Jytte Guteland

Herr talman! Jag tackar Fredrik Malm för beskrivningen. Men jag måste säga att jag vill ha ett tydligare svar om vad det svenska ordförandeskapet avser att göra när det gäller rättsstatens principer och Ungern och Polen. Situationen är akut och alarmerande. Sverige har en möjlighet att driva på processen, inte minst artikel 7-förfarandet, och se till att tidssätta när det gäller de rekommendationer för rättsstaten avseende Polen och Ungern som kommissionen har inom sin famn. Där skulle man kunna jobba med tidsplanen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi vet att vi har ett rådsmöte och ett event om detta i maj, men det finns ingen beskrivning av vad det kommer att innebära. Kommer det till exempel att innebära utfrågningar inom vissa områden? Kommer man att konkretisera situationen för exempelvis kvinnor i Polen, som riskerar en mycket svår framtid och som redan utsätts? Det är faktiskt kvinnor som dör på grund av abortrestriktionerna.

Jag skulle vilja höra mer om vad ni avser att göra. Vad innebär en prioritering för den svenska regeringen?

Herr talman! Jag vill fråga Fredrik Malm som företrädare för Liberalerna, ett regeringsparti som har stöd från Sverigedemokraterna i riksdagen, hur man under Sveriges ordförandeskap avser att lyfta fram rättsstatens principer på ett tydligare sätt. Rättsstatsuppbyggnad handlar om att se till att statens rättsvårdande institutioner fungerar väl och att vi har goda relationer mellan individ och stat. Det tänker jag att Liberalerna skulle ha varmt om hjärtat.

Det vi ser nu i Ungern och Polen är oacceptabelt. Det vet vi alla i Sverige, skulle jag tro. I Ungern kontrolleras lejonparten av medierapporteringen av regeringen. Oberoende medier möter trakasserier. Regeringen använder teknik för att spionera på journalister. I Polen fortsätter regeringen att underminera domstolarnas oberoende och utnämna domare. Attacker mot hbtqi-personer är vanligt förekommande. Ändå ser vi inte att det svenska ordförandeskapet prioriterar detta på ett riktigt och tydligt sätt. Vi har många möjligheter nu under ordförandeskapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporteringen! Också jag vill uttrycka stöd för det arbete ni i Europeiska rådet gör för Ukraina och framhålla vikten av enighet.

När det gäller klimatpolitiken är det viktigt att EU nu håller kursen för den gröna omställningen. Detta är helt avgörande för planeten, och det är också bra för både europeisk och svensk industri.

Sverige kan inte vara passivt bakom EU:s klimatpolitik, utan vi måste göra allt vi kan för att lyfta fram de fördelar den innebär även för nyindustrialiseringen. Det är viktigt att svensk industri får tydliga signaler på detta område, och rätt förutsättningar.

Som ordförandeland i EU är det extra viktigt att vi är pådrivande och sänder rätt signaler. Det handlar också om att vi ska leva som vi lär. Jag vill därför fråga vilken roll statsministern tog för att lyfta klimatfrågorna, men också hur han avser att motverka de nuvarande otydligheterna för Sveriges del på den punkten.

Efter regeringens 100 första dagar höll klimatministern och näringsministern en presskonferens om klimat- och energifrågorna, där klimatministern och hennes departementschef redogjorde för arbetet. Ministrarna beskrev då hur man skulle sträva mot netto noll 2045 men fick genast kritik härifrån kammaren, nämligen från SD:s miljötalesperson som sa att detta inte stämmer utan hävdade att Tidöavtalet är överordnat klimatpolitiken och dess mål. Sverigedemokraterna säger också att de ska vara med och ta fram klimathandlingsplanen, men miljöministern öppnar för att det ska finnas ett brett stöd i kammaren för detta.

Vad gäller egentligen här - EU:s klimatlag med klimathandlingsplanen, förhandlingar med oss i riksdagen, Sveriges klimatlag eller Tidöavtalet? Detta är viktigt för tydlighet även i Europeiska rådet.

Herr talman! Min fråga är riktad till klimat- och miljöministern.

Den globala upphettningen är vår tids stora fråga, och det är just nu som vi har möjlighet att agera kraftfullt med en ambitiös klimatpolitik. Inte minst EU-ordförandeskapet ger oss den möjligheten.

Men efter regeringens första 100 dagar höll klimatministern och näringsministern en presskonferens inom klimat- och energiområdet där klimatministern och hennes departementschef redogjorde för arbetet. De mötte då direkt kritik från SD:s miljö- och klimatpolitiska talesperson här. Kritiken handlade om att Tidöavtalet skulle ha överskridits på detta område. Regeringsunderlaget hävdar därmed att Tidöavtalet står över mål på klimatområdet och även över lagstiftning.

Jag undrar därför hur klimatministern tolkar detta och hur regeringen bedömer det. Är det EU:s klimatpaket eller Sveriges egen klimatlag som står högst, eller är det Tidöavtalet och den bristande ambition som regeringsunderlaget står för?

Fru talman! Klimatfrågan är värd vårt största engagemang. Den är den stora frågan i vår tid. Vårt liv här och nu påverkas av hur aktiva vi är när det gäller att minska utsläppen - och att göra det snabbt, innan 2030. Det handlar också om att omvärlden är djupt beroende av att rika industrinationer som Sverige och övriga som har släppt ut under århundraden tar ansvar. Det gäller såväl i internationella förhandlingar och förhandlingar på hemmaplan som inom ramen för EU.

Det är oerhört viktigt med en handlingskraftig regering med stark vilja och höga klimatambitioner, som man inte behöver rädas har några andra bakomliggande motiv. Jag tror inte att det finns särskilt många som skulle betvivla klimatministerns egen övertygelse, vilja och goda intention - men vägen mot katastrofer kantas som bekant av goda intentioner.

Det är beklämmande att regeringen sitter i en famn där det finns klimatskeptiker. Kanske är det så att klimatministern själv sitter i knät på en klimatskeptisk miljö- och klimatpolitisk talesperson hos Sverigedemokraterna? Det var i alla fall väldigt oroande i veckan på den presskonferens där regeringen skulle visa upp sin vilja och handlingskraft vad gäller klimat- och miljöpolitiken och direkt blev kritiserad av regeringsunderlaget, som inte alls tycker att de här frågorna ska föras fram av Sveriges regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var alltså inte konstigt att tjeckerna skyndade på sitt ordförandeskap för att hinna före Sverige, eftersom man inte litar på vad den här regeringen sysslar med på klimat- och miljöområdet. Mitt råd till klimatministern är först och främst att klargöra hur det ser ut och sedan tala kollegor och andra till rätta, så att det blir tydligt vilken klimatpolitik Sverige står för inom ramen för EU:s ordförandeskap.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Vi tar det som ett löfte att regeringen avser att färdigställa dessa direktiv på energi- och transportsidan inom ramen för ordförandeskapet. Det är i sådana fall ett gott besked.

Vad gäller den ömma tå som jag uppenbarligen stötte till i fråga om det finns klimatskeptiker i regeringsunderlaget handlar det absolut inte om att ministern själv skulle vara klimatskeptiker. Men det blir obekvämt om man sitter i en klimatskeptikers knä och försöker hantera frågorna. Jag tror att det är det som har gjort att ministerns första tid har varit så turbulent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi skulle verkligen behöva få reda på vad som gäller. Regeringen höll en presskonferens i veckan om Tidöavtalet och de första 100 dagarna och fick direkt kritik från kammaren och SD:s miljö- och klimattalesperson, som menar att man inte alls kan hålla sig till EU:s lagstiftning utan att det i stället är Tidöavtalet som står över lagstiftningen. Då är det klart att vi behöver reda ut vad det är som regeringen står för i frågan. Står man för lagen, eller står Tidöavtalet över den? Du får gärna utveckla det.

Vad gäller frågan om Fit for 55 och ledarskapet runt det behöver vi absolut en regering som tar initiativ, som driver klimatfrågorna på EU-nivån och som leder detta. Det är många som vittnat om att tjeckerna skyndade på för att man kände oro över den svenska hållningen. Det påverkar såklart möjligheten att få rum för ambition för klimatpolitiken inom direktiven. Jag tror att de flesta som har förhandlat om lagstiftning vet att om det kommer press om tuffare tider längre fram får man skynda på, även om man hade mer ambition i rockslaget under förhandlingen.

Jag skulle vilja betona att klimatkrisen innebär fler naturkatastrofer med storm, torka, översvämning och hetta. Det driver på artdöden. Det skakar om jordbruket. Det skapar konflikter om knappa resurser, och det driver människor på flykt och mot fattigdom.

Ibland frågas det: Men Sverige då? Vad händer här? Det ser vi också redan nu. Det drabbar redan människor här och nu. Klimatet förändras, och när det anpassar sig slår det på jordbruket. Vi har också sett översvämningar i Sverige i nutid. Bränder drabbar oss under somrarna på ett helt annat sätt. Det handlar också om uttorkade brunnar, torra åkrar, nedbrända skogar, nedblåsta ledningar, tomma skidliftar, dyrt kaffe, tomma varuhyllor i matbutiker och översvämmade källare och vägar, vilket många svenskar har fått uppleva de senaste åren.

Det handlar också om hettan som leder till utslagna äldre och sjuka. Det drabbas verkligen hela EU av. Faktum är att hettan är det som dödar de flesta européer som dör i förtid. Vi ser också krigsrapportering på nyheterna. Rädslan sprider sig i vårt land på grund av klimathotet.

Jag utgår från att klimatministern gör sitt allra yttersta för att använda EU som den hävstång och möjlighet det är när det gäller att förbättra klimatpolitiken.

Fru talman! Tack, statsrådet, för att du är här och tar den här debatten!

Ibland när man lyssnar på debatten i Sverige kan man få en känsla av att den globala upphettningen är någonting som pågår någon annanstans och inte berör Sverige. Jag vet inte hur många klimatdebatter jag lyssnat på där man framför allt från regeringens sida har fått en känsla av att allt är löst, att detta är någon annans problem eller eventuellt att kärnkraften kommer att lösa alltihop.

Fru talman! Ändå är klimatet en av de frågor som väcker det största engagemanget i Föreningssverige och en fråga som oroar oerhört många i vårt land. Det duger verkligen inte att politiken lämnar walkover i vår tids största fråga. Det är ett svek - många har sagt det före mig, men det är värt att betona här i kammaren.

Svenska folket hänger med i detta och vet detta. Sverige har också genom sin ordföranderoll en unik chans att ta ett ledarskap för klimatet. Ändå dröjde det väldigt lång tid innan vi ens fick till den här debatten med klimatministern. Vi ställde ju interpellationen före jul och före ordförandeskapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också fått höra att det tjeckiska ordförandeskapet skyndade på många viktiga direktiv därför att man var orolig för huruvida den svenska regeringen verkligen stod upp för klimatpolitiken. Man var också oroad över regeringsunderlaget, om det skulle bromsa det viktiga klimatpaket som nu förhandlas på EU-nivå. Det var därför detta skyndades på och bland annat det största direktivet, det om EU:s utsläppshandel, blev klart före jul. Ingen vet om det hade kunnat bli ännu mer ambitiöst om Sverige hade fått leda detta med en ambitiös klimatambition. Detta är djupt olyckligt.

Nu ligger det, precis som klimatministern säger, några direktiv kvar på bordet. De är viktiga. Jag kan konstatera att vi i svaret inte får veta så hemskt mycket om huruvida regeringen avser att färdigställa dessa direktiv på energi- och transportområdet. Förhandlingarna är "prioriterade", säger ministern i svaret, men betyder det att man vill färdigställa direktiven?

Jag tycker inte heller att jag får svar på frågan om vilka initiativ ministern har tagit för att lotsa förhandlingarna om EU:s klimatpaket framåt. Vilka människor har man träffat? Har man tagit upp detta i olika sammanhang? Har det varit seminarier? Har det varit hearingar och rundabordssamtal? Någonting om aktiviteten från regeringens sida borde vi kunna få höra, eftersom det inte hörs särskilt mycket i något slags offentlig debatt om sådana initiativ.

Förutom att konstatera att jag inte får svar på min första fråga om initiativen och att det är mycket osäkert huruvida regeringen avser att färdigställa Fit for 55 under den här tiden vill jag också lägga med brasklappen att det blir osäkert när man hör regeringsunderlagets klimat- och miljöpolitiska talesperson säga att Tidöavtalet står över klimatpolitik reglerad på EU-nivå. Det är klart att jag jättegärna också vill höra svar om detta, för det sprider osäkerhet.

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren. Det svenska jordbruket har haft problem. Vi ser att vi står inför en grön omställning. Samtidigt har vi sett att Jordbruksverket har haft problem med att betala ut produktionsstöd i tid till lantbrukarna. Det har rapporterats om detta i medierna. Det är framför allt unga, familjenära och ekologiska jordbruk som är extra beroende av att dessa produktionsstöd betalas ut i tid. Dessa lantbrukare är dessutom kugghjul i den gröna omställningen inom jordbruket.

Vi vet att Europeiska revisionsrätten också har sagt att klimatpolitiken inom den gemensamma jordbrukspolitiken är bristfällig och till och med väldigt svag. Det är därför viktigt att dessa lantbrukare får sina stöd i tid.

Jag undrar därför vad ministern avser att göra för att skynda på processerna och komma till rätta med dessa problem inom Jordbruksverket.

EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier

Fru talman! Trenden med fast fashion är tyvärr stor i vår värld. Den är också ett av de mer extrema uttrycken för ett ohållbart slit-och-släng-samhälle. Kläder som produceras med mycket kort hållbarhet, ofta fullproppade med kemikalier och ofta tillverkade under vidriga arbetsvillkor, matas ut till butikerna och förför oss med lockpriser. Så fort säsongen är slut blir kläderna omoderna och hängs in i garderoben, där de blir monument över detta miljöboveri. I stället för att återvinna eller ge bort kläderna ser vi stora företag som bränner kläderna direkt, eftersom det skulle solka ned varumärket att ha en gammal produktion ute för försäljning. Och i våra garderober har vi kilovis med miljöförorenande kläder som aldrig får se dagens ljus igen.

Textilier används som bekant i kläder, i fordon och i möbler. Ofta är de fullproppade med kemikalier, som inte sällan kommer ut i våra marker och vattendrag. Vi konsumerar drygt 10 kilo per person och år. Den globala textilproduktionen har under många år dubblerats år efter år.

Fru talman! Det är snart jul. Många av oss funderar på vad vi ska handla till våra nära och kära. De mjuka paketen är populära julklappar med något värmande som vi kan klä oss i. Jag hörde också att årets julklapp är just en stickad tröja - förtjänstfullt när den stickas hemma, förstås, men det kan också vara trevligt att köpa en sådan. Men få tänker på att kläderna innehåller just mycket kemikalier.

Kemikalier används inte bara vid tillverkningen och infärgningen av kläder utan också som flamskydd eller impregnering. Vi talar om ämnen som ska bäras tätt inpå kroppen, inte sällan på våra barns små kroppar. Flera av kemikalierna i kläderna är skadliga både för miljön och för vår hälsa och kan leda till problem framöver. Exempelvis kan de medföra risker för vissa tumörer eller nedsatt fortplantningsförmåga, alltså att de som växer upp nu får svårigheter att få barn i framtiden. En annan får då kanske inte möjlighet att bli farmor, vilket vore väldigt tråkigt. Den typen av tankar tror jag att många av oss har.

Enligt Kemikalieinspektionens beräkningar var för ett par år sedan mer än 10 procent av de kemikalier som används i textilier hälsoskadliga på något sätt. Just små barn är extra känsliga för detta. För ett litet barn är kläder också något som man kanske suger på, vilket då blir extra farligt för de små.

Detta är verkligen inget litet problem. Som jag nämnde konsumerar vi ungefär 10 kilo kläder och hemtextilier per person och år. Många fler kemikalier ingår också i tillverkningen. För att tillverka exempelvis ett par jeans krävs ungefär 2 kilo kemikalier. Tänk på vad det innebär! Om man jämför det med till exempel ett stort paket mjöl eller något annat där kilot blir väldigt visuellt förstår man hur enormt mycket kemikalier detta faktiskt är.

EU har ett särskilt lagstiftningsprogram för detta, Reach, men det lämnar mycket att önska som det ser ut i dag. Av de farliga kemikalier som används i kläder och textil är det bara en tredjedel som regleras. Vi skulle alltså behöva göra mycket mer. Att det ser ut på detta sätt innebär ett dåligt skydd för människors hälsa och miljö. Våra konsumenter ska inte behöva oroa sig när de går ut och julhandlar och vill ge en fin tröja till någon av sina nära och kära.

Fru talman! Kemikalier är också något som påverkar arbetarna i produktionen i textilindustrin. Många länder där kläderna framställs har rysliga arbetsvillkor. Om nu vi konsumenter omger oss med kemikalier kan vi säga att många av dem som producerar våra kläder och andra textilier formligen badar i kemikalier. Ofta är kombinationen av kemikalier särskilt hälsofarlig. Det blir en kemikaliecocktail som också gör återvinningen av kläder väldigt svår. Det går inte att sortera på ett bra sätt, i synnerhet som många av kläderna har speciella färger, och vi efterfrågar alltmer spännande färgkombinationer på våra kläder. Det gör också återvinningen väldigt svår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier

Vi är många som har hört om villkoren i Kina, Bangladesh eller Kambodja och om hur arbetare har det där. Rättigheterna för dem är mycket svaga. Många gånger är det kvinnor som arbetar i fabrikerna. De arbetar kanske tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan, och ändå har de svårt att få lönen att räcka. Nog är det något riktigt sjukt med att det är sådan press mot löntagare i världen? Detta är en kapplöpning mot botten, globalt sett. Det är en ständig jakt på de allra billigaste ställena - de ställen där arbetskraften är allra billigast. Man flyttar produktionen dit på ett mycket cyniskt sätt, som vi har sett under senare år.

Det handlar om löner, arbetstider och säkerhet. Alla vi som levde då minns nog med en rysning den stora textilolyckan i Bangladesh, då tusentals arbetare dog när en fabrik rasade samman. Säkerheten i dessa stora fabriker är ofta undermålig.

Fru talman! Mycket görs för att förbättra läget inom textilindustrin. Inte minst gör industrin själv mycket. Det finns många goda svenska företag som gör sitt allra bästa för att ha en etisk produktion. Mycket är på gång i branschen. Det finns spännande initiativ som handlar om att tillverka textilier av alger eller skogsbaserad cellulosa. Det är mycket bra.

Själv har jag haft möjlighet att besöka företaget Renewcell, ett svenskt innovationsföretag som har tagit fram en patenterad process för återvinning av cellulosabaserade textilier som bomull och viskos. Det var väldigt intressant att se deras arbete. Jag tror att vi behöver uppmuntra detta mycket mer.

Jag vill också säga att Stefan Löfvens regering såg till att Högskolan i Borås fick i uppdrag att skapa en nationell plattform för hållbart mode och hållbara textilier, vilket var mycket bra.

Nu måste vi kraftsamla för att förbättra läget. Därför vill vi socialdemokrater stödja det som föreslås i betänkandet om hållbara textilier.

Den strategi som nu tas fram för att skapa en hållbar textilproduktion är oerhört viktig. Det finns ett antal punkter i strategin som vi socialdemokrater tycker är bra och kan bidra till att det vansinne som finns i textilindustrin globalt ska få ett stopp. Det handlar bland annat om att förbättra hållbarheten genom nya designkrav, tydligare märkning med digitalt produktpass, hårdare kontroll mot greenwashing och åtgärder mot mikroplaster som släpps ut vid produktionen. EU behöver också harmoniserade regler för ett utökat producentansvar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anna-Caren Sätherberg (S).

Herr talman! Min fråga är av allmänpolitisk karaktär, och jag vänder mig till statsrådet Johan Pehrson.

Den 1 januari 2023 tar Sverige över ordförandeklubban i EU. Vi har en period framför oss som av många skäl är väldigt aktiv. Väldigt stora och för klimatpolitiken avgörande delar av EU:s klimatpaket Fit for 55 kommer förhoppningsvis att klubbas under denna tid.

Min fråga till Johan Pehrson är hur tidsplanen ser ut och vilka kontakter som tas med anledning av detta. Det pågår ju en del spekulation om att Sverige inte vill ta den här ledande rollen under ordförandeskapet. Det sägs att Sverigedemokraterna bestämmer vad Sverige ska tycka på miljö- och energiområdet. Jag vill därför veta om Sverige är berett att ta över den ambitiösa klimatpolitik som Sverige har präglats av under den socialdemokratiska regeringen.

Fru talman! Jag skulle ändå gärna vilja veta vad Sverigedemokraterna gör för att minska den globala upphettningen, nu när ni har så väldigt mycket makt i era händer.

Vi står inför ett klimattoppmöte i november i Egypten. I morgon fattar Europaparlamentet beslut om en resolution med ett antal väldigt skarpa punkter. Bland annat gäller det att säkra de 100 miljarder US-dollar som utvecklingsländerna behöver och som handlar om ett antal åtaganden för länderna. Jag vill därför höra vad ni har för planer där.

Fru talman! Vi har förstått att SD i mångt och mycket är de sociala ingenjörerna bakom regeringen och därmed den nya maktfaktorn i Sverige i dag - egentligen de som i störst utsträckning styr Sverige. Därför är det väldigt relevant att ta reda på vad ni tycker om klimatpolitiken och att ni verkligen är pålästa och driver på.

Elsa Widding uppehåller sig mycket vid detta med att frysa ihjäl. Där är vi helt överens. Det är ingen som ska frysa ihjäl. Vi har alla ett starkt patos för att se till att ha en god uppvärmning och att arbeta med energipolitiken på ett tillfredsställande sätt. Men det vi pratar mycket om i dag handlar ju om huruvida det ska bli hett och vi därmed får fler som dör på grund av hettan.

Den största dödaren i dag när det gäller olika temperaturer är hettan, också i Europa. De som dör i Sverige och i EU i dag dör på grund av att det är för varmt. Det handlar framför allt om de äldre och de sjuka. Därför vill jag veta vad Sverigedemokraterna vill göra för att minska den globala upphettningen.

Fru talman! Ibland när man lyssnar på den offentliga debatten i Sverige får man en känsla av att den globala upphettningen är något som pågår någon annanstans. Jag vet inte hur många debatter jag har lyssnat på i valrörelsen där klimatfrågan helt har uteblivit eller bara hanterats lite styvmoderligt under ett par minuter. Alternativt har det hänvisats till kärnkraften, som om den skulle lösa allt.

Det är som om det vore någon annans ansvar att hantera klimatfrågan, eller som om den över huvud taget inte existerade. Ändå var klimatet den fråga som oftast togs upp med mig när jag knackade dörr i valrörelsen, och många med mig. Det var den fråga som väckte mest engagemang ute hos svenska folket.

Klimatkrisen innebär fler naturkatastrofer i form av storm, torka, översvämning och hetta. Den driver på artdöden. Den skakar om jordbruket. Den skapar konflikter i världen. Den driver slutligen människor på flykt eller in i fattigdom. I diskussionerna är frågan många gånger "Men vad händer i Sverige?" - som om dessa globala katastrofer skulle ske utanför vårt rike.

Jag är övertygad om att pandemin och kriget har övertygat svenska folket om att globala kriser också drabbar oss hemma i Sverige. Men för den som ändå inte är övertygad: Vi ser redan problem på svensk mark, och de kommer att bli övertygande tydliga. Det handlar om uttorkade brunnar, och det handlar om torra åkrar. Det handlar om fler nedbrända skogar, trots bättre teknik och bättre maskiner. Det handlar om nedblåsta ledningar, tomma skidliftar, dyrare kaffe och tomma varuhyllor i matbutikerna. Det handlar om krigsrapportering på nyheterna. Det handlar om svärmande myggor och invasiva arter. Då har jag bara nämnt lite av det som vi redan drabbas av och som vi kommer att se alltmer av.

Min bild är att svenska folket hänger med på detta. De följer och vet detta. Kunskapen är hög, idéerna är många och viljan att bidra är stor. Vi i Sverige tycker att klimatet är viktigt. Och våra europeiska grannar håller med: Nästan varannan europé anser att klimatet är EU:s viktigaste framtidsutmaning. En bred majoritet av EU:s medborgare står alltså bakom kraftigt ökade klimatambitioner.

Vi vet att det är bråttom att snabba på. Förra veckans rapport från Världsnaturfonden visar att nära 70 procent av alla ryggradsdjur har försvunnit på bara 50 år. Sommarens rapporter om extremtorka i Sydeuropa och kraftiga översvämningar i Pakistan visar klimatkrisens effekter - att den redan här och nu skapar obeskrivliga katastrofer. Förra året slogs dessutom nya, dystra rekord när det gäller växthusgaser i atmosfären, havsnivåhöjningar och havsvattentemperaturer.

Fru talman! COP 26 i Glasgow innebar att Parisavtalets regelbok, bland annat gällande hur utsläppen ska räknas, äntligen färdigställdes. Det innebär att fler framsteg har gjorts, med nya löften om klimatneutralitet från USA, Kina och Indien.

Trots detta finns det uppskattningar att vi nu går mot 2,7 graders upphettning även om länderna skulle uppfylla dessa löften. Det räcker alltså inte. Till konferensen i Egypten i november måste vi skynda på. Den nyvalda svenska regeringen har här ett enormt ansvar att visa handlingskraft och visa, såväl vid konferensen i november som i EU och inför det svenska ordförandeskapet, att Sverige leder den här klimatomställningen.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar statsministern för detta svar. Det är väldigt välkommet, inte minst det hon sa om att knyta samman det säkerhetsläge som vi har med den globala upphettningen och att denna politik hänger ihop på alla sätt.

Jag skulle vilja ta tillfället i akt att fråga statsministern vilka råd du vill ge den nya regeringen inför det kommande ordförandeskapet i EU. Det hade varit önskvärt att ha en regering på plats som man kan prata med om det. Men jag vill höra från din sida vad du ser som Sveriges viktigaste uppgift också när det stora klimatpaketet ligger på bordet.

Sedan vill jag tacka statsministern för det viktiga arbete som hon har bidragit till både i rollen som statsminister och i rollen som finansminister och för att Sverige alltid har varit en väldigt progressiv och pådrivande röst i klimatarbetet i EU.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Nästa vecka är det som bekant dags för Europeiska rådet igen. Med rådande läge vet vi inte vem som ska representera Sverige på detta toppmöte.

EU:s ledare träffas ofta i dessa tider. Det är ingen slump, för vi behöver dessa möten. Statsministrarna träffas i en historiskt svår tid. Vi har ett krig i vårt absoluta närområde, och vi har en galopperande energikris i dess spår. Samtidigt upplever vi hur den globala upphettningen leder till ofattbara katastrofer som den i Pakistan.

Som Magdalena Andersson själv underströk på samrådet i förra veckan krävs det nu gemensamma lösningar och ett EU som håller ihop. EU behöver stå starkt mot Putin, denna hänsynslösa diktator och krigsherre som inte skyr några medel för att nå sitt mål att utradera nationen Ukraina från världskartan. EU behöver hålla ihop i den akuta energikrisen, och man behöver ta ansvar för klimatet samtidigt som man mildrar de ekonomiska effekterna i nutid för vanligt folk.

Sverige har sedan Rysslands invasion den 24 februari stöttat Ukraina humanitärt, ekonomiskt och militärt. Sveriges röst för att upprätthålla de höga ambitionerna i EU:s gemensamma stöd till Ukraina och en fortsatt hård linje mot Ryssland måste kvarstå.

När nu en ny statsminister ska åka till toppmötet i nästa vecka, vad ser Magdalena Andersson då som den viktigaste uppgiften för att mildra krigets konsekvenser, stå upp mot Ryssland, stå upp för klimatet och se till att EU står starkt?