STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jytte Guteland har frågat mig vad jag inom mitt ansvarsområde gör för att avhjälpa den utveckling med stigande matpriser som riskerar att drabba såväl det svenska folket som svenska bönder.

Inflationen har slagit hårt mot hushållen och allra hårdast mot dem som redan har små marginaler. Den senaste tidens sjunkande inflation visar att inflationsbekämpningen biter. Men än är faran inte över, och det är därför viktigt att slutföra arbetet med att få ned inflationen. Regeringens budget för 2024 visar att det går att kombinera en återhållsam finanspolitik för att bekämpa inflationen med åtgärder som stärker hushållens ekonomi och stöttar välfärden. Men det vilar här också ett ansvar på flera andra aktörer i ekonomin för att förhindra att den höga inflationen blir bestående. Detta gäller inte minst livsmedelsbranschen och handeln, som har ett ansvar för att inte höja priserna mer än vad som är proportionerligt. I budgeten för 2024 tillförde därför regeringen medel till Konkurrensverket för att skärpa bevakningen av branscher med bristande konkurrens.

Många hushåll med svag ekonomi har fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar. Elstöd, sänkt energiskatt på drivmedel och sänkt reduktionsplikt är åtgärder som har varit särskilt betydelsefulla för hushåll med små marginaler. Förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare och sänkt skatt för pensionärer har också varit viktiga för att stärka hushållens ekonomi.

För att stötta jordbruket har regeringen förlängt den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på jordbruksdiesel och skjutit till pengar i ett krisstöd. Jordbruket gynnas även av de lägre drivmedelskostnader som följer på den sänkta reduktionsplikten. Lägre kostnader för jordbruket bör i slutändan även komma hushållen till del i form av lägre prisökningar.

Herr talman! Som Jytte Guteland påpekar i sin interpellation och i sitt inlägg är matprisernas uppgång ett dramatiskt problem för en stor andel av den svenska befolkningen.

Även om Elisabeth Svantesson har rätt i att flera transfereringar i det svenska socialförsäkringssystemet indexeras gör inte alla det. Man kan till exempel notera att barnbidraget inte räknas upp. Det har urholkats så att ett barnbidrag innevarande år, räknat i 2020 års priser, bara är värt 985 kronor. Barnbidraget är alltså nominellt satt till 1 250 kronor. Eftersom det inte har räknats upp sedan 2020 är det nu värt 985 kronor. Det är en urholkning med över 20 procent på de fyra åren.

På liknande sätt är det med grundnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen och föräldraförsäkringen. På samma sätt är det med takbeloppet i a-kassan. På samma sätt är det med en lång rad av komponenter i socialförsäkringssystemet.

För alla människor som är beroende av detta - som Elisabeth Svantesson gärna talar lite föraktfullt om som bidragsberoende - är det allvarligt att priset på påskbordet den gångna helgen har ökat med mellan 7 och 12 procent sedan föregående år. Priset beror lite på vilka varor det är. Äggen är 12 procent dyrare. Chokladen är 7 procent dyrare. Laxen är 10 procent dyrare. Sillen är 8 procent dyrare. Det är några exempel på vad svenskarna har på påskbordet och som man behöver kunna köpa även om man har garantinivån i föräldraförsäkringen eller, för den delen, takbeloppet i a-kassan.

Elisabeth Svantesson firar att inflationsbekämpningen har effekt. Ja, prisökningarna avtar. Men prisökningar av det slag som vi har sett de senaste åren gör att de svenska hushållen kommer att vara fattigare under lång tid framöver, inte minst på grund av att priset på mat har ökat mer i Sverige än vad det har gjort i våra nordiska grannländer.

Elisabeth Svantessons inflationsbekämpning har ärligt talat varit mindre effektiv än grannländernas, och hon har inga ambitioner att skydda de mest utsatta hushållen från konsekvenserna av dessa prisökningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, finansministern, och tack också till Jytte Guteland för en viktig interpellation som kan sägas följa i spåret av de tidigare!

Finansministern hänvisar även här till dieselstödet till bönderna. Det stödet är vällovligt eftersom det inte är bönderna som har fått ta del av de skenande matpriserna. Dessa har landat i matjättarnas och mellanhändernas fickor, så trots att finansministern har pratat sig varm för sänkta matpriser har pratet inte hjälpt.

Jag minns 2016-2017 då många av Elisabeth Svantessons partikamrater med flera borgerliga partier krävde olika former av stöd till bönderna, stöd som också kom. Den socialdemokratiska regeringen var nere i Bryssel och förhandlade om ett ökat mjölkstöd till bönderna. Men nu har jag inte hört ett endaste ljud om att finansministern har förhandlat i EU om några nya mjölkstöd till svenska bönder eller för den delen ägg- eller köttproducentstöd. Jag har inte hört ett ljud om det, bara att finansministern pratar med matjättarna.

Man kan heller inte undgå att bli lite provocerad av Edward Riedl, som går upp i talarstolen och pratar om elstödet - det totalt misslyckade elstödet, som helt och hållet missade norra Sverige och snarare uppmärksammades för att det gick till de största elkonsumenterna med pooler och annat i södra Sverige. Till slut gick elstödet ändå ut till dem i södra Sverige som faktiskt behövde det, dock inte till kommunerna. Kommunerna blev utan elstöd. Det kan man också ha med sig när man pratar om elstödet.

Och hur kan man prata om bensin- och dieselpriserna utan att komma ihåg vad Putins invasionskrig i Ukraina gav för bensin- och dieselpriser i hela Europa? Att man kan glömma bort att nämna det i riksdagens talarstol kan också vara provocerande.

Precis som sades i den förra interpellationsdebatten är det de hushåll som har de sämsta marginalerna som drabbas av de höga matpriserna. Det är familjerna med de lägsta inkomsterna som drabbas av den SD-ledda regeringens finanspolitik. Det måste vi vara medvetna om. Det är ett val regeringen gör.

(Applåder)

Herr talman! I min interpellation ville jag ställa frågan till finansministern vad hon gör för att avhjälpa den situation som svenska folket står inför när man går och handlar i dag när priserna är fortsatt höga och i vissa fall fortsätter att höjas. Vi har sett i Matpriskollen att de har fortsatt att höjas under 2024.

Min fråga handlar om hur man vill hjälpa svenska folket och framför allt barnfamiljer att ta sig framåt. Det handlar ju inte bara om att det är höga priser i matvarubutikerna under någon månad. Det har varit så under väldigt lång tid, egentligen under hela den tid som den nuvarande regeringen har haft makten.

Det är klart att en väldigt stor anledning till detta är stigande energipriser, yttre påverkan och kriget - sådant som finns utanför Sveriges gränser. Men en stor del av svaren hade kunnat komma från den svenska regeringen i form av en budget som fördelade till dem som har störst behov av stöd i svåra tider.

Den socialdemokratiska oppositionen har varit tydlig: Vi hade gjort dessa prioriteringar. Vi hade satsat på barnfamiljerna med ett stärkt barnbidrag, med ett stärkt underhållsstöd och med en förstärkning till kommunerna så att de kan hjälpa till med både skuldsanering och fritidsaktiviteter, eftersom vi vet att barnfamiljer drar ned också på detta.

Det var en ivrig moderat kollega till finansministern, också en riksdagskollega till mig, uppe i debatten och talade om att det här skulle handla om vad Socialdemokraterna har gjort historiskt. Det som glömdes bort i det inlägget var att när Konjunkturinstitutet tittade på matpriserna 2019-2023 kom man fram till att prisökningarna på livsmedel har varit 6 procentenheter högre än i producentledet. Det är alltså matjättarna som har tagit ut vinster i den här tuffa situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finansministern slår sig för bröstet och säger att hon har haft samtal med matjättarna, men uppenbarligen har det inte hänt särskilt mycket. Precis som tidigare debattörer under denna långa och viktiga diskussion om de tuffa kostnaderna för svenska folket har poängterat är det faktiskt så att det är en prisutveckling under lång tid. Svenska folket lider under många negativa prisökningar. Det är inte så att det nu finns stora marginaler för matjättarna att fortsätta att höja priserna.

Finansministern borde vara mycket mer på också i den frågan, så jag är förvånad över att vi inte fick tydligare svar när det gäller vad man avser att göra för att förstärka fördelningsmässigt så att de familjer som har det allra tuffast ska få mer pengar i plånboken eller hur man vill hantera att vissa skor sig på krisen. Det är inte de svenska bönderna som gör det, så det handlar inte om någon reduktionsplikt. Det handlar i stället om matjättar som passar på därför att det finns osynliga led - tror de. Men för oss socialdemokrater syns de. Vi kräver att finansministern gör mycket mer och att den nuvarande regeringen ställer sig på folkets sida precis som finansministrar i en del andra länder har gjort under den här krisen.

(Applåder)

Herr talman! Linus Sköld vill undvika att gå i fällan och pratade bara om de höga matpriserna. Jag hoppas att de som har lyssnat på debatten ändå förstår att höga drivmedelspriser är något som har gjort att maten blivit dyrare. Om man höjer reduktionsplikten och skatterna på drivmedel innebär det att bönderna får mycket högre kostnader, och då blir maten i slutändan dyrare.

När det gäller de höga elräkningarna vill man inte heller prata om konsekvenserna. De slår såklart direkt mot hushållen i form av högre elräkningar, men de slår också mot alla producenter - både matproducenter och andra. Linus Sköld och hans kollegor här är socialdemokrater och har därmed varit med och drivit upp bränslepriserna till att bli de högsta i världen. De var med och lade ned kärnkraften, och det orsakar höga kostnader för industrin och hushållen. Det är klart att de inte vill prata om det! Det förstår jag också, herr talman. Men det är ju skälen till detta. Ni socialdemokrater kan sitta och le och försöka prata om annat, men det är ett faktum.

Herr talman! Det blir nästan faktaresistent när Linus Sköld berättar att det regeringen gjort för att bekämpa inflationen inte har haft effekt. Då tar han ju inte del av vare sig nyhetsrapportering eller fakta från SCB. Svensk inflation vänder ned mycket snabbt - snabbare än i många andra länder i Europa. Det är rent av faktaresistent att stå här och prata om att det inte har haft effekt.

Hushållen har det tufft till följd av de höga kostnaderna. Jag ser att talartiden börjar rinna ut, så jag kommer inte att hinna säga allt jag vill i det här anförandet, men till Isak From vill jag kort säga att det var den gamla, socialdemokratiska regeringens instruktioner som gjorde att Norrland blev utan elstöd. Det rättade Elisabeth Svantesson till, så att pengarna kom till elkonsumenterna även i Norrland. Det var bra.

Herr talman! Jag vill återigen betona hur glad jag är att inflationen är på väg ned. Jag är inte glad för min egen skull utan för alla de hårt kämpande människor runt om i Sverige som har känt av inflationen på ett brutalt sätt. Det kan ha handlat om att inte kunna köpa julklappar till sina barn som man hade tänkt, eller att inte ha den mat man helst vill ge till sina barn på bordet. Det kan ha handlat om en äldre pensionär som knappt kunnat bo kvar i den lägenhet man köpte för bara något år sedan när kostnaderna skenat. Det är för deras skull jag är glad att inflationen nu går ned, men också för den svenska ekonomin eftersom det ger oss förutsättningar att komma igenom den här nedgången och den här konjunkturen på ett sätt som vi verkligen behöver.

Sverige ska byggas rikare. Det är en uppgift som jag tar på allra största allvar. Jag förstår att Jytte Guteland gärna vill flytta fokus från Socialdemokraternas politik till att prata om matjättarna. Jag pratar gärna om både inflation och matjättar, men det går inte att komma ifrån att efter mina samtal med dem förändrades hela bilden. Nu är det tjänstepriserna som driver inflationen, inte matpriserna. Det betyder inte, som flera här bland Socialdemokraterna har sagt, att priserna är på väg ned. Inflationen kommer ju att finnas kvar och vara 1 eller 2 procent, och det betyder att priser ökar. Men nu är det inte matpriserna som driver på. Med det sagt - det är jättetufft och jättehöga priser för många barnfamiljer! Vi förlänger alltså det bostadsbidrag som vi höjde året ut, för konsekvenserna är väldigt tuffa.

Herr talman! Jag kommer att fortsätta att vaka över de här frågorna - över inflationen - men naturligtvis också över hur vi ska stärka hushållens köpkraft. Det är det här som är min poäng och som jag var inne på tidigare. Jag föraktar inte människor som lever på bidrag. Jag känner många och har många i min närhet som har det enormt tufft. Det som däremot förvånar mig är att Socialdemokraterna, som en gång i tiden var ett arbetarparti och hyllade arbete, i dag alltid lyfter ökade bidrag före till exempel sänkta skatter för helt vanliga människor.

Faktum är att matpriserna skulle ha varit högre - det är jag helt säker på - om inte reduktionsplikten hade förändrats, om vi inte hade haft det här elstödet och mycket annat. Man kan diskutera olika typer av insatser, och allt är inte perfekt - det är det aldrig med någon regering. Men jag vet att den återhållsamma politiken har haft effekt och att den kommer att få effekt för människor.

Min uppgift framöver och vår uppgift som regering kommer att vara att göra det vi kan för att stärka hushållens köpkraft - att stå på löntagarnas sida och stötta dem som har det allra tuffast. Våra skyddsnät finns ju där för dem som har det tuffast.

Ett annat sätt att se till att det finns mer pengar till detta är det som jag pratade om tidigare: att verkligen se till att komma åt allt fusk och bedrägeri som många av de kriminella ägnar sig åt. Det kommer att underlätta och ge möjligheter att göra Sverige rikare som land men också att göra svenskarna rikare.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill också tacka ledamoten för debatten. Det är viktigt och bra att lyfta hur konsekvenserna av inflationen har slagit och slår mot många människor. Det är också viktigt att lyfta olika politiska alternativ.

Jag har berättat om det vi gjorde i förra årets budget och det vi gör just nu i den här budgeten. Vi återkommer också i vårbudgeten med det förlängda bostadsbidraget, som jag nämnde, men också annat. Det är tyvärr så att många kommer att ha det tufft även under 2024, men jag vet att det som vi har gjort med till exempel drivmedelsskatten, reduktionsplikten, sänkt skatt på arbete och mycket annat hjälper och stöttar.

Socialdemokraterna har andra förslag, och det respekterar jag. Men jag kommer att fortsätta att vara handlingskraftig när det gäller att bekämpa inflation och stötta människor på ett ansvarsfullt sätt. Rättvisa, absolut - jag ser att vi har mer att göra för att göra det rättvist på det sättet att den som jobbar och har små inkomster ska få behålla mer av sin lön.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.