Josefin Malmqvist

Fru talman! Regeringen genomför nu en stor omläggning av den svenska skolan. Vi gör upp med många av de försyndelser som regeringar i 30 års tid har blundat för. Det handlar om reformerade läroplaner som inte i tillräcklig utsträckning fokuserat på kunskap. Det handlar om att få bukt med den omfattning av glädjebetyg som vi ser i Sverige. Det handlar om att reformera lärarutbildningen så att den på ett ändamålsenligt sätt rustar våra elever att på bästa sätt lära inför framtiden.

På område efter område genomför vi nu reformer som, med handen på hjärtat, hade behövt genomföras för många år sedan i Sverige. Men tidigare regeringar blundade, däribland den regering som Åsa Westlunds partivänner ledde i åtta år. Det gör vi någonting åt.

Precis som Åsa Westlund vet har vi i Sverige ett beredningskrav. Allt vi genomför behöver beredas, och det innebär att vi nu i raketfart genomför omfattande utredningar för att få beslutsunderlag som vi kan använda för att fatta beslut i kammaren. Jag lovade Åsa Westlund i ett tidigare replikskifte att göra detta, och jag kan återigen lova att vi kommer att göra det denna mandatperiod.

Fru talman! Vi har vunnit kampen mot inflationen och skiftar nu fokus i den ekonomiska politiken för att i stället ägna oss åt att bygga Sverige starkare och rikare. Regeringens budget är nu en tillväxtbudget som bidrar till stärkt köpkraft. Den bidrar till att fler kommer i arbete och till att göra det mer lönsamt att driva företag och att investera i infrastruktur, forskning och utbildning, detta i kontrast till oppositionens skattehöjningar, bidragshöjningar och budgethål.

IMF spår att Sverige nästa år kommer att ha den högsta tillväxten bland jämförbara länder. Det är goda nyheter, för om Sverige inte lyckas få upp tillväxten kommer det att drabba också skolan. Det är bara med en växande ekonomi som vi tillsammans kan bära framtidens välfärd och trygghet.

Fru talman! I många klassrum i Sverige bedrivs en undervisning i absolut världsklass, men så ser det inte ut överallt. Därför gör regeringen i denna budget nu den största satsningen på skolan på 20 år, mätt i löpande priser. Här finns också den största forskningspropositionen någonsin.

Utbildningen är nämligen nyckeln till Sveriges framtid. Därför prioriterar vi just kunskap, fler skickliga lärare och ökad trygghet i svenska klassrum. Detta är tre hörnstenar för att återupprätta den svenska skolan.

Fru talman! Den senaste Pisaundersökningen visar på det största kunskapstappet i den svenska skolan någonsin. Samtidigt som den senaste Timssmätningen glädjande nog visar att vi har lyft oss i matematik visar Pisa att nästan var fjärde 15-åring inte kan läsa ordentligt. Skillnaderna mellan dem som presterar bäst och dem som presterar sämst ökar, och andelen lågpresterande lever är dubbelt så hög bland de elever som är andra generationens invandrare. Det är ett svek mot de här eleverna och ett misslyckande för den svenska skolan.

Alla elever ska få möjlighet att lyckas. Vi behöver ha, och ska ha, höga förväntningar på alla elever, och genom strukturerad undervisning som vilar på evidens och hårt arbete är det möjligt.

Att alla elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för att kunna lyckas i skolan, för att kunna tillgodogöra sig kunskap i alla olika ämnen i skolan och för att kunna förbereda sig för kommande studier och ett framtida yrkesliv. Det är också grundläggande för att kunna fungera som en demokratisk medborgare och att ta plats och vara delaktig i ett demokratiskt samhälle. Läsning är en fantastisk möjlighet att upptäcka nya världar och att förstå sin omvärld.

Därför är detta en av regeringens absolut viktigaste prioriteringar inom skolan. Som några kollegor här tidigare har nämnt gör vi nu som ett led i detta grundskolan tioårig så att fler elever får möjlighet att tidigare lära sig att både läsa och räkna. Från och med höstterminen 2028 blir grundskolan tioårig, och då är det lärare med utbildning i bland annat phonics som ska lära eleverna att läsa.

Det är viktigt att vi politiker inte går in och detaljstyr vad som händer i klassrummet. Vad vi säger är att undervisningen ska vila på evidens och beprövad erfarenhet. När det gäller bland annat metoder för läsinlärning är det helt solklart tydligt att phonics är den metod som det finns stor forskningsevidens för, och därför är vi nu så glada att den lärarutbildningen så tydligt pekar ut att det är den här metoden som ska användas. Så skapar vi bäst möjligheter för alla elever att lyckas i skolan.

Det finns gott om forskning som visar behovet av tidiga insatser i skolan. Genom att skifta fokus och stötta fler redan i förskolan och på lågstadiet kan fler elever få möjlighet att lyckas. Därför är detta en av regeringens viktiga satsningar i denna budget. Vi satsar nästan 1 miljard, nämligen 900 miljoner, på att stärka just förskolan, för att höja kvaliteten i förskolan och få mindre barngrupper. Det är viktigt för att alla elever ska vara rustade innan de sedan börjar skolan.

Arbetet för svenska elever stannar inte där, utan det följer med genom hela skolgången. Därför är jag glad att vi tidigare i höstas antog en proposition om bemannade skolbibliotek. Det är ett led i detta arbete, och det gäller redan från sommaren 2025. I denna budget beslutas om medel och riktade statsbidrag för ytterligare en halv miljon läroböcker redan nästa år i den svenska skolan. Det är konkreta reformer som gör skillnad i svenska klassrum.

Fru talman! Skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att elever ska lyckas i skolan. Forskning från Stanforduniversitetet visar att en skicklig lärare kan tillföra motsvarande ett helt års lärande jämfört med lärare som skapar minst värde i klassrummet. Ett helt extra år! Det gör stor skillnad vem som undervisar i klassrummet. Satsningar på fler skickliga lärare i alla klassrum är därför centralt för att vi ska höja kunskapsresultaten i den svenska skolan och för att alla elever ska få möjlighet att lyckas. Därför är det glädjande att regeringen nyligen tog emot en utredning om en helt ny lärarutbildning i Sverige med ett större fokus på ämnets kärna, det som läraren ska undervisa i, och även på praktik. Hur undervisar jag bäst? Det ska vara fokus i den yrkesutbildning som lärarutbildningen faktiskt är.

Vi återupprättar läraryrkets status, bland annat genom färre papper, mindre dokumentation och att frigöra tid så att fler lärare ska kunna ägna sig åt det som är läraryrkets kärna, nämligen att förbereda och bedriva undervisning. Mötet med elever är det centrala.

I årets budget tillförs medel motsvarande 1 900 fler speciallärare i den svenska skolan. Det är ett exempel. Dessutom görs en riktad satsning på språkträning för anställda inom förskolan. Reform för reform lyfter vi nu upp den svenska skolan - och kunskapsresultaten i densamma.

Fru talman! Förra veckan besökte jag och min kollega Oliver Rosengren Hitachigymnasiet i Västerås. Skolan har flera gånger vunnit utmärkelsen Årets UF-företag. Det var påtagligt hur en entreprenörsanda präglade hela skolan. Skolan ligger i anslutning till både ABB och Hitachi, och det är tydligt hur man jobbar med kompetensförsörjning genom hela skolan.

Det var otroligt inspirerande att få träffa elever och lärare på teknikprogrammet och på deras spetsprogram. De uppvisade ett stort engagemang, ämnesskicklighet och en förmåga att förmedla sina kunskaper. Därför är jag extra stolt över att vi nu har permanentat den satsning på spetsutbildning som den tidigare borgerliga regeringen införde på försök men som nu blir permanent, så att fler elever får möjlighet att läsa och uppnå sin fulla potential.

Nästan alla spetseleverna på skolan i Västerås läste också högskolekurser redan på gymnasiet vid sidan av sina ordinarie studier. Dennis, Elvira och alla de andra eleverna visade verkligen hur fantastisk svensk skola kan vara när den är som bäst.

Fru talman! I många svenska klassrum bedrivs undervisning i absolut världsklass. Det har vi all anledning att vara stolta över. Men vi har också stora problem inom den svenska skolan, och det är vårt ansvar att råda bot på dem.

Alla elever får i dag inte samma möjlighet att lyckas. Därför genomför nu den moderatledda regeringen reformer för att återupprätta kunskapsskolan, reformer för ökad trygghet och studiero och för att återupprätta läraryrkets status så att vi får fler som vill ha kanske Sveriges absolut viktigaste jobb, nämligen att vara lärare. Budgeten som vi debatterar i dag är ett viktigt steg i riktning mot just detta.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Det är symtomatiskt: I stället för att svara på frågan om hennes egen politik skyller Åsa Westlund ifrån sig.

Den här regeringen genomför nu en ambitiös reformpolitik för den svenska skolan. Vi höjer kunskapsresultaten, vi reformerar lärarutbildningen, vi gör om läroplanerna och vi tar fram ett nytt betygssystem. På område efter område genomför vi nu de reformer som den tidigare socialdemokratiska regeringen under åtta år underlät att genomföra.

Min fråga till Åsa Westlund handlade just om bemannade skolbibliotek. Det var ett av de områden där det faktiskt fanns ett utrett förslag som vi också stod bakom. Socialdemokraterna valde dock att gömma det i en byrålåda. I januari 2021, det vill säga för snart fyra år sedan, tog man emot ett färdigutrett förslag men svarade att vi inte var där än.

Min fråga till Åsa Westlund är därför: Varför valde man inte att prioritera svenska skolelever redan då? Varför valde Socialdemokraterna inte när man hade chansen och ledde Utbildningsdepartementet att genomföra en reform som hade spelat roll för svenska elever?

Nu genomför den här regeringen reformen. Vi genomför en lång rad reformer som vi nu har tillsatt utredningar för att få underlag till. På område efter område blir de verklighet.

Jag kan också lugna Åsa Westlund med att det kommer att bli väldigt många propositioner för oppositionen att ta ställning till i denna kammare innan nästa val. Det skiljer den här regeringen från den förra. Vi har en genomtänkt och genomarbetad reformpolitik, också för svensk skola.

(Applåder)

Fru talman! Var fjärde 15-åring kan inte läsa ordentligt. Flera ledande universitet har de senaste månaderna gått ut och vittnat om problem med att nyantagna elever inte kan tillgodogöra sig undervisningen eftersom de inte orkar läsa tunga texter. Karolinska institutet vittnar om att man på läkarutbildningen fått gå över till att undervisa med Powerpoint i stället för läroböcker eftersom det blir för tungt för eleverna att ta till sig. Dessutom ser vi att skillnaderna mellan dem som presterar på lägst nivå och dem som presterar på högst nivå ökar.

Den här regeringen genomför nu omfattande reformer för att få ordning på den läskris vi ser i Sverige. Vi säkerställer att alla elever ska ha en lärobok i varje ämne i varje årskurs. Vi inför ett statsbidrag så att fler skolor ska kunna köpa in fler böcker. Vi har tagit fram läslistor och genomfört många andra reformer för att på olika sätt uppmuntra till läsning i den svenska skolan.

Vi har också infört en lagändring som den här kammaren nyligen har röstat igenom, om krav på bemannade skolbibliotek. Till grund för det beslutet låg en utredning som kom för nästan fyra år sedan. Det var Åsa Westlunds partikollega Anna Ekström, dåvarande utbildningsminister, som tog emot utredningen om bemannade skolbibliotek i januari 2021. Hon konstaterade dock då att vi inte var där ännu, och så gömde hon utredningen i en byrålåda.

Detta kunde ha blivit verklighet för fyra år sedan men blev inte det. Nu har den här regeringen plockat upp utredningen och säkerställt att detta blir verklighet från och med nästa sommar.

Min fråga till Åsa Westlund är just denna: Varför genomförde inte den socialdemokratiska regeringen förslagen från denna utredning, som kunde ha genomförts redan för fyra år sedan och skulle ha möjliggjort för fler elever att få bättre tillgång till ett skolbibliotek?

Herr talman! Sverige borde ha världens bästa skola. I många klassrum bedrivs också verkligen undervisning i världsklass - jag vidhåller det. Men så ser det inte ut överallt. Den svenska skolan är i en kunskapskris. Resultaten har sjunkit i över 20 år. Om vi inte vidtar kraftfulla åtgärder riskerar generationer att växa upp utan tillräckliga kunskaper, och hela Sveriges tillväxt och konkurrenskraft riskerar att halka efter.

Att var och en ska få möjlighet att utvecklas efter sin fulla förmåga borde vara en självklarhet i den svenska skolan. Men så ser det inte ut i dag. Andelen högpresterande elever som presterar på hög eller avancerad nivå har sjunkit kraftigt de senaste decennierna enligt internationella kunskapsmätningar. Det gör att eleverna halkar efter, men att färre elever presterar på hög nivå gör också att Sverige tappar i konkurrenskraft.

Den här bilden delas av eleverna själva. Redan för sex år sedan konstaterade Skolinspektionen i en granskning att en fjärdedel av eleverna i tvåan på gymnasiet ansåg att de inte fick tillräckliga utmaningar i skolarbetet. Det skapades inte en stimulerande miljö där elever fick möjlighet att tillägna sig nya kunskaper. Särskilt var det undervisningen i matematik och naturvetenskapliga ämnen som inte var anpassad efter högpresterande elever, visade den granskningen.

Hur har vi hamnat här egentligen? Skolan har alltför länge varit inriktad på att alla ska in i samma mall. Det gör att det skapas begränsningar för både de elever som är svagpresterande och behöver extra stöd och de elever som vill ha extra stimulans och gå fortare fram. Det här är begränsande för båda grupper samtidigt. Vi gör nu upp med janteskolan. Vi vill att alla elever ska få möjlighet att utvecklas och forma sitt liv efter sin fulla potential och förmåga. Elever som presterar på topp behöver få möjlighet att läsa i snabbare takt och bli riktigt duktiga.

Förslagen som vi diskuterar här i dag handlar delvis om att få läsa enskilda kurser på högre nivå. Till exempel ska en skicklig högstadieelev kunna få läsa gymnasiematte. Men det handlar också om att hoppa över hela årskurser eller till exempel läsa in gymnasiet på kortare tid än tre år.

Riksrekryterande spetsutbildningar har funnits sedan 2009 respektive 2012. I dag finns de på ett fåtal orter. Det faktum att de inte har varit permanenta har gjort det svårt att satsa permanent på att utveckla den här undervisningen. Detta blir nu permanent. Det här är viktigt för alla de elever som vill få möjlighet att läsa snabbare och få extra stimulans och en extra möjlighet att utvecklas.

För att fler ska få forma sin utbildning efter sin fulla förmåga och potential måste skolan tillåta elever att läsa i högre takt än vad som tidigare har varit möjligt. Det gör den moderatledda regeringen i och med propositionen nu permanent möjligt.

Det ger varje enskild elev förutsättningar att få stimulans att kunna utvecklas utifrån egen förmåga, men det skapar också möjligheter för tillväxt och konkurrenskraft i hela Sverige. Vi behöver fler som får möjlighet att utvecklas. Det är en framtidsfråga för hela Sverige.

Med detta vill jag yrka bifall till propositionen i dess helhet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vet faktiskt inte var jag ska börja. Åsa Westlund hänvisar till betänkandet och undrar om jag har läst det. Visst har jag det! Jag tänkte därför läsa lite högt för Åsa Westlund eftersom många frågor faktiskt finns bevarade i betänkandet - som av en händelse!

På sidan 21 redogörs det bland annat för den oro som Åsa Westlund uttrycker här när det gäller den så kallade vinstjakten i svenska skolan. Detta är ett område som regeringen har adresserat. Vi har tillsatt en utredning som nu jobbar med att få bukt med de avarter som finns inom svensk skola. Den kommer att presentera sitt utredningsförslag den 28 februari 2025. Då kommer Åsa Westlund och vi övriga i denna kammare återigen att få möjlighet - även denna gång med anledning av en utredning tillsatt av den här regeringen som nu tar tag i de problem vi ser i svensk skola - att diskutera konkreta förslag på hur vi kan täppa till de brister vi ser i svensk skola just när det gäller den frågan.

Den andra frågan som Åsa Westlund nämner finns besvarad på sidan 20 i betänkandet. Det gäller beredningsprocessen för de riksrekryterande spetsutbildningarna. Där står ganska väl beskrivet vilken process som har genomförts i beredningsarbetet. Det handlar om det uppdrag som Skolverket har haft mellan åren 2015 och 2023, då Skolverket årligen har återkommit med en redovisning. Omfattningen och utformningen av detta med mera kan Åsa Westlund läsa om på sidan 20 i betänkandet.

Jag återgår till min fråga. Det är helt uppenbart att Åsa Westlund här mellan raderna argumenterar emot att elever ska få extra stimulans och extra möjlighet att läsa vidare. Det är väl också därför ni nu reserverar er mot förslaget i betänkandet. Kan Åsa Westlund här med rak rygg säga varför ni inte tidigare har drivit på det här? Varför har vi inte tidigare fått denna möjlighet i Sverige, om ni nu egentligen är för detta?

Herr talman! Svensk skola har många stora problem. Vi har ett gigantiskt behov av reformer i svensk skola. Det handlar om att få ordning på trygghetsproblemen och bristen på studiero, om att få fler skickliga lärare som kan och vill undervisa i svensk skola och om att få ordning på kunskapsresultaten. Då har jag bara nämnt några av de stora reformområden som vi nu hugger tag i.

En pusselbit i detta finns i den proposition vi i dag debatterar. Det gäller möjligheten för skickliga elever att få läsa i lite snabbare studietakt och att få lite större stimulans i sina studier.

Jag borde kanske inte bli förvånad över att socialdemokratin även här landar i vinster och vinstförbud. Det är liksom det som alla frågor i svensk skola tycks handla om. Man landar i detta i stället för att faktiskt hugga tag i de reella problem som finns i svensk skola och som Socialdemokraterna i åratal har blundat för.

Men det lyser faktiskt igenom när Åsa Westlund nu debatterar att det som kanske egentligen skaver i detta handlar om någonting annat. Det handlar om att man egentligen inte vill se möjligheten för skickliga elever att läsa i snabbare takt.

Åsa Westlund pratar om föräldrar som pressar sina barn att läsa lite snabbare. Varför, Åsa Westlund och Socialdemokraterna, är ni inte ärliga och konstaterar att ni inte vill se denna möjlighet för elever att få ytterligare stimulans och att få läsa i snabbare takt? Hela er världssyn vänder sig emot detta. Alla ska tryckas in i samma mall.

Detta är en fantastisk möjlighet för elever, och det har visat sig under de tolv årens försöksverksamhet att det är något som är efterfrågat. Varför vill ni inte se detta, Åsa Westlund?

Herr talman! Vi vet att skadliga utlandsvistelser är ett sätt att utöva hedersförtryck i Sverige i dag. Redan i dag är det möjligt att utfärda ett utreseförbud till exempel om det finns misstankar om barnäktenskap eller könsstympning. Vi ser dock att lagstiftningen i dag inte riktigt räcker till. Det finns fler former av hedersförtryck som vi skulle behöva få möjlighet att begränsa genom utreseförbud.

Vad gör regeringen för att säkerställa att lagstiftningen kring utreseförbud träffar fler former av hedersförtryck i Sverige i dag?

Herr talman! En ny studie pekar på att hedersförtrycket i Göteborg har fördubblats sedan 2018. Fler än en tredjedel av de svarande uppger att de antingen är begränsade i rätten till sin sexualitet eller val av partner eller utsätts för våld av närstående. Var tredje flicka i årskurs 9 uppger att hon lever med oskuldsnormer.

Hedersförtryck och hedersnormer begränsar flickors och pojkars rätt att leva i frihet i Sverige. Under alldeles för lång tid har hedersförtrycket tillåtits att breda ut sig, och det måste nu möta samhällets samlade kraft.

Min fråga till jämställdhetsminister Paulina Brandberg är därför: Vilka åtgärder vidtar regeringen för att bekämpa hedersförtrycket i Sverige?

Herr talman! Det är beklämmande att Åsa Westlund, trots flera chanser här framme, fortsätter i samma gamla hjulspår. Vi hör inget om Socialdemokraternas ansvar trots att dessa elever de senaste åtta åren har gått i svensk skola under ledning av Socialdemokraterna. Jag undrar verkligen vad dessa elever och deras föräldrar tycker om Socialdemokraternas brist på ansvarstagande. Jag måste säga att det är häpnadsväckande.

Om vi ska ägna oss åt lite historieskrivning, som verkar vara Åsa Westlunds favoritämne här i dag, var det faktiskt en socialdemokratisk och inte en moderatledd regering som fattade beslut om att höja skolpengen så att friskolor och kommunala skolor fick lika stor skolpeng. Men i grunden tycker jag nog att det handlar om att Åsa Westlund, och jag som företrädare för Moderaterna, får ta ansvar för den politik som vi driver här i dag, och då kvarstår frågan.

Jag ser en brist på ansvarstagande och en brist på reella reformer från Socialdemokraternas sida. I stället för att faktiskt ta ansvar säger man att allt är någon annans fel. Det är häpnadsväckande.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Åsa Westlund, för frågan! Till skillnad från Åsa Westlund och Socialdemokraterna är vi från Moderaternas sida beredda att ompröva politiken. När det gäller digitalisering i svensk skola är vi tydliga med att vi tycker att det är professionen som ska bestämma. Det är inte politiken som ska detaljstyra hur undervisningen ska gå till i klassrummet. Men den ska ske med grund i evidens och beprövad erfarenhet. Det är grunden för vår politik. Det är också det som är grunden i de beslut som regeringen nu gemensamt tar. Vi har kastat Socialdemokraternas tidigare digitaliseringsstrategi i soptunnan för att vi menar att det bör vara forskning, evidens och beprövad erfarenhet som ska ligga till grund för politiken.

Nu när jag har chansen vill jag passa på att återigen fråga Åsa Westlund hur det kommer sig att Åsa Westlund fortfarande inte kan idka någon typ av självkritik trots att Pisaresultaten, som vi diskuterar här i dag, är ett resultat av socialdemokratisk skolpolitik. Kan inte Åsa Westlund i någon del se att Socialdemokraterna har ett ansvar för de resultat vi nu ser i svensk skola?

Herr talman! Den senaste Pisaundersökningen bekräftar det som tidigare mätningar visat. Kunskapsnivåerna faller i svensk skola - både bland de elever som borde prestera i topp och bland de elever som har det tuffast. Samtidigt stiger betygen i svensk skola. Detta visar om något på omfattningen av den problematik som vi behöver hugga tag i för att få ordning på svensk skola igen.

Pisaundersökningen visar att den socialdemokratiska skolpolitiken har misslyckats. Den politiken måste nu få ett slut. Det är en politik som går ut på att alla ska passa in i samma mall. Vi ska inte ha resursskolor eller obsklasser för de elever som riskerar att halka efter. Vi ska inte heller ha spetsklasser för dem som behöver ytterligare stöd och stimulans för att gå fortare fram. Alla ska tryckas in i samma mall.

Det här resultatet bekräftar att den politiken inte fungerar. Det måste nu bli ett slut på flum, otydliga kunskapskrav, stök och brist på studiero. Nu gör vi upp med den misslyckade politiken.

I Moderaternas skola är alla elever viktiga. Var och en ska få möjlighet att växa utifrån sina förutsättningar. Därför är vi nu glada att vi kan lägga om politiken och få en helt ny inriktning. Detta grundar sig i det som flera av oss har varit inne på i debatten: höga förväntningar. Det måste vara starten. Det handlar om höga förväntningar som på riktigt innebär att vi förväntar oss att var och en ska få möjlighet att växa utifrån sina förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Vi gör nu om på område efter område för att möta detta. Det handlar, som skolministern varit inne på, om fler läroböcker och om mer undervisningstid i de lägre årskurserna. Det handlar om att reformera lärarutbildningen och om en ny kunskapssyn i läroplanerna. Och vi gör upp med betygsinflationen för att vi åter ska få ett reellt mått på kunskap i Sverige.

Med detta, herr talman, tackar jag för ordet. Jag ser fram emot att få fortsätta att driva igenom reella reformer för att få ordning på svensk skola igen.

(Applåder)

Herr talman! Vi ser att svensk skola är i stort behov av reformer. Vi behöver återupprätta kunskapsskolan och reformera lärarutbildningen, och vi behöver nya läroplaner. På område efter område genomför vi nu rejäla reformer, och så även när det gäller avarter inom friskoleområdet. Vi rättar till de problem som har funnits i åratal och som den tidigare socialdemokratiska regeringen inte orkat med att göra någonting åt. Nu tar vi tag i det.

Jag står kvar vid min fråga. Det är så uppenbart att Åsa Westlund fullkomligt blundar för alla de problem vi har i svensk skola. Flera skolforskare, exempelvis Gabriel Heller Sahlgren, har kommenterat Pisaresultaten. De har på område efter område konstaterat att det inte finns något stöd för att Sveriges tapp i Pisamätningen skulle ha någonting med friskolesystemet att göra.

Därför frågar jag Åsa Westlund igen: Har du någon analys av vad tappet beror på? Har du någon självkritik i och med att dessa elever har gått i en socialdemokratisk skola under hela sin skolgång?

Herr talman! Pisaresultaten är minst sagt beklämmande. Resultaten i den senaste Pisamätningen visar att kunskapsresultaten rasar i Sverige. Det gör de både bland de elever som borde prestera i topp och bland de elever som halkar efter och som är absolut svagast. Många av dessa elever ha gått åtta år i en socialdemokratiskt styrd skola, och resultaten rasar.

Jag är förvånad över att Åsa Westlund inte här på något sätt kan ge uttryck för någon typ av ödmjukhet, självkritik eller självrannsakan om vad som kan ha orsakat detta stora kunskapsras. Enda svaret vi får är att det handlar om friskolor. Men faktum är att Finland, som varken har friskolor eller ett skolpengssystem, rasar mer än Sverige i denna kunskapsmätning. Så det är helt uppenbart att det inte är svaret på frågan.

Jag vill därför igen ge Åsa Westlund en chans att svara på frågan. Varför rasar Sverige på detta sätt i den senaste Pisamätningen, enligt din mening?

Herr talman! Det är vart du är på väg som är viktigast, inte var du kommer ifrån. Det är det som är skolans kanske absolut viktigaste uppdrag: att var och en ska få möjligheter och förutsättningar att få växa utifrån sina förutsättningar och bli det man själv önskar bli.

Det är därför de Pisaresultat som vi fick strax innan jul är ett så pass stort misslyckande, ett gigantiskt misslyckande: En av fyra niondeklassare kan inte läsa och skriva ordentligt. Ta in det - en av fyra! Det innebär att tiotusentals unga kommer att ha svårt att få ett jobb i framtiden. De riskerar att få svårt att etablera sig och i framtiden stå på egna ben.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Faktum är att Sverige i denna Pisamätning tappar när det gäller både de elever som borde prestera i toppen och de elever som presterar i botten. Störst är dock fallet bland de elever som inte talar svenska hemma, som inte är födda i Sverige och som inte har två föräldrar födda i Sverige.

Till skillnad från den tidigare socialdemokratiska regeringen väljer vi nu nämligen inte att undanta utrikes födda elever i denna mätning, de elever som förväntas prestera i botten. Därmed ser vi också att resultaten rasar.

Detta är en rejäl hemläxa för svensk skola. Vi ser att skolan måste tillbaka till grunderna. Vi vill ha höga förväntningar. Vi vill ha språkscreening redan på BVC och obligatorisk språkförskola för de elever som inte kan svenska. Vi vill ha mer tid i grundskolan, tidigare skolstart, mer tid i matte och svenska och lovskola i de lägre årskurserna.

Nu förändrar vi svensk skola i grunden med mer undervisningstid och högre förväntningar.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att vi har en samsyn när det gäller behovet av att bygga ut yrkeshögskolan. Vi utgår från myndighetens egen bedömning av vad som är en rimlig och möjlig takt för utbyggnad. Vi bygger ut så mycket det bara går. Jag delar också ledamoten Ådahls inriktning att det säkert på sikt kan bli så att yrkeshögskolan ersätter en del annan högre utbildning. Man kan ta över utbildningar.

Men där kanske också våra likheter stannar på just det här området. Jag är nämligen djupt bekymrad över utspelet från Centerpartiet om att ta bort kravet på gymnasiebehörighet på de praktiska gymnasieprogrammen. Det tror vi från Moderaternas sida är helt fel väg att gå. Vi tror att det riskerar att slå undan benen för de programmen. Det vi föreslår är ett tredje spår till gymnasiet med en tvåårig yrkesskola som ska vara en väg in för de elever som saknar gymnasiebehörighet, i stället för att man slår undan benen för de fungerande program som redan finns. Detta skulle jag väldigt gärna se att också Centerpartiet anslöt sig till, och det skulle vara intressant att höra hur man ställer sig till det. Centerpartiets förslag om att ta bort kravet på gymnasiebehörighet tror jag däremot inte alls på.

Fru talman! Stort tack till ledamoten Ådahl för anförandet! Jag kunde inte låta bli att begära replik när jag hörde kommentarerna om yrkeshögskolan. Det här är en fråga som ligger oss varmt om hjärtat och som jag vet engagerar såväl Centerpartiet som Moderaterna och regeringen.

Vi bygger nu ut yrkeshögskolan. Nästa år blir yrkeshögskolan den största någonsin. Flest platser man någonsin haft uppnås nästa år. Det är jag väldigt stolt över. Det går nämligen inte att bygga ut yrkeshögskolan genom att tredubbla den i ett slag och samtidigt bibehålla yrkeshögskolans särart och särskilda kvalitet, som det för oss från regeringens sida är viktigt att kunna bevara. Därför bygger vi nu ut yrkeshögskolan i snabb takt med 3 000 ytterligare platser nästa år och nästföljande år och därefter med 7 000 platser. Det är en stor utbyggnad som jag är väldigt positiv till.

Men vi gör mer på det här området. Vi har nu en utredning för framtidens yrkesutbildning som är ute på remiss och som jag ser fram emot att ta ställning till. Från Tidöpartiernas och regeringens sida har vi även ett antal andra förslag som vi nu går vidare med. Det handlar bland annat om en tvåårig yrkesskola som ett tredje spår på gymnasiet. Det handlar också om försök att införa yrkeshögskolemodellen även på gymnasiet.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga ledamoten Ådahl hur Centerpartiet ställer sig till dessa konkreta förslag på hur vi skulle kunna få till mer yrkesutbildning för fler redan på gymnasiet.

Fru talman! Alternativen i denna debatt blir tydliga. Här har vi en socialdemokratisk ledamot som företräder ett budgetalternativ där 10 miljarder kronor saknas. Det är alltså ett helt underfinansierat budgetförslag, och jag tycker att det är anmärkningsvärt för ett parti som, i alla fall tidigare, har varit mån om att ta ansvar för att föra en ansvarsfull ekonomisk politik i Sverige. Det är en häpnadsväckande utveckling, tycker jag.

Alternativen är tydliga. Regeringen och Tidöpartierna presenterar nu en budget som är finansierad och som tar ansvar i ett svårt ekonomiskt läge där den viktigaste prioriteringen är satsningar just på kommuner och regioner, därför att vi vet att många har det tufft.

Vi kommer dock inte nationellt att kunna kompensera fullt ut för inflationens effekter, utan där måste vi hjälpas åt. Vi ser också att många kommuner tar ett jättestort ansvar just nu, och även där spelar det roll vem som styr. Här i Stockholms stad - i Stockholms stadshus - satsar Moderaterna 110 miljoner kronor mer än Socialdemokraterna på skolan nästa år. I Malmö satsar Moderaterna 168 miljoner kronor mer än Socialdemokraterna nästa år. Så visst är det glasklart tydligt att det spelar roll vem som styr också när det gäller svensk skola.

Jag är stolt över att vi nu genomför tydliga och nödvändiga eftertraktade strukturreformer och reformer för svensk skola för att höja kunskapsresultaten, för att höja läraryrkets attraktivitet och för att minska lärarnas administrativa börda, bland mycket annat. Detta kommer att göra skillnad på riktigt för att vi ska kunna höja resultaten i svensk skola.

(Applåder)

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag vill i all enkelhet påminna om tilltalet i kammaren. Vi tilltalar inte varandra med "du", utan alla talar via talmannen.)

Fru talman! Tack, Åsa Westlund, för frågan! Den ger mig en möjlighet att upprepa det som jag lyfte fram i mitt anförande.

Det är tuffa ekonomiska tider just nu. Vi ser att hushållen har det väldigt tufft. Det är därför jag är glad över att den enskilt största satsning som vi har möjlighet att göra i denna budget gör vi på just välfärden. Vi prioriterar satsningar på skolan, på sjukvården och på omsorgen. Det är alltså den enskilt viktigaste satsning som vi gör i denna budget.

Fru talman! Jag skulle väldigt gärna vilja höra från ledamoten Åsa Westlund hur ledamoten motiverar att det saknas finansiering. Ni saknar finansiering för era stora löften i er budget. De 10 miljarder ni står här och lovar finns inte. En bankskatt är inte möjlig att genomföra nästa år, så det är bara ett rent luftslott. Vad har du för svar till Sveriges lärare, föräldrar och elever som tror på dina löften här i talarstolen, som bara är rent påhitt?

Fru talman! Sverige borde ha världens bästa skola. I många klassrum ser vi att man bedriver en undervisning i absolut världsklass.

Men tyvärr ser det inte ut så överallt. Resultatet i den svenska skolan har nu fallit i drygt 20 års tid. Om inte kraftfulla åtgärder sätts in nu riskerar generationer att växa upp utan tillräckliga kunskaper, och Sverige som land riskerar att halka efter när det gäller tillväxt och konkurrenskraft.

Den senaste Pisamätningen, som flera av mina kollegor har nämnt här tidigare i kväll, bekräftar tyvärr detta. Vi ser att svenska elevers tapp i kunskap är det största tappet någonsin när det gäller matematik och läsförståelse. Var femte tioåring kan inte förstå en vardaglig text. Läskunnigheten bland svenska elever, och främst bland elever som inte talar svenska hemma, har försämrats i jämförelse med övriga länder inom OECD. Så kan vi inte ha det. Det är ett rejält underbetyg.

Den misslyckade integrationen är en viktig förklaring till den här utvecklingen. Skolan riskerar nu att delas i två, där skillnaderna ökar mellan dem som är födda i Sverige och dem som är födda utanför Sverige. Vi ser nu att skillnaderna ökar.

Men faktum är att Sverige inte bara halkar efter bland de elever som presterar sämst utan också bland de elever som borde prestera i absolut topp. I matematik, för att nämna ett exempel, har alltså andelen högpresterande elever fallit från 12 till 5 procent på bara drygt 20 år.

Sverige tappar internationellt. Det är en av anledningarna till att vi nu satsar riktat på fler spetsklasser. Men faktum är att vi inte ens vet om svenska elever kan mer eller mindre i matematik nu än för säg 20 år sedan eller för den delen för tre år sedan, detta på grund av Socialdemokraternas flumskola och de otydliga mål vi i dag har när det gäller kunskapskrav.

Vi vill se tydliga och mätbara kunskapskrav. Läroplanen ska inte beskriva hur undervisningen ska gå till utan i stället fokusera på att den ska vila på evidens och beprövad erfarenhet. Vi ska fokusera på mätbar kunskap.

Det finns flera internationella erfarenheter som visar vägen. Ett annat exempel är externt rättade nationella prov och externa examinatorer. I de tio länder i Europa som har jämförbara skolsystem har merparten prov som bedöms externt. Det borde inte vara raketforskning att få till detta också i Sverige. Det är något vi har stridit för i många år i opposition. Nu kommer det att bli verklighet.

Fru talman! Den viktigaste faktorn för att höja kunskapsresultaten i den svenska skolan är mycket undervisningstid med skickliga lärare. Samtidigt har läraryrket i Sverige gått från att vara eftertraktat till att vara ett lågstatusyrke, enligt OECD. Så kan vi inte ha det.

Vi menar att lärarutbildningen behöver reformeras i grunden. Vi vill se mer praktik och fokus på ämneskunskaper. Från Moderaternas sida vill vi öppna för fristående lärarutbildningar. Och det ska bli mer attraktivt att jobba som lärare genom minskad administration, större befogenheter och reformer för att få ordning och reda i klassrummen.

Fru talman! I dessa budgetdebatter fokuserar vi väldigt ofta på hur vi fördelar utgifterna i statens budget men väldigt sällan på hur intäkterna skapas och hur intäkterna kan bli större. Vilka reformer behöver vi för att se till att det växer fram fler jobb och för att tillväxten i Sverige ska öka?

Sverige gick under Magdalena Anderssons tid på Regeringskansliet från att vara en av de snabbast växande ekonomierna i Europa till att vara ett av länderna med lägst tillväxt. Man slösade bort en högkonjunktur genom att inte genomföra nödvändiga strukturreformer - det gällde inte minst arbetsmarknaden. Detta gjorde att Sverige hade sämst utveckling av arbetslösheten i hela Europa.

Nu krävs en politik för högre tillväxt. Vi behöver en politik som ger företag möjlighet att växa. Vad är det då som krävs? Vad är det företagen efterfrågar? Såväl stora som små företag som jag träffar runt om i hela Sverige lyfter alla precis samma sak: kompetensförsörjning, kompetensförsörjning, kompetensförsörjning.

Kompetensbristen är den stora brist som man ser i dag. Det är just därför som vi möter upp med stora utbildningssatsningar i denna budget. Vi fokuserar på att bygga ut yrkesutbildningen. Det gäller regional yrkesvux. Det gäller yrkeshögskolan, som kommer upp i rekordhöga nivåer nästa år när det gäller antalet platser. Vi gör en satsning på fler ingenjörer bland mycket annat.

Fru talman! Det lackar mot jul. Många har det väldigt tufft just nu. Inflationen är löntagarnas absolut värsta fiende. Om bara någon vecka är det jul, och jag ser att många barn och föräldrar och familjer kommer att ha det väldigt tufft att få pengarna att räcka till. Inflationen drabbar människor väldigt hårt just nu. Det är därför detta är regeringens absolut viktigaste prioritering i denna budget. Vi kommer inte att ge oss förrän inflationen har sjunkit tillbaka. Vi ser nu tecken på att det går åt rätt håll, och vi hoppas verkligen att det ska hålla i sig.

Men vi behöver ha detta med oss när vi debatterar denna budget, för det återspeglas i de satsningar som vi väljer att göra i budgeten. Vi behöver tänka efter och prioritera de satsningar som verkligen behövs och som verkligen gör skillnad. Det, mina vänner, är att ta ansvar i tuffa tider. Den enskilt största satsning som vi gör i denna budget är på välfärden. Det är en satsning på kommuner och regioner för att vi vet att det behövs.

Men när jag läser oppositionspartiernas budgetar upplever jag inte att alla tar ansvar. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet går egentligen emot hela den samlade ekonomiska vetenskapen. Man vill i sina budgetförslag låna hundratals miljarder kronor de närmaste åren för att få ihop till alla sina samlade löften. Det skulle elda på inflationen. Det skulle leda till högre priser och högre räntor, och det skulle ytterst drabba de familjer som just nu har det absolut tuffast.

Samtidigt vill Socialdemokraterna ge sken av att ta ansvar när de i stället föreslår en bankskatt som faktiskt inte ens är genomförbar nästa år. Det är den som på papperet ska finansiera alla de löften som vi har hört om här i debatten. Det är alltså en bankskatt som är ett rent luftslott, för pengarna finns inte. De är påhittade.

Vi kan höra Åsa Westlund och andra företrädare i debatten lova ditt och datt åt höger och vänster, men pengarna existerar alltså inte nästa år. Ni lurar Sveriges lärare. Ni lurar familjer som tror på era löften. Ni spelar högt med Sveriges ekonomi. Det är inte att ta ansvar.

Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge, men vi tar ansvar och genomför nödvändiga reformer för att lyfta svensk skola, för att möta behoven, för att lösa kompetensförsörjningen och för att därmed också bidra till att stärka Sveriges tillväxt och konkurrenskraft långsiktigt.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)