringen har fått en rad kritiska omdömen på hemmaplan kände vi till sedan tidigare, men nu misslyckas vi alltså också i EU. Ett viktigt budskap inför Europaparlamentsvalet är därför att rösta för klimatet.

Fru talman! I dag diskuterar vi klimathandlingsplanen, alltså det verktyg som regeringen har för att sammanställa en politik som på allvar klarar av klimatmålen och ser till att vi gör vår del av Parisavtalet. Detta har vi en skyldighet till också i vår egen klimatlag.

Regeringens klimathandlingsplan - hela vägen till nettonoll. Så heter den. Strategin från regeringen verkar dock främst vara att glömma, gömma och trolla: glöm klimatet, glöm konkreta styrmedel, göm sanningen, göm allt i utredningar, trolla med siffrorna och trolla med vilka som styr bakom kulisserna.

Fru talman! Det trollas med siffror i regeringens klimathandlingsplan. Handlingsplanen leder inte till nettonoll 2045, än mindre till att vi klarar etappmålen till 2030. Myndigheter har kritiserat handlingsplanen på löpande band. Naturvårdsverket bedömer att varken det långsiktiga målet till 2045 eller etappmålen 2030 och 2040 kommer att klaras av med de styrmedel som klimathandlingsplanen presenterar. Detsamma gäller Klimatpolitiska rådet, det expertorgan som ska granska regeringens klimatpolitik. De konstaterar exempelvis att planen är otillräcklig för att nå målen och att det är otydligt hur planen ska kunna leda till att utsläppen minskar i den takt som krävs.

Klimatministern har som svar på kritiken sagt att man är öppen för att köpa utsläppsrätter för att klara målen. Idén att vi ska köpa utsläppsrätter från andra länder för att klara den här typen av mål är absurt. Det finns inga förhandlingar om detta; det här är spekulativt.

Framför allt skulle det bli svindyrt för svenska folket och skattebetalarna. Beroende på vad man tar med visar beräkningar att det kostar mellan 15 och 37 miljarder att köpa utsläppsrätter. Vem ska betala det? Och framför allt: Varför vill vi inte i stället investera i svenska företag, svenska jobb och svensk teknik? Varför vill vi lägga de pengarna på att köpa utsläppsrätter från ett annat land?

Att ta från svenskarna och ge till andra länder och inte hålla fast vid den omställning som vi är så kända för är svindleri med svenska skattepengar!

Man kan också fråga sig vilka länder som skulle vilja sälja de här utsläppsrätterna. Är det Polen? Är det Rumänien? Vilka länder har kommit så mycket längre än Sverige? Vilka skulle vilja erbjuda sitt överskott till oss? Detta är mycket spekulativt.

För en tid sedan debatterade undertecknad just detta med klimatministern här i kammaren. Då förde klimatministern också fram att regeringen för en effektiv klimatpolitik och att det är en stor förändring nu. Det handlar bland annat om förändringen av reduktionsplikten som sägs innebära att vi från Sveriges sida nu har gått från att vara utopiska till att bli effektiva.

Är det effektivt att köpa utsläppsrätter från andra länder i stället för att investera i svenska jobb? Det frågar vi socialdemokrater oss. Är det effektivt att i den klimathandlingsplan som vi pratar om i dag ha siffror och grafer som bygger på den gamla regeringens ineffektiva och utopiska klimatpolitik? Det är det vi har sett i klimathandlingsplanen. DN visade i en publicering att bakom den fallande utsläppskurvan ligger en kalkyl där reduktionsplikten under perioden 2027-2030 höjs till en nivå som sedan ligger kvar till 2045. Det trollas alltså med siffror.

Fru talman! Regeringen glömmer också klimatet ganska konsekvent liksom vilken roll Sverige borde spela i världen för att leda klimatomställningen. Sverige är numera ett av de länder som kommer med klimatmisslyckanden till EU. Med regeringens budget ökar nu utsläppen för första gången på lång tid. För 2024 ser vi en ökning av koldioxidutsläpp med 5,9-9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030.

EU:s klimatråd uppmanade medlemsländerna att öka takten. Den svenska regeringen har fått mycket kritik för att man inte gör det, men jag tycker inte att det har uppmärksammats tillräckligt i debatten vilka enorma utsläppsgenererande åtgärder som regeringen står för.

Vi får ofta höra från regeringen att det viktiga klimatarbetet ligger bortom 2030. Ändå har regeringen inte trätt fram i debatten om 2040-målet för EU. Vi står nu i en EU-valrörelse där flera länder har gått fram och berättat vad de vill göra till 2040. Men den svenska regeringen har inte trätt fram. En samlad opposition i Sveriges riksdag har däremot trätt fram och sagt vad vi vill göra till 2040. Vi har tagit 95-procentsmålet och gjort det till vårt.

Fru talman! Jag vill avsluta med att berätta att vi i vår följdmotion lägger fast en politik som klarar 2030-målen, som står upp för nettonoll till 2045. Framför allt tar vi ett horisontellt grepp så att de sektorer som i dag ligger efter klarar av att öka takten och minska sina utsläpp.

Transportsektorn är en sådan akilleshäl för Sverige, och det är viktigt att regeringen gör mycket mer än i dag. Vi från Socialdemokraterna skulle gärna se till att vi fick en bred demokratisk överenskommelse i riksdagen, som står upp för klimatet och ser till att klimathandlingsplanen verkligen går till nettonoll.

Om man tar klimatomställningen och den ledarposition som Sverige måste inta på allvar måste vi sluta att gömma, glömma och trolla i klimatpolitiken.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Fru talman! Jag tackar statsministern för det svaret.

Vi välkomnar givetvis att regeringen tar tag i den här frågan och att man följer Socialdemokraternas linje, ser hur viktigt detta är säkerhetsmässigt och miljömässigt samt fortsatt driver frågan på EU-nivå. Vi behöver ha ett samlat svar från EU, och vi måste stå enade mot Putin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 17-18 april

Låt mig också adressera en annan fråga. Vi har i dagarna kunnat konstatera att näringsminister Ebba Busch skolkar från EU:s ministermöten där man diskuterar viktiga frågor som rör ren, hållbar energi och billigare energi. I ett och ett halvt år har Ebba Busch konsekvent valt företagsträffar och Parisbesök i stället för dessa viktiga möten.

Det borde vara prioriterat för statsministern att svenska intressen värnas i Bryssel. I slutändan handlar det om svenska konsumenters elräkningar och att svenskarna ska ha en företrädare på plats som tar hand om hållbarhetsfrågorna. Hur ser statsministern på att Ebba Busch skolkar från ministerrådsmötena?

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner om att överläggningen gäller en återrapport från Europeiska rådets möte.)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för återrapporten.

En fortsatt brännande fråga är den ryska skuggflottan, som statsministern också nämnde i sin återrapport. Skuggflottan har under lång tid varit närvarande i Östersjön i syfte att runda oljesanktioner, och den har kontinuerligt försett sig med bränsle från en oljetanker som befinner sig i svensk ekonomisk zon. Så fyller Ryssland på sin krigskassa.

I veckan kom beskedet att utrikesministern har anslutit sig till Socialdemokraternas krav på skärpta sanktioner mot Ryssland och att skuggflottan ska ingå där. Det är bra. Vi måste stå enade mot Putin i detta. Skuggflottan är en stor risk på många sätt, och marinchefen beskriver situationen som en både säkerhetsmässig och miljömässig tragedi. Fartyget rör sig dagligen lastat med flera hundratusen ton oljeprodukter i lasten, och börjar skeppet läcka väntar en enorm naturkatastrof för den svenska Östersjökusten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 17-18 april

Vi möttes också av uppgifter från marinchefen om att man misstänker att Ryssland bedriver spionverksamhet från flottan. Allvaret i detta är uppenbart, och det krävs ett samlat svar från EU för att stoppa flottan.

När statsministern fick frågan inför EU-toppmötet sa han att skuggflottan inte låg på mötets agenda. Min fråga måste bli: Vad hände på EU-toppmötet som gjorde att man anslöt sig till Socialdemokraternas linje? På vilket sätt blev det en förändring? Kan vi nu förvänta oss att statsministern kommer att driva denna fråga bland EU-ledarna framöver?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret. Vi från Socialdemokraterna är också glada över att se en bättre utveckling vad gäller inflationen. Men det räcker inte att vara glad. Det handlar också om att vara handlingskraftig inför det kommande året och de utmaningar som fortfarande finns för svenska folket.

Precis som den här debatten har handlat om är det fortfarande höga priser i matvarubutikerna. Fortfarande visar undersökningar att svenska folket ryggar tillbaka för att köpa varor som är livsviktiga för barnen och deras framtid. Det handlar om att man inte vill köpa frukt och grönt för att man tycker att det är för dyrt. Det handlar om att föräldrar - en av tio - är oroade över att deras barn inte får tillräckligt med näring och att de går hungriga. Det är alltså stora utmaningar fortsättningsvis.

År 2024 måste innebära en handlingskraftig regering och en handlingskraftig budget som är rättvis, som fördelar till de familjer som har det allra tuffast och som framför allt tittar på vår framtid, alltså våra barn och våra ungdomar. Hur har de det? Jag är säker på att finansministern kan hålla med om det. Jag tror säkert att hjärtat är fullt av önskan att barnen ska ha det bra. Då är det viktigt att detta finns med när man utformar budgeten.

Det är absolut viktigt att man har haft samtal med matjättarna. Men uppenbarligen har matjättarna ändå skott sig under de här åren och fortsätter att göra det. Därför är det viktigt att också hålla i den frågan.

Vi socialdemokrater ger oss inte. Vi vill ha en rättvis politik, och vi använder breda reformer. Vi vill vara sociala ingenjörer. Ibland handlar det om skattesänkningar - vi har varit med på sådana; det vet ju finansministern. Men vi har också stått upp för att de som är mest utsatta ska kunna få möjlighet till stöd om de behöver det.

Jag tackar för den här debatten.

(Applåder)

Herr talman! I min interpellation ville jag ställa frågan till finansministern vad hon gör för att avhjälpa den situation som svenska folket står inför när man går och handlar i dag när priserna är fortsatt höga och i vissa fall fortsätter att höjas. Vi har sett i Matpriskollen att de har fortsatt att höjas under 2024.

Min fråga handlar om hur man vill hjälpa svenska folket och framför allt barnfamiljer att ta sig framåt. Det handlar ju inte bara om att det är höga priser i matvarubutikerna under någon månad. Det har varit så under väldigt lång tid, egentligen under hela den tid som den nuvarande regeringen har haft makten.

Det är klart att en väldigt stor anledning till detta är stigande energipriser, yttre påverkan och kriget - sådant som finns utanför Sveriges gränser. Men en stor del av svaren hade kunnat komma från den svenska regeringen i form av en budget som fördelade till dem som har störst behov av stöd i svåra tider.

Den socialdemokratiska oppositionen har varit tydlig: Vi hade gjort dessa prioriteringar. Vi hade satsat på barnfamiljerna med ett stärkt barnbidrag, med ett stärkt underhållsstöd och med en förstärkning till kommunerna så att de kan hjälpa till med både skuldsanering och fritidsaktiviteter, eftersom vi vet att barnfamiljer drar ned också på detta.

Det var en ivrig moderat kollega till finansministern, också en riksdagskollega till mig, uppe i debatten och talade om att det här skulle handla om vad Socialdemokraterna har gjort historiskt. Det som glömdes bort i det inlägget var att när Konjunkturinstitutet tittade på matpriserna 2019-2023 kom man fram till att prisökningarna på livsmedel har varit 6 procentenheter högre än i producentledet. Det är alltså matjättarna som har tagit ut vinster i den här tuffa situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finansministern slår sig för bröstet och säger att hon har haft samtal med matjättarna, men uppenbarligen har det inte hänt särskilt mycket. Precis som tidigare debattörer under denna långa och viktiga diskussion om de tuffa kostnaderna för svenska folket har poängterat är det faktiskt så att det är en prisutveckling under lång tid. Svenska folket lider under många negativa prisökningar. Det är inte så att det nu finns stora marginaler för matjättarna att fortsätta att höja priserna.

Finansministern borde vara mycket mer på också i den frågan, så jag är förvånad över att vi inte fick tydligare svar när det gäller vad man avser att göra för att förstärka fördelningsmässigt så att de familjer som har det allra tuffast ska få mer pengar i plånboken eller hur man vill hantera att vissa skor sig på krisen. Det är inte de svenska bönderna som gör det, så det handlar inte om någon reduktionsplikt. Det handlar i stället om matjättar som passar på därför att det finns osynliga led - tror de. Men för oss socialdemokrater syns de. Vi kräver att finansministern gör mycket mer och att den nuvarande regeringen ställer sig på folkets sida precis som finansministrar i en del andra länder har gjort under den här krisen.

(Applåder)

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret på min interpellation!

Interpellationen ställdes mot bakgrund av att matpriserna är och under lång tid har varit höga. Många är de svenskar som ryggar tillbaka när kylskåpet är tomt och de behöver gå och handla. De känner att det tar emot, eftersom de vet att det kommer att bli fruktansvärt dyrt.

Det har varit på detta sätt under lång tid. I tidigare debatter har vi talat om att många resurser redan så att säga är uppätna. Man har redan lånat pengar av släktingar, och de små sparkontona har tagit slut. De neddragningar som är möjliga att göra har svenska folket många gånger redan gjort.

Trots detta är det för många jättesvårt att klara ekonomin. Det som svenska folket mest av allt drar ned på, enligt Livsmedelsverket, är frukt och grönt. Här har det varit stora nedgångar. Det innebär till exempel att barn inte äter lika mycket frukt och grönt som tidigare. Detta riskerar också att drabba folkhälsan i framtiden.

Livsmedelsverket säger att nästan en av tio föräldrar är orolig över sina barns hunger. Man upplever att man inte har möjlighet att mätta sina barn. Det är hårresande att vi 2024 ska ha den typen av rapporter om svenska folket.

Min fråga till Elisabeth Svantesson är därför: Vad gör egentligen finansministern för att motverka den mycket svåra situation som svenska folket upplever? Det har varit hög svansföring hos många ministrar i den regering som finansministern tillhör när det gäller just matpriser. Så var det inte minst före valet 2022. Det viftades med falukorvar. Det var kampanjer mot S-regeringen om matpriserna. Ändå har det med just denna finansminister och denna regering varit de värsta dyrtider som svenska folket har upplevt i modern tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför vill jag fråga: Vad har man för plan från finansministerns kontors sida när det gäller kommande vårbudget? Vad finns det för plan för att avhjälpa den svårighet som just barnfamiljer upplever? Om barnen inte äter frukt och grönt kommer vi faktiskt att få utmaningar för folkhälsan också i framtiden. Och om barn inte äter sig mätta är det farligt för folkhälsan här och nu. Dessutom riskerar det att påverka skolgången och möjligheten att klara studierna.

Vi från Socialdemokraternas sida har under tidigare år sagt att vi vill stärka barnbidraget. Vi vill satsa på underhållsstödet. Vi har också tillfört resurser till kommunerna bland annat för att hjälpa till med skuldsanering. Men beskeden när det gäller denna regering är att man verkar vara nöjd med situationen som den är nu.

Fru talman! Finansministern berättar i sitt inlägg för Sveriges riksdag hur nöjd regeringen är med de reformer man har genomfört. Men problemet är, som interpellanten har tagit upp, att den ekonomiska situationen är så svår för många svenskar precis just nu. Priserna har varit höga under lång tid. Det har handlat om energi- och matpriser och även, som finansministern tar upp, räntehöjningar på bostadslånen för ett belånat folk. Under jättelång tid har svenska folket lidit under detta, i princip hela den tid som den nuvarande finansministern har suttit vid makten.

Svenska folket har använt alla medel som står till buds för att klara sin ekonomi. Man har frågat släktingar. Man har använt besparingar. Man har dragit ned på kostnader. Man låter bli att anmäla barnen till fritidsaktiviteter. Man väljer de billigare produkterna i butikerna. Man cyklar till jobbet och tar bara bilen undantagsvis.

Svenska folket har gjort massor, men vi står fortfarande inför ännu ett dyrt år. Vi står nu utan de resurser som vi hade 2023.

Frågan är: Vad vill finansministern och den nuvarande regeringen göra för att hjälpa svenska folket och kanske framför allt den unga generationen? Vi vet ju att det är extra svårt när livet börjar tufft. Nu handlar det om barn som kanske inte får näringsriktig kost för att föräldrarna inte har råd med frukt och grönt. Det handlar om att man låter bli fritidsaktiviteter. Det gäller en generation som också drabbades av pandemin och kanske inte har vanan att vara i fritidsaktiviteter. Det är alltså unga som inte har fått vara ute och lära sig allt det som vår generation fick. Frågan är: Vad gör regeringen nu?

(Applåder)