Fru talman! Jag tackar Elisabeth Svantesson för svaret.

Elisabeth Svantesson står här i kammaren och säger att inflationsmålet är på väg att nås, och det är i sanning glädjande. Det måste man erkänna även om man är oppositionspolitiker. Det Elisabeth Svantesson inte nämnde i sitt svar är att den inflation som har varit inte kommer att försvinna. Effekterna av den inflation som har varit de senaste åren kommer att kvarstå under många år framöver, om inte de som styr riket är beredda att göra politiska prioriteringar för att komma till rätta med detta.

Låt oss ta några exempel. Den senaste tiden har vi fått rapporter om ett antal rekord. Det är svenskarnas skulder till kronofogden räknat i antal skuldsatta och i skuldsumma. Det är vidare antalet vräkningar av familjer med barn.

Det som föranledde en av de tre interpellationer som Elisabeth Svantesson har slagit ihop till den här debatten - det är därför det lät som att jag har ställt så många herrans frågor, men de har ställts i tre olika interpellationer - var ett nytt skamligt rekord för en nation som Sverige. Det handlar om antalet svenskar som ansöker om skuldsanering. 31 000 personer ansökte om skuldsanering 2023. Det är 22 procent fler än 2022. Med politik kan man prioritera och underlätta för dem som har det allra sämst ställt.

Ett annat exempel i en annan av interpellationerna handlar om en tonårsförälder, i det här fallet en ensamstående förälder som saknar sjukpenninggrundande inkomst och därmed är beroende av grundförsäkringen i föräldraförsäkringen och ett barnbidrag. Den gruppen föräldrar har tappat 13 procent i realinkomst de senaste fyra åren. Betydelsen av detta är att äggen som tonårsföräldern köpte till påsk fortfarande var 12 procent dyrare i slutet av mars i år än vad de var förra året.

Prisökningarna kvarstår. När Elisabeth Svantesson säger att inflationen går ned betyder det bara att prisökningstakten avstannar. Priserna kommer inte att gå ned, utan priserna kommer att fortsätta att öka.

Grundnivån i föräldraförsäkringen ökar inte, om inte Elisabeth Svantesson bestämmer att den ska göra det. Barnbidraget ökar inte, om inte Elisabeth Svantesson bestämmer att det ska göra det.

Det tonårsföräldern är beroende av för sin försörjning kommer inte att bli mer om inte Elisabeth Svantesson är beredd att höja de nivåerna. Men äggen kommer att vara ännu dyrare nästa år, och det är poängen. Elisabeth Svantesson har råd att förstärka rot och rut med 1 miljard, men att öka underhållsstödet för ensamstående föräldrar, för halva priset, har hon inte råd med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Politik handlar om att prioritera, och Elisabeth Svantesson prioriterar fel.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack till finansministern för svaren men framför allt tack till Linus Sköld för de viktiga interpellationerna i denna ekonomiskt svåra tid för svenska folket!

Precis som interpellanten har pekat på har vi i Sverige rekord när det gäller tuffa saker - skuldsanering, vräkningar och behövande vid hjälporganisationernas matstationer. Jag hörde nyligen på radion om detta. Nya grupper behöver nu hjälp i form av en extra matkasse för att klara av att försörja sig själva och sina familjer.

Samtidigt urholkas värdet i trygghetsförsäkringarna. Det kan gälla en ung nybliven mamma som ser sin grundnivå i föräldrapenningen urholkas. Interpellanten pekade i sin interpellation på att RUT har gjort uträkningar på detta och visat att det reella värdet blir 13 procent mindre.

Barnen ska inte betala för den kris vi genomgår. Det var också vårt fokus under förra året när vi socialdemokrater lade fram vår vårbudget. Det var en budget som satte barnen i främsta rummet, för det är faktiskt barn som drabbas värst i dessa tider. De drabbas genom att föräldrarna inte har råd att sätta mat på bordet. Vi ser i dag att en av tio svenska föräldrar säger att man är oroad över att barnen inte blir mätta under hela uppväxten.

Vi vet också att de priser som är höga i matbutikerna just nu är de på frukt och grönt. Det betyder att det är väldigt många föräldrar som tvekar att köpa just frukt och grönt till sina barn. Det kommer att få konsekvenser också för hälsan, för folkhälsan, när unga inte vänjer sig vid att äta frukt och grönt under uppväxten. Där kommer vi att få folkhälsoeffekter långt in i framtiden.

För att trygga barnfamiljernas situation borde finansministern göra allt just nu och inför den kommande vårbudgeten. Det borde handla om hur vi stärker de mest utsatta barnfamiljerna så att de får de bästa möjligheterna att ta sig igenom denna ekonomiskt tuffa tid.

Jag tycker att interpellanten också i sitt inlägg tydligt visade på hur allvarligt det är att det prisläge som varit har urholkat ekonomin hos många familjer runt om i Sverige och att detta inte är något som repareras när priserna nu står mer still. De står inte heller helt still, utan i undersökningar som görs ser vi att matpriserna har ökat också 2024.

Även om priserna hade stått helt still är det ju så att motståndskraften hos svenska folket är mycket svagare just nu. Alla besparingar är uppätna för många. Släktingarna har man frågat. Man har tagit till knepen som gör att man kan ta sig igenom en eller två månader till. Men vad ska svenska folket göra när regeringen inte är beredd att göra sitt yttersta för att hjälpa framför allt barn och ungdomar att ta sig framåt under ekonomiskt svåra tider?

(Applåder)

Fru talman! Tack, Elisabeth Svantesson, för ännu ett inlägg där min grundtes ändå erkänns: Prisnivåerna kommer att fortsätta försvåra för hushållen, och de kommer att försvåra allra mest för de hushåll som har det allra sämst ställt. Elisabeth Svantesson svarar också att hon inte är beredd att göra något ytterligare för att stötta dessa hushåll.

Ett extra barnbidrag för innevarande år fanns med bland våra budgetförslag. Detta hade Elisabeth Svantesson och hennes partikamrater kunnat säga ja till, om de velat. Ett höjt underhållsstöd med 500 kronor i månaden för ensamstående föräldrar hade Elisabeth Svantesson kunnat säga ja till, om hon velat. Detsamma gäller den permanenta förstärkningen av bostadsbidraget till barnfamiljer, som Elisabeth Svantesson nu äntligen har kommit på att hon också tycker verkar vara en bra idé. Detta förslag har vi lagt fram tidigare. Eller ta för den delen förslaget om en skuldakut som vi har lagt fram för att förebygga att ännu fler hamnar i skuldsaneringsbehov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag lät riksdagens utredningstjänst räkna på några typfallsfamiljer. Två av de interpellationer vi debatterar handlar om två olika typfallsfamiljer: dels en familj med tonårsbarn, dels en familj med medianinkomst.

I det senare fallet rör det sig om två vuxna med medianlöner och två barn, som bor i en hyresrätt på 80 kvadrat. Om man räknar på deras inkomster i 2020 års priser, det vill säga flyttar tillbaka värdet på det de tjänar nu till 2020, har värdet blivit 9 procent mindre. Det är detta vi brukar prata om som att tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen. När det gäller dessa 9 procent ska jag, innan Elisabeth Svantesson ännu en gång säger att hon har gjort en skattesänkning, säga att beslutade reformer för 2024 är medräknade i denna minskning av den disponibla inkomsten.

Problemet här är att löneökningarna är lägre än prisökningarna och att barnbidragen inte räknas upp med inflationen. Om man värdesäkrade barnbidragen eller såg till så att vårt förslag om en extra barnbidragsutbetalning blev verklighet skulle nedgången lindras, även för genomsnittsfamiljen, som också ska handla sill till påskbordet. Om äggen var 12 procent dyrare i år än i fjol var sillen 8 procent dyrare. Så länge löneökningarna inte kommer i kapp, det vill säga ligger över inflationstakten, kommer köpkraften eller levnadsstandarden för de svenska hushållen att fortsätta vara lägre.

Den här regeringen har oåterkalleligen bidragit till att svenska hushåll kommer att vara fattiga under lång tid framöver, fattigare än de var när regeringen tillträdde. Värst drabbade är de som har minst.

Elisabeth Svantesson hade kunnat prioritera annorlunda - införa en skatt på bankernas övervinster och använda pengarna för denna typ av åtgärder - men hon vill inte göra det. Hon hade kunnat införa beredskapsskatt eller tillsätta en matpriskommission, som vi föreslog. Men inget av detta ville hon göra, för hon vill skydda höginkomsttagarna i den här krisen genom att till exempel göra det billigare att lyxrenovera badrummet.

(Applåder)

Fru talman! Finansministern berättar i sitt inlägg för Sveriges riksdag hur nöjd regeringen är med de reformer man har genomfört. Men problemet är, som interpellanten har tagit upp, att den ekonomiska situationen är så svår för många svenskar precis just nu. Priserna har varit höga under lång tid. Det har handlat om energi- och matpriser och även, som finansministern tar upp, räntehöjningar på bostadslånen för ett belånat folk. Under jättelång tid har svenska folket lidit under detta, i princip hela den tid som den nuvarande finansministern har suttit vid makten.

Svenska folket har använt alla medel som står till buds för att klara sin ekonomi. Man har frågat släktingar. Man har använt besparingar. Man har dragit ned på kostnader. Man låter bli att anmäla barnen till fritidsaktiviteter. Man väljer de billigare produkterna i butikerna. Man cyklar till jobbet och tar bara bilen undantagsvis.

Svenska folket har gjort massor, men vi står fortfarande inför ännu ett dyrt år. Vi står nu utan de resurser som vi hade 2023.

Frågan är: Vad vill finansministern och den nuvarande regeringen göra för att hjälpa svenska folket och kanske framför allt den unga generationen? Vi vet ju att det är extra svårt när livet börjar tufft. Nu handlar det om barn som kanske inte får näringsriktig kost för att föräldrarna inte har råd med frukt och grönt. Det handlar om att man låter bli fritidsaktiviteter. Det gäller en generation som också drabbades av pandemin och kanske inte har vanan att vara i fritidsaktiviteter. Det är alltså unga som inte har fått vara ute och lära sig allt det som vår generation fick. Frågan är: Vad gör regeringen nu?

(Applåder)

Fru talman! Inflationen kommer ned, Elisabeth Svantesson, men inte förrän efter att den har ätit upp tio års reallöneökningar. Den har alltså skickat tillbaka vanliga löntagare tio år i tiden och gjort dem tio år fattigare. Den kommer inte ned förrän svenskarnas skulder till kronofogden har slagit rekord, inte förrän vräkningarna av barnfamiljer har slagit rekord och inte förrän antalet svenskar som ansöker om skuldsanering har slagit rekord.

Under tiden som Elisabeth Svantesson har suttit på händerna och kallat det för inflationsbekämpning har man i alla andra nordiska länder infört ett extra barnbidrag eller höjt barnbidraget på olika sätt. Man har dessutom sett mindre prisökningar i de andra nordiska länderna än vad vi har sett i Sverige.

Elisabeth Svantessons inflationsbekämpning har inneburit att de svenska hushållen relativt sett har blivit fattigare i förhållande till hushåll i de andra nordiska länderna, och de har inte heller fått någon förstärkning av barnbidraget.

Elisabeth Svantesson har prioriterat att avskaffa skatten på plastpåsar och att sänka skatten på lyxrenovering av badrum eller på att anlita hemhjälp. Det är riktade satsningar på dem som har det bäst. Samtidigt har hon underlåtit att underlätta för barnfamiljer, som är beroende av grundnivån i föräldrapenningen eller för den delen barnbidrag eller underhållsstöd. Med samma pengar hade man kunnat prioritera betydligt annorlunda. Vi hade kunnat slippa de skamliga rekord för den svenska ekonomin som vi har sett under 2023.

Förhoppningen, Elisabeth Svantesson, är att regeringen tar sitt förnuft till fånga och prioriterar annorlunda framöver.

(Applåder)