Peter Kullgren

Herr talman! Regeringen har ingen annan uppfattning än att ett högt djurskydd är oerhört angeläget. Det är inte minst viktigt när det handlar om försöksdjur som ibland behöver utsättas för avsiktligt lidande.

Som jag precis har sagt framgår det tydligt i instruktionen till Jordbruksverket att 3R-kompetenscentret ska finnas där.

Jag kan bara konstatera av uppräkningen från ledamoten att ni förvisso skriver saker, precis som ledamoten sa att regeringen gör men att det inte finns pengar. Det är också en bra upplysning att det inte heller i Miljöpartiets budget finns några särskilda satsningar på ett 3R-center längre, utan ökningen av anslaget 1:8 handlar om helt andra saker. Men det är bra att det också blir klarlagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! EU:s försöksdjursdirektiv är införlivat i svensk lagstiftning. Det innebär att de så kallade 3R-principerna ska genomsyra all försöksdjursverksamhet och att samtliga som arbetar med försöksdjur ska ha målsättningen att djurförsök i möjligaste mån ska förfinas, reduceras och om möjligt ersättas.

Jag kan också konstatera att det står inskrivet i Jordbruksverkets instruktion att det inom myndigheten ska finnas ett kompetenscentrum för 3R-frågor med syfte att främja och samordna arbetet med att ersätta, begränsa och förfina djurförsök.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan inte utläsa någon siffersatt särskild satsning i Miljöpartiets budget på anslaget 1:8 som gäller detta ändamål. Utifrån det, rätta mig om jag har fel, tolkar jag det som att Miljöpartiet alltså i likhet med regeringen finansierar arbetet inom Jordbruksverkets ram. Det som står att se är att Miljöpartiet vill stärka anslaget 1:8 Statens jordbruksverk med 77 miljoner mer än regeringen för 2024. Men dessa medel ska möjliggöra finansiering av arbete med civilt försvar, beredskap, ökade hot om zoonoser och djursjukdomar som salmonella.

Detta är vad Miljöpartiet skriver i sin budget, så jag kan väl bolla tillbaka frågan: Kommer 3R-centret att överleva med Miljöpartiets budget?

Fru talman! Sverige har en stark djurskyddslagstiftning, och den omfattar självfallet även de djur som används för försök. Varje djurförsök måste prövas och godkännas av en regional djurförsöksetisk nämnd. Målet är som sagt att så snart det är vetenskapligt möjligt fasa ut djurförsök.

Jag vill påminna om att finansieringen till 3R-centret har varit tidsbegränsade särskilda satsningar. Det är naturligt att en sådan verksamhet blir en del av ordinarie verksamhet.

Sverige står bakom försöksdjursdirektivets slutliga mål att ersätta alla försök på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte så snart det är vetenskapligt möjligt att göra detta. För att uppnå det målet är det en förutsättning att det finns och tas fram nya djurförsöksfria alternativ och att användningen av dessa metoder främjas och underlättas.

Utöver svenska laboratoriers medverkan på EU-nivå finansierar Vetenskapsrådet också årligen forskning om och utveckling av alternativa metoder. Arbetet står alltså inte stilla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Rebecka Le Moine har frågat mig vilka åtgärder och strategier jag avser att vidta för att säkerställa att arbetet med att ersätta, minska och förbättra användningen av djurförsök upprätthålls.

Jag vill inleda med att all försöksdjursverksamhet ska genomsyras av grundförutsättningen att djur bara får användas om syftet med försöket inte kan uppnås utan användning av djur, att så få djur som möjligt används och att djuren inte utsätts för större lidande än vad som är absolut nödvändigt - detta enligt 3R-principerna, från engelskans replace, reduce och refine. Det innebär att alla aktörer som hanterar försöksdjur ska verka utifrån dessa principer.

Vidare ska medlemsstaterna på nationell nivå se till att alternativa metoder främjas och att information om dessa metoder sprids. I Sverige sker detta arbete bland annat vid Statens jordbruksverk som, i enlighet med sin instruktion, har ett kompetenscentrum för 3R-frågor med syfte att främja och samordna arbetet med att ersätta, begränsa och förfina djurförsök.

Precis som interpellanten anför strävar Sverige, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, mot det slutliga målet att ersätta alla försök på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte så snart det är vetenskapligt möjligt att göra det.

Utveckling av alternativa metoder till djurförsök är ett viktigt steg för att uppnå detta mål. Sverige har en lång tradition av att stödja forskning för utveckling av djurförsöksfria alternativ, och via Vetenskapsrådet finansieras forskning om och utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Det avsätts även öronmärkta medel till svenska laboratoriers medverkan i projekt om validering av alternativa metoder på EU-nivå.

Jag vill understryka att Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskydd, och det är min och regeringens ambition att Sverige ska fortsätta att vara det.

Fru talman! Jag anser att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta ekonomiskt, socialt och sysselsättningsmässigt. Det handlar i grund och botten om att trygga livsmedelsförsörjningen samtidigt som det hållbara småfiskets konkurrenskraft värnas.

Med utgångspunkt i den älvspecifika laxförvaltning som implementeras i Sverige bedöms det finnas många olika förvaltningsverktyg, och dessa verktyg bör som sagt analyseras av Ices för att på bästa sätt skapa ett skydd av laxbestånden i Ljungan samtidigt som dessa åtgärder inte oproportionerligt påverkar det småskaliga, kustnära fisket.

Detta är ett pågående arbete som förväntas utgöra grunden för hur laxfisket i Bottenhavet kommer att se ut under 2024. Låt mig dock återigen konstatera att kommissionens ursprungliga förslag, utan hänsyn tagen till våra pågående åtgärder, var att vi helt skulle stänga fisket.

Med allt detta sagt måste jag tyvärr återigen konstatera att jag behöver invänta denna process och utfallet av den innan jag är beredd att ta andra initiativ.

Tack för en bra debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det finns i dag vilda laxbestånd i 16 svenska älvar, som tillsammans med alla andra laxbestånd blandas i södra Östersjön. Förvaltningen utgår från målet om maximalt hållbart uttag för varje bestånd. Vi kan se positiva utvecklingstrender där utfasning av flytnätsfisket efter lax anses vara den huvudsakliga förklaringen.

Sedan älvarna byggdes ut med vattenkraft sätts odlad lax ut som kompensation. Den odlade laxen har inte ett genetiskt värde utan kan påverka den vilda laxpopulationen negativt om den vandrar upp och leker, och därför rekommenderas ett riktat uttag av denna lax. Precis som ledamoten sa går det lätt att se vilken lax som är odlad eftersom den har fettfenan bortskuren. Det är just denna kompensationsodlade lax som utgör majoriteten av fångsterna i Bottenviken.

Stora restaureringsprojekt i många älvar förväntas också ha bidragit till denna utveckling. För Ljungan har det också pekats ut ett stort fredningsområde som överstiger 143 kvadratkilometer i storlek.

Fiske efter lax i Bottenhavet och Bottenviken är ett jätteviktigt komplement för den svenska lokala, kustnära fiskeribranschen. Det är just mot denna bakgrund som vi drev att kommissionen skulle låta Ices titta på om de verktyg vi har i Sverige kan justeras så att laxbeståndet i Ljungan får ökat skydd samtidigt som det kustnära fisket kan fortsätta i begränsad mängd.

Jag skulle jättegärna vilja kunna säga när exakt detta är klart så att alla kan få ett besked, men eftersom det inte ligger i mina händer just nu kan jag bara lova att vi ligger på så hårt vi kan för att vi ska få besked och för att kommissionen och Ices ska leverera på det vi har bestämt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen förhandlade för försiktigt satta fiskemöjligheter, så att fiskbeståndet ges möjlighet till återhämtning. Även om vi hade kunnat tänka oss ytterligare reduktioner kan vi konstatera att det blir betydande minskningar av fiskemöjligheterna. Vi får också stängningar under vissa perioder i syfte att fiskbestånd som i dag inte mår tillräckligt bra ska återhämta sig.

Utöver de områden som är stängda i år med hänsyn till beståndsutvecklingen av lax i Ljungan föreslog EU-kommissionen ett förbud för laxfiske även i Bottenhavet. Detta förslag röstades igenom vid ministerrådsmötet i oktober.

Vad kommissionens förslag dock inte tog hänsyn till var de specifika förvaltningsmöjligheter som finns längs den svenska kusten. Regeringen har haft en tydlig inställning hela vägen: Det lokala kustnära fisket ska värnas. Denna inställning gäller också laxfisket.

Vi lyckades därför, efter ganska hård förhandling, få genomslag för att Ices ska utvärdera de olika förvaltningsåtgärder som Sverige och Finland gemensamt har diskuterat fram och som kan möjliggöra ett fortsatt fiske efter lax i Bottenhavet under 2024. Kommissionen har ännu inte beställt denna utvärdering från Ices, och därför kan vi inte i detalj återge vilka åtgärder som är med i beställningen från kommissionens sida.

Jag kan däremot intyga för ledamoten att vi självklart kommer att vara ivriga och påstridiga för att kommissionen ska göra det som parterna kom överens om i oktober.

Fru talman! Malin Larsson har frågat mig hur arbetet med hur laxfisket kommer att se ut 2024 fortskrider, vilka åtgärder Sverige har föreslagit för att skydda laxbeståndet i Ljungan samt vilka initiativ jag är beredd att ta med anledning av läget för laxen och för de kustfiskare som bedriver laxfiske.

I oktober fattade ministerrådet beslut om fiskemöjligheter för Östersjön under 2024. Där ingår bland annat lax. Som en del av beslutet ska EU-kommissionen beställa ett vetenskapligt underlag från Internationella havsforskningsrådet, Ices. Detta underlag kommer att utgöra grunden för hur fisket efter lax kommer att se ut i Bottenhavet under 2024.

Med utgångspunkt i den älvspecifika laxförvaltning som implementerats i Sverige förekommer flera olika åtgärdsförslag i syfte att skydda laxbeståndet i Ljungan. Åtgärdsförslagen som diskuterats handlar främst om att på olika sätt begränsa fiskets omfattning samt fiskets bedrivande i tid och rum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ett pågående arbete som syftar till att analysera möjligheterna till att införa ett ökat skydd för laxbeståndet i Ljungan samtidigt som förvaltningen inte oproportionerligt påverkar det småskaliga kustnära fisket efter lax. Jag vill invänta utfallet av denna process innan jag är beredd att ta andra initiativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ett påstående blir inte mer sant bara för att man upprepar det. Regeringen gör inte skillnad på län och län.

Arbetet är igång. Trafikverket - jag tror inte att jag behöver upplysa ledamoten om att Trafikverket är en del av staten, om det var det ledamoten hängde upp sig på i civilförsvarsministerns uttalande - är igång med arbetet för att reparera skadorna. Det finns i dag inget datum för när arbetet är klart. Det påverkas av väderförhållanden, och då arbetet sker i vattennära miljö ställs höga krav på utförandet.

Enligt myndigheten själv är vägen öppen på vardagar för transporter till näringsverksamheterna, och på helgen är vägen öppen för alla - näringsverksamhet som allmänhet. Under julen, från och med den 12 december, tas en paus i arbetet och vägen öppnas upp för biltrafik, med begränsad framkomlighet, alla dagar i veckan.

Tycker Adrian Magnusson att myndigheten inte anstränger sig för att hjälpa och anpassa sig till näringslivet? Vad mer förväntar sig ledamoten?

Fru talman! har frågat mig av vilka skäl regeringen gör skillnad på Dalarnas län och södra Skåne när det kommer till bedömningen av stöd för att hantera efterdyningar av extraordinära väderhändelser.

Det finns ett kort och enkelt svar på Adrian Magnussons fråga. Regeringen gör inte skillnad mellan olika län.

Precis som jag svarade Adrian Magnusson på hans skriftliga fråga 2023/24:197 om konsekvenser av stormen Babet på den skånska sydkusten är regeringen medveten om effekterna av de oväder som har drabbat olika delar av landet den senaste tiden och att dessa kan bli svåra att hantera för kommuner, näringsliv och enskilda.

Trafikverket har ansvar för det statliga vägnätet och har det mandat och de resurser som krävs för att genomföra nödvändigt underhåll och reparationer. Vägen fram till Kåseberga hamn är en statlig väg och därmed Trafikverkets ansvar. Enligt uppgift från myndigheten arbetar de med att reparera de skador som har uppstått.

Trafikverket är även ansvarigt för att handlägga statsbidrag till enskild väghållning. Enskilda väghållare som uppbär driftsbidrag kan ansöka om bidrag även till särskilda driftsåtgärder hos Trafikverket. Dessa särskilda driftsåtgärder skulle kunna avse till exempel åtgärder för att återställa skadade vägar. Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 föreslagit en satsning på 100 miljoner kronor per år under 2024 och 2025 för förstärkt vägunderhåll av enskilda vägar.

Beredskapsansvaret och ansvaret för anpassningar ligger hos kommunerna. Men även här är staten aktiv. Staten stöder, via bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och länsstyrelserna, kommuner i både den akuta situationen och det förebyggande arbetet. MSB tar exempelvis fram omfattande underlag som kan utgöra beslutsstöd för kommunerna, till exempel översvämningskarteringar. Vidare ska länsstyrelserna vara sammanhållande för krisberedskapen inom sitt geografiska område samt före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas.

Fru talman! Under ett år har jag varit landsbygdsminister och uppmärksammats på flera fall där det har gått lång tid mellan kontrollerna. Ibland har det varit fråga om verksamheter utan några som helst problem, eftersom det har varit verksamheter som har skött sig. I andra fall har man kunnat konstatera att det har funnits brister.

Jag tar gärna kritik för de senaste tolv månaderna. Men jag kan tyvärr inte ansvara för vad som har skett under de senaste tio tolv åren.

Som sagt: Både jag och ledamoten har ett stort hjärta för djuren och för svensk livsmedelsproduktion. Djuren ska ha det bra, och vi ska ha ett stort förtroende för den svenska livsmedelsproduktionen så att så många som möjligt vill välja svenskproducerad mat på sina tallrikar. Oavsett om den är animalisk eller inte är det en strävan som jag tror att vi båda har.

Regeringen arbetar hårt gentemot EU-kommissionen för att planerna på en uppdatering av EU:s djurskyddslagstiftning på detta område ska fullföljas. Och vi utesluter inte att vi kommer att lägga fram andra förslag på nationell nivå om vi ser att brister inte åtgärdas på ett korrekt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är angeläget att en översyn av EU-lagstiftningen på detta område genomförs fullt ut. Detta har jag framfört tidigare i kammaren. Och vi kommer att fortsätta att driva på detta så hårt vi kan gentemot kommissionen.

Men det ena utesluter inte det andra. Nationella åtgärder kan också behöva övervägas. Som jag nämnde är dialogen inledd med näringen om situationen och vägen framåt. Och jag har, som sagt, också besökt ett företag som är verksamt i avelsbranschen.

Som i alla svåra och ibland väldigt jobbiga frågor är det så att när man börjar gräva öppnar sig en större bredd i komplexiteten.

Vi vet också att det beror mycket på djurhållningen hur djurvälfärden är även hos dessa avelsdjur. Man avlar på många av de egenskaper som ledamoten nämner - kraftigare ben och organ som håller hela livet - och har i avelsarbetet internationellt sett minskat dödligheten och minskat olika typer av skador.

Jag säger inte att det ena eller det andra är rätt eller alltid ska vara rådande. Men för att komplicera det hela finns det också problem med den typen av kycklingar som växer långsammare, och det handlar om två veckor. Exempelvis fick jag uppgifter för inte så länge sedan om att antibiotikaanvändningen är betydligt större hos dem. Det finns problem som behöver hanteras även där.

Och man kommer aldrig någonsin att komma ifrån att det absolut viktigaste för djurvälfärden är att vi har djurägare och djurhållare som sköter sitt uppdrag och varje dag säkerställer, och troligtvis flera gånger varje dag, att deras djur har det bra och att de följer den lagstiftning som vi har.

Vi utesluter alltså ingenting. Men vi har inte heller någonting nytt på bordet. Jag tycker att det är rimligt att man för en dialog med dem som arbetar inom branschen och att man försöker få en så bred och klar bild som möjligt innan man fattar eventuella beslut. Och det är vad regeringen kommer att göra.

Fru talman! Precis som interpellanten säger har Sverige en stark djurskyddslagstiftning med i många fall mer detaljerade djurskyddskrav än vad EU och särskilt enskilda medlemsstater har.

När det gäller slaktkycklingar har vi i Sverige särskilda bestämmelser även för avelsdjuren, vilket saknas inom EU. Men där är det viktigt att komma ihåg var avelsarbetet primärt sker. EU är alltså svaret på många av dessa frågor.

Vi vet att detta tar längre tid, men vad skulle konsekvensen bli om vi inte skulle bry oss om att fler ska höja sina djurskyddskrav? Jag tror inte att det skulle leda till att fler kycklingar får det bättre. Jag tror att det skulle leda till att importen ökar. Och vi vet att det finns många länder - många tredjeländer - som vi importerar från i dag som har betydligt sämre standard än vad vi har i vår svenska uppfödning.

Detta är ingen fråga som är enkel - få frågor är ju det.

Men det är oerhört viktigt att vi ser till att de regler som vi har följs upp. I Sverige har vi också till exempel regler kring näbbtrimning - det är inte någon näbbtrimning. Man tar inte bort klon på tuppen. Detta ställer ännu högre krav på hur man håller framför allt föräldradjuren, för då finns det en ökad risk. Detta kräver ännu mer tillsyn och ännu bättre koll, eftersom vi i grund och botten har dessa regler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Branschen är medveten om detta, och generellt sett gör man ett bra jobb. Det kommer alltid att finnas problem - jag är helt övertygad om det - eftersom det är människor som till syvende och sist bär ansvaret. Men vi ska försöka minimera dem så mycket som möjligt.

Ja, jag har träffat branschen. Man är medveten om det här. Jag har också träffat det aktuella företaget, som omedelbart vidtog åtgärder. Man har bytt ut ledningen, och man genomför flera olika saker som naturligtvis kommer att följas upp i dialoger.

Jag tvivlar inte en sekund på ledamotens engagemang i de här frågorna - lika lite som jag tvivlar på regeringens engagemang i dessa frågor. Det är oerhört viktigt att vi fortsätter att arbeta aktivt, som även den förra regeringen gjorde, på EU-nivå för att få till en skillnad på riktigt.

Fru talman! Sofia Skönnbrink har frågat mig vilka åtgärder regeringen och jag planerar att vidta med anledning av de djurvälfärdsbrister som har uppmärksammats i svensk kycklingindustri det senaste året. Sofia Skönnbrink har vidare frågat mig om jag ser ett behov av en omställning från snabbväxande till mer långsamväxande kycklingraser i Sverige, och om inte, hur djurvälfärdsbrister kopplade till hybrider såsom Ross 308 i så fall ska kunna stävjas. Dessutom har Sofia Skönnbrink frågat mig på vilket sätt regeringen och jag ska se till att uppföljningen av regelefterlevnaden i svensk djuruppfödning och livsmedelsproduktion förbättras.

Inledningsvis vill jag understryka att det är upprörande att se djur som far illa. Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Sjuka eller skadade djur ska tas om hand så fort som möjligt och ges vård eller avlivas på ett tillåtet sätt. Djurskyddskontrollen är en viktig uppgift som länsstyrelserna utför, och regeringen följer upp hur kontrollen utförs och fungerar. Det är dock alltid den enskilda djurhållaren som är ansvarig för att lagstiftningen följs och att åtgärder vidtas för att komma till rätta med eventuella brister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avelsarbetet för slaktkyckling är en internationell företeelse, och avelsurvalet görs inte i Sverige. Merparten av världens slaktkycklingavel sker i Europa, och därför är det angeläget för regeringen att stärka EU:s djurskyddslagstiftning för att få till stånd en förändring på EU-nivå. Sverige har i samband med den översyn som pågår bland annat spelat in att välfärden för slaktkycklingar behöver förbättras och att det behövs specifik lagstiftning för just föräldradjur, vilket i dag saknas på EU-nivå. En av de åtgärder som har framhållits är vikten av att både djurvälfärd och djurhälsa beaktas vid avel så att det inte blir ett alltför ensidigt fokus på produktionsegenskaper som tillväxt.

Det kan inte uteslutas att ytterligare åtgärder behöver övervägas från politiskt håll för att möta den utveckling vi har sett och trygga djurens välfärd. Jag har nyligen inlett en dialog med berörd branschorganisation om hur de ser på situationen och vägen framåt. Detta handlar inte bara om att trygga djurens välfärd utan även om att upprätthålla konsumenternas förtroende för svensk djurhållning och i förlängningen också svensk livsmedelsproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen har ett tydligt lantbruksfokus, och vi arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för alla som har sin verksamhet, sitt hem och sitt liv på de svenska landsbygderna. Det är också viktigt att konstatera att landsbygdernas utveckling inte bara är avgörande för landsbygderna utan för precis hela Sveriges framgång. Därför har vi på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet inlett ett arbete för att göra en samlad översyn av hela landsbygdspolitiken inom flera politikområden. Där är målsättningen att lägga fram förslag som stärker landsbygdernas förutsättningar.

Översynen är en del av regeringens arbete för att hela Sverige ska fungera. Vi vill involvera många aktörer i det arbetet. Vi kommer därför att stämma av med en mängd olika aktörer och garanterat också med berörda utskott, vilket ju kan bli många i riksdagen. Det kan handla om frågor som berör de areella näringarna, regional utveckling, infrastruktur, boende eller samhällsplanering. Det är frågor som Landsbygds- och infrastrukturdepartementet ansvarar för. Men det kan även handla om frågor som rör statens närvaro, tillgången till vård, skola och omsorg, kommunernas kapacitet att klara sitt uppdrag, förutsättningarna för näringslivet, tillgången till kultur och utbildning och civilsamhällets förutsättningar med mera.

Kapaciteten och förmågan att hantera de utmaningar, kriser och samhällsförändringar som påverkar landsbygderna är en fråga som också behöver utvecklas. Målsättningen är som sagt att lägga fram en proposition år 2026. Avsikten med arbetet är även att höja medvetenheten om förhållandena på de svenska landsbygderna. Vi arbetar hårt för att lyckas med den ambitionen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! När man säger att vi ska ta ett samlat grepp över landsbygdspolitiken betyder det inte att inget som berör landsbygden kommer att ske innan det arbetet är klart. Det är inte detta som är ambitionen.

Det arbete som vi nu har inlett handlar om att arbeta fram en samlad landsbygdspolitisk proposition. Det tar tid. Och landsbygdspolitik är ett brett område - det är inte bara landsbygdsministerns område utan också sjukvårdsministerns, socialministerns, socialtjänstministerns och utbildningsministerns. I princip alla ministrars portföljer har med landsbygden att göra. Detta arbete har vi nu inlett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Målsättningen är att det ska vara klart senast 2026. Men det betyder inte att man inte kan göra något innan dess. Vi tillförde lanthandlare 25 miljoner under innevarande år för att vi såg att de hade en ansträngd situation.

Jag vill påstå att detta är den mest landsbygdsvänliga regering det här landet har haft på en hel generation. Socialdemokraterna i opposition vill gärna låta väldigt landsbygdsvänliga, men sanningen är att de är och förblir bakbundna av dem som de väljer att samarbeta med. I de senaste fallen har det handlat om Miljöpartiet.

Fina ord är en sak, men det är på frukten man känner trädet. Under förra mandatperioden, då Socialdemokraterna styrde, steg dieselpriset med 60 procent. Nu sänker vi skatten på alla drivmedel och minimerar reduktionsplikten som har slagit oproportionerligt mot landsbygden. Landsbygdens straffpålaga ska bort.

Ni var och är splittrade i en väldigt viktig landsbygdsfråga, nämligen synen på skogsbruket, och till och med i så avgörande frågor som förnybarhetsdirektivet och naturrestaureringslagen. Med den nuvarande regeringen står Sverige upp för det svenska skogsbruket i EU.

En annan viktig landsbygdsfråga är vargen. Under er tid ökade antalet vargar i Sverige med 50 procent. Nu har vi satt som mål att vi ska försöka verkställa det som riksdagen har tillkännagivit - jag tror att det är tio eller tolv gånger. Nu börjar vi också knyta till oss fler vänner inom EU för att få till stånd denna förändring, som troligtvis även behöver ske på den nivån.

Vi förlänger nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel. Vi prioriterar svensk försörjningstrygghet, och vi har börjat kapa jordbrukets regelkrångel.

Den här regeringen arbetar för att göra Sverige starkt och levererar för att hela Sverige faktiskt ska fungera.

Fru talman! En god tillgång till kommersiell service, i form av till exempel dagligvarubutiker och gärna bemannade drivmedelsstationer, är grundläggande för att det ska vara attraktivt att bo och ha sitt företag eller sin verksamhet på andra ställen än på de större orterna eller i de större städerna. Så kommer det nog alltid att vara. Den kommersiella servicen och det övriga näringslivet är tätt beroende av varandra för att kunna fungera. Utan service har vi inga företag, men utan företag har vi inte heller någon service.

Dessa verksamheter har särskilt stor betydelse eftersom de, precis som interpellanten nämnde, fungerar som knutpunkter. De är inte bara servicepunkter för annan service - det kan handla om post, spel eller att fungera som ombud för diverse verksamheter - utan också mötesplatser för människor på landsbygden. Detta är alltså oerhört viktigt.

Riksdagen har på förslag från regeringen anslagit över 162 miljoner för att upprätthålla kommersiell service på landsbygden. Det handlar om det särskilda driftsstödet men också andra bidrag som regionerna kan bevilja, exempelvis investeringsbidrag. Förra året beviljades nästan 270 lanthandlare driftsstöd. Detta är ett stöd som mycket konkret bidrar till möjligheten att bo, verka och leva i glesbygd och på landsbygden.

För att stärka lanthandlarna extra i det rådande omvärldsläget har regeringen också beslutat om ett särskilt servicebidrag på 25 miljoner kronor under innevarande år till dagligvarubutiker i serviceglesa områden.

Fru talman! Monica Haider har frågat mig om jag är beredd att se över driftsstödsnivån till dagligvarubutiker.

Landsbygdens utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige ska fungera. Villkoren för att bo, verka och leva i hela landet behöver förbättras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Landsbygdernas förutsättningar och utmaningar skiljer sig emellertid åt i olika delar av landet. Det ställer ibland krav på olika insatser och lösningar i olika typer av landsbygder. För att uppnå målet för landsbygdspolitiken behövs därför en bredd av insatser inom många politikområden.

En insats som är viktig i alla landsbygder är att stödja de lanthandlare och de drivmedelsstationer som finns runt om i Sverige. Därför finns ett antal stöd till kommersiell service i gles- och landsbygder.

Det särskilda driftsstödet, som Monica Haider uppmärksammar i denna interpellation, är ett av dessa stöd. Regeringen bedömer att detta är ett stöd som konkret bidrar till möjligheten att bo, verka och leva i alla delar av landet.

Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus och arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för dem som bor, lever och verkar på landsbygden. Landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Därför har regeringen inlett ett arbete för att göra en samlad översyn av landsbygdspolitiken.