Ilona Szatmári Waldau

Fru talman! Klyftorna i Sverige har ökat de senaste åren, i takt med att skatter avskaffats och löner höjts utan att de lägsta lönerna och socialsystemen följt med. Det behövs större omfördelning. Skatt efter bärkraft och välfärd utifrån behov är omfördelningens kärna.

Eftersom välfärden finansieras av offentliga medel blir skattepolitiken ett av de mer ideologiskt betydelsefulla politikområdena, kanske det mest betydelsefulla.

Vänsterpartiet vill inleda arbetet med en genomgripande skattereform som ska skapa ett enhetligt, rättvist och legitimt skattesystem som kan bidra till en långsiktig finansiering av välfärden. Vår generella utgångspunkt är att staten inte ska använda lägre skattesatser och olika skatteavdrag som stöd till vissa företag eller branscher eller för att påverka konsumtionsmönster och arbetstider.

Skatter ska finansiera gemensamma åtaganden och jämna ut inkomstskillnader. De mest prioriterade områdena att komma till rätta med är den urholkade kapitalbeskattningen och den extremt ojämna förmögenhetsfördelning vi har i Sverige. Om vi ska ha ett samhälle som håller ihop kan vi inte upprätthålla klassamhället och de stora skillnader som finns i människors livsvillkor.

Det finns ingen anledning att koncentrera pengarna till några få och låta andra hamna efter. Det är de som redan före krisen hade svårt att få ekonomin att gå ihop som nu drabbas hårdast. Decennier av skattesänkningar och subventioner för de rika har inneburit växande klyftor, och vi har nu ett ekonomiskt system som behöver lagas, så att flertalet kan få det bättre.

När vi nu är inne i den största ekonomiska krisen sedan 90-talet måste de som gynnats av tidigare skattepolitik vara med och finansiera nödvändiga satsningar på välfärden och på att rusta upp samhället. Det behövs kraftfulla offentliga investeringar. Här är skattesystemet avgörande för att vi ska kunna sätta stopp för den ekonomiska ojämlikheten och börja omfördela mer till det gemensamma.

I Sverige har den rikaste procentens förmögenheter fördubblats sedan 80-talet. Kapitalinkomster är koncentrerade till de allra rikaste. De är också en av de främsta förklaringarna till de ökade inkomstskillnader vi har sett de senaste åren. De rikaste har dessutom ofta möjlighet att omvandla arbetsinkomster till lågt beskattade kapitalinkomster. De tjänar helt enkelt pengar på pengar som i stället skulle ha omfördelats för att exempelvis rusta upp vården och den generella välfärden.

Det går att göra något åt detta genom att särskilt beskatta enskilda väldigt rika för att göra det bättre för flertalet. Skatter på kapitalinkomster och förmögenheter innebär inte bara mer rättvisa och välfungerande samhällen utan också en maktförskjutning bort från ett fåtal kapitalägare.

Vi i Vänsterpartiet har lagt fram flera förslag i vår budgetmotion, och i kommande omröstning kommer vi att stödja reservation 7 om en översyn av beskattningen av kapitalinkomster och stora ekonomiska tillgångar.

Fru talman! Vänsterpartiet har vid upprepade tillfällen lagt fram förslag till riksdagen om att utreda huruvida inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att täcka in utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.

Enligt fackförbundet Byggnads bör det införas en striktare tolkning av begreppet fast driftställe. Ett företag som kontinuerligt, regelbundet eller periodiskt är aktivt i Sverige under en tolvmånadersperiod ska alltid anses etablerat i Sverige. Vänsterpartiet föreslår därför att det ska utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige. Byggnads kom så sent som förra året med en rapport där man hade granskat flera byggbolag och konstaterat flera fall av fusk på stora arbetsplatser, också kopplat till begreppet fast driftställe i en del fall.

Ett annat förslag från Vänsterpartiet är att det ska vara möjligt att göra avsättningar till framtida underhåll även för hyresrätter. I dag görs en sådan avsättning via hyran och beskattas som vinst. Småhusägare och bostadsrättsföreningar har däremot möjlighet att jämna ut kostnaden genom att göra avsättningar till framtida underhåll utan att det får några skattemässiga konsekvenser. Detta försvårar möjligheterna till underhåll i hyresfastigheter och gör det olönsamt för fastighetsägare att göra avsättningar. I stället vältras kostnaderna för förslitning över på framtida hyresgäster.

För att komma till rätta med denna skattemässiga orättvisa, jämfört med ägda bostäder, föreslår Vänsterpartiet att skattefria underhållsavsättningar ska införas även för hyresfastigheter. Det kommer att minska antalet renovräkningar. Människor måste ha råd att bo kvar även efter det att en lägenhet har renoverats.

Fru talman! Jag vill tydliggöra att jag självklart stöder alla Vänsterpartiets motioner och reservationer, men här yrkar jag bifall till reservation 7 om kapitalinkomster och reservation 11 om skattefria underhållsavsättningar för hyresrätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Fru talman! I propositionen som vi nu ska besluta om finns förslag avseende förfarandet för elstöd till företag. Lagrådet har som vi hört tidigare haft invändningar och menar att regeringens förslag inte håller tillräcklig standard, och vi kan konstatera att hasten har sänkt kvaliteten på lagstiftningen. Riksrevisionen har tidigare konstaterat att det gällde många av de snabba propositioner som togs fram under pandemin. Men till skillnad från de snabba beslut som behövdes under pandemin hade det här ärendet inte behövt tas fram i full hast, för det har ju varit känt ganska länge att ett elstöd ska betalas ut. Regeringen hade alltså haft tid att göra det här på ett betydligt bättre sätt.

Det vi kan konstatera är också att för att få ned elpriserna framåt krävs att vi tar tillbaka kontrollen över den misslyckade elmarknaden. Vänsterpartiets förslag om Sverigepriser, att hindra kontinentens höga elpriser att smitta av sig här, är den naturliga lösningen. Men det är just en lösning framåt, även om det kunde ha införts redan förra året om tidigare eller nuvarande regering lyssnat på Vänsterpartiet, experter, Hyresgästföreningen, Villaägarna och alla andra som föreslagit att Sverige ska frikopplas från den europeiska elmarknaden där man betalar de höga elpriser som drivs upp av kontinentens beroende av gas och olja medan vi i Sverige producerar billigare, förnybar el.

För dem som drabbats av de höga elpriserna behövs kompensation för den tid som varit. Därför ställer vi oss bakom propositionen Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag trots de brister som Lagrådet konstaterat. Stödet till de företag, föreningar och organisationer som drabbats av de höga priserna måste fram. Regeringen har redan försenat stödet till privatpersoner, föreningar och företag alltför mycket och på så sätt spätt på krisen för både folk och företag.

Med det sagt är Vänsterpartiet medvetet om att många företag har kunnat vältra över den ökande kostnaden på kunderna, som har fått betala med höjda priser. Men det gäller såklart långt ifrån alla företag. De företag som inte har kunnat höja sina priser har ofta fått allvarliga problem som i förlängningen hotar både företag och sysselsättning. Det är framför allt mindre företag som är priskänsliga och riktar sig till hemmamarknaden, såsom restauranger, bagerier och småskalig produktion.

En grupp som inte får del av något elstöd alls är de företag och organisationer som har elen inbakad i hyran. I stället går elstödet då till hyresvärden, som kan behålla stödet eller fördela det till sina hyresgäster. Hyresgästerna är alltså inte garanterade kompensation för sina elkostnader. Det finns också en påtaglig risk för dubbelt stöd till den som har enskild firma och gemensamt elavtal för privat- och företagskonsumtion. Detta har uppdagats då anmärkningsvärt höga elstöd har gått till privatpersoner. Det är privatpersoner som också är företagare och har ett elabonnemang. Och det krävs att man inte ska kunna få dubbla stöd.

Men dessa exempel på svagheter i utformandet av elstödet är ett resultat av att förslaget har beretts i brådska, trots att det inte behövdes, och därför inte håller en tillräcklig standard.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Regeringen har enbart beslutat om elstöd till företag och organisationer belägna i elområde 3 och 4, det vill säga företag, föreningar och organisationer i södra Sverige. Norra delarna av Sverige lämnas utan möjlighet till kompensation. Elområde 1 och 2 finns inte med i förslaget. Det anser Vänsterpartiet är helt oacceptabelt. Norra Sverige är lika hårt pressat som de södra delarna, och det är otaliga företag och organisationer som står på randen till konkurs och nedläggning. Elräkningarna riskerar att slå undan benen för företag i norra Sverige också. Elområde 1 och 2 behöver skyndsamt också elstöd.

Vänsterpartiet ville motionera om elstöd till norra Sverige, men den motionen fick inte väckas. Elstöd beslutar nämligen regeringen om. Av samma skäl ville energi- och näringsministern inte komma till skatteutskottet när hon inbjöds för att diskutera detta.

Fru talman! För att hela Sverige ska fungera och leva måste regeringen återkomma med förslag om elstöd för norra Sverige och också redan nu planera för den kommande vintern, om vi inte får Sverigepriser. Låga priser är ju alltid att föredra framför stöd och bidrag.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet om förfarandet för elstöd till företag. Men jag hänvisar också till oppositionens gemensamma särskilda yttrande.

Fru talman! I huvudsak är vi överens inom utskottet om den nya mervärdesskattelagen. Jag kommer därför i mitt anförande att hålla mig till den del där vi inte är överens.

I lagen har vissa ändringar gjorts när det gäller ideella föreningar, men det är inte tillräckligt. Ideella föreningar och registrerade trossamfund är undantagna från inkomstbeskattning när näringsverksamheten syftar till att bidra till organisationens allmännyttiga ändamål.

Civilsamhällets insatser är viktiga och ska stödjas. Inom den ideella verksamheten jobbar tusentals medlemmar gratis för olika former av samhällsnytta. I dag uppstår det problem när organisationer verkar på olika nivåer och innehåller ett antal olika juridiska personer. Det kan till exempel handla om organisationer där den nationella organisationen är en juridisk person och de lokala avdelningarna är sina egna juridiska personer. Det är vanligt i större organisationer att man har system för att internt stödja lokala avdelningar. Det kan handla om it-support, administrativ hjälp och andra insatser som man av praktiska eller ekonomiska skäl väljer att samordna inom organisationerna. Under de senaste åren har rättsläget varit osäkert då det i olika domar har konstaterats att detta arbetssätt innebär problem i relation till det så kallade konkurrensrekvisitet. Dessa tjänster har då momsbelagts, trots undantaget, och det har blivit en form av internmoms.

Staten drar in mångmiljonbelopp i moms från föreningar, och samtidigt används ideella resurser till administration i stället för till den verksamhet som föreningen finns till för.

Vänsterpartiet motionerade om en översyn av internmomsen och fick stöd av ett enigt skatteutskott. Vi menade, och menar, att det är svårt att se hur de interna tjänsterna skulle innebära en snedvridning i konkurrensen då de ofta är anpassade efter exakt den verksamhet som de verkar inom och därför inte finns på marknaden. Utöver problemet att internmomsen skulle äta upp en stor del av föreningslivets ekonomi anser vi att det är viktigt att den administration som en lokal ideell kassör ska sköta är rimlig. Annars kommer vi att få en utveckling där färre kommer att vilja ta på sig uppdrag, vilket till slut blir ett problem för hur Föreningssverige är uppbyggt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny mervärdesskattelag

Utifrån vår motion och Liberalernas motion på samma tema beslutade riksdagen för ganska exakt ett år sedan att regeringen skyndsamt ska utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet.

I propositionen om ny mervärdesskattelag som vi ska besluta om i dag menar regeringen att detta tillkännagivande är uppfyllt, eftersom man i förslaget i lagen om hur lagstiftningen rörande mervärdesskatt ska anpassas till EU-direktivet har uppnått detta genom att anpassa lagtexten efter det danska exemplet. Vi kan konstatera att någon utredning egentligen inte har gjorts men att propositionen redogör för de olika domar som finns på området och hur man skulle kunna gå till väga för att inte begränsa möjligheten till undantag för föreningslivet.

Konkurrensrekvisitet, så som det är uttryckt i svensk lag, har medfört att undantaget för tillhandahållande av interna tjänster i praktiken inte har kunnat tillämpas. Den strikta tillämpningen har inneburit att undantaget blivit mer begränsat och därmed ger ett annat resultat än motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet från EU.

Regeringen har nu i propositionen föreslagit en förändring av konkurrensrekvisitet. Förändringen innebär att undantag från skatteplikt kan medges under förutsättning att undantaget "inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen." Hur denna nya skrivning ska tolkas är oklart. Tillämpningen riskerar fortfarande att bli för restriktiv.

Mot bakgrund av detta bör avgörande för möjligheten att tillämpa undantaget i stället vara att det inte föreligger någon verklig risk för konkurrenssnedvridning.

Konkurrensrekvisitet borde därför kompletteras på så sätt att det av lagtexten tydligt framgår att undantaget kan tillämpas under förutsättning att någon verklig snedvridning av konkurrensen inte uppkommer.

Detta var vad Vänsterpartiets följdmotion i detta ärende handlade om. Vi kan dock konstatera att vi var ensamma om att ha detta yrkande. Miljöpartiet och Centerpartiet menade i ett förslag till tillkännagivande att det behövde genomföras en ny utredning.

Vi vill samma sak, och vi har därför enats om en gemensam reservation som innebär att regeringen bör utreda frågan och se till att vi verkligen får en neutral lagstiftning som gör att föreningar inte behöver betala den så kallade internmomsen.

Det finns stora farhågor inom föreningslivet och även inom Vänsterpartiet. Det finns det även inom Socialdemokraterna, som vi hörde. Även om de inte vill ställa sig bakom vår reservation visar de ändå att de har farhågor i fråga om detta och hoppas att Skatteverket ska sköta detta på ett bra sätt och därmed också att domstolarna ska komma fram till bra beslut.

Vi i Vänsterpartiet vill inte vänta och se. Vi vill vara säkra på att vi får en lagstiftning som ser till att föreningar inte hamnar i kläm när det gäller momsfrågor.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationen.

Herr talman! I sina avslagsmotiveringar hänvisar utskottet till att regeringen i budgetpropositionen för 2023 har angett att Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös energi, klimat- och miljöpolitik. Vänsterpartiet instämmer inte i utskottets positiva syn på regeringens klimatpolitik. Klimatpolitiska rådet har under våren underkänt klimatpolitiken och konstaterar att Sveriges klimatpolitik har förlorat styrfarten. Flera av de beslut som regeringen tagit kommer att leda till höjda utsläpp i stället för målet om minskade utsläpp till 2030 och nollutsläpp till 2045.

Klimatpolitiska rådet har under flera års tid framfört att klimatomställningen behöver accelerera och utsläppen minska snabbare än hittills och påtalar att det vore anmärkningsvärt och allvarligt om minskningen nu inte bara skulle gå för sakta utan vändas i motsatt riktning. Det skulle bli första gången under åtminstone två decennier som förändringar av Sveriges nationella politik sammantaget leder till ökade utsläpp av växthusgaser.

Därutöver har FN:s klimatpanel, IPCC, presenterat sin slutrapport. Världen är på väg mot minst två till tre graders uppvärmning i slutet av detta århundrade, vilket skulle medföra katastrofala konsekvenser för människor och natur, något som vi redan nu ser resultatet av med fler naturkatastrofer och torka. Sverige och andra länder behöver öka sina ansträngningar för att få ned utsläppen och utveckla klimatpolitiken.

I det perspektivet är det förvånande att utskottsmajoriteten slår sig för bröstet och hänvisar till regeringens klimatpolitik som skäl för att avslå motioner inom klimat- och miljöområdet.

Vänsterpartiet vill se en annan klimatpolitik och menar att de mål som Sverige satt upp är för låga. De skulle behöva skärpas, och Sveriges utsläpp behöver minska ännu mer. Regeringens politik går åt fel håll. I vår budgetmotion En rättvis väg genom krisen visar vi att en annan klimat och miljöpolitik är möjlig, och vi kommer att fortsätta med offensiva förslag inom miljöområdet.

Herr talman! Jag vill ta upp tre förslag från den allmänna motionstiden i den här debatten.

I dag undantas i Sveriges eldrivna kollektivfordon, såsom tåg, tunnelbana och spårvagn, från energiskatt. Elektrifierade bussar omfattas däremot inte av denna skattebefrielse. Möjligheten för regeringen att låta elbussar omfattas av samma befrielse från energiskatt som elfordon på räls finns redan i energiskattedirektivet. EU-kommissionen har bekräftat detta och godkänner att medlemsstater inför skattebefrielse för elbussar.

Eftersom elbussar bidrar till bättre klimat, mindre luftföroreningar och minskat buller måste Sverige utnyttja den här möjligheten. På samma sätt som annan eldriven kollektivtrafik på räls är undantagen energibeskattning anser jag att även elbussarna ska vara det.

Vänsterpartiet har motionerat om att elbussar och eldrivna kollektivtrafikfartyg ska undantas från energiskatt och att elektrifierade bussar och därmed all utsläppsfri kollektivtrafik ska gynnas oavsett transportslag.

I dag betalar den tunga lastbilstrafiken inte för den påverkan den har genom sina externa kostnader för samhället i form av till exempel miljö och klimatpåverkan och slitage på vägarna. I samarbete med Vänsterpartiet tog den föregående regeringen fram promemorian En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik. I promemorian föreslås att beskattningen ändras från en tidsbaserad till en avståndsbaserad beskattning för tung lastbilstrafik.

Inriktningen är att lastbilstrafiken i högre grad ska betala för sina externa kostnader och i större utsträckning bidra till att finansiera infrastruktur och jämna ut konkurrensförhållandena mellan svensk och utländsk lastbilstrafik som kör i Sverige. Men inget förslag har kommit från regeringshåll om vägslitageavgift, utan man tillsatte ytterligare en utredning som blev klar i mars 2022.

Skatten bör differentieras geografiskt dels utifrån tätorts- och landsbygdskörning, dels utifrån områden där det finns respektive saknas alternativ till vägtransporter. Remissinstanserna har bland annat i sina yttranden tagit ställning till att skatten bör differentieras så att den avspeglar utsläpp med hänsyn till vad som är möjligt enligt Eurovinjettdirektivet. Det omförhandlade direktivet ger medlemsländerna möjlighet att införa miljö och klimatstyrande vägavgifter, och regeringen bör använda denna möjlighet att införa ett nytt styrmedel för ett hållbart transportsystem. En avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar skulle medföra en klimatnytta, och det finns stora vinster med att svenska och utländska lastbilar kan beskattas på lika villkor.

Den intensiva privatbilismen i våra större städer är ett betydligt större hot mot miljön än biltrafiken på vår landsbygd. Större städers miljö- och klimatpåverkan från transporter kan till exempel åtgärdas med hjälp av trängselavgifter och stora satsningar på en förbättrad kollektiv- och cykeltrafik.

Införandet av trängselskatt i först Stockholm och därefter Göteborg var välkommet, och det finns behov av ytterligare åtgärder för att stärka trängselavgiften som styrmedel. En kommun kan i dag inte själv bestämma att man ska införa en trängselavgift. Vänsterpartiet menar att kommuner och regioner själva bör få avgöra om de vill införa trängselavgift och hur intäkterna ska användas.

Herr talman! Jag står bakom samtliga de förslag som jag har redogjort för, men jag yrkar bifall endast till reservation 4.

Fru talman! Migrationspolitiken har inte lett till utanförskap. Däremot har en bristande integrationspolitik lett till att människor har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Man får inte tillräckligt med stöd för att exempelvis tillgodogöra sig språket. Vi har också haft en politik som innebär att människor inte får bosätta sig var de vill. Det kan möjligtvis ha lett till de skillnader vi ser i samhället.

Men jag vill komma tillbaka till detta: En väldigt bidragande orsak är att oavsett människors kompetens är det deras ursprung, vilket land de kommer ifrån, som avgör hur stora chanser de har att få arbete.

Jag har själv drabbats av rasismen. Jag vet att jag inte har fått jobb jag sökt på grund av att jag haft ett namn som inte varit svenskt. Jag kan också konstatera att jag står och debatterar med en person som inte ens försöker uttala mitt namn utan kallar mig för ledamoten. Det gör vi ibland, men jag undrar om det inte handlar om svårigheten att ens våga försöka sig på mitt namn.

Vi lever i ett land där alla människor borde ha möjligheter. För att alla människor ska ha möjligheter måste vi också ha en välfärd som vi kan lita på. Vi har just hört Mattias Eriksson Falk i ett tidigare inlägg stå och prata om hur mycket generella stöd kommunerna får, när vi vet att det är precis tvärtom. SKR pratar om att det bara kommer riktade satsningar från regeringen och att dessa ska gå till flera olika saker.

Vi behöver mer generella statsbidrag till våra kommuner - till Malmö, till Dorotea och till alla andra kommuner - för att de ska kunna satsa på välfärd och se till att vi får en bra integration och att alla människor i Sverige får ett arbete och ett värdigt liv. Det är någonting som Sverigedemokraterna vill förvägra dem.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 april.)

Fru talman! Tack, Mattias Eriksson Falk, för frågorna!

Jag kan konstatera att den kommun som drabbas värst i Sverige är Dorotea, som har den högsta kommunalskatten i Sverige - mer än 6 kronor mer än den lägsta kommunalskatten. Det är för de kommunerna vi behöver göra om systemet, för att landsbygden och hela Sverige ska leva.

Jag tänker inte ta någon debatt här som kanske passar bättre i kommunfullmäktige i Malmö än i riksdagen.

Det finns fel med den svenska migrationspolitiken, men inte åt det håll som Sverigedemokraterna vill ha det till. Det handlar om att vi stänger gränserna för människor som verkligen har skyddsbehov.

Det jag däremot kan se är att den förda integrationspolitiken i Sverige har brustit. Vi har en rasism som gör att människor som har liknande utbildning som svenskar men kommer från ett annat land har svårare att få arbete. Det handlar inte om deras kompetens utan om hur Sverige ser på invandrare.

Det har varit olika genom åren. Min pappa har berättat om hur folk under en period när han sökte jobb sa: Du bryter - på vilket språk? Men vad spännande! Du har en bra kompetens; vad spännande att du vill komma och jobba hos oss, du som har erfarenhet från Ungern. Du kan flera språk, jättebra!

Sedan svängde helt plötsligt Sverige, människorna och arbetsgivarna. Då pratade han bättre svenska. Då var det faktum att han bröt skäl till att han inte fick jobb, trots att han hade bott större delen av sitt liv i Sverige.

Det handlade alltså aldrig om min pappas kompetens. Det handlade om varifrån han kom.

Fru talman! Sverige präglas av stora och växande regionala skillnader. Ojämlikheten syns på kartorna, på Sverigekartan och på stadskartorna. Pengarna finns i centrum, i de stora städerna och i stadskärnorna. Samtidigt lämnas landsbygden, bruksorterna och förorterna efter.

Av de tio kommuner som har högst medianinkomst i Sverige finns sju i Stockholms län, och av de tio som har lägst medianinkomst ligger endast två i storstadsområden. Även inom våra storstäder finns gigantiska klyftor. Mellan ändhållplatserna i Stockholms tunnelbana skiljer det flera år i medellivslängd. Till exempel lever en högutbildad man i Danderyd i genomsnitt 18 år längre än en lågutbildad man i Vårby.

Vänsterpartiet vill att alla ska ha både rätten och möjligheten att bo där man själv önskar. För det behövs en övergripande strategi som bygger på långsiktig och hållbar tillväxt, högre och mer jämnt fördelad sysselsättning och ett tydligt ansvar för staten att se till att grundläggande samhällsservice finns i hela landet.

Tillgången till offentlig service i form av god vård, skolor och barn och äldreomsorg är avgörande. Men i stället har vi fått se hur avregleringar och utförsäljningar av offentlig verksamhet, i kombination med en övertro på marknadslösningar, har flyttat arbetstillfällen från glesbygd och förorter.

Urholkningen av trygghetssystemen har minskat individuella inkomster och kommunala skatteintäkter samt ökat kommunernas utgifter för försörjningsstöd främst i landets fattigaste kommuner.

Omfattande statliga skattesänkningar har gynnat invånarna i landets rikaste kommuner och ökat klyftorna än mer. Den tillsatta utredningen om kostnad- och utjämningssystemen måste komma tillbaka med ett förslag om en större omfördelning; allt annat vore ett misslyckande för utredningen.

Under många år har välfärden varit underfinansierad, och den är det fortfarande och kommer att vara det än mer nästa år. Vänsterpartiet har lagt fram flera förslag för att stärka kommunerna och regionerna under de senaste åren.

Inför de kriser som följer av pandemi, krig och lågkonjunktur måste våra kommuner och regioner stå rustade med en fungerande skola och äldreomsorg och en bra och säker sjukvård. Då krävs det mer resurser, inte fler skattesänkningar eller utförsäljningar.

De larmrapporter om nedskärningar i skolan som nu kommit från olika kommuner är bara början. Nästa år beräknas kommuner och regioner gå med 24 miljarder i underskott, trots de nedskärningar som de gör i år för att komma i balans. Nedskärningar görs för att regeringen och dess samarbetsparti inte ger kommunerna tillräckliga statsbidrag.

Fru talman! Vinstintresset förvrider välfärdens sätt att fungera. Någonting är fel när kommunala tjänstemän tvingas spionera på hemtjänstpersonal för att man får indikationer på att det fuskas, att besök registreras utan att någon är där eller är där mycket kortare tid än vad som registreras.

Någonting är fel när flera företag inom hemtjänsten stängs av från valfrihetssystem på grund av fusk. Någonting är också fel när kommunala företrädare kan se att vinsterna från valfrihetsfusket hamnar i fickorna hos kriminella gäng.

Mitt i allt detta fusk finns äldre som vanvårdas. Rapporterna om vanvård är många, både på grund av fusk och på grund av underbemanning. Personalen på boenden och i hemtjänsten saknar ofta utbildning, och många är behovsanställda. De gör så gott de kan, men de har inte alltid förutsättningar att göra ett bra jobb, inte minst för att de är för få.

Våra äldre förtjänar en bra vård och ett bra boende, inte bristande vård på grund av att företag måste generera vinst eller för att politiker prioriterar skattesänkningar eller fri etableringsrätt för företag även om de är tvivelaktiga.

När vinstjakten får styra vården prioriteras de patienter som är lönsammast att behandla i stället för dem som verkligen behöver vården mest. Vårdcentraler och läkarmottagningar etableras oftast i områden där människor är välbeställda och relativt friska. Det gör att vårdens pengar går dit och inte räcker till vården i områden där människor har lägre inkomster och där ohälsan är högre.

På liknande sätt prioriterar ofta vinstdrivna skolor att dra till sig elever från studievana hem eller att locka till sig elever med löften och reklam som inte motsvarar kvaliteten på undervisningen. Glädjebetyg som inte motsvarar elevernas kunskaper är en av effekterna av detta. Utbildningar som inte håller måttet är en annan.

Vinstjakten får konsekvenser, och det är eleverna både i den vinstdrivande och i den kommunala skolan som förlorar. Det är ingen slump att det svenska skolresultatet sjunkit sedan friskolesystemet infördes.

En överflyttning av vårt gemensamma ägande till privat ägande gynnar varken kommuninvånarna, jämlikheten, jämställdheten eller välfärden oavsett om vi pratar om skola, vård eller omsorg. Vinster hör helt enkelt inte hemma i välfärden.

Fru talman! Jag yrkar därmed bifall till Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Miljöpartiets gemensamma reservation 5.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Om jag tolkar det rätt togs det könsrelaterade och sexuella våldet upp därför att det inte ska glömmas bort när det sedan blir tribunaler och rättegångar.

Jag hoppas att statsministern driver på för fortsatta sanktioner mot Ryssland, vilket även gäller till exempel ryska båtar. Tidigare har vi fått höra att Sverige inte kan driva detta utan att det måste komma från EU-nivå, men då driver ingen det. Jag hoppas därför att statsministern kommer att driva detta.

Jag hoppas att statsministern i samtalen om energi tog upp frågan om nationell prissättning av el. Det är viktigt att vi reformerar EU:s elmarknad, och då är nationell prissättning en viktig väg att gå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 23-24 mars

Herr talman! Tack, statsministern, för redogörelsen! Det är bra att rådet fortsätter att diskutera Ukraina, både hur detta folkrättsvidriga krig ska kunna stoppas och hur hjälp till Ukrainas återuppbyggnad ska se ut och finansieras.

Men i rådsslutsatserna står det en mening om att rådet i starkast möjliga ordalag fördömer sexuellt och könsrelaterat våld, och jag skulle vilja att statsministern utvecklar detta. Det är en viktig mening, men vad innebär den egentligen? Ord hjälper ju inte. Vad innebär detta för de kvinnor som blir våldtagna och för de kvinnor som tvingas föda barn som tillkommit efter våldtäkt för att den ukrainska sjukvården inte kan prioritera aborter? Vad innebär detta för de ukrainska kvinnor som luras eller tvingas in i prostitution i övriga Europa och som utsätts för människohandel? Jag skulle väldigt gärna vilja få lite mer kött på benen där.

Vi kan också konstatera att det fortfarande finns maskor i sanktionerna mot Ryssland och Belarus. Jag skulle alltså vilja veta när rådet kommer att täppa till den handel som i dag sker med Ryssland, till exempel i Iran och när ryska båtar lägger till i svenska och andra europeiska hamnar. Och hur kan vi stoppa import av ryska råvaror som paketeras om eller förädlas i ett tredjeland? Detta är några områden där Ryssland fortfarande kan bedriva direkt eller indirekt handel med EU:s medlemsstater.

Slutligen skulle jag i denna omgång vilja fråga om Iran. Det fanns inte med i underlaget och heller inte i rådsslutsatserna, men det har funnits med i Europeiska rådets diskussioner de senaste gångerna. Jag vill därför fråga: Kom Iran upp, eller är det numera en glömd fråga i Europa?

Herr talman och Crister Carlsson! Regeringen och de borgerliga partierna som står bakom regeringen vill inte alls sänka skatten för alla, för ni vill ju inte sänka skatten för de pensionärer som är födda 1957. De ska enligt er ha 3 000 kronor mindre netto i månaden att röra sig med.

Jag förstår inte hur regeringen - vilket Crister Carlsson upprepade i ett tidigare replikskifte - kan mena att man inte behöver sänka skatten för 57:orna eftersom man har höjt jobbskatteavdraget så att det lönar sig för dem att jobba. Men hur ska de kunna få jobb? Den som har sjukförsäkring eller a-kassa får inte fortsätta att leva på de systemen, utan de måste gå i pension. Hur ska de kunna få ett jobb och dra nytta av ett höjt jobbskatteavdrag? De behöver en pension de kan leva på. De behöver ha en förutsättning. De behöver inte att man ändrar reglerna mitt under pågående pension.

Att jag har fått en skattesänkning på 1 400 kronor i månaden och att jag kommer att få ett höjt arvode är mer pengar. Det kan man planera för. Men mindre pengar är mycket svårare att planera för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Tack, Crister Carlsson, för frågan! Ja, det stämmer. Det är inte regeringen som höjer riksdagsledamöternas arvoden.

Jag vill ändå fråga Crister Carlsson: Är det rätt att vi riksdagsledamöter ska få en arvodeshöjning som tar hänsyn till det ekonomiska läget när andra i samhället inte får det? Fackföreningarna uppmanas att hålla igen på sina löneanspråk för att man inte ska driva på inflationen. Varför har vi rätt till lönehöjningar när andra i samhället inte har det? Varför är det direktörer som har rätt till lönehöjningar för att möta inflationen när de som arbetar på golvet inte har det? Det skulle jag verkligen vilja veta.

Jag vill också säga något när det gäller budget. Om vi sänker skiktgränsen - vilket det också finns ett förslag om, som jag har yrkat bifall till - får statskassan in ganska mycket pengar. Då kan vi i stället sänka skatten för dem som är födda 1957.

Jag ska erkänna att jag inte har räknat på detta, men det handlar om ganska mycket pengar. Det är rätt många som tjänar över 48 000, och det är också många som tjänar över 70 000 och får en skattesänkning på 1 400 i månaden. Jag är helt övertygad om att detta kommer att täcka de ökade kostnader som det blir för 57:orna.

Det här handlar om rättvisa. Jag vet att vi har en regering som inte tycker att rättvisa och solidaritet är det allra viktigaste i världen, men tänk på dem som är födda 1957! Tänk lite rättvisa och solidaritet när det gäller dem!

Herr talman och Cecilia Rönn! Jag fascineras återigen av att en ledamot står här och säger att hon håller med om att det är ett problem med 57:ornas skatt och att problemet behöver rättas till. Men det finns ju inga förslag på hur det ska göras.

Jag skulle vilja veta om det här innebär att regeringen kommer att ha ett förslag i en ändringsbudget, där man ser till att den orättvisa beskattningen av dem som är födda 1957 kommer att ändras. Än så länge har vi bara hört bortförklaring på bortförklaring. Jag skulle vilja ha konkreta besked - och om jag vill ha det undrar jag hur gärna 57:orna skulle vilja ha besked.

Ni har svarat på deras mejl. Ni har skyllt på andra. Vissa partier har sagt att de vill ändra detta, men de lägger inte fram några konkreta förslag. 57:orna får inga svar på sina frågor. De har mejlat ministrar som vägrar att svara. Det är dags att svara! Om ni inte kan göra det här i kammaren - ge åtminstone pensionärerna födda 1957 ett besked så att de vet vad de har att rätta sig efter! Säg att ni lyssnar på dem, eller erkänn att ni inte gör det!

Att Cecilia Rönn inte håller med om Vänsterpartiets budget förstår jag, för den är ju bra för låginkomsttagare. Den är bra för att minska klyftor och öka rättvisan i Sverige, och det är inte den politik som Cecilia Rönn står för. Men att säga att den är ofinansierad - det är däremot fel.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag vill börja med att svara med en fråga. Vad gör Liberalerna och regeringen för att rätta till problemet för 57:orna? Att förklara att man tycker att det borde ha gjorts någonting förra året är en sak. Men att inte kunna komma med ett enda förslag på hur man ska kunna rätta till det är en helt annan sak. Där har hittills alla partier från regeringen och dess stödparti blivit svaret skyldiga. Ni kan inte svara. Det är dags att göra det nu. Jag uppmanar Cecilia Rönn att svara på den frågan.

Vänsterpartiets budgetmotion är en helhet. Vi har ett annat förslag på pensionssystem över huvud taget. Det innebär att om Vänsterpartiets budgetmotion hade gått igenom hade det här problemet inte uppkommit. Vi hade haft ett annat pensionssystem och en annan pensionsålder.

Vår budgetmotion är en helhet. Vi kan inte både ha en budgetmotion där vi talar om hur Vänsterpartiet vill förändra pensionssystemet och samtidigt ha ett helt annat förslag som rättar till regeringens problem. Det går inte. Man kan inte ha motstridiga förslag i sin budget. Men vi skulle inte ha haft det här problemet om kammaren hade röstat ja till Vänsterpartiets budgetmotion.

Slutligen: När det gäller skiktgränsen för statlig skatt kan man undra några saker. Skiktgränsen innebär att det är de som tjänar - om jag minns rätt - över 48 000 som får en skattesänkning. Varför tycker inte Liberalerna och regeringen att de som tjänar under 48 000 ska kunna få en skattesänkning för att vi har en inflation? Varför är det bara de som tjänar mycket som ska ha mer? Det är inte de högavlönade som behöver skattesänkningar. Det är de lågavlönade.

Herr talman! Det är snart dags för mig att börja fundera på pensionen. Och en del av mina vänner och bekanta har redan tagit ut pension eller funderar på att göra det. Alla räknar på om de ska ha råd med hyran, maten och livets nödtorft eller om de behöver jobba ett par år till trots att kroppen säger ifrån. Samma kalkyler gjorde även de pensionärer som är födda 1957, en grupp på cirka 100 000 personer som plötsligt förlorar upp till 3 000 kronor i månaden jämfört med sin kalkyl och vars budget nu inte håller. En stor del av dem har dessutom inget val då rätten till andra trygghetssystem upphörde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Hur kunde det bli så här? Jo, den 31 maj förra året beslutade riksdagens majoritet att höja åldersgränserna i pensionssystemet. Alla partier i den tidigare regeringen, det vill säga Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och partierna i den nuvarande regeringen, det vill säga Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna samt dessutom Centerpartiet röstade för förslaget. Vänsterpartiet röstade nej.

När de höjde pensionsåldern gjorde de inget undantag i beskattningen för dem som är födda 1957 och 1959. Det innebär att pensionärer födda 1957 i år får betala en betydligt högre skatt än pensionärer födda 1956 eller tidigare. Upp till 2 995 kronor mer i skatt per månad betalar pensionärer födda 1957 jämfört med pensionärer födda 1956 - en skattesmäll som de inte kände till när de gick i pension.

Det har varit känt sedan i höstas att 57:orna får betala en högre skatt. Men partierna i Pensionsgruppen har inte varit intresserade av att rätta till skattesatserna, trots att det funnits tid att göra det. Dessutom informerades inte 57:orna i tid om att deras pension skulle bli lägre efter skatt än vad de räknat med, och några hade dessutom redan hunnit gå i pension när beslutet togs. De flesta har därför inte haft någon möjlighet att fortsätta att arbeta då de redan gått i pension eller kommit överens med sin arbetsgivare om att ta ut pension.

Misstag kan alla begå. När lagar och regler ändras kan det uppstå felaktigheter som måste rättats till. Men här har Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna valt att inte rätta till misstaget. Det enda parti som stod bakom pensionsuppgörelsen som nu insett det orimliga och vill införa övergångsregler är Miljöpartiet. Tack för det! Alla andra partier skyller ifrån sig. Socialdemokraterna menar att denna regering borde göra något, medan nuvarande regering säger att Socialdemokraterna borde ha rättat till detta förra året. Det är Socialdemokraternas fel som inte informerade i tid, säger till exempel äldre- och socialförsäkringsministern. Det är den sittande regeringen som har att både genomföra och följa upp förändringar i pensionssystemet, säger Socialdemokraterna.

Nu har de chansen att sluta skylla på varandra och i stället tänka på pensionärerna och därmed rösta för Vänsterpartiets yrkande som innebär att det förhöjda grundavdraget ska gälla för pensionärer från och med att de fyller 65 år.

Inför budget 2023 uppvaktade pensionärsorganisationerna SPF och PRO regeringen om övergångsregler. I sin budget hänvisar regeringen, som svar på organisationernas försök att få till en ändring, till höjningen av jobbskatteavdraget som skäl till att man inte ändrar skatten för pensionärer. Så här skriver regeringen i budgeten: "Förstärkningen innebär att jobbskatteavdraget för äldre åter kommer att vara större än det ordinarie jobbskatteavdraget. Regeringen finner mot denna bakgrund inte skäl att göra någon ny bedömning i fråga om vilka åldersgrupper som ska omfattas av det förhöjda grundavdraget."

Regeringen och Sverigedemokraterna, som också stod bakom budgeten, menar alltså att låg skatt på arbete kan kompensera 57:orna för den högre skatten på pensioner. Det är som om den 57:a som var arbetslös eller sjukskriven kan välja att arbeta och som om den som gått i pension skulle kunna få sitt jobb eller sitt företag tillbaka.

Det är alltså upp till 2 995 kronor mer i skatt varje månad. Den som har garantipension måste betala 1 400-1 500 kronor mer i skatt än äldre pensionärer. Kvinnor och män i låglöneyrken som slitit på kroppen eller som varit sjukskrivna och som inte kan arbeta längre får nu ännu mindre pengar att röra sig med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

För mig är det en gåta att den förra och den nuvarande regeringen skyller på varandra i stället för att göra något. Sveriges nyblivna pensionärer förtjänar bättre än att tvingas leva på upp till 3 000 kronor mindre i månaden för att nuvarande och tidigare regering sjabblat.

Samtidigt har vi riksdagsledamöter fått en skattesänkning med 1 400 kronor i månaden och en retroaktiv höjning av vårt arvode på grund av det osäkra ekonomiska läget. När det gäller våra egna arvoden och förmåner verkar ingen regering sjabbla. Sänk våra arvoden och höj vår och andra höginkomsttagares skatt, och lägg i stället pengarna på pensionärerna!

Herr talman! Även om jag yrkar bifall till reservation 5 om förhöjt grundavdrag står jag bakom samtliga mina reservationer och vill också säga några ord om Vänsterpartiets övriga motioner.

I dag är bilen norm för beskattning och planering av resor och transporter. Om de ekonomiska styrmedlen förändras så att de blir färdmedelsneutrala kan bättre möjligheter skapas för personer att välja kollektivtrafiken som färdsätt. Det skulle kunna minska biltrafikens negativa påverkan på miljö och klimat.

Vänsterpartiet föreslår därför ett förstärkt incitament för kollektivtrafikkort som löneförmån. Sänkt kostnad för att resa kollektivt skulle stärka jämlikheten och jämställdheten samt minska utsläppen. Samtidigt behöver ett färdneutralt och avståndsbaserat reseavdrag införas. Vi behöver ett reseavdragssystem som även gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden.

Vi lever sedan länge med en bostadsmarknad där skeva ekonomiska och regelmässiga villkor gäller för de olika upplåtelseformerna, till hyresrättens nackdel. Skatteorättvisan mellan upplåtelseformerna har bland annat lett till att en nybyggd hyresrätt är upp till 2 500 kronor dyrare i månaden än motsvarande bostadsrätt.

Att staten öser miljarder i skattesubventioner över de ägda upplåtelseformerna, samtidigt som inget motsvarande stöd finns för hyresrätten, har också resulterat i att hyresgästerna lägger en betydligt större andel av sina inkomster på boende än de som bor i ägt boende, trots att den disponibla inkomsten är lägst bland hyresgäster. Den ekonomiska orättvisan mellan upplåtelseformerna leder dessutom till dyrare underhåll av hyresrätter.

Vi behöver en fungerande och mer rättvis bostadsmarknad. Målsättningen måste vara att alla upplåtelseformer ska vara lika attraktiva, och det är samhällets uppgift att se till att det blir så. I övrigt framförde vi i Vänsterpartiet våra förslag för ett rättvist skattesystem i vår budgetmotion.

Med det sagt, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 5 om förhöjt grundavdrag för pensionärer så att samtliga partier i denna kammare får chansen att ansluta sig när vi går till omröstning i eftermiddag.

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Nu har vi hört från två talare - och jag antar att vi kommer att få höra det sägas fler gånger i talarstolen - att man anser att det är ett problem att det har blivit så här men att man inte tänker göra någonting. Socialdemokraternas Sofie Eriksson upprepar att man tycker att det är regeringens sak att göra någonting och att man är konstruktiv och kommer att vara med om regeringen kommer med ett förslag.

Då blir min följdfråga: Vad har Socialdemokraterna som största oppositionsparti gjort för att få regeringen att komma med ett förslag? Vänsterpartiet har i alla fall lagt ett yrkande i en motion om en förändring när det gäller åldersgränser för det förhöjda grundavdraget. Det stämmer att vi inte har ett förslag om övergångsregler utan att vi faktiskt vill sänka åldersgränsen. Men samtidigt står det i vårt motionsyrkande att regeringen ska återkomma, vilket innebär att regeringen kan återkomma med ett förslag som inte till hundra procent stämmer överens med vad riksdagen har bett om. Det är ganska vanligt att regeringar inte gör som riksdagen säger utan glider lite på det uppdrag man har fått.

Jag vill hävda att man skulle kunna gå med på Vänsterpartiets förslag och sedan modifiera det om det hade gått att hitta en kompromiss som alla partier, eller en majoritet av kammarens partier, skulle kunna ställa sig bakom. Men detta är ett val som Socialdemokraterna alltså inte har gjort, utan man säger återigen: Nej, det är den nuvarande regeringens sak.

Jag upprepar frågan: Vad har Socialdemokraterna gjort gentemot regeringen för att regeringen ska komma tillbaka med ett förslag som Socialdemokraterna kan ställa sig bakom, när nu inte Vänsterpartiets förslag duger?

Herr talman! Jag tackar Sofie Eriksson för ett engagerat inlägg. Jag håller med om det mesta som sades, och några av reservationerna har vi också gemensamt.

Jag vill ta upp Socialdemokraternas särskilda yttrande om de ekonomiska villkoren för pensionärer födda 1957, som Sofie Eriksson också nämnde i sitt inlägg. Socialdemokraterna menar att det är den sittande regeringen som har att både genomföra och följa upp förändringar i pensionssystemet. Socialdemokraterna menar att det förefaller rimligt att regeringen analyserar den uppkomna situationen och återkommer till riksdagen med eventuella justeringar eller övergångsregler. Som Sofie Eriksson sa i sitt inlägg välkomnar Socialdemokraterna ett sådant initiativ och kommer att agera konstruktivt om så sker.

Mina frågor till Sofie Eriksson blir därför: Varför gjorde inte Socialdemokraterna denna analys inför att den socialdemokratiskt ledda regeringen lade fram det förslag som har lett fram till denna orättvisa ekonomiska konsekvens? Varför väljer Socialdemokraterna att skriva ett särskilt yttrande i stället för att stödja Vänsterpartiets reservation om sänkt åldersgräns för förhöjt grundavdrag? Om vi enas i denna sal kan vi åtgärda denna orättvisa redan i dag.

Herr talman! Jag är ganska van vid att människor bara säger mitt förnamn i stället för att behöva krångla med mitt långa efternamn, som dock är ganska lätt att uttala.

Det är precis som jag säger, apropå det som ledamoten Crister Carlsson gör nu: Det duger inte att skylla på andra. Det var inte bara Socialdemokraterna som införde dessa regler - även Moderaterna var med om att införa dem. Moderaterna kände till hur det såg ut för personer födda 1957; det nämndes till och med i regeringens budget varför man valde att inte sänka skatten för 57:orna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Jag tycker inte att det håller att skylla på tidigare regeringar. Det är Moderaterna som nu leder regeringen. Det är Moderaterna som har äldre och socialförsäkringsministerposten. Det är Moderaterna som har statsministerposten. Det är Moderaterna som har finansministerposten. Det är ni i Moderaterna som har möjlighet att göra någonting.

Jag vill upprepa att de pensionärer som är födda 1957 inte bryr sig om vem som har gjort fel. De bryr sig om vem som rättar till det. Den regering som Crister Carlsson representerar, via riksdagen, borde göra någonting.

Crister Carlsson talade i sitt första inlägg om skiktgränsen och hur bra det är för ekonomin med sänkt skatt. Men varför är det då inte bra att pensionärer får sänkt skatt? Varför ska pensionärer få en högre skatt som gör att de förlorar 3 000 i månaden? Vad innebär det för deras köpkraft, vad innebär det för Sveriges ekonomi och vad innebär det för dessa personer?

Herr talman! Jag tackar Crister Carlsson för ett intressant inlägg som jag skulle kunna ställa många frågor om.

Jag nöjer mig dock med att konstatera att den höjning av skiktgränsen som ledamoten nämnde har lett till att vi riksdagsledamöter och andra med motsvarande eller högre inkomster har fått en skattesänkning med 1 400 kronor i månaden. Vi riksdagsledamöter kommer dessutom att få en retroaktiv höjning av våra arvoden, med hänvisning till det ekonomiska läget.

För pensionärer födda 1957 har riksdag och regering i stället höjt skatten. En familj där båda gick i pension förra året får i år nästan 6 000 kronor mindre i disponibel inkomst än vad de räknade med när de gick i pension. Är det inte lite magstarkt av regeringen att sänka sin egen skatt men inte rätta till det misstag som har gjorts gällande pensionärer födda 1957? Det duger liksom inte att sitta vid makten och skylla på tidigare regeringspartier, som flera moderater har gjort.

I regeringens budget för 2023 svarar regeringen dessutom på en framställning från PRO och SPF med att jobbavdraget höjs. Det visar att den nuvarande borgerliga regeringen kände till det orättvisa misstag som gjorts men aktivt valde att inte göra något i budgeten för 2023.

De pensionärer som är födda 1957 bryr sig inte om vem som gjorde fel, utan de bryr sig om vem som rättar till det och vem som vill rätta till det. De bryr sig om vem som ser till att de får den skattesats som de har räknat med.

Min fråga till Crister Carlsson är: Kommer regeringen att återkomma med retroaktiva övergångsregler för pensionärer födda 1957?

Fru talman! Jag tror att vi är eniga om att man ska ta tillbaka sina egna medborgare. Det handlar om hur man gör det, vad EU ställer för krav och att EU drar bort bistånd, vilket försvårar för länderna att ta emot sina egna medborgare.

Vi kan också konstatera att katastrofhjälpen hittills inte har nått fram överallt beroende på de konflikter som finns men att Turkiets inrikespolitik också kan påverka hur hjälp når fram i hela Turkiet.

Jag vill lite kort ta upp energifrågan. Sverige har i dag mest förnybar energi inom EU. Det diskuterades på rådet hur fler länder ska få förnybar energi och hur EU:s statsstödsregler kan påverka detta. Från Vänsterpartiets sida är vi glada över att statsstödsreglerna nu diskuteras. Det har vi velat länge, och det är bra att rådet står bakom kommissionens förslag.

Jag skulle vilja fråga om ni diskuterar möjligheten för länder att införa det vi kallar Sverigepriser, det vill säga ett pris för inhemska konsumenter och ett annat pris för den el man exporterar.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten och då särskilt angående det otroligt viktiga arbete som görs för att Ukraina ska kunna få fortsatt stöd och hjälp!

När det gäller jordbävningens offer har jag ju tagit upp det kurdiska självstyret i Syrien och att människorna där inte får glömmas bort. Därför är jag glad över att rådet nu deklarerar att hjälp ska ges till alla offer för jordbävningen i Syrien, oavsett var de befinner sig. Jag hoppas att det också innebär att EU kommer att försäkra sig om att nödhjälp inte stoppas på grund av konflikterna i Syrien eller förtrycket av kurder i Turkiet.

Vi måste också hålla ett vakande öga på Turkiets despotiske president Erdogan. Han har länge fört Turkiet i en auktoritär riktning och krympt det demokratiska utrymmet. Nu har han på grund av jordbävningen infört undantagstillstånd i tre månader, ända fram till valet. Det kan visserligen leda till en mobilisering av resurser, men det kan också leda till att han under den tiden stärker sin egen makt.

Detta är något som vi alla måste förhålla oss till i förhandlingar och kontakter med Turkiet. Var det något som diskuterades på rådet? Om inte förutsätter jag att det kommer att finnas med på kommande dagordningar.

Många EU-länder har inom sina gränser personer som man vill utvisa. I vissa fall är det flyktingar som av outgrundliga anledningar inte får asyl, i andra fall är det människor från fattiga länder som söker ett bättre liv. För att ursprungsländerna ska ta emot dem vill EU använda repressalier som visumtvång, indraget bistånd med mera.

Vi i Vänsterpartiet menar att det är helt fel väg att gå, och jag vill fråga statsministern om även de humanitära aspekterna togs upp på rådet. Diskuterade rådet vikten av fattigdomsbekämpning och att indraget bistånd kan få effekten att ännu fler väljer att söka sig till Europa när deras ursprungsländer blir fattigare?